Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss reformering av de svenska FN-förbandens utbildning.

1965-11-02 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:145, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss reformering av de svenska FN-förbandens utbildning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr U5—U7

Statsutskottets utlåtande nr 745 år 1965

1

Nr 145

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss reformering

av de svenska FN-förbandens utbildning.

(l:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sörenson (I: 75) och den andra inom andra kammaren av herr Rimmerfors

(II: 103), har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om snar utredning av frågan om en reformering av de svenska

FN-förbandens utbildning i syfte att klarare definiera förbandens fredsbevarande

uppgift.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 75.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttrande avgivits av överbefälhavaren (Bilaga).

Utskottet. I anledning av förfrågan från FN ha statsmakterna förra året

beslutat, att svenska militära förband med vapenutrustning m. m. skola ställas

till organisationens förfogande. Den militära utbildningen har ansetts

nödvändig dels för att den svenska FN-styrkan skall kunna lösa sin uppgift,

dels för att tillgodose kraven på truppens skydd och säkerhet. Utskottet har

velat erinra härom i anledning av motionärernas uttalande rörande den militära

utbildningens betydelse.

Utöver den militära utbildning, som FN-styrkan sålunda har att genomgå,

ges densamma genom orienteringar, föreläsningar och övningar underlag

för att kunna lösa olikartade fredsbevarande uppgifter på ett psykologiskt

och humanitärt lämpligt sätt under hänsynstagande till förhållandena på

platsen. Utbildningsbestämmelserna härutinnan överarbetas kontinuerligt.

Beträffande innehållet i och den närmare utformningen av denna utbildning

hänvisar utskottet till arméchefens yttrande i ämnet, varav också framgår

att utbildningen i fråga fullföljes under hela tjänstgöringen utomlands. Utskottet,

som delar motionärernas uppfattning att den fredsbevarande uppgiften

är av högsta angelägenhetsgrad, kan icke finna annat än att inriktningen

av de nuvarande utbildningsbestämmelserna i möjlig mån tillgodoser

vad motionärerna åsyftat.

Beträffande utbildningstidens längd må erinras, att bestämmelser härom

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. G samt. Nr 145—147

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1965

fastställdes av statsmakterna så sent som förra året. Enligt arméchefens

uppfattning, som delas av överbefälhavaren, har mot bakgrund av erfarenheter

sedan 1956 utbildningstiden ansetts tillräcklig.

Utskottet förutsätter, att ifrågavarande utbildning smidigt anpassas till

de förändringar i målsättning och metodik för FN-förbandens uppgifter,

som kunna fastställas av FN:s beslutande organ. Därest ytterligare erfarenheter

eller andra omständigheter skulle ge anledning till ändring av utbildningsbestämmelserna

utgår utskottet från att Kungl. Maj :t vidtager härav

föranledda åtgärder.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde motionerna icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 75 och II: 103 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Axel

Andersson, Virgin, Bikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg,

Herbert Larsson, Nils Theodor Larsson och Källqvist; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors,

Almgren, Mellqvist, fröken Elmén, fru Lewén-Eliasson, herrar Larsson

i Hedenäset, Bergman, Nihlfors, fröken Olsson, herrar Björkman, Blomkvist

och Sjönell.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1965

3

Bilaga

Överbefälhavaren

Riksdagens statsutskott

Härmed får jag vördsamt översända i tre exemplar ett av chefen för armén

avgivet yttrande över inom riksdagens första kammare av herr Sörenson

(I: 75) och riksdagens andra kammare av herr Rimmerfors (II: 103)

väckta motioner om viss reformering av de svenska FN-förbandens utbildning.

överbefälhavaren, som helt instämmer i av chefen för armén avgivet yttrande,

anser att en snar utredning av frågan om en reformering av de

svenska FN-förbandens utbildning i syfte att klarare definiera förbandens

fredsbevarande uppgift ej är erforderlig.

På uppdrag av överbefälhavaren

CARL ERIC ALMGREN

Chef för försvarsstaben

Bo Westin

Chefen för armén

Överbefälhavaren

I anledning av remiss från överbefälhavaren avseende inom riksdagen

väckta motioner (I: 75 och II: 103) om viss reformering av de svenska FNförbandens

utbildning får chefen för armén anföra följande.

I skrivelse 8/5 1964 (nr 177) har riksdagen, med överlämnande av statsutskottets

utlåtande nr 65, meddelat sina beslut i anledning av Kungl. Maj :ts

proposition nr 81 angående uppsättande av en svensk beredskapsstyrka för

FN-tjänst m. m. Riksdagens beslut innebär bl. a., att riksdagen godkänt de

riktlinjer, som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för 6/3 1964 angivits

för uppsättande och användande av en svensk beredskapsstyrka för

FN-tjänst. I nämnd proposition 1964: 81 (s. 3—4) anförs: »All personal i

beredskapsstyrkan bör få särskild utbildning för FN-tjänsten i huvudsaklig

överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i propositionen 1961:

145. För huvuddelen av personalen bör utbildningen vara två veckor; för

befälspersonal bör utbildningen kunna förlängas upp till fyra veckor, medan

det för viss personal i teknikerkontingenten kan vara tillfyllest med

kortare utbildningstid än två veckor.»

