Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 196b församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet.

1965-11-30 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:169, Utlåtande i anledning av riksdagens år 196b församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 196å

1

Nr 169

Utlåtande i anledning av riksdagens år 196b församlade revisorers

berättelse angående verkställd granskning av

statsverket, i vad berättelsen hänvisats till statsutskottet.

(l:a—5:e aivd.)

Revisorernas berättelse har hänvisats till statsutskottet beträffande

§§ 2—11, 15—20, 23—27, 32 och 34.

1 :o) Behovet av en specialbudget för automobilskattemedlen. Under kommunikationsdepartementet,

§ 17, har revisorerna ifrågasatt om tillräckliga

skäl numera föreligger att behålla systemet med en särskild specialstat för

automobilskattemedlen (Del I, s. 145—152).

Utlåtanden har avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret,

riksrevisionsverket och Svenska vägföreningen (Del II, s. 03—95, 101—

104).

Utskottet. Enligt rad revisorerna under förevarande punkt anfört kan de

skäl som tidigare föranlett avveckling av den stora mängden specialbudgeter

inom riksstaten med samma styrka åberopas beträffande automobilskattemedlens

specialbudget. En avveckling av denna bör därför övervägas,

De till budgeten hörande inkomsterna och utgifterna skulle därvid redovisas

på riksstaten utan den nuvarande markeringen av posternas speciella

natur. Revisorerna säger sig därvid icke förbise att den särredovisning som

specialbudgeten innehåller, främst då dess saldering av utfallet från år till

år, kan vara av intresse, då det gäller att taga ställning till vägväsendets anslagsfrågor.

Detta önskemål säges emellertid kunna tillgodoses på ett mindre

omständligt sätt än med en specialstat inom riksstaten, exempelvis genom

att i fortsättningen på ett fristående konto Aid sidan om riksstaten samla

den nuvarande specialstatens inkomster och utgifter, varvid eu mera överslagsmässig

beräkning av anslagen borde vara tillräcklig.

De i frågorna hörda remissinstanserna har med undantag av Svenska vägföreningen

i princip anslutit sig till revisorernas förslag.

Vissa skäl talar även enligt utskottets uppfattning för en avveckling av

systemet med specialdestination av bilskattemedlen. Med stöd av Kung].

Maj :ts bemyndigande den 26 februari 1965 har emellertid chefen för fi
1

liiluim/ till riksdagens protokoll ti)65. 6 samt. .Yr 160

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1965

nansdepartementet numera tillkallat särskilda sakkunniga med uppgift att

verkställa översyn av vägtrafikbeskattningen och därmed sammanhängande

frågor. L tgångspunkten anges därvid vara att kostnaderna för vägväsendet

och vägtrafikväsendet, liksom nu i princip är fallet, skall häras av

vägtrafiken. Då bestämmandet av dessa kostnader anses vara förenat med

flera djupgående problem av ekonomiskt och trafikpolitiskt slag anses en

särskild expertundersökning härom böra komma till stånd. Chefen för kommunikationsdepartementet

har den 15 september 1965 tillkallat särskilda

sakkunniga för utredning av härmed sammanhängande frågor.

Utskottet anser sig för sin del kunna utgå från att det av revisorerna aktualiserade

spörsmålet kommer att prövas i samband med förenämnda utredningsarbete.

Med hänsyn härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del till handlingarna.

2:o) Försökstillämpning av trefilsbana på viss vägsträcka. Under kommunikationsdepartementet,

§ 18, har revisorerna föreslagit att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

närmare prövar möjligheterna att på europaväg 6, delen

Östra Kamp—Fvllebro mellan Hallandsåsen och Halmstad, försöksvis tilllämpa

trefilskörning och att därvid erfarenheter rörande systemets användbarhet

för svenska förhållanden inhämtas (Del I, s. 153—161).

Utlåtanden har avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statens väginstitut,

länsstyrelsen i Hallands län samt Svenska vägföreningen (Del II,

s. 95—97, 104—109).

