Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

1965-11-30 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:170, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts skrivelse med överlämnande av redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1965

1

Nr 170

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts skrivelse med överlämnande

av redogörelse från Nordiska rådets svenska

delegation, i vad skrivelsen hänvisats till statsutskottet,

jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a—5:e avd.)

I skrivelse den 9 april 1965, nr 67, har Kungl. Maj :t, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för samma dag, lämnat riksdagen redogörelse för Nordiska rådets trettonde

session i Reykjavik den 13—18 februari 1965.

Skrivelsen har, såvitt den avser frågorna under II. i en av Nordiska rådets

svenska delegation utarbetad redogörelse för rådets trettonde session, hänvisats

till statsutskottet beträffande punkterna A 7, B 1—B 8, C 6 (utom

i vad avsåge frågan om recepts giltighet), C 7, D 3—D 6, D 8, E 4, E 7 och

E 9.

Till statsutskottet har även hänvisats i det följande redovisade motioner.

1 :o) Motverkande av oljeföroreningar i havet. Under A 7 behandlas frågan

om motverkande av oljeföroreningar i havet. Utskottet hänvisar till

redogörelsen i Kungl. Maj :ts skrivelse, s. 12 och 13.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Tobé m. fl. väckt motion (II: 887), i vilken hemställts

att riksdagen måtte i sitt yttrande över Kungl. Maj :ts förevarande skrivelse

uttala bestämda önskemål om skärpt övervakning av att 1954 års

oljeskadekonvention strikt iakttages i svenska och nordiska farvatten.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandet får utskottet hänvisa till

motionen.

Utskottet finner det i likhet med motionärerna vara angeläget att alla

krafter sättes in på att Nordiska rådets rekommendation om förbättrad

övervakning av oljeskadekonventionens iakttagande verkställes. Då emellertid

utskottet anser sig kunna utgå från att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet

följer utvecklingen på ifrågavarande område samt vidtager eventuellt

erforderliga åtgärder synes någon särskild framställning i ämnet från riksdagens

sida icke vara påkallad.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr no

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1965

Utskottet hemställer,

a) att motionen II: 887 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

b) att riksdagen må lägga Nordiska rådets redogörelse i

förevarande del till handlingarna.

2:o) Nordisk kulturfond. Under B 2 behandlas frågan om en nordisk kulturfond.

Utskottet hänvisar till redogörelsen i Kungl. Maj :ts skrivelse, s.

18 och 19.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av fru Segerstedt Wiberg väckt motion (I: 754), i vilken hemställts

att riksdagen ville i sitt yttrande över Kungl. Maj :ts skrivelse uttala

sin anslutning till tanken på upprättande av en nordisk kulturfond fr. o. m.

den 1 januari 1966.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandet får utskottet hänvisa till

motionen.

Utskottet. I anledning av det i motionen I: 754 framställda yrkandet rörande

frågan om upprättande av en nordisk kulturfond fr. o. m. den 1

januari 1966 vill utskottet erinra om att Kungl. Maj :t genom beslut den 29

oktober 1965 dels förordnat svensk ledamot i ett nordiskt femmannautskott,

som skall utgöra styrelse för en nordisk kulturfond fr. o. m. den 1 januari

1966, dels såsom bidrag till fonden för budgetåret 1965/66 anvisat 83 000

kronor. Sistnämnda belopp utgör hälften av det svenska bidraget för kalenderåret

1966 till fonden, vilken enligt överenskommelse mellan de nordiska

undervisnings- och kulturministrarna för ifrågavarande kalenderår skall

omfatta 600 000 d. kr.

Med hänsyn till vad ovan anförts har utskottet, som i förevarande sammanhang

inte ansett sig böra taga ställning till storleken av en nordisk

kulturfond, funnit någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning

av förevarande motion icke vara påkallad.

Utskottet hemställer,

a) att motionen I: 754 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

b) att riksdagen må lägga Nordiska rådets redogörelse i

förevarande del till handlingarna.

