Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om lokal väderlekstjänst för byggnadsindustrien m. fl. näringsgrenar.

1965-11-16 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:160, Utlåtande i anledning av väckta motioner om lokal väderlekstjänst för byggnadsindustrien m. fl. näringsgrenar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1965

Nr 160

Utlåtande i anledning av väckta motioner om lokal väderlekstjänst

för byggnadsindustrien m. fl. näringsgrenar.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nyman m. fl. (I: 47) och den andra inom andra kammaren av herr

Enskog m. fl. (11:56), har yrkats att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t

hemställa att de tekniska, ekonomiska och administrativa förutsättningarna

för en utökning av viss för jordbruket, på försök prövad, lokal väderlekstjänst

utredes att gälla även andra yrkesområden, t. ex. byggnadsindustrien,

transportväsendet m. fl.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen 1: 47.

över motionerna har yttranden inhämtats från Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut samt Svenska byggnadsentreprenörföreningen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut erinrar om att institutet

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 mars 1965 avlämnat sitt svar på

det utredningsuppdrag institutet mottagit med anledning av riksdagsmotionerna

I: 270 och II: 339 av år 1962, rörande »de tekniska och ekonomiska

förutsättningarna för användande av väderradarsystem för en utökad, eventuellt

lokalt distribuerad väderlekstjänst».

Institutet anför vidare följande.

Skrivelsen utmynnar i begäran om en personalförstärkning som tillåter

institutet att centralt för skilda delar av landet via lokalradio och/eller telefonsvarare

utfärda och kontinuerligt övervaka prognoser för jordbruket och

andra näringsgrenar. Det sägs också att såväl personalförstärkningen som

telefonsvararna bör bekostas av allmänna medel. Institutet kan enligt skrivelsen

även i fortsättningen tänka sig en viss begränsad lokal prognosverksamhet

för dessa ändamål på flygflottiljerna och på de fem civila flygväderlekstjänster

som har rätt att självständigt utfärda prognoser. Institutet väntar

sig dock en avtagande efterfrågan på sådana prognoser, vilka nu i viss mån

innebär ett störande inslag i det militära och civila flygets säkerhetstjänst.

Enligt institutets uppfattning besvarar skrivelsen av den 16 mars 1965

de frågor som ställts i de vid årets riksdag väckta motionerna. Den lösning

institutet stannat för är nämligen avsedd att tillfredsställa inte blott jord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1965 7

brukets utan hela samhällslivets behov av lokalt distribuerade väderleltsprognoser.

Med anledning av det anförda finner institutet att den nu avlämnade utredningen

onödiggör ytterligare utredning i frågan. Det i motionerna framförda

intresset för prognoser för byggnadsindustrien m. fl. näringsgrenar

anses emellertid utgöra ytterligare ett starkt motiv för ett genomförande

av det förslag till förstärkning av institutets väderleksavdelning som institutet

föreslagit i sin skrivelse.

Svenska byggnadsentreprenörföreningen framhåller att byggnadsindustrien

för viss del av sin verksamhet är beroende av väderleksförhållandena.

Detta karakteriseras av en viss nedgång i byggandets omfattning under vintern.

Olika åtgärder har fortlöpande vidtagits inom byggnadsindustrien, vilka

gjort det möjligt att bygga även under besvärande vinterförhållanden.

Detta har lett till att säsongvariationerna numera är betydligt mindre än

tidigare, och utvecklingen går mot ytterligare utjämning.

Byggnadsentreprenörföreningen anför vidare följande.

Byggnadsindustrins beroende av vinterförhållandena är självfallet starkt

varierande mellan olika delar av landet. I Syd-Sverige med dess förhållandevis

milda vintrar kan byggandet pågå i stort sett kontinuerligt året om. I

Nord-Sverige, där man alltid har att räkna med relativt långa och kalla vintrar,

måste däremot produktionmetoderna anpassas till dessa förhållanden.

1 Mellan-Sverige, där starka växlingar i väderleken förekommer från ett år

till ett annat och även under en och samma vinterperiod, kan anpassningssvårigheterna

bli betydande, särskilt om väderleksförhållandena ändras

snabbt.

För byggandets planering blir lokala väderleksprognoser av värde särskilt

under vintrar med för orten i fråga relativt svår kyla. Under den kalla och

långa vintern 1962/63 anordnade Stockholms Byggmästareförening i samarbete

med Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut lokala väderleksprognoser

för sina medlemmar. Erfarenheterna från verksamheten var

goda. Kostnaderna blev emellertid förhållandevis höga. Detta och att de senaste

vintrarna ej varit lika besvärande har gjort, att man ej funnit anledning

att fortsätta verksamheten. Väderleksrapporterna i radio och TV har

en icke ringa betydelse i detta sammanhang.

Av vad ovan sagts framgår att byggnadsindustrin har ett visst behov av

väderleksprognoser för sin verksamhet. Detta behov är emellertid starkt varierande

med hänsyn till klimatologiska olikheter i skilda delar av landet

och växlingar från ett år till ett annat. Erfarenheterna från särskilda lokala

väderleksprognoser är ännu alltför begränsade för att man skall kunna ta

bestämd ställning till behovet och utformningen av en sådan service. Byggnadsindustrien

saknar erfarenhet speciellt beträffande väderradar. En utredning

som belyser de tekniska förutsättningarna för verksamheten och vilka

kostnader som är förenade med densamma, är därför av intresse och

lillstyrkes av föreningen.

Utskottet. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 mars innevarande år har

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut redovisat det utredningsuppdrag

institutet erhållit med anledning av de vid 1962 års riksdag väckta

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 160 år 1965

motionerna rörande de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för användande

av väderradarsystem för en utökad, eventuellt lokalt distribuerad

väderlekstjänst. Enligt institutets uppfattning besvaras härigenom även de

frågor som ställts i nu förevarande motioner. Institutet säger sig nämligen

ha förordat en lösning, som är avsedd att tillfredsställa inte blott jordbrukets

utan hela samhällslivets behov av lokalt distribuerade väderleksprognoser.

Det avlämnade förslaget anses därför av institutet onödiggöra ytterligare

utredning i frågan.

I förevarande sammanhang må jämväl erinras om att institutet i framställning

till Kungl. Maj :t den 27 augusti 1965, rörande anslag för budgetåret

1966/67, begärt inrättandet av vissa tjänster m. m. för här avsett

ändamål, vilka förslag i vanlig ordning torde komma att prövas av Kungl.

Maj :t.

Med beaktande av vad sålunda anförts kan enligt utskottets uppfattning

någon särskild framställning i frågan från riksdagens sida icke vara påkallad.

Utskottet hemställer därför,

att motionerna 1: 47 och II: 56 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, fröken

Andersson, herrar Einar Persson, Ivar Johansson, Axel Andersson, Rikard

Svensson, Söderberg, Bertil Petersson, Herbert Larsson, Nils Theodor Larsson,

Källqvist, Hjorth och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,

Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist, fröken Elmén, herrar

Turesson, Bergman, fröken Olsson, herrar Lassinantti, Gustafsson i Kårby,

Gustafsson i Uddevalla och Nelander.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.