Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredningar syftande till besparingar samt effektivisering och rationalisering inom statsverksamheten.

1965-11-02 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:147, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredningar syftande till besparingar samt effektivisering och rationalisering inom statsverksamheten.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965

9

Nr 147

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredningar syftande

till besparingar samt effektivisering och rationalisering

inom statsverksamheten.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Virgin m. fl. (1:202) och den andra inom andra kammaren av herr

Heckscher m.fl. (11:236), har hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa, att Kungl. Maj :t måtte tillsätta en särskild

besparingsutredning, vari samtliga demokratiska partier, näringslivet och

de ekonomiska vetenskaperna bör vara representerade, samt att utredningen

arbetar med sådan skyndsamhet att budgetåret 1966/67 kan påverkas

av utredningsresultatet.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Stefanson och Hilding (I: 459) och den andra inom andra

kammaren av herr Antby m.fl. (II: 549), hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en parlamentarisk utredning för

översyn av statsutgifterna i syfte att åstadkomma effektivitetsvinster och

kostnadsbesparingar.

Slutligen har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr Harald Pettersson m.fl. (1:457) och den andra inom

andra kammaren av herr Antonsson m.fl. (11:551), hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om en utredning syftande

till rationalisering och effektivisering av den statliga förvaltningsapparaten

enligt i motionerna angivna grunder.

Beträffande motiveringarna för de ifrågavarande yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 236, II: 549 och II: 551.

0 ver förevarande motioner har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtande avgivits av statskontoret, som anfört följande.

1 ovannämnda motioner hemställs om en utredning för att undersöka

möjligheterna att åstadkomma besparingar inom den statliga förvaltningen.

Som motiv för utredningen anförs bl. a. att besparingsfrågan inte tillräckligt

kan beaktas vid riksdagsutskottens och kamrarnas behandling av

statsverkspropositionen. Den ingående granskning av de olika utgiftsposterna

på budgeten som en fortlöpande bedömning av besparingsmöjlighe
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr l''i7 ur 1965

terna förutsätter har enligt motionärerna försvårats genom den statliga

verksamhetens ökade omfattning och alltmer invecklade beskaffenhet. För

att riksdagen skall kunna behålla kontrollen över utgiftsutvecklingen måste

därför utgifterna från tid till annan underkastas en prövning av en särskild

utredning.

Vissa skiljaktigheter föreligger mellan motionärernas förslag beträffande

utredningens såväl inriktning som sammansättning. Enligt motion 11:551

(1:457) skall besparingar uppnås genom en rationalisering och effektivisering

av den statliga förvaltningsapparaten. Motionärerna understryker

vikten av att eliminera vissa effektivitetshämmande faktorer som t. ex. den

höga personalomsättning som förekommer inom förvaltningen och de otillräckliga

möjligheterna till kostnadskontroll. Besparingsarbetet skulle också

enligt de övriga motionerna inriktas på att öka effektiviteten inom den

statliga sektorn. Utredningen skulle emellertid därtill ha till uppgift att

pröva om besparingar kan uppnås genom inskränkningar av statens nuvarande

verksamhetsområde. I motion 11:549 (1:459) föreslås sålunda en

översyn av statsutgifterna för att pröva om äldre utgiftsåtaganden anpassats

till efter utvecklingen ändrade förhållanden och i motion 11:236

(1:202) en principiell prövning av utgifterna och hela den statliga verksamheten

oberoende av tidigare fattade beslut. I den sistnämnda motionen

påpekas vidare att det kan vara ändamålsenligt att det allmänna i ökad

utsträckning direkt tar betalt för gjorda tjänster. Marknadshushållningens

fördelar skulle härigenom bättre kunna utnyttjas också på förvaltningsområdet.

När det gäller utredningens sammansättning skiljer sig motionerna så

till vida att en av dessa (1:459/11:549) avser en rent parlamentarisk utredning

och de övriga en utredning i vilken också näringslivet och de ekonomiska

vetenskaperna är representerade.