3:o) Radio-, televisions- och filmfrågor. Under B 6 behandlas vissa radio-,

televisions- och filmfrågor. Utskottet hänvisar till redogörelsen i Kungl.

Maj :ts skrivelse, s. 22 och 23.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1965

3

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren, av herrar Lassinantti och Mundebo väckt motion (II: 885),

i vilken hemställts att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts skrivelse

nr 67 måtte uttala sig för ingående av en nordisk överenskommelse

om utbyte av radio- och TV-sändningar.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande får utskottet hänvisa

till motionen.

Utskottet. Såsom under förevarande punkt framhållits måste det vara en

uppgift för de nordiska regeringarna att i samverkan med teleförvaltningarna

och rundradioföretagen följa den tekniska utvecklingen och pröva de

möjligheter till förbättringar för direktmottagning av de nordiska ländernas

rundradiosändningar, som successivt kan erbjuda sig. Med den av motionärerna

aktualiserade frågan om ingående av en överenskommelse om utbyte

av radio- och TV-sändningar sammanhänger emellertid såväl tekniska som

juridiska problem av vittutseende karaktär. Icke minst de upphovsrättsliga

frågorna måste därvid ingående prövas.

Med hänsyn till bl. a. anförda förhållanden har utskottet icke funnit sig

berett att enbart på de av motionärerna anförda skälen tillstyrka motionerna.

Utskottet anser sig dock kunna förutsätta att utvecklingen på här

ifrågavarande område uppmärksamt följes av vederbörande myndigheter

och förvaltningar samt att de åtgärder som därvid befinns påkallade vidtas.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

a) att motionen II: 885 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

b) att riksdagen må lägga Nordiska rådets x-edogörelse i

förevarande del till handlingarna.

4:o) öresundsfrågor. Under D 5 behandlas vissa öresundsfrågor. Utskottet

hänvisar till redogörelsen i Kungl. Maj :ts skrivelse, s. 35—39.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Scbötl

m. fl. (1:441) och den andra inom andra kammaren av herr Bengtson i

Solna m. fl. (II: 529). En i första kammaren av herr Lundström m. fl. väckt

motion (I: 606) är likalydande med de båda förenämnda motionerna. I motionerna

har yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte skyndsamt tillsammans med Danmark börja utreda

förläggningen av en gemensam blivande storflygplats i öresundsregionen

och att därvid saltholmsalternativet i första hand bör undersökas.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande får utskottet hänvisa

till motionen I: 441.

lj Ilihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 170

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1965

Yttranden över motionerna har inhämtats från luftfartsstyrelsen, Scandinavian

Airlines System (SAS), länsstyrelsen i Malmöhus län, Sveriges

industriförbund, Landsorganisationen, Sveriges lantbruksförbund och

Tjänstemännens centralorganisation.

Luftfartsstyrelsen framhåller bl. a. att den anser det angeläget, att en utredning

verkställes i nära samverkan mellan de svenska och danska myndigheterna

beträffande de trafikala, organisatoriska och tekniska förutsättningarna

för en utbyggnad av markorganisationen för civilflyget i

Malmö-Köpenhamns-området. Utredningen bör i första hand klarlägga trafikutvecklingen

på längre sikt genom utarbetande av prognoser för civilflygets

omfattning och sammansättning i framtiden samt militärflygets

behov. På grundval härav bör en långtidsplan utarbetas för utbyggnaden

av flygplatser och trafikledningsorganisation. Härvid bör särskilt klarläggas

huru många flygplatser som på längre sikt erfordras, om dessa flygplatser

böra specialiseras för olika ändamål samt huru tillkomsten av en

bro Malmö—Köpenhamn påverkar markorganisationens utbyggnad.

Utredningarna böra i övrigt bedrivas på sådant sätt, att det blir möjligt

att överblicka storleksordningen av såväl investerings- som driftkostnader

för markorganisationen i området.