Utskottet. Det av revisorerna under förevarande punkt framlagda förslaget

om viss försöksvis tillämpad trefilskörning har avstyrkts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

statens väginstitut och Svenska vägföreningen. Endast

länsstyrelsen i Hallands län har tillstyrkt ett genomförande av försöket —

på sätt revisorerna föreslagit — medan vägförvaltningen i länet förklarat

sig under vissa förutsättningar inte vilja motsätta sig detsamma.

Utskottet vill i anledning av förslaget och vad i remissyttrandena häröver

anförts erinra om att den under fjolåret tillsatta vägplaneutredningen jämlikt

givna direktiv även har att verkställa en översyn av tillämpade geometriska

och byggnadstekniska normer,. Med hänsyn härtill och då i avvaktan

på resultatet av utredningen revisorernas förslag icke synes böra föranleda

någon särskild åtgärd från riksdagen hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del till handlingarna.

3:o) Redovisningen av bankinspektionens och försäkringsinspektionens

utgifter. Under finansdepartementet, § 23, har revisorerna berört vissa med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1965

3

redovisningen av bankinspektionens och försäkringsinspektionens utgifter

sammanhängande frågor (Del I, s. 214—220).

Utlåtanden har avgivits av riksrevisionsverket, bankinspektionen och försäkringsinspektionen

(Del II, s. 142—145).

Utskottet. Under förevarande paragraf har revisorerna påtalat vissa

olägenheter som är förenade med redovisningen i efterhand av utgifterna

i bank- och försäkringsinspektionemas verksamhet. Dessa utgifter framträder

f. n. på riksstaten endast i form av olika mot de beräknade inkomsterna

svarande avsättningsanslag. Någon reell upplysning om utgifterna

lämnar inte budgetredovisningen, eftersom de faktiska utgifterna

bokförs på särskilda fondtitlar vid sidan av riksstaten. Den sålunda påtalade

bristen anser revisorerna böra avhjälpas genom att budgetredovisningen

i fortsättningen kompletteras med två tabeller utvisande inspektionernas

verkliga utgifter enligt utgiftsstaterna liksom även eventuella behållningar

på respektive fonder.

Eftersom underlaget för en dylik förbättrad redovisning finns i de till

riksrevisionsverket avlämnade räkenskaperna är ett genomförande av

revisorernas förslag inte förenat med några praktiska svårigheter. Med

hänsyn härtill och då det framstår som önskvärt att — på motsvarande

sätt som inom övriga statliga förvaltningsområden — kunna överblicka

utfallet av inspektionernas medelsdispositioner, vill utskottet för sin del

ge sin anslutning till den av revisorerna förordade omläggningen av redovisningssystemet.

Likaså kan utskottet instämma i vad revisorerna uttalat

rörande önskvärdheten av enhetlighet när det gäller ordningen för fastställandet

av de båda tillsynsmyndigheternas personalförteckningar och

utgiftsstater, vilket skulle innebära att i fortsättningen bankinspektionens

personalförteckning och utgiftsstat fastställdes av Kungl. Maj :t och riksdagen

gemensamt. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t ger till känna vad utskottet här anfört.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet beträffande riksdagens revisorers

berättelse i förevarande del anfört.

4:o) Vissa kostnader för kommittétrycket. Under finansdepartementet,

§ 24, har revisorerna gjort vissa iakttagelser beträffande kostnaderna för

kommittétrycket, avseende korrigeringskostnaderna m. m. (Del I, s. 221 —

228).

Utlåtanden har avgivits av statskontoret och riksrevisionsverket (Del 11,

s. 145- 147).

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Statsutskottets utlåtande nr 16!) år 1965

Utskottet. I förevaraude paragraf har revisorerna uppmärksammat, att

kostnaderna för korrigering av kommittétryck, liksom i vissa fall kostnaderna

för stencilering in. m. av kommittébetänkanden, framstår som anmärkningsvärt

höga vid jämförelse med kostnaderna för tryckning av betänkandena.

