Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om nedbringande av kostnaderna för den statliga heraldiska verksamheten.

1965-11-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:150, Utlåtande i anledning av väckt motion om nedbringande av kostnaderna för den statliga heraldiska verksamheten.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1965

5

Nr 150

Utlåtande i anledning av väckt motion om nedbringande av kostnaderna

för den statliga heraldiska verksamheten.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr Hamrin i Jönköping m. fl. väckt motion

(II: 327) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl.

Maj :t anhålla om en utredning snarast möjligt i syfte att nedbringa kostnaderna

för den statliga heraldiska verksamheten, förslagsvis genom att

densamma omorganiseras efter mönster från förhållandena i Danmark.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.

Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande av

riksarkivet, som anfört följande.

I den redogörelse för statens heraldiska verksamhet, som riksarkivet avgav

i underdånigt yttrande den 14 oktober 1959, lämnades siffror för inkomstutfallet

för budgetåren 1955/56—1958/59 (s. 9). Inkomsterna för

därpå följande budgetår har utgjort:

1959/60 31 587 kronor

1960/61 37 405 »

1961/62 35 325 »

1962/63 29 605 »

1963/64 30 830 »

Inkomstmedeltalet för de fem budgetåren utgör 32 950 kronor.

Riksarkivet har i underdånig skrivelse den 27 februari 1959 framhållit de

instruktionsenliga förpliktelser — beräknade till omkring 30 % av arbetsbördan

— för vilkas fullgörande ersättning icke rimligtvis kan utgå men

vilka ändock måste beaktas, då det gäller att bedöma det ekonomiska utfallet

av verksamheten. För de senare åren bör i detta hänseende särskilt

nämnas den av Kungl. Maj :t år 1961 anbefallda och alltjämt pågående utredningen

angående rikets vapen och flagga m. in. Statsrådet och chefen

för justitiedepartementet har i sina direktiv anbefallt samråd mellan utredningsmannen

och statens heraldiska nämnd, där statsheraldikern är föredragande.

Denna utredning har bedömts vara av ett sådant allmänt intresse,

att därav föranledda undersökningar och överläggningar måste ges företräde,

även om detta skulle inkräkta på den heraldiska sektionens mer påtagligt

givande värv.

Behovet av kommunala vapen är — såsom framgår bl. a. av riksarkivets

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1965

underdåniga skrivelse den 14 oktober 1959 (s. 12) — alltjämt så stort, att

det ännu kan beräknas ge arbete för decennier. Den omständigheten, att

inför den planerade ändringen av kommunindelningen en viss avvaktande

hållning kunnat förmärkas hos kommunerna i fråga om anskaffande av

vapen (jfr Årsberättelse för riksarkivets heraldiska sektion 1962, Riksarkivets

meddelanden för år 1962, s. 70), har visserligen förorsakat en tillfällig

minskning av inkomsterna. Det må i detta sammanhang framhållas, att

heraldiska sektionens ärenden är av mångskiftande art och växlar allt efter

samhällets behov. Vid de på varandra följande utredningarna om statens

heraldiska verksamhet har det kunnat konstateras, att arbetsuppgifterna

ständigt gett full sysselsättning. Om en sektor minskat, har en annan ökat.

Riksarkivet, som har goda möjligheter att bedöma detta, har för sin del funnit,

att statsheraldikerns tjänstegöromål icke medgivit honom att fullgöra

arbetsuppgifter inom riksarkivet i övrigt (jfr Kungl. Maj :ts instruktion för

riksarkivets heraldiska sektion och statens heraldiska nämnd den 5 juni

1953, SFS nr 529, 5 § e).

1 motionen karaktäriseras det som ett märkligt förhållande, att den tjänsteman,

som förestår riksarkivets heraldiska sektion »enligt allmänt tillgängliga

matriklar för enskilt ordenssamfund innehar heraldiskt uppdrag,

för vilket enligt uppgift särskild ersättning utgår». Det åsyftade uppdraget

torde vara statsheraldikern Scheffers deltagande såsom extra ledamot av

Svenska Frimurare Ordens logedirektorium (Matrikel över Svenska Frimurare

Orden arbetsåret 1964—1965, del I, sid. 9) för handläggande av vissa

interna heraldiska frågor. För detta utgår icke och bär aldrig utgått någon

ersättning till den extra ledamoten. Den av motionärerna åberopade uppgiften

är alltså felaktig. När heraldiska sektionen upprättat vapen för loger

och föreningar inom Frimurare Orden har dessa erlagt betalning till statsverket

enligt gällande taxa.