Luftfartsstyrelsen säger sig vidare vid överläggningarna med den danska

luftfartsmyndigheten ha erhållit uppfattningen att denna har en med den

svenska överensstämmande syn på frågan om de i detta sammanhang erforderliga

utredningarna och deras bedrivande.

Den skisserade utredningen bör enligt styrelsen bedrivas av de danska

och svenska luftfartsmyndigheterna i samarbete. Styrelsen avser att i annat

sammanhang återkomma till frågan om medelsanvisning för sin del

av utredningsarbetet.

SAS erinrar om att antalet passagerare för Kastrups vidkommande för

närvarande är cirka 4,5 milj. per år, och antalet flygplanrörelser cirka

100 000. År 1980 beräknas passagerarantalet för Köpenhamns flygplats ha

ökat till över 8 milj. och antalet flygplanrörelser till omkring 150 000. Omkring

år 2000 uppgår sannolikt antalet passagerare till cirka 16 milj. och

antalet flygplanrörelser till väsentligt över 200 000.

Den väntade utvecklingen för Köpenhamns flygplats skulle innebära, att

Kastrup når sin mättnadspunkt omkring år 1980. Kastrups utbyggnadsmöjligheter

är begränsade. Två parallella banor som kan användas samtidigt

kan åstadkommas på Kastrup, men med den efter hand ökande trafiken

blir denna utbyggnad ej tillräcklig, och bullerstörningarna är en väsentlig

olägenhet. En ny flygplats måste därför byggas för Köpenhamns vidkommande

på ett område, som ger möjlighet till tre och senare fyra eller

fler parallella banor, som kan användas samtidigt och där bullerproblemen

är högst väsentligt reducerade.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170 är 1065

5

SAS anför vidare följande.

Förutsatt att antalet parallella banor kan utökas och andra anordningar

tillföres i takt med den växande trafiken kan antalet operationer på en

flygplats ökas väsentligt. På en del flygplatser i Förenta staterna har antalet

operationer per år redan överskridit 300 000, och Chicagos flygplats

0’Hara hade redan 1963 över 400 000 operationer. Där planlägges för övrigt

ett tredje system av parallella banor.

I Danmark har man sedan några år tillbaka sökt lämpliga områden för

en ny flygplats för Köpenhamn. Ett flertal alternativ har undersökts och

diskuterats, men efter hand har det utkristalliserats två huvudalternativ,

nämligen Saltholm och ett område på södra Amager. Med hänsyn till nordiska,

trafikala och tekniskt/operativa aspekter synes dock Saltholm vara

det mest lämpliga alternativet.

Det måste anses som mest naturligt, att man söker lokalisera den önskade

nordiska huvudflygplatsen i centrum av det område, som har den största

befolkningskoncentrationen, och där man samtidigt kan undgå besvärande

bullerstörningar. Saltholm ligger cirka 15 km från såväl Köpenhamns

som Malmös centrala delar och på grund av flygplatsens belägenhet på eu

ö, och de banriktningar som kan åstadkommas, blir bullerstörningarna minimala.

Saltholm har tillräcklig areal för framtida expansion, och de geologiska

betingelserna torde vara sådana, att inga svårigheter föreligger att

uppnå den banbärighet, som kräves av kommande stora interkontinentala

flygplantyper, inklusive överljudplan.

Inflygningsförhållandena är idealiska och några svårigheter att placera

inflygningsbelysningen i sjön, liksom nu är fallet vid en mångfald andra

flygplatser runt om i världen, föreligger inte. Enligt de meteorologiska undersökningarna

(5 000 observationer) som utförts av den danska flygväderlekstjänsten,

är siktförhållandena generellt likartade de som förekommer

vid Kastrup och Bulltofta, men frekvensen dimma (synvidd mindre än 1

kin) är lägre på Saltholm än på såväl Kastrup som Bulltofta. Det skall

även framhållas, att med en lämplig placering av bansystemet på Saltholm,

kan Bulltofta fortfarande användas för en lokal flygverksamhet, och även,

om så skulle vara lämpligt, för inrikestrafik.

