Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående de frivilliga försvarsorganisationernas arbetsvillkor.

1965-11-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:157, Utlåtande i anledning av väckt motion angående de frivilliga försvarsorganisationernas arbetsvillkor.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965

Nr 157

Utlåtande i anledning av väckt motion angående de frivilliga försvarsorganisationernas

arbetsvillkor.

(1 :a avd.)

I en inom andra kammaren av fru Eriksson i Stockholm och fröken Sandell

väckt motion (II: 430) har hemställts att de frivilliga försvarsorganisationerna

i samband med en översyn av försvaret i dess helhet måtte bli föremål för

en utredning och att arbetsvillkoren därvid måtte moderniseras.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttrande avgivits av överbefälhavaren. Detsamma bifogas, i vad avser av överbefälhavaren

gjord sammanfattning (Bilaga).

Utskottet. Av överbefälhavarens yttrande framgår att översyn av personalbehovet

mot bakgrund av frivilligorganisationernas uppgifter inom krigsmakten

pågår. Denna översyn har bl. a. till ändamål att utnyttja den frivilliga

personalen så rationellt som möjligt. Överbefälhavaren har vidare för

avsikt att vidtaga eller föreslå åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren och

för att skapa bättre förutsättningar för ökad rekrytering av avtalsbunden

personal.

Det må erinras om att 1960 års värnpliktsutredning enligt sina direktiv

har till uppgift att bl. a. belysa möjligheten att med hänsyn till totalförsvarets

behov samordna hemvärnets och de frivilliga försvarsorganisationernas

utbildning och verksamhet i förhållande till den ordinarie utbildningen av

värnpliktig personal. Såsom överbefälhavaren framhållit torde denna uppgift

täcka även området för den i motionen begärda utredningen. Det förutsättes

härvid, att i sammanhanget aktuella ekonomiska förhållanden beaktas.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer värnpliktsutredningen att behandla

ifrågavarande spörsmål efter det utredningen innevarande år avlämnat sitt

huvudbetänkande.

Med hänsyn till det anförda och då det är att förvänta att även 1965 års

försvarsutredning kommer att till behandling upptaga den i motionen väckta

frågan anser utskottet, att någon särskild utredning i enlighet med motions
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965 5

yrkandet icke nu är påkallad. Motionen torde därför icke böra föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 430 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 16 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 156.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965

Bilaga

9. Sammanfattning

9.1. Frivilligorganisationernas betydelse för och uppgifter inom totalförsvaret
Den

omfattande verksamhet för totalförsvaret som i dag bedrivs av frivilligrörelsen

utgör ett bevis på vårt folks försvarsvilja. Frivilligorganisationerna

bidrar därigenom till att lösa totalförsvarets främsta uppgift, nämligen

den att vara fredsbevarande.

Den del av frivilligutbildningen som syftar till att öka de reservanställdas

och de värnpliktigas förmåga att lösa uppgifter inom krigsmakten är speciellt

viktig mot bakgrund av den relativt korta obligatoriska utbildningstiden.

Genom sin omfattande ungdomsverksamhet bidrar frivilligorganisationerna

aktivt till den svenska ungdomens medborgarfostran.

Behovet av frivillig personal för totalförsvaret är och kommer även i en

framtid att vara stort, trots att befattningar för sådan personal i krigsorganisationen

kommer att minska något.

9.2. Frivilligorganisationernas möjligheter att lösa ålagda uppgifter

Frivilligorganisationernas möjligheter att kvantitativt motsvara de krigsorganisatoriska

kraven har på senare tid minskat och kommer sannolikt —

om ej åtgärder vidtas — att ytterligare nedgå. Jag finner denna utveckling

bekymmersam eftersom den menligt inverkar på i första hand krigsförbandens

effektivitet men även på möjligheterna att genomföra en snabb och effektiv

mobilisering.

Orsakerna till bristerna är att söka dels i ett något minskat intresse för

frivilligt försvarsarbete, dels i svårigheter att tillräckligt stimulera ledande

funktionärer för aktiva insatser vad beträffar bl. a. rekrytering och utbildning,

dels ock i vissa ekonomiska förhållanden som berör den enskildes

tjänstgöring och utbildning.

Trots stora ekonomiska bidrag och arbetsinsatser från de olika frivilligorganisationernas

och de enskilda medlemmarnas sida räcker för närvarande

icke resurserna till för den intensifierade rekrytering och utbildning som

krävs för att täcka behovet av avtalsbunden personal att ingå i krigsorganisationen.

Detta torde vara den viktigaste förändringen av de förhållanden

vilka låg till grund för kommitténs för frivilligt försvarsarbete betänkande.

9.3. Förslag till åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren

9.3.1 Ersättning vid utbildning och tjänstgöring

a) De belopp som för närvarande utgår till frivilligpersonal bl. a. vid utbildning

för krigsplacering inom krigsmakten (Kbr 17/5 1963 p B, I, 1) avser

att ersätta den enskilde för dennes merutgifter i samband med tjänstgöring

på annan plats än hemorten. De bör därför ej vara skattepliktiga. Jag

har i enlighet härmed hos Kungl. Maj :t anhållit att dagarvodena skall befrias

från skatt och att de erhåller formen av traktamente.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965

7

På längre sikt bör detta regleras genom en omarbetning av nu gällande bestämmelser

för frivilligtjänstgöring. Jag har under hand inhämtat att en

granskning av dessa bestämmelser — i syfte att förbättra arbetsvillkoren

för närvarande pågår vid försvarets civilförvaltning, som senare kommer att

inkomma med förslag till ändrade bestämmelser härvidlag. Härigenom torde

möjligheterna för den enskilde att frivilligt tjänstgöra i sin krigsbefattning

komma att förbättras, vilket jag anser är väsentligt för att åstadkomma tillräcklig

samträning av förbanden i vilka krigsfrivilliga ingår.

