Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 196b församlade revisorers berättelse angående statsverket, i vad berättelsen avser den praktiska tillämpningen av vissa avlöning sbestämmelser.

1965-11-02 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:146, Utlåtande i anledning av riksdagens år 196b församlade revisorers berättelse angående statsverket, i vad berättelsen avser den praktiska tillämpningen av vissa avlöning sbestämmelser.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 116 år 1965

7

Nr 146

Utlåtande i anledning av riksdagens år 196b församlade revisorers

berättelse angående statsverket, i vad berättelsen

avser den praktiska tillämpningen av vissa avlöning

sbestämmelser.

(5: e avd.)

Under försvarsdepartementet, § 2, har revisorerna gjort vissa uttalanden

rörande de nuvarande statliga avlöningsbestämmelserna och deras tillämpning

(del I, s. 16—25).

Utlåtanden har avgivits av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning,

statskontoret och riksrevisionsverket (del II, s. 6—10).

Utskottet. Såsom riksdagens revisorer i sin berättelse i förevarande del

framhållit var frågan om utformningen av de statliga avlöningsförfattningarna

föremål för uttalande av 1955 års riksdag, som med bifall till

statsutskottets utlåtande nr 108 hos Kungl. Maj :t hemställde om en översyn

av nämnda författningar. I anledning härav uppdrogs åt den s. k. löneförfattningsberedningen

att verkställa ifrågavarande översyn. Enligt revisorerna

har denna beredning ännu ej avslutat sitt arbete. Det bör emellertid

här påpekas att detta uttalande närmast har formell innebörd. I realiteten

har löneförfattningsberedningens arbete slutförts och lagts till grund för

arbetet inom den senare tillsatta civildepartementets avtalsberedning, vilken

haft i uppdrag att förbereda vissa frågor sammanhängande med övergången

till ny förhandlingsordning för statstjänstemän m. fl. Av 1964 års riksdagsberättelse

framgår också att löneförfattningsberedningens arbete förklarats

skola vila i avvaktan på slutförandet av avtalsberedningens uppdrag. Den

sistnämnda beredningens arbete har i sin tur avlösts genom tillkomsten av

statens avtalsverk.

Revisorerna anför att under tiden efter 1954 ett stort antal avlöningsförfattningar

tillkommit vid sidan av de grundläggande avlöningsreglementena.

I berättelsen lämnas en redogörelse för vissa särbestämmelser om tilläggsförmåner

av skilda slag, vilka anges vara av detaljerad och komplicerad

natur och medföra administrativa svårigheter för vederbörande myndigheter.

Som exempel anförs bestämmelserna om tjänstledighets- och semestertillägg,

ersättning vid utförande av särskilt obehagligt arbete, obekvämhetstillägg

samt olika ersättningar i anledning av arbetstidsregleringen för

militär och civilmilitär personal. För att åstadkomma en rationellare och

mindre kostnadskrävande administration inom statsförvaltningen i berörda

hänseenden är det enligt revisorernas mening nödvändigt att på ett radi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr lå6 år 1965

kalt sätt genomföra en förenkling av löneförfattningarna bl. a. genom tilllämpning

i större utsträckning av mera schematiska och schablonmässiga

regler för de olika lönetilläggen.

I sitt ovan berörda utlåtande 1955: 108, i vilket utskottet anslöt sig till

riksdagens revisorers då uttalade önskemål om en översyn av de statliga

avlöningsförfattningarna, anförde utskottet att alla de möjligheter till förenklingar

i dessa författningar borde tas i betraktande som kunde åstadkommas

utan att statsverket därigenom åsamkades några mera betydande

kostnadsökningar. I revisorernas då uttalade önskemål om ett enklare lönesystem

förklarade sig utskottet inlägga den innebörden att själva huvudgrunderna

för avlöningsreglementena i stort sett borde bibehållas orubbade

och att en förenkling av bestämmelserna i första hand borde sökas inom

ramen för dessa. Hur långt man i detta hänseende borde gå i den ena eller

andra riktningen syntes emellertid inte kunna fixeras annat än i samband

med arbetets bedrivande. Som en följd av utskottets och riksdagens ställningstagande

i ämnet tillkallades löneförfattningsberedningen. När denna

tillsattes fanns inte de av 1964 års revisorer särskilt angivna formerna för

lönetillägg — frånsett obekvämhetstillägget. Under tiden för löneförfattningsberedningens

arbete, vilket avsetts skola åsyfta förenklingar i lönesystemet,

har sålunda i systemet införts nya förmåner som i och för sig

medfört en komplicering av detsamma.

Det synes utskottet uppenbart att anledning finns att uppmärksamma

såväl revisorernas som remissmyndigheternas uttalanden om den belastning

av myndigheternas administrativa verksamhet som de nuvarande lönebestämmelserna

i betydande utsträckning medför. Såsom i ärendet anförts

har en förnyad granskning av dessa bestämmelser förutsatts skola

ske i samband med den kommande övergången till kollektivavtalssystem

för de offentliga tjänstemännen. Utskottet vill i anledning av vad i ärendet

förekommit understryka angelägenheten av att vid den stundande översynen

av avlöningsbestämmelserna förefintliga möjligheter till förenkling

tillvaratas så långt detta med hänsyn till de i olika hänseenden föreliggande

förutsättningarna befinns kunna ske. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet här anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet i anledning av riksdagens revisorers

berättelse i förevarande del anfört.

Stockholm den 2 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 145; dock att herr Johan Olsson deltagit

i stället för herr Nils Theodor Larsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:351 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående översyn av kungörelsen om avlöning m.m. till civilförsvarspliktiga samt angående reseersättning a1 i texten