I proposition 1961: 145 (s. 9) anför departementschefen i fråga om särskild,

frivillig militär utbildning för FN-tjänst: »I denna utbildning bör

bland annat ingå orientering i rasfrågor. I samband med utbildningen bör

ske personbedömning, utprovning av utrustning och vaccination samt vidtagas

andra åtgärder, som kan bidraga till att senare förkorta organisationsliden.

»

I brev 4/6 1964 (dnr 1497, delvis) har Kungl. Maj:t, i anslutning till riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr l''iö år 1965

dagens beslut 8/5 1964, föreskrivit riktlinjer för hittills provisoriskt organiserade

beredskapsbataljoner för FN-tjänst. Däri anges, att utbildningstiden

för befäl skall omfatta högst fyra veckor och för övrig personal högst 15

dagar.

Beslut om utbildningstidens längd har sålunda fattats av regering och

riksdag. Utbildningstiden är kort. Beslut har därjämte fattats av statsmakterna,

att i utbildningstiden skall inrymmas annan verksamhet än utbildning.

Den tid som återstår för att ge personalen erforderlig undervisning

och övning för förväntade uppgifter reduceras därigenom ytterligare. Mot

bakgrund av erfarenheter sedan 1956 har utbildningstiden emellertid bedömts

tillräcklig. Statsmakternas beslut om övningstidens längd överensstämmer

också med de militära myndigheternas förslag, vilka grundats icke

blott på bedömt behov av kompletterande utbildning utan även på övriga

omständigheter såsom tillgång på utbildningsbefäl, förläggningsmöjligheter,

rekryteringsskäl in. in.

FN har begärt, att svenska militära förband med vapenutrustning in. in,

skall ställas till organisationens förfogande. Statsmakterna har villfarit

framställningarna. De uppgifter, som de svenska FN-bataljonerna ålagts av

FN-myndigheter, har såväl i Främre Orienten och Kongo som på Cypern

varit sådana, att militär förbandsutbildning varit nödvändig för att lösa uppgifterna.

För att tillgodose kraven på truppens skydd och säkerhet erfordras

även militär förbandsutbildning.

Anställning i svensk militär FN-styrka sker efter frivilligt åtagande

(prop. 1964: 81, s. 4). Personalen utväljs bland sökande från landets alla

delar, vilka undergått militär utbildning. Denna kan ha ägt rum inom vilken

som helst av de tre försvarsgrenarna. För att skapa en funktionsduglig enhet

av dessa ej tidigare samövade personer krävs förbandsutbildning. Viss

del av utbildningstiden måste därför ägnas åt samövning i förband. De enskilda

militära kunskaperna måste, bl. a. ur skydds- och säkerhetssynpunkt,

kontrolleras och kompletteras t. ex. beträffande hygienfrågor. Enskild

militär utbildning måste vidare äga rum så att färdighet uppnås inom

de områden, där den rent militära FN-tjänsten bedrivs enligt andra normer

och bestämmelser än i Sverige tillämpade.

Utöver ovan nämnda kompletterande utbildning i militära övningsgrenar

och ämnen ges samtlig personal genom orienteringar, föreläsningar och övningar

sådant underlag, att de skall kunna lösa olikartade fredsbevarande

uppgifter på ett psykologiskt och humanitärt lämpligt sätt under hänsynstagande

till förhållandena på platsen. Exempel på undervisning i detta sVfte

framgår av följande rubriker för föredrag in. in. i gällande utbildningsbestämmelser

för FN-förband (ao Ast/FN 7/3 1963 nr 1433-103), som bifogas1:

»Förenta Nationerna: Organisation och verksamhet, stadgar», »Militära

styrkors organisation, uppgifter, gruppering in. m. (UNEP, ONUC,

UNTSOP in. fl.)», »Rasfrågor», »Genévekonventionerna», »Utrikespolitisk

orientering», »Allmänt uppträdande och kontakt med den lokala befolkningen»,

»Genomgång av Anv Tropik, förbandsinstruktion samt av lokala

FN-myndigheter utfärdade allmänna bestämmelser inom kommande verksamhetsområde»,

»Allmänna orienteringar om förhållanden i och utom tjänsten

''''10m blivande verksamhetsområde, filmförevisningar in. in.», »Rätt till

nödvärn», »Ingripande av polisiär natur vid kravaller, bråk (inotsv.)» samt

» Kravallexercis ».