En omprövning av statsutgifterna kommer att beröra själva målsättningen

för den statliga verksamheten, dvs. vilka slag av verksamheter som

bör utövas av statliga organ och vilka resultat som skall nås. Yrkandena

om en effektivisering utgår däremot som regel från en given målsättning

och frågan gäller här hur kostnaderna för att realisera denna skall kunna

pressas. Det är då fråga om ett långsiktigt effektiviseringsarbete som i motsats

till eu besparingsaktion inte kan få någon omedelbar och mer påtaglig

verkan på det totala skattebehovet. Statskontoret kommer att i den följande

granskningen av motionerna behandla effektivitets- och besparingsaspekten

var för sig.

Effektivisering av myndigheternas verksamhet

Inom statsförvaltningen pågår en kontinuerlig rationaliseringsprocess.

I likhet med enskilda företag och andra ekonomiska organisationer strävar

myndigheterna efter att genom rationaliseringsåtgärder av skilda slag

förbilliga framställningen av de tjänster som de ålagts att utföra. Den tendens

som föreligger att förstärka myndigheterna med egen rationaliseringspersonal

kommer att påskynda denna process. Det bör i detta sammanhang

även understrykas vikten av att erforderliga resurser ställs till myndigheternas

förfogande för den långsiktiga planeringen av verksamheten. Denna

fråga är f. n. under prövning i annat sammanhang.

Vid sidan av myndigheternas egna rationaliseringsansträngningar bedriver

statskontoret en omfattande rationaliseringsverksamhet. Vid utgången

av budgetåret 1963/64 pågick vid kontoret ett 80-tal rationaliseringsundersökningar

företagna på enskilda myndigheters begäran eller på Kungl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l''i7 år Utdö

11

Maj:ts eller statskontorets initiativ. Genom bl. a. upplysningsverksamhet

och rådgivning medverkar statskontoret även i övrigt till förenklingar

och kostnadsbesparingar inom statsverksamheten.

Avsikten med statskontorets ombildning 1901 till centralt statligt rationaliseringsorgan

var att genom samverkan inom en och samma organisation

mellan organisatorisk expertis och administrativ sakkunskap ge djupare

innebörd och större kraft åt rationaliseringsarbetet. Detta skulle sålunda

inte enbart syfta till att genomföra systeminriktade och tekniska rationaliseringar

inom en bestående verksamhetsram, utan arbetet skulle i

ökad omfattning även innefatta realprövning i besparingssyfte av myndigheternas

verksamhet. Ännu ett steg i denna riktning togs 1963 då matematikmaskinnämnden

införlivades med verket. Möjligheterna att använda

elektronisk databehandling i administrativt arbete har nämligen skapat

helt nya förutsättningar för rationaliseringsarbetet i den statliga förvaltningen

och ADB-tekniken har där ännu endast hunnit utnyttjas i mindre

skala. I en nyligen framlagd proposition (nr 42/1965) föreslås en råd åtgärder

för att ytterligare öka statskontorets kapacitet. Bland annat åsyftas eu

betydande kvalitativ förstärkning av de personella resurserna. Avsikten är

även att enskilda konsultföretag skall kunna anlitas i större omfattning

än hittills och medlen härför föreslås förstärkta. Av stor betydelse är också

förstärkningen av statskontorets resurser för utbildning av rationaliseringspersonal

för statsförvaltningens behov. Tyngdpunkten i statskontorets

verksamhet kommer vidare att förskjutas med större rationaliseringsundersökningar

avseende problem som är gemensamma för ett antal myndigheter.

Rationaliseringsvinsterna per given resursinsats blir på detta sätt

flerdubblade.

Det är givetvis ytterst angeläget att de förhållanden som kan antas ha

en allmänt effektivitetshämmande verkan i största möjliga utsträckning

elimineras. Till dessa måste som motionärerna framhåller utan tvekan räknas

svårigheterna att vid nuvarande redovisningssystem få en klar bild

av de prestationer som myndigheterna utför och kostnaderna för dessa.