Anläggningen av en storflygplats på Saltholm förutsätter en bro- eller

tunnelförbindelse till både de danska och svenska sidorna av sundet. Härvidlag

måste dock självfallet vissa hänsyn tagas till de flygsäkerhetsmässiga

aspekterna. SAS önskar här hänvisa till sitt uttalande till kungl. kommunikationsdepartementet

av den 4 februari 1964, och citerar:

». . . det (är) väsentligt att en eventuell fast förbindelse mellan Malmö

och Köpenhamn utformas på sådant sätt, att hinder eller svårigheter icke

uppkommer för att . . . förlägga eu storflygplats till Saltholm. Detta innebär

bland annat att vid eu sådan vägförbindelses anläggande hänsyn måste

lagas til! att en eventuell flygplats på Saltholm skall flygoperationellt kunna

utnyttjas på mest rationella sätt, dvs. att en vägförhindelse, i den män

den lägges ovanför vattenytan, icke anlägges så att den kommer att innebära

några hinder ur flygsäkerhetssynpunkt.»

Med välplanerad placering av bansystemet samt lämplig utformning av

den fasta förbindelsen är det således ur flygsäkerhetssynpunkt ej några

som helst hinder för ett förord för Saltholm.

Saltholms-projektet skulle innebära många organisatoriska och driftekonomiska

fördelar för SAS, men framför allt skulle det innebära högst

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1965

väsentliga förbättringar i den tjänst, som kan ges till den resande allmänheten,

speciellt i södra Sverige. Södra Sverige skulle komma väsentligt närmare

en stor internationell flygplats, en flygplats som för malmöbornas

del skulle ligga på ett avstånd på endast något mer än 1/3 av avståndet mellan

Stockholms centrala delar och Arlanda. Detta skulle innebära en närhet

till en storflygplats, som är sällsynt i andra delar av världen. Ett annat

läge än Saltholm skulle självfallet innebära en försämring i detta avseende.

Den s. k. pendeln mellan Malmö och Köpenhamn, en av de mest orationella

transportuppgifter för ett flygplan, skulle bli överflödig. Täta turer

med jetplan kommer att betjäna trafiken från Stockholm, Oslo och Göteborg,

och även andra skandinaviska städer blir direkt förbundna med

öresundsbasen. Den gemensamma flygplatsen för Malmö och Köpenhamn

skulle i trafiken till och från Stockholm få såväl nuvarande köpenhamnsförbindelse

som Malmös lokaltrafik och därmed säkerställa en mycket stor

turtäthet. Norge och Sydsverige blir närmare knutna till varandra och även

för Finlands internationella luftfartsförbindelser torde en så centralt belägen

skandinavisk storflygplats och trafikpunkt bli av betydande värde.

De utredningar och överläggningar, som är nödvändiga innan ett principbeslut

kan fattas om en nordisk storflygplats, planläggningsarbetet, och

till slut själva genomförandet av projektet, kan komma att ta omkring tio

år. Med de^ trafikökningsprognoser som tidigare nämnts är det ej mycket

tid, som står till förfogande för en lösning av denna fråga.

SAS säger sig därför helt vilja instämma i motionernas syften och ansluta

sig till den i motionerna framförda uppfattningen, att Kungl. Maj:t

skyndsamt måtte vidtaga åtgärder för att utreda möjligheterna och förutsättningarna

för en förläggning av en storflygplats för Norden i öresundsregionen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller bl. a. att de av länsstyrelsen

tidigare framförda synpunkterna om angelägenheten av en lösning på flygplalsfrågan

i öresundsregionen har fått ytterligare ökad aktualitet genom

att en regionplanering för viktiga delar av öresundsområdet är förestående.

Länsstyrelsen vill framhålla de svårigheter som uppstår vid regionplaneringen

i framför allt Malmö-Lund-området, så länge lokaliseringsfrågan för

flygfältet är olöst. Lokaliseringen av såväl bostäder, fritidsområden som

kommunikationsleder är sålunda i hög grad beroende av ett avgörande.