1 Ej här medtagna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 155 år 1965

o

Föredrag och genomgångar hålls av specialister från t. ex. utrikespolitiska

institutet, svenska FN-förbundet, nämnden för internationellt bistånd samt

av militär personal med erfarenhet från ifrågavarande FN-tjänst, t. ex. förutvarande

FN-bataljonschefer. Befäl från utevarande bataljoner hembeordras

för övrigt regelmässigt för att biträda vid utbildningen av de nya bataljonerna

och därvid sprida kunskap om det aktuella läget i fråga om folkstämningar

m. in. I syfte att fördjupa personalens kunskaper om det område,

där de skola verka, tilldelas varje FN-soldat för honom aktuell del av

bl. a. följande1 bifogade broschyrer: Republiken Kongo, Den politiska utvecklingen

i Mellersta Östern 1948—1962 och Cypernguide för FN-soldater.

Bifogade broschyr1 Utflykt i Bibelns land är även tillgänglig till ett antal

av ett exemplar per varannan man.

Exempel på utbildningsbestämmelser m. in. för de senast organiserade

FN-batal jonerna 27 G och 30 C framgår av bifogade1 regementsorder nr 14

vid utbildande myndighet (P 10).

Den förberedande utbildning, som ges blivande FN-personal under den

frivilliga militära FN-utbildningen, fullföljs under hela tjänstgöringsperioden

utomlands. Utöver denna obligatoriska fortsatta utbildning anordnas

fritidskurser med kulturell anstrykning, liksom studiebesök vid t. ex.

UNWRA:s humanitära anläggningar och flyktingläger. I sammanhanget

kan nämnas, att den svenska FN-bataljonen i Främre Orienten sedan flera

år tilibaka av inom bataljonerna insamlade medel betalar lärarkraft vid en

skola för sjuka flyktingbarn. I varje vecka utkommande förbandstidningar,

som tilldelas varje man, intas vidare artiklar, avsedda att ge vidgade kunskaper

om kulturmiljön in. in. inom verksamhetsområdet.

De synpunkter, som motionärerna framför beträffande utbildningens inriktning,

synes därför redan vara tillgodosedda. De f. n. gällande, centralt

utfärdade utbildningsbestämmelserna, som grundar sig på nära 9 års erfarenhetsunderlag

från FN-tjänst i Främre Orienten, Kongo och Cypern,

överarbetas kontinuerligt. Det torde alltjämt böra få ankomma på de militära

myndigheterna att — mot bakgrund av statsmakternas allmänna direktiv

och inhämtat erfarenhetsunderlag — fastställa utbildningsbestämmelser för

de militära FN-förbanden.

Motionärerna vänder sig även mot att personalen i de svenska FN-förbanden

anses som krigsmän. Krigsmannaskapet har närmast anknytning till

disciplin- och rättsfrågor. Följande gäller:

I FN:s generalsekreterares bestämmelser för t. ex. FN-styrkan i Främre

Orienten (UNEF) har fastställts, att nationell kontingentschcf skall ha disciplinär

bestraffningsrätt över medlemmarna i kontingenten. Sverige har godkänt

bestämmelserna (Sveriges överenskommelser med främmande makter

1957 nr 72). I t. ex. kbr 14/12 1962 angående bestämmelser för de svenska

militära FN-kontingenterna i Främre Orienten och Republiken Kongo (Léopoldville)

in. in. föreskrivs i överensstämmelse härmed, att kontingent skall

utgöra eu avdelning av krigsmakten, atl personalen, om icke annorlunda förordnas,

under anställningen är underkastad ansvar såsom krigsman enligt

26. kap. 21 § strafflagen, att chef för kontingent äger bestraffningsrätt i

disciplinmål över personalen i kontingenten samt att Stockholms rådhusrätt

skall vara domstol för kontingent enligt militära rättegångslagen. I proposition

1964:81 (s. 5) framhåller departementschefen, att han förutsätter all

motsvarande anordning tills vidare skall tillämpas för all personal i bercd
1

Ej här medtagna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr Hö år 1965

skapsstyrkan under eventuell FN-tjänstgöring utom riket. Riksdagen har

intet haft att erinra mot uttalandet (skrivelse 8/5 1964).

Behov av snar utredning av frågan om en reformering av de svenska FNförbandens

utbildning i syfte att klarare definiera förbandens fredsbevarande

uppgift föreligger icke, särskilt som målsättningen och metodiken för

FN-förbandens fredsbevarande verksamhet inom respektive områden fastställs

av FN:s beslutande organ, icke av svenska myndigheter.

Motionärernas förslag avstyrks.

Remisshandlingen återgår.

På uppdrag av chefen för armén

K. G. MAGNUSSON

Chef för sektion 3

Sten Ljungqvist

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.