Av särskild vikt finner revisorerna det vara att garantier skapas för

att kommittéerna redan från början blir klart medvetna om kommittékungörelsens

föreskrifter och därav föranledda konsekvenser för verksamhetens

planläggning.

Av statskontorets remissyttrande i anledning av revisorernas berättelse

på förevarande punkt framgår bl. a. att ämbetsverket instämmer med revisorerna

beträffande angelägenheten av en effektivisering av planeringsarbetet

i samband med tryckning av betänkanden. Då det synes kunna förväntas

att de av revisorerna andragna synpunkterna kommer att beaktas

hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i 1''örevarande del till handlingarna.

ö:o) Statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet samt till

ungdomens förenings- och fritidsverksamhet. Under ecklesiastikdepartementet,

§ 26, har revisorerna framhållit angelägenheten av att särskilda åtgärder

vidtages i syfte att för framtiden skapa ökade garantier för att

slatsbidragsbestämmelserna till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet

samt till ungdomens förenings- och fritidsverksamhet blir i tillbörlig grad

beaktade samt förordat en utredning rörande orsaken till de av revisorerna

konstaterade missförhållandena (Del I, s. 241—257).

Utlåtanden har avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket och skolöverstyrelsen

(Del II, s. 157—162).

Utskottet. I fråga om statsbidrag till studiecirkelverksamhet vill utskottet

erinra om att skolöverstyrelsen i remissyttrandet framhållit att de

från den 1 juli 1963 gällande statshidragsbestämmclserna har medfört en

betydande fastare organisation av verksamheten. Med hänsyn härtill och

till den omläggning av kontrollverksamheten som skolöverstyrelsen vidtagit

efter tillkomsten av de nya statsbidragsbestämmelserna synes åtgärder

redan vidtagna i det av revisorerna angivna syftet. Då utskottet utgår

ifrån att skolöverstyrelsen med uppmärksamhet kommer att studera

effekten av den nya kontrollverksamheten synes i fråga om bidragen till

studiecirkelverksamheten några åtgärder från riksdagens sida för närvarande

icke påkallade.

Beträffande statsbidrag till ungdomens fritidsverksamhet vill utskottet

erinra om att 1962 års ungdomsutredning har i uppdrag att överse reglerna

för bidragsgivningen till nämnda verksamhet. Med hänsyn till vad

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 är 1965

5

statskontoret och skolöverstyrelsen anfört i sina remissyttranden rörande

planerad ändring av statsbidragskontrollen synes icke heller beträffande

sistnämnda statsbidrag några åtgärder från riksdagens sida vara erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del till handlingarna.

6:o) Vidareutbildning av småskollärare till folkskollärare. Under ecklesiastikdepartementet,

§ 27, har revisorerna föreslagit att intagningsreglerna

för vidareutbildning av småskollärare till folkskollärare snarast ändras

( Del I, s. 258—260).

Utlåtanden har avgivits av statskontoret och skolöverstyrelsen (Del II,

s. 162—170).

Utskottet utgår ifrån att åtgärder i fråga om vidareutbildningen av småskollärare

till folkskollärare kommer att vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse

med vad skolöverstyrelsen föreslagit i sitt remissyttrande. I detta

sammanhang vill utskottet anmäla att intagning för vidareutbildning av

småskollärare till folkskollärare vid ifrågavarande seminarium icke skett

för innevarande läsår. Utskottet hemställer,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del till handlingarna.

7 :o) Statens institut för byggnadsforskning. Under inrikesdepartementet,

S 34, har revisorerna behandlat vissa frågor angående statens uppgifter på

byggnadsforskningens område (Del I, s. 320—339).

Utlåtande bär avgivits av statens råd för byggnadsforskning och statens

institut för byggnadsforskning (Del II, s. 208—213).