Utredningar avsedda att belysa lämplig lokalisering för ny flygplats bör

enligt länsstyrelsens bedömning ofördröjligen komma till stånd.

Länsstyrelsen understryker slutligen starkt betydelsen av att flygplatsfrågan

löses med hänsyn tagen till dess regionala sammanhang och att

frågan rörande fältets lokalisering snabbt föres fram till ett avgörande.

Industriförbundet anser att de i motionerna diskuterade spörsmålen är

av stor betydelse och att de bör närmare utredas i dansk-norsk-svensk samverkan.

Med hänsyn till att behovet av en ny storflygplats kan bli aktuellt

relativt snart och till den betydelse en sådan kan få för samhällsplaneringen

inom öresundsregionen, bör utredningen bedrivas skyndsamt. Enligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1965

förbundets uppfattning måste därvid även frågan om fast förbindelse över

Öresund beaktas.

Landsorganisationen säger sig helt allmänt vilja framhålla betydelsen av

goda kommunikationer för ett expanderande näringsliv. Utbyggnaden av

trafiklederna bör också i de fall så är möjligt ske i samarbete med andra

länder. Landsorganisationen anser sig dock sakna möjligheter att avgöra

angelägenhetsgraden av det projekt, som avses i dessa motioner i jämförelse

med andra investeringar och avstår därför från yttrande i frågan.

Lantbruks förbundet tillstyrker att de i motionerna angivna problemen

närmare utredes, så att underlag erhålles för en mer ingående bedömning

av frågekomplexet. För närvarande saknas tillräckligt material för ett ställningstagande,

bl. a. i vad avser de samhällsekonomiska aspekterna.

Enär flygplatsfrågan nära sammanhänger med frågan om fasta förbindelser

över Öresund, synes det förbundet naturligt att i detta sammanhang

även beaktas den samverkan, som redan inletts mellan svenska och danska

myndigheter för att lösa gemensamma kommunikationsproblem.

Tjänstemännens centralorganisation anför följande.

Den ökning i flygtrafiken som redan nu kan förutses medför att ersättningsflygplatser

för såväl Bulltofta som Kastrup måste skapas. Det synes

för närvarande icke vara klarlagt huruvida en gemensam flygplats kan få

sådan kapacitet, att den under en icke alltför kort tidsperiod kan tillgodose

både de sydsvenska och danska behoven. Först sedan denna fråga utretts,

kan det vara ändamålsenligt att gå in på problemet om förläggningen av

en eventuell storflygplats. Det förefaller TCO naturligt att man vid undersökningarna

angående förläggningsplats även utreder saltholmsalternativet.

I sitt yttrande 1963 över de svenska och danska öresundsdelegationernas

betänkande framhöll TCO önskvärdheten av att en fast förbindelse mellan

Sverige och Danmark kommer till stånd. En förutsättning för anläggande

av en gemensam storflygplats måste vara att en vägförbindelse mellan

Danmark och Sverige tillskapas. Ett eventuellt beslut om gemensam storflygplats

som ersättning för Bulltofta och Kastrup skulle således i praktiken

innefatta också ett ställningstagande till frågan om den fasta öresundsförbindelsens

placering.

Med hänvisning till vad som här anförts, får TCO uttala att organisationen

icke har några invändningar mot en utredning av det slag som förordas

i motionerna. En förutsättning för TCO:s ställningstagande är dock att

utredningsarbetet beträffande storflygplats kan bedrivas med sådan skyndsamhet,

att anläggandet av en fast öresundsförbindelse icke allvarligt försenas

genom utredning av storflygplatsfrågan.