Inom näringslivet har i synnerhet större företag sedan länge förfogat över

utvecklade kostnadsredovisningssystem som gjort det möjligt att fortlöpande

kontrollera effektivitetsutvecklingen på olika -stadier i produktionsprocessen

och att företa snabba ingripanden då så erfordras.

Redan kostnadsredovisningen som sådan kan bidra till att höja effektiviteten

bl. a. genom att stimulera till ett ökat prestationstänkande. Möjligheterna

till en effektiv kostnadskontroll innebär i regel även att underordnade

chefer kan ges ökade befogenheter. Det kunnande och de erfarenheter

som finns representerade på olika nivåer kan på detta sätt bättre

utnyttjas för att ge de vid varje tidpunkt till buds stående resurserna rationellaste

möjliga användning. Det må erinras om att den s. k. programbudgetutredn-ingen

inom statskontoret bl. a. har till uppgift att undersöka

möjligheterna att finna sådana mått på de prestationer som myndigheterna

utför att effektivitetsutvecklingen kan överblickas. Utredningen skall enligt

Kungl. Maj :ts direktiv den 13/12 1963 utifrån nya utgångspunkter göra en

översyn av hela det system som tillämpas i fråga om myndigheternas redovisnings-

och rapportsystem och budgetering. Direktiv av likartat innehåll

har utfärdats för den samtidigt tillsatta försvarskostnadsutredningen.

Genom tillsättandet av dessa utredningar finner statskontoret motionärernas

önskemål om att åtgärder blir vidtagna på de här nämnda, för förvaltningens

effektivisering synnerligen betydelsefulla områdena tillgodosed
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965

da och ställer sig därför avvisande till förslaget om att tillsätta en ytterligare

utredning med i stort sett samma arbetsuppgifter som de pågående.

Omprövning av olika utgiftsposter

Efter vilka grunder den omprövning av statsutgifterna som påyrkas i

motionerna 11:236 (1:202) och 11:549 (1:459) bör företas utvecklas inte

närmare. Om en parlamentarisk utredning skall ha utsikt att kunna enas

om några mer väsentliga besparingar torde det emellertid vara nödvändigt

att man utgår från en gemensam grundsyn i fråga om önskvärdheten av

en begränsning av den offentliga sektorn eller att mer preciserade riktlinjer

dras upp för arbetet än som anges i motionerna. Sådana riktlinjer

kan avse såväl metoderna för besparingsarbetet som bestämda utgiftsområden

där besparingar skulle sökas. Inte minst erfarenheterna från tidigare

besparingsutredningar bestyrker önskvärdheten av att arbetet kan grunda

sig på ett konkret program som riktar sig mot bestämda mål.

Eftersom det i stort sett råder enighet om vilka funktioner i samhället

staten skall svara för kan det inte förväntas att en omprövning av utgiftsposterna

på statsbudgeten skulle kunna påverka budgetens totala omfattning

i någon mera betydande utsträckning. Möjligheterna att frigöra ekonomiska

resurser i större skala begränsas självfallet också av s. k. automatiska

utgiftsökningar som är en följd av de beslut riksdagen fattat. Statskontoret

delar emellertid uppfattningen att det lid efter annan bör vidtas

en samlad översyn av hela den statliga verksamheten i besparingssyfte. Om

förutsättningar f. n. föreligger att uppnå enighet om riktlinjer för en sådan

översyn undandrar sig statskontorets bedömande. I varje fall synes resultatet

av den pågående långtidsutredningen angående den offentliga sektorn

böra avvaktas.