Utskottet. 1 början av år 1964 uppstod en livlig debatt om institutet för

byggnadsforskning. Revisorerna har med anledning av vissa i denna debatt

framförda påståenden ansett sig böra ägna uppmärksamhet åt

institutets verksamhet. Såvitt revisorerna kan bedöma finns inte underlag

för uppfattningen, att institutet inte inom ramen för sina resurser

skulle ha fullgjort vad som enligt instruktionen åligger det. Det

är emellertid enligt revisorerna angeläget att de ökade resurserna utnyttjas

till att vidga och fullfölja pågående arbete och att vid behov upptaga

nya forskningsobjekt. Revisorerna har understrukit angelägenheten av att

vid valet av forskningsobjekt skärpt uppmärksamhet ägnas sådana frågor

som har en mera påtaglig betydelse för strävandena att rationalisera och

förbilliga byggnadsverksamheten. De har vidare funnit det önskvärt att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1965

forskning i med samhällsplaneringen sammanhängande frågor intensifieras

och utvidgas. Revisorerna har slutligen funnit det vara av vikt att

beslutad effektivisering av informationsarbetet genomföres målmedvetet

och utan tidsutdräkt.

Statens råd för byggnadsforskning har i sitt utlåtande bland annat framhållit

att institutets val av uppgifter måste påverkas av den allmänna anslagspolitik

som förs av rådet. Institutet förklarar sig berett att i sitt fortsatta

arbete uppmärksamma revisorernas påpekanden.

Utskottet kan dela de av revisorerna framförda uppfattningarna. Mot

bakgrund av såväl rådets som institutets utlåtanden kan det förutsättas,

att detta bör kunna bli beaktat utan någon särskild åtgärd från riksdagens

sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande del till handlingarna.

8:o) Den praktiska tillämpningen av vissa avlöningsbestämmelser. De

värnpliktigas fria resor. Det ekonomiska utfallet av driften vid försvarets

fabriksverks tvätt- och reparationsanstalter. Beträffande dessa delar av

riksdagens revisorers berättelse, §§ 2, 4 och 11, har utskottet yttrat sig i

utlåtandena nr 146, 156 och 163, varom utskottet velat här

erinra.

9:o) Övriga till statsutskottet hänvisade frågor. Beträffande följande

paragrafer i riksdagens revisorers berättelse, nämligen

§ 3 Tekniska hjälpmedel inom den militära expeditionstjänsten,

§ 5 Inköp av robotsystemet Bloodhound,

§ 6 Utlåning av försvarsväsendets skjutbanor,

§ 7 Arkivering av handlingar hos försvarets centrala myndigheter.

§ 8 Uppförande av kajanläggning på Muskö,

$ 9 Uppförande av avmagnetiseringsstation i Lysekil,

§ 10 Det ekonomiska redovisningssystemet inom försvarets fabriksverk,

§ 15 Abortförebyggande åtgärder,

§ 16 Utfallet av automobilskattemedlens specialbudget,

§ 19 Vägplaneringen inom örnsköldsviksregionen,

§ 20 Sträckningen av riksväg E 6 i Hallands län,

§ 25 Formen för utbetalning av löner inom statsförvaltningen samt

§ 32 Länsstyrelsernas anslagsframställningar

bär utskottet funnit vad berättelsen innehåller inte föranleda något utskottets

uttalande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 169 år 1965 7

Utskottet hemställer,

att riksdagen må lägga riksdagens revisorers berättelse

i förevarande delar till handlingarna.

Stockholm den 30 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, Fritz Persson, Axel Andersson, Virgin, fru Wallentheim,

herrar Söderberg, Mårtensson, Bertil Petersson, Thorsten Larsson, Åkerlund,

Nyman och Johan Olsson; samt

från andra kammaren, herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,

Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist, Larsson i Hedenäset,

Turesson, Bergman, fröken Olsson, herrar Arvidson, Blomkvist, Källstad

och Tobé.

MARCUS BOKTR. STHIM 1965 650027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:409 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1964 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen hänv a1 i texten