Utskottet. Det ligger enligt utskottets uppfattning i sakens natur att de till

följd av trafik- och befolkningsutvecklingen in. m. inom öresundsområdet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1965

alltmer angelägna och komplicerade trafikfrågorna måste handläggas i nära

kontakt mellan statsmakterna i de båda närmast berörda länderna, Danmark

och Sverige. Detta torde gälla beträffande såväl de planerade bro- respektive

tunnelförbindelserna mellan Själland och Skåne som den inom berörda område

aktualiserade frågan om en nordisk storflygplats. Dessa var för sig

både tekniskt och ekonomiskt svårbedömda spörsmål kompliceras ytterligare

därav att de i olika avseenden ingriper i och är beroende av varandra.

Sedan ett antal år är dessa frågor föremål för preliminära överväganden

inom olika för ändamålet tillsatta arbetsgrupper, i vissa fall med representanter

jämväl för svenska intressen. Redan under det förarbete som ledde

fram till dessa gruppers tillsättande förekom kontakter mellan de båda

ländernas regeringar, och dessa kontakter har fortsättningsvis uppehållits.

Frågan om ny och utökad regionflygplats för Skåne har därvid behandlats

som en särskild fråga medan utredningsarbetet rörande Köpenhamns lufthamns

framtid ankommer på de danska instanserna. Beträffande den förstnämnda

frågan föreligger som bekant numera ett preliminärt avtal mellan

svenska staten och berörda lokala intressenter. Utredningsarbetet beträffande

den planerade flygplatsen i köpenhamnsområdet pågår, enligt vad utskottet

erfarit, under kontinuerlig kontakt mellan vederbörande danska och

svenska instanser, varvid en rad faktorer av olika art grundligt måste prövas.

Mot denna bakgrund anser sig utskottet kunna utgå från att den svenska

regeringen även framdeles i nära kontakt med den danska kommer att följa

detta arbete och därvid vidtager de åtgärder som från dess sida kan befinnas

påkallade för en lämplig lösning av dessa viktiga spörsmål. Under

sådana förhållanden finner utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens

sida i enlighet med motionärernas yrkande f. n. ej erforderlig.

Vad i rådets berättelse under förevarande punkt i övrigt anförts har icke

givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

a) att motionerna I: 441, I: 606 och II: 529 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

b) att riksdagen må lägga Nordiska rådets redogörelse i

förevarande del till handlingarna.

5:o) Övriga till statsutskottet hänvisade frågor. Beträffande följande frågor

i redogörelsen för Nordiska rådets trettonde session, nämligen

B 1 Samarbete beträffande högre utbildning och forskning (s. 14—18),

B 3 Skolfrågor (s. 20—21),

B 4 Nordisk litteraturhistoria (s. 21—22),

B 5 Namnlista för växter och djur (s. 22),

B 7 Utlandsupplysning m. m. (s. 23),

B 8 Övriga av kulturutskottet behandlade frågor (s. 23—24),

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170 år 1965 9

C 6 Hälso- och sjukvårdsfrågor, ulom frågan om recepts giltighet (s.

30—31),

C 7 Näringsforskning (s. 31—32),

D 3 Gemensam luftfartsmyndighet (s 34—35),

D 4 Post- och telefrågor (s. 35),

D 6 Vägfrågor m. m. (s. 39),

D 8 Övriga av trafikutskottet behandlade frågor (s. 40),

E 4 Vattenkraftsamarbete (s. 44—45),

E 7 Statistiskt samarbete (s. 46) och

E 9 Utlandshjälp

har utskottet funnit vad redogörelsen innehåller icke föranleda något utskottets

uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må lägga Nordiska rådets redogörelse i förevarande

delar till handlingarna.

Stockholm den 30 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, Fritz Persson, Axel Andersson, Virgin, fru Wallentheim,

herrar Söderberg, Mårtensson, Bertil Petersson, Thorsten Larsson, Åkerlund,

Nyman och Johan Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,

Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist, Larsson i Hedenäset,

Turesson, Bergman, fröken Olsson, herrar Arvidson, Blomkvist, Källstad

och Tobé.

Reservation

vid punkten 1 (Motverkande av oljeföroreningar i havet) av herr Tobé.

NARCUS BOKTR. STHLM 1965 650027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.