Utlåtande i anledning av väckt motion angående de frivilliga försvarsorganisationernas arbetsvillkor.
1965-11-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1965:157, Utlåtande i anledning av väckt motion angående de frivilliga försvarsorganisationernas arbetsvillkor.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965
Nr 157
Utlåtande i anledning av väckt motion angående de frivilliga försvarsorganisationernas
arbetsvillkor.
(1 :a avd.)
I en inom andra kammaren av fru Eriksson i Stockholm och fröken Sandell
väckt motion (II: 430) har hemställts att de frivilliga försvarsorganisationerna
i samband med en översyn av försvaret i dess helhet måtte bli föremål för
en utredning och att arbetsvillkoren därvid måtte moderniseras.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttrande avgivits av överbefälhavaren. Detsamma bifogas, i vad avser av överbefälhavaren
gjord sammanfattning (Bilaga).
Utskottet. Av överbefälhavarens yttrande framgår att översyn av personalbehovet
mot bakgrund av frivilligorganisationernas uppgifter inom krigsmakten
pågår. Denna översyn har bl. a. till ändamål att utnyttja den frivilliga
personalen så rationellt som möjligt. Överbefälhavaren har vidare för
avsikt att vidtaga eller föreslå åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren och
för att skapa bättre förutsättningar för ökad rekrytering av avtalsbunden
personal.
Det må erinras om att 1960 års värnpliktsutredning enligt sina direktiv
har till uppgift att bl. a. belysa möjligheten att med hänsyn till totalförsvarets
behov samordna hemvärnets och de frivilliga försvarsorganisationernas
utbildning och verksamhet i förhållande till den ordinarie utbildningen av
värnpliktig personal. Såsom överbefälhavaren framhållit torde denna uppgift
täcka även området för den i motionen begärda utredningen. Det förutsättes
härvid, att i sammanhanget aktuella ekonomiska förhållanden beaktas.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer värnpliktsutredningen att behandla
ifrågavarande spörsmål efter det utredningen innevarande år avlämnat sitt
huvudbetänkande.
Med hänsyn till det anförda och då det är att förvänta att även 1965 års
försvarsutredning kommer att till behandling upptaga den i motionen väckta
frågan anser utskottet, att någon särskild utredning i enlighet med motions
-
Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965 5
yrkandet icke nu är påkallad. Motionen torde därför icke böra föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer,
att motionen II: 430 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 16 november 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Närvarande: se under utlåtandet nr 156.
6
Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965
Bilaga
9. Sammanfattning
9.1. Frivilligorganisationernas betydelse för och uppgifter inom totalförsvaret
Den
omfattande verksamhet för totalförsvaret som i dag bedrivs av frivilligrörelsen
utgör ett bevis på vårt folks försvarsvilja. Frivilligorganisationerna
bidrar därigenom till att lösa totalförsvarets främsta uppgift, nämligen
den att vara fredsbevarande.
Den del av frivilligutbildningen som syftar till att öka de reservanställdas
och de värnpliktigas förmåga att lösa uppgifter inom krigsmakten är speciellt
viktig mot bakgrund av den relativt korta obligatoriska utbildningstiden.
Genom sin omfattande ungdomsverksamhet bidrar frivilligorganisationerna
aktivt till den svenska ungdomens medborgarfostran.
Behovet av frivillig personal för totalförsvaret är och kommer även i en
framtid att vara stort, trots att befattningar för sådan personal i krigsorganisationen
kommer att minska något.
9.2. Frivilligorganisationernas möjligheter att lösa ålagda uppgifter
Frivilligorganisationernas möjligheter att kvantitativt motsvara de krigsorganisatoriska
kraven har på senare tid minskat och kommer sannolikt —
om ej åtgärder vidtas — att ytterligare nedgå. Jag finner denna utveckling
bekymmersam eftersom den menligt inverkar på i första hand krigsförbandens
effektivitet men även på möjligheterna att genomföra en snabb och effektiv
mobilisering.
Orsakerna till bristerna är att söka dels i ett något minskat intresse för
frivilligt försvarsarbete, dels i svårigheter att tillräckligt stimulera ledande
funktionärer för aktiva insatser vad beträffar bl. a. rekrytering och utbildning,
dels ock i vissa ekonomiska förhållanden som berör den enskildes
tjänstgöring och utbildning.
Trots stora ekonomiska bidrag och arbetsinsatser från de olika frivilligorganisationernas
och de enskilda medlemmarnas sida räcker för närvarande
icke resurserna till för den intensifierade rekrytering och utbildning som
krävs för att täcka behovet av avtalsbunden personal att ingå i krigsorganisationen.
Detta torde vara den viktigaste förändringen av de förhållanden
vilka låg till grund för kommitténs för frivilligt försvarsarbete betänkande.
9.3. Förslag till åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren
9.3.1 Ersättning vid utbildning och tjänstgöring
a) De belopp som för närvarande utgår till frivilligpersonal bl. a. vid utbildning
för krigsplacering inom krigsmakten (Kbr 17/5 1963 p B, I, 1) avser
att ersätta den enskilde för dennes merutgifter i samband med tjänstgöring
på annan plats än hemorten. De bör därför ej vara skattepliktiga. Jag
har i enlighet härmed hos Kungl. Maj :t anhållit att dagarvodena skall befrias
från skatt och att de erhåller formen av traktamente.
Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965
7
På längre sikt bör detta regleras genom en omarbetning av nu gällande bestämmelser
för frivilligtjänstgöring. Jag har under hand inhämtat att en
granskning av dessa bestämmelser — i syfte att förbättra arbetsvillkoren
för närvarande pågår vid försvarets civilförvaltning, som senare kommer att
inkomma med förslag till ändrade bestämmelser härvidlag. Härigenom torde
möjligheterna för den enskilde att frivilligt tjänstgöra i sin krigsbefattning
komma att förbättras, vilket jag anser är väsentligt för att åstadkomma tillräcklig
samträning av förbanden i vilka krigsfrivilliga ingår.
b) Rätten till lön med B-avdrag bör utsträckas till att omfatta även utbildning
inom andra grenar av totalförsvaret än krigsmakten. Denna fråga
kommer jag att ta upp med de civila totalförsvarsmyndigheterna.
c) Jag anser det väsentligt att statsmedel helt eller delvis utgår för utbildning
av B-personal.
d) Från IV. huvudtiteln utgår för närvarande bidrag till såväl administration,
rekrytering och upplysningsverksamhet som för utbildning. Från övriga
huvudtitlar, inom vilkas ansvarsområden frivilligorganisationerna ställer
personal till förfogande i händelse av krig, utgår emellertid för närvarande
anslag huvudsakligen för utbildning. Jag anser att det statliga bidraget från
övriga huvudtitlar även bör utgå för administration samt rekryterings- och
upplysningsverksamhet i större omfattning än vad som hittills varit fallet.
Jag avser att ta upp denna fråga med vederbörande totalförsvarsmyndigheter.
9.3.2 Ersättning till funktionärer
Jag avser att fr. o. m. budgetåret 1967/68 föreslå en höjning av statsbidragen
så att möjligheterna till ersättning för de aktiva funktionärerna för deras
egna utgifter i samband med arbete för totalförsvarets räkning ökar.
Ersättningen avses bli av samma storleksordning som den vilken för närvarande
utgår till hemvärnscheferna (500:---750:—/år). Jag är av den
uppfattningen att denna ersättning utgör ett minimum och får betraktas som
ett första steg för att förbättra arbetsvillkoren för nyssnämnd personal. Jag
är beredd att fördela de för den föreslagna ersättningen erforderliga medlen
inom aktuella kostnadsramar.
Huvuddelen av frivilligorganisationerna ansluter sig till detta förslag, medan
Sveriges lottakårer (SLIv) anser att en ersättning av denna storleksordning
icke är tillräcklig.
Även enligt min mening kommer det att bli erforderligt att efter hand
åstadkomma vissa ytterligare förbättringar beträffande frivilligorganisationernas
ekonomiska villkor. Jag är övertygad om att förbättringar för exempelvis
ett visst antal aktiva funktionärer kan åstadkommas utan att frivilligtankens
grundläggande betydelse inom organisationerna skjutes i bakgrunden.
De förslag, som jag berört i detta yttrande, får därför ses som ett
första steg i denna riktning.
9.3.3 F örbättrad rekrytering
Genom de förbättringar som redovisas ovan under 9.3.1—9.3.2 förbättras
även möjligheterna till rekrytering. Åtgärder bör dock även vidtas för ökad
samverkan och ökat samarbete på detta område mellan de militära förbanden
(motsv) och frivilligorganisationerna. Jag avser att närmare undersöka
vilka förändringar Ull del bättre som kan vidtas härvidlag.
8
Statsutskottets utlåtande nr 157 år 1965
9.4. Fortsatt utveckling
En översyn av personalbehovet mot bakgrund av frivilligorganisationernas
uppgifter inom krigsmakten pågår för närvarande. Denna översyn har bl. a.
till ändamål att utnyttja den frivilliga personalen så rationellt som möjligt.
Vissa åtgärder — vilka jag tidigare berört i mitt yttrande (skattefrihet för
dagarvoden, höjt penningbidrag, utökad rätt till lön med B-avdrag, statsmedel
för utbildning av B-personal, ökade anslag från övriga huvudtitlar för
administration, rekryterings- och upplysningsverksamhet och ersättning till
vissa funktionärer) — kommer av mig att vidtas eller föreslås för att förbättra
arbetsvillkoren och för att skapa bättre förutsättningar för ökad rekrytering
av avtalsbunden personal. Jag kommer dessutom att — i samråd
med organisationerna — överväga vilka ytterligare åtgärder av organisatorisk
och ekonomisk art som kan vidtas för att underlätta frivilligverksamheten.
Det är av väsentlig betydelse att frivilligorganisationernas ledningsorgan
är rationellt organiserade och kontinuerligt anpassade till aktuella krav.
Detta är också en strävan hos organisationerna. Jag är för min del alltid beredd
att stödja denna rationaliseringsverksamhet.
Enligt direktiv för 1960 års värnpliktsutredning (VU 60) skall utredningen
belysa möjligheten att med hänsyn till totalförsvarets behov samordna
hemvärnets och de frivilliga försvarsorganisationernas utbildning och verksamhet
i förhållande till ordinarie utbildning av värnpliktig personal. Jag
linner att den uppgift som VU 60 sålunda fått täcker även området för den
av motionärerna begärda utredningen. Jag vill dock understryka angelägenheten
av att utredningen härvidlag beaktar de ekonomiska förhållanden som
jag berört i detta yttrande.
Mot bakgrunden av de anförda synpunkterna anser jag att någon särskild
utredning utöver VU 60 f. n. ej är påkallad.
Jag bedömer att de faktorer som legat till grund för detta mitt yttrande
och vilka jag jämförelsevis utförligt redovisat även kan tjäna som underlag
för 1965 års försvarsutrednings ställningstagande i detta hänseende.
Överstyrelsens för Sveriges lottakårer svar på av mig ställda frågor bifogas
(bilaga 9)1.
T. BAPP
Överbefälhavare
Carl Eric Almgren
'' Ej här medtagen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.