Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den svenska forskningsplaneringens organisation m. in.
6 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1965:171, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den svenska forskningsplaneringens organisation m. in.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 171 år 1965
1
Nr 171
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den svenska
forskningsplaneringens organisation m. in.
(2:a och 5:e avd.)
Utskottet har till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundström m. fl. (I: 114) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 145), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att frågan om ett särskilt
föredragande statsråd för vetenskaplig forskning och högre utbildning upptages
till omedelbar behandling;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nils Theodor Larsson (I: 382) och den andra inom andra kammaren
av herr Grebäck (11:451), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om översyn och förslag rörande utbyggnad
och effektivisering av forskningsorganisationen i enlighet med vad i motionerna
anförts;
dels en inom första kammaren av fru Segerstedt Wiberg väckt motion
(I: 603), i vilken hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla, att Kungl. Maj :t ville taga initiativ till en utredning på nordisk
bas rörande utformningen av det framtida nordiska forskningssamarbetet;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Edström m. fl. (I: 710) och den andra inom andra kammaren av fru
Sjövall m. fl. (II: 836), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av
proposition nr 40 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en utredning
om de problem som behandlas i motionerna;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundström m. fl. (I: 713) och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin in. fl. (II: 835), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 40 måtte besluta alt
i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att fi-ågan om den svenska forskningsplaneringens
organisation underställs en allsidig och skyndsam utredning;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wallmark (I: 714) och den andra inom andra kammaren av herr Turesson
in. fl. (11:837), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling av
proposition nr 40 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning
1 llihang tilI riksdagens protokoll 1965. 6 saml. Nr 171
opaginerad Kontrollera mot PDF
i Statsutskottets utlåtande nr 171 år 19H5
och förslag till 1966 års riksdag rörande forskningsrådens sammansättning,
arbetsområden och arbetsformer;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Edström in. fl. (I: 721) och den andra inom andra kammaren
av fri! Sjövall in. fl. (II: 846), i vilka hemställts att riksdagen, i anledning
av proposition nr 65, i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära en utredning
om den centrala forskningsplaneringens departementala och interdepartementala
organisation.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får
utskottet hänvisa till motionerna 11:145, 11:451, 1:603, 11:836, 11:835,
II: 837 och II: 846.
över motionen 1:603 har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande
från forskningsrådens samarbetsdelegation, som därvid ställt sig i
princip positiv till ett vidgat nordiskt forskningssamarbete. Delegationen
understryker emellertid samtidigt att även om nordiskt forskningssamarbete
tramstår som ett önskemål är det dock väsentligt att ett dylikt samarbete
ej för med sig att forskningsutvecklingen i ett land binds vid förhållandena
i de övriga nordiska länderna. Samarbete bör enligt delegationens mening
i första hand äga rum inom områden där de olika nordiska länderna har
liknande intressen och i övrigt är jämställda. Delegationen påpekar att
samarbete och informationsutbyte på ett flertal forskningsfält f. n. äger
rum vid nordiska symposier och seminarier.
Utskottet får vad beträffar den i motionerna I: 114 och II: 145 berörda
frågan om ett särskilt föredragande statsråd för vetenskaplig forskning
och högre utbildning erinra om att utskottet år 1963 och 1964 (utlåtande
1963:212 och 1964: 109) i anledning av motionsyrkanden i samma syfte
anförde, att utskottet utgick ifrån att berörda fråga kom att uppmärksammas
av Kungl. Maj :t. Vid sådant förhållande saknades enligt utskottets
mening anledning att i skrivelse till Kungl. Maj :t göra framställning
i ämnet. Utskottet har icke funnit anledning frångå sin tidigare intagna
ståndpunkt i frågan och förordar därför att motionerna I: 114 och II: 145,
såvitt nu är i fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Vad avser yrkandet i motionen I: 603 om en utredning på nordisk bas
rörande utformningen av det framtida nordiska forskningssamarbetet vill
utskottet erinra om att de nordiska regeringarna utarbetat ett omfattande
program för detta samarbete samt att de nordiska undervisningsministrarna
fastslagit, att frågan om planläggning, koordinering och genomförande
av aktuella samarbetsåtgärder på den högre utbildningens och forskningens
områden skall handläggas omedelbart av dem, medan det praktiska planerings-
och koordineringsarbetet lagts på Nordiska kulturkommissionen.
Såsoin framgår av motionen har även Nordiska rådet tagit initiativ i frå
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 171 år littiö
gor sammanhängande med det nordiska forskningssamarbetet. Med hänsyn
till det anförda anser utskottet, att motionen I: 603 icke bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I motionerna 1:382 och 11:451, 1:710 och 11:836, 1:713 och 11:835,
1: 714 och II: 837 samt I: 721 och II: 846 har berörts flera olika problem
avseende den svenska forskningsplaneringens organisation och därmed sammanhängande
spörsmål. Enligt motionärernas mening bör dessa frågor närmare
utredas. I samtliga nyssnämnda motioner framläggs förslag innebärande
att riksdagen i särskild skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära utredning
och förslag rörande i förevarande hänseende aktuella problem.