I motion 11:236 (1:202) framhålls att en ökad användning av avgiftsfinansiering

skulle ge bättre möjligheter att väga behoven av olika statliga

tjänster mot varandra och mot andra behov i samhället. Detta skulle i sin

tur bidra till en förbättrad hushållning med tillgängliga resurser. Ett särskilt

skäl till avgifter såsom ett medel att begränsa efterfrågan på offentliga

tjänster utgör den tilltagande brist på arbetskraft som är att förvänta

under kommande år och som inte minst inom statsförvaltningen kommer

att ställa ökade krav på rationell användning av resurserna. Statskontoret

vill erinra om att principen om full kostnadstäckning numera tillämpas

på ett stort antal områden där inte sociala eller andra skäl särskilt motiverar

avgiftsfrihet. Statskontoret har inte något att invända mot motionärernas

förslag att undersöka möjligheten att tillämpa avgiftsfinansiering på

ytterligare områden inom statsförvaltningen där så befinnes lämpligt.

I motion II: 236 (I: 202) motiveras förslaget om en besparingsutredning

också med riksdagens behov av närmare kontakt med förvaltningsarbetet.

Detta behov av insyn är dock enligt statskontorets uppfattning svårt att

tillgodose genom en tillfällig utredning. Den naturliga vägen synes vara att

eftersträva ett förbättrat informationsunderlag angående myndigheternas

kostnader och prestationer och att eventuellt ta upp till omprövning formerna

för den av riksdagen bedrivna revisionen av myndigheternas''''verksamhet.

Den kostnadsredovisning som bl. a. programbudgetutredningens

arbete siktar till att ge torde avsevärt öka riksdagens möjligheter att direkt

följa och kontrollera användningen av anslagna medel och därmed att aktivt

bedriva ett besparingsarbete i enlighet med motionärernas syften.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ltf år 1965

13

Utskottet får till en början erinra om att motioner av sakligt sett samma

innebörd som de nu föreliggande tidigare vid flera tillfällen varit föremål

för riksdagens prövning. Sålunda väcktes vid 1961 års riksdag två likalydande

motioner, vari bl. a. hemställdes om tillsättandet av en utredning för

en administrativ översyn av statsförvaltningen i syfte att nå fram till förenklingar

och kostnadsbesparingar; närmast tänkte sig motionärerna en

parlamentariskt sammansatt kommitté vari även skulle ingå organisationsoch

förvaltningsexperter. I två andra likalydande motioner vid samma riksdag

framfördes förslag om tillsättande av en parlamentarisk kommitté för

kontroll av den statliga verksamhetens effektivitet. I sina av riksdagen godkända

utlåtanden nr 174 och 175 avstyrkte utskottet motionsyrkandena under

erinran främst om att den statliga rationaliserings- och revisionsverksamheten

fr. o. in. den 1 juli 1961 omorganiserats i och med tillkomsten av

två till sin struktur nya ämbetsverk, statskontoret och riksrevisionsverket,

varigenom den statliga verksamhetens effektivitet kunde väntas bli föremål

för en fortlöpande kontroll. Utskottet ansåg för sin del att erfarenheterna

av omorganisationen och den eftersträvade effektiviseringen av de statliga

besparingsorganen borde avvaktas. Vidare väcktes vid 1963 års riksdag en

motion vari bl. a. hemställdes om skyndsam utredning rörande möjligheterna

att genom successiva rationaliseringsundersökningar med bistånd av

utomstående organisationsexpertis främja en effektivisering och rationalisering

av den statliga verksamheten. I sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 181 avstyrkte utskottet motionen under erinran om 1961 års beslut angående

omorganisationen av den statliga rationaliserings- och revisionsverksamheten;

utskottet underströk särskilt att avsikten med omorganisationen

av statskontoret varit att skapa ett starkt statligt rationaliseringsorgan, och

utskottet erinrade även om att utomstående organisationsexpertis i allt högre

grad konsulterades av statskontoret.