Det ligger i sakens natur, att något särskilt tillstånd icke kan erfordras

för Scheffers nyssnämnda ledamotskap. Däremot har Scheffer efter gjord

ansökning, över vilken riksarkivet avgivit utlåtande, erhållit Kungl. Maj:ts

tillstånd att med sin tjänst förena ett förordnande som protokollsekreterare

i riksmarskalksämbetet, det av motionärerna åsyftade ämbetsverket (ämbetsskrivelse

i ecklesiastikdepartementet den 16 mars 1962). Som bekant

är för medgivande till extra uppdrag alltid en förutsättning, att detsamma

icke inkräktar på fullgörandet av de ordinarie arbetsuppgifterna. Då detta

uppdrag, såsom i ansökningen framhållits, i väsentlig grad avser ämbetsarkivets

ordnande och vård anknyter det nära till Scheffers anställning i

riksarkivet. Det brukar anses lämpligt, att tjänstemännen i riksarkivet genom

uppdrag av sådan art får kunskap om arkiv utanför detsamma. Sedan

ordnandet av riksmarskalksämbetets arkiv slutförts, kommer Scheffer att

frånträda det innehavda förordnandet med nästkommande juni månads utgång.

Motionärerna har särskilt uppmärksammat statsheraldikerns deltagande

i utländska heraldiska sammankomster o. d. — enligt riksarkivets mening

betydelsefullt för det internationella samarbetet. Det åligger statsheraldikern

enligt instruktionen (SFS 1953 nr 529, 4 § j) att följa heraldikens

utveckling i sådana främmande länder, som härvid kan komma i

betraktande. Heraldikens internationellt erkända ställning som en av historiens

hjälpvetenskaper gör för övrigt detta ofrånkomligt. I enlighet härmed

har han vid sidan av den självfallna kontinuerliga kontakten med den of
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1965

7

ficiella heraldikens företrädare i grannländerna sedan 1953 deltagit i de internationella

kongresserna för genealogi och heraldik med eller utan statligt

resebidrag, såsom framgår av nedanstående tabell:

Rom och Neapel 1953 ............ 800 kronor

Madrid 1955 ............ 1 000 »

Bryssel 1958 ............

Edinburgh 1962 900 »

Haag 1964 650 »

Summa 3 350 kronor

Resebidragen har i dessa fall beräknats att täcka 2/3 av omkostnaderna,

medan sökanden själv haft att svara för resten. Enligt riksarkivets uppfattning

utgör deltagandet i dessa kongresser en integrerande del av statsheraldikerns

verksamhet och borde följaktligen såsom fallet är för riksarkivet i

övrigt likställas med tjänsteresa. Det kan tilläggas, att statligt bidrag till

den internationella kongressen i Stockholm 1960, i vilken statsheraldikern

deltog i egenskap av generalsekreterare, icke kunde erhållas, utan att kostnaderna

helt bestreds av medel, som ställts till förfogande av enskilda personer

och sammanslutningar. (Jfr motion 1959: II: 73.)

Motionärerna har slutligen i sin hemställan ifrågasatt, om icke kostnaderna

för den statliga heraldiska verksamheten skulle kunna nedbringas

genom att densamma omorganiserades efter mönster från förhållandena i

Danmark.

Detta förslag tager icke hänsyn till det verkliga förhållandet. Medan den

svenska organisationen utgör resultatet av en mycket lång utveckling, som

fört fram till de heraldiska ärendenas enhetliga handläggning, innebär den

danska konsulentinstitutionen ett år 1935 begynt första försök från statens

sida att få ett grepp om utvecklingen på detta område.

Så sent som år 1959 gjordes en grundlig utredning angående den nya heraldiska

organisationen utan att enighet kunde nås om något alternativ till

den nuvarande ordningen. Riksarkivet, som vidhåller sina därvid framförda

synpunkter, vilka understöddes av statens heraldiska nämnd, kan icke finna

annat än att önskemålet om en förnyad utredning är för tidigt väckt.

Riksarkivet ställer sig bestämt avvisande till en omorganisation av den

statliga heraldiska verksamheten i den av motionärerna antydda riktningen.

Utskottet vill erinra om sina tidigare ställningstaganden till yrkanden rörande

omorganisation av den heraldiska verksamheten, senast i utlåtandet

nr 47 år 1961 s. 3 och 4. Härvid underströks bl. a., att utskottet betraktade

den år 1953 beslutade organisationen av den heraldiska verksamheten som

ett provisorium och att utskottet förutsatte att Kungl. Maj :t i lämpligt sammanhang

skulle upptaga detta ärende till förnyat bedömande. Utskottet vidhåller

sin uppfattning, att den bär berörda organisationsfrågan bör få

sin definitiva lösning. Motionärernas förslag om ny utredning kan utskottet

emellertid inte ansluta sig till. Utskottet anser sig inte heller kunna ta ställning

till frågan om den heraldiska verksamheten bör organiseras efter

mönster av den danska organisationen, ett förslag som framförts i motionen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 150 år 1965

Utskottet hemställer därför,

att motionen II: 327 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 9 november 1965

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 148; dock att herr Nils-Eric Gustafsson

deltagit i stället för herr Ivar Johansson.

av herr Ståhl.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.