b) Rätten till lön med B-avdrag bör utsträckas till att omfatta även utbildning

inom andra grenar av totalförsvaret än krigsmakten. Denna fråga

kommer jag att ta upp med de civila totalförsvarsmyndigheterna.

c) Jag anser det väsentligt att statsmedel helt eller delvis utgår för utbildning

av B-personal.

d) Från IV. huvudtiteln utgår för närvarande bidrag till såväl administration,

rekrytering och upplysningsverksamhet som för utbildning. Från övriga

huvudtitlar, inom vilkas ansvarsområden frivilligorganisationerna ställer

personal till förfogande i händelse av krig, utgår emellertid för närvarande

anslag huvudsakligen för utbildning. Jag anser att det statliga bidraget från

övriga huvudtitlar även bör utgå för administration samt rekryterings- och

upplysningsverksamhet i större omfattning än vad som hittills varit fallet.

Jag avser att ta upp denna fråga med vederbörande totalförsvarsmyndigheter.

9.3.2 Ersättning till funktionärer

Jag avser att fr. o. m. budgetåret 1967/68 föreslå en höjning av statsbidragen

så att möjligheterna till ersättning för de aktiva funktionärerna för deras

egna utgifter i samband med arbete för totalförsvarets räkning ökar.

Ersättningen avses bli av samma storleksordning som den vilken för närvarande

utgår till hemvärnscheferna (500:---750:—/år). Jag är av den

uppfattningen att denna ersättning utgör ett minimum och får betraktas som

ett första steg för att förbättra arbetsvillkoren för nyssnämnd personal. Jag

är beredd att fördela de för den föreslagna ersättningen erforderliga medlen

inom aktuella kostnadsramar.

Huvuddelen av frivilligorganisationerna ansluter sig till detta förslag, medan

Sveriges lottakårer (SLIv) anser att en ersättning av denna storleksordning

icke är tillräcklig.

Även enligt min mening kommer det att bli erforderligt att efter hand

åstadkomma vissa ytterligare förbättringar beträffande frivilligorganisationernas

ekonomiska villkor. Jag är övertygad om att förbättringar för exempelvis

ett visst antal aktiva funktionärer kan åstadkommas utan att frivilligtankens

grundläggande betydelse inom organisationerna skjutes i bakgrunden.

De förslag, som jag berört i detta yttrande, får därför ses som ett

första steg i denna riktning.

9.3.3 F örbättrad rekrytering

Genom de förbättringar som redovisas ovan under 9.3.1—9.3.2 förbättras

även möjligheterna till rekrytering. Åtgärder bör dock även vidtas för ökad

samverkan och ökat samarbete på detta område mellan de militära förbanden

(motsv) och frivilligorganisationerna. Jag avser att närmare undersöka

vilka förändringar Ull del bättre som kan vidtas härvidlag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965

9.4. Fortsatt utveckling

En översyn av personalbehovet mot bakgrund av frivilligorganisationernas

uppgifter inom krigsmakten pågår för närvarande. Denna översyn har bl. a.

till ändamål att utnyttja den frivilliga personalen så rationellt som möjligt.

Vissa åtgärder — vilka jag tidigare berört i mitt yttrande (skattefrihet för

dagarvoden, höjt penningbidrag, utökad rätt till lön med B-avdrag, statsmedel

för utbildning av B-personal, ökade anslag från övriga huvudtitlar för

administration, rekryterings- och upplysningsverksamhet och ersättning till

vissa funktionärer) — kommer av mig att vidtas eller föreslås för att förbättra

arbetsvillkoren och för att skapa bättre förutsättningar för ökad rekrytering

av avtalsbunden personal. Jag kommer dessutom att — i samråd

med organisationerna — överväga vilka ytterligare åtgärder av organisatorisk

och ekonomisk art som kan vidtas för att underlätta frivilligverksamheten.

Det är av väsentlig betydelse att frivilligorganisationernas ledningsorgan

är rationellt organiserade och kontinuerligt anpassade till aktuella krav.

Detta är också en strävan hos organisationerna. Jag är för min del alltid beredd

att stödja denna rationaliseringsverksamhet.

Enligt direktiv för 1960 års värnpliktsutredning (VU 60) skall utredningen

belysa möjligheten att med hänsyn till totalförsvarets behov samordna

hemvärnets och de frivilliga försvarsorganisationernas utbildning och verksamhet

i förhållande till ordinarie utbildning av värnpliktig personal. Jag

linner att den uppgift som VU 60 sålunda fått täcker även området för den

av motionärerna begärda utredningen. Jag vill dock understryka angelägenheten

av att utredningen härvidlag beaktar de ekonomiska förhållanden som

jag berört i detta yttrande.

Mot bakgrunden av de anförda synpunkterna anser jag att någon särskild

utredning utöver VU 60 f. n. ej är påkallad.

Jag bedömer att de faktorer som legat till grund för detta mitt yttrande

och vilka jag jämförelsevis utförligt redovisat även kan tjäna som underlag

för 1965 års försvarsutrednings ställningstagande i detta hänseende.

Överstyrelsens för Sveriges lottakårer svar på av mig ställda frågor bifogas

(bilaga 9)1.

T. BAPP

Överbefälhavare

Carl Eric Almgren

'' Ej här medtagen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.