När nu frågan om tillsättandet av särskilda utredningar syftande till rationalisering

och effektivisering av den statliga förvaltningsapparaten ånyo

motionsvägen bragts under riksdagens prövning, kan utskottet inte finna

några sådana nya omständigheter ha inträffat som f. n. kan ge anledning

till ett ändrat ståndpunktstagande i denna fråga från riksdagens sida. Såsom

statskontoret framhåller i sitt utlåtande över de nu föreliggande motionerna

pågår inom statsförvaltningen en kontinuerlig rationaliseringsprocess.

Vid sidan av myndigheternas egna ansträngningar i sådant syfte bedriver

statskontoret eu rationaliseringsverksamhet vars omfattning bäst belyses

av att vid utgången av budgetåret 1963/64 inom ämbetsverket pågick

ett 80-tal undersökningar på enskilda myndigheters begäran eller på Kungl.

Maj:ts eller ämbetsverkets initiativ. Senast vid årets riksdag har beslut fattats

om en betydande förstärkning av statskontorets personella resurser,

varigenom tyngdpunkten i ämbetsverkets verksamhet kommer att förskjutas

i riktning mot allt större rationaliseringsundersökningar. Rationaliseringsvinsterna

kan förväntas bli i motsvarande mån ökade.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr Ii7 år 1965

Motionärerna har bl. a. pekat på svårigheterna att med nuvarande redovisningssystem

få en klar bild av de prestationer myndigheterna utför och

kostnaderna för dessa. I anledning härav må erinras om att inom statskontoret

f. n. pågår en s. k. programbudgetutredning, vilken har till uppgift

just att undersöka möjligheterna att finna sådana mått på de prestationer

myndigheterna utför att effektivitetsutvecklingen kan överblickas. Utredningens

arbete omspänner hela det system som tillämpas i fråga om myndigheternas

redovisning och budgetering. I sammanhanget kan nämnas att

den nu pågående försvarskostnadsutredningen arbetar utifrån liknande förutsättningar.

Efter vilka grunder en omprövning av statsutgifterna bör företas utvecklas

inte närmare i motionerna. Då enighet i stort sett råder om vilka samhällsfunktioner

staten skall svara för, torde såsom statskontoret understryker

en omprövning av utgiftsposterna på statsbudgeten inte kunna påverka

budgetens totala omfattning i någon större utsträckning; de s. k. automatiska

utgiftsökningarna är också ägnade att begränsa möjligheterna härutinnan.

Självfallet hindrar inte detta att statsutgifterna tid efter annan underkastas

en samlad översyn i besparingssyfte. Intill dess resultatet av den

pågående långtidsutredningen angående den offentliga sektorn föreligger,

synes dock i dagens läge en sådan översyn sakna omedelbar aktualitet.

Den i motionerna I: 202 och II: 236 berörda frågan om en ökad användning

av avgiftsfinansiering anser utskottet inte böra komma under prövning

i det sammanhang varom nu är fråga.

Mot bakgrunden av det anförda finner sig utskottet inte böra tillstyrka

tillsättandet av särskild utredning i enlighet med de föreliggande motionsyrkandena.

Utskottet hemställer,

att motionerna I: 202 och II: 236, I: 459 och II: 549 samt

1:457 och 11:551 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 145; dock att herr Johan Olsson deltagit

i stället för herr Nils Theodor Larsson.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr It7 år 1965

15

Reservationer

1) av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Andersson, Källqvist, Johan

Olsson, fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Nihlfors och Sjönell, vilka

ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Som framhålles i statskontorets yttrande över motionerna är det ytterst

angeläget att de förhållanden inom den statliga verksamheten, som kan antas

ha en effektivitetshämmande verkan, i största möjliga utsträckning elimineras.

Statskontoret bedriver också vid sidan om myndigheternas egna rationaliseringsåtgärder

undersökningar inom vissa ämbetsverk. Inom statskontoret

pågår även en programbudgetutredning.