Till en början vill utskottet erinra om att forskningen, såväl den grundläggande
som den tillämpade, under senare år fått allt större resurser till
sitt förfogande. En relativt utförlig redovisning härom finns i propositionen
1965:40, till vilken även hänvisas i motionen 11:836. Det är väsentligt
att erinra sig att de ökade forskningsresurserna, inte minst de som
avser tillämpad forskning, i hög grad måste avvägas med hänsyn till utvecklingen
av vårt näringsliv, vår social- och hälsopolitik, vår skolpolitik
o. s. v. Forskningsplaneringen utgör en integrerande del av vår planering
av hela samhällsutvecklingen. Man kan därför ej tala om forskningsplanering
skild från samhällsplaneringen i stort. Detta innebär att det inte är
realistiskt att söka isolera forskningsplaneringen och lägga den i händerna
på ett enda organ. Å andra sidan är det ostridigt att de ökade forskningsresurserna
kräver ökad uppmärksamhet inom skilda organ. För grundforskningens
del har vi dylika organ i de vetenskapliga akademierna, i
forskningsråden och i universitetskanslersämbetet. I syfte att vid sidan
av dessa ge möjligheter till fortlöpande diskussion rörande forskning och
samhällsutveckling inrättades forskningsberedningen år 1962. Beredningens
arbetsgrupp har till uppgift att bl. a. behandla internationella vetenskapliga
spörsmål, principiella avvägningsproblem samt forskningsfrågor
av särskild aktualitet. Avsikten har sålunda varit att genom dessa organ
skapa ett kontaktforum för diskussion mellan regering, forskare och representanter
för näringsliv och administration i angelägna forskningspolitiska
frågor. En tillbakablick ger enligt utskottets mening vid handen att
forskningsberedningen successivt utarbetat eu praxis för sin verksamhet
och att den i dagens läge hunnit behandla åtskilliga spörsmål av stor vikt
för utformningen av den svenska forskningspolitiken.
Enligt vad utskottet erfarit har inom forskningsberedningen diskuterats
bl. a. flera av de problem vilka aktualiseras i nu förevarande motioner.
Beredningen har sålunda tagit upp sina egna arbetsformer till debatt och
därvid beslutat att överläggningar rörande utformningen av den centrala
forskningsplaneringen skall ingå som ett kontinuerligt drag i beredningens
verksamhet. Principerna för Sveriges deltagande i internationellt vetenskapligt
samarbete bär varit föremål för överläggningar inom beredningen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 171 år 1965
senast i juni 1965. Frågor som rör samordningen mellan staten och näringslivet
har behandlats både i beredningen och i arbetsgruppen. Detsamma
gäller forskningsrådens organisation och samarbetsformer samt forskningsstatistiken.
I sistnämnda frågor har också eu livlig aktivitet kommit
till stånd. Sålunda har forskningsråden förstärkt sitt samarbete, och statistiska
centralbyråns arbete med forskningsstatistiken är redan inne på sin
andra etapp.
Vidare bör påpekas att universitetskanslersämbetet med fem fakultetsberedningar
sedan år 1964 svarar för den kort- och långsiktiga planeringen
och koordineringen av forskningen inom universitetsområdet. Det bör därvid
erinras om att i de fem fakultetsberedningarna ingår representanter
för såväl forskning som näringsliv och förvaltning. Slutligen bör påpekas
att de vetenskapliga akademierna har forskningsplanering och forskningskoordinering
som en huvuduppgift. Särskilt bör i sammanhanget nämnas
att Vetenskapsakademien och inte minst Ingeniörsvetenskapsakademien bedriver
en omfattande forskningsplanering. Därvid har särskilt Ingeniörsvetenskapsakademien
ägnat uppmärksamhet åt den allt viktigare vetenskapliga
dokumentationsverksamheten.
Vad sålunda anförts visar enligt utskottets mening att de problem vilka
behandlas i här aktuella motioner redan är föremål för överväganden inom
befintliga organ på for&kningsplaneringens område och att de allra senaste
åren en rad åtgärder vidtagits för att förbättra och intensifiera forskningsplaneringen.
Utskottet utgår ifrån att berörda organ, i första hand forskningsberedningen,
forskningsråden och universitetskanslersämbetet samt
Vetenskaps- och Ingeniörsvetenskapsakademierna, även framdeles kommer
att ha sin uppmärksamhet riktad på såväl nyssnämnda problem som andra
viktiga forskningspolitiska frågor och därvid vidta respektive föreslå de
åtgärder som bedöms påkallade. Någon särskild utredning anser utskottet
därför icke erforderlig. Utskottet avstyrker sålunda de i motionerna I: 382 och
11:451, 1:710 och 11:836, 1:713 och 11:835, 1:714 och 11:837 samt 1:721
och II: 846 — motionerna I: 713 och II: 835 såvitt nu är i fråga —- framställda
yrkandena om skrivelse till Kungl. Maj :t rörande utredning i de i
motionerna berörda hänseendena.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 114 och II: 145, i vad de avser frågan
om ett särskilt föredragande statsråd för vetenskaplig forskning
och högre utbildning, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
II. att motionen I: 603 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
III. att motionerna I: 382 och II: 451, I: 710 och II: 836,
I: 714 och II: 837, I: 721 och II: 846 samt I: 713 och II: 835,
sistnämnda två motioner i vad de avser skrivelse till Kungl.
Statsutskottets utlåtande nr ill år 1965
5
Maj :t om utredning rörande den svenska forskningsplaneringens
organisation och därmed sammanhängande frågor,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den SO november 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger
Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Axel Andersson, Virgin, fru
Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Bertil Petersson, Åkerlund,
Nyman och Johan Olsson; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,
Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist, Larsson i Hedenäset,
Turesson, Bergman, fröken Olsson, herrar Arvidson, Nelander, Blomkvist
och Källstad.
Reservation
av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Andersson, Virgin, Åkerlund,
Nyman, Johan Olsson, Bohman, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset,
Turesson, Nelander och Källstad, vilka ansett
dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 3, som börjar med
»I motionerna», t. o. m. det stycke på s. 4, som slutar med »berörda hänseendena»,
bort ha följande lydelse:
»I motionerna 1:382 och 11:451, 1:710 och 11:836, 1:713 och 11:835,
1:714 och 11:837 samt 1:721 