Riksdagens möjligheter att fortlöpande sakgranska de olika utgiftsposterna

på budgeten har — som särskilt framhålles i motionerna 1: 459 och II: 549

— i praktiken blivit försämrade genom statsbudgetens ansvällning. Vid den

årliga granskning, som regering och riksdag gör, inriktas intresset av naturliga

skäl mera på nya utgiftsposter än på bestående. Även om det rått betydande

enighet om statsverksamhetens nuvarande omfattning bör, som

även statskontoret tillstyrkt i yttrande över motionerna, en samlad översyn

komma till stånd tid efter annan av den statliga verksamheten i besparingssyfte.

Utskottet anser det lämpligt att en översyn nu företages genom en

utredning med parlamentarisk förankring.

De synpunkter som långtidsutredningen må ha på denna problematik kan

sannolikt komma utredningen till godo i dess arbete. Utskottet vill understryka

att de problem, som även för statsförvaltningens del uppkommer genom

den alltmer ökande arbetskraftsbristen i landet, bör ägnas den största

uppmärksamhet. Utskottet vill därför uttala att de åtgärder för främjande

av rationalisering och effektivisering av statsförvaltningen, som diskuteras i

synnerhet i motionerna 1:457 och 11:551, förtjänar speciellt beaktande.

Utredningsarbetet bör ske skyndsamt och i nära samarbete med de utredningar

på området som statskontoret bedriver.

Den i motionerna I: 202 och II: 236 berörda frågan om en ökad användning

av avgiftsfinansiering anser utskottet inte böra komma under prövning

i det sammanhang varom nu är fråga.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 459 och II:

549 samt I: 457 och II: 551 ävensom i anledning av motionerna

I: 202 och II: 236, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om en parlamentarisk utredning syftande till rationaliseringar,

effektivitetsvinster och kostnadsbesparingar inom

statsverksamheten.»

2) av fröken Andersson, herrar Virgin, Bohman och Björkman, vilka ansett

att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 747 år 1965

»Under senare år har den offentliga sektorn successivt expanderat i en

takt, som inger allvarliga farhågor. Visserligen har de offentliga utgifterna

för skilda samhällsuppgifter i stor utsträckning tillkommit i relativt stor

enighet mellan de politiska partierna. I nuvarande samhällsekonomiska

situation och med tanke på den förutsedda utvecklingen är det emellertid

angeläget att en kontinuerlig prövning sker av det totala offentliga ianspråktagandet

av reala resurser. Hithörande frågor kan numera inte tillräckligt

beaktas enbart under riksdagsbehandlingen, och de ordinarie granskningsmöjligheterna

är till följd av statsverksamhetens expansion inte tillräckliga.

Riksdagen och dess organ måste därför ha möjlighet att i sitt

granskningsarbete utgå från tid efter annan utförda systematiska undersökningar

innefattande en samlad översyn av den statliga verksamheten i

besparingssyfte. På grund härav bör snarast tillsättas en parlamentarisk

utredning, i vilken bör ingå företrädare för näringslivet och de ekonomiska

vetenskaperna. Utredningen, som bör arbeta med största skyndsamhet, bör

självfallet hålla nära kontakt med den inom statskontoret arbetande programbudgetutredningen.

Även frågan om en ökad användning av avgiftsfinansiering

bör i sammanhanget ägnas uppmärksamhet.

Utskottet biträder alltså de föreliggande motionsyrkandena, vilkas gemensamma

syftemål är igångsättandet av en parlamentarisk besparingsutredning,

i vilken — på sätt i motionerna 1: 202 och II: 236 samt 1: 457 och

II: 551 uttalas — jämväl bör ingå företrädare för näringslivet och de

ekonomiska vetenskaperna.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 202 och

II: 236 ävensom i anledning av motionerna I: 459 och II: 549

samt I: 457 och II: 551, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om en särskild besparingsutredning, vari bör ingå företrädare

för samtliga demokratiska partier, näringslivet och de

ekonomiska vetenskaperna.»

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 6 5 0 0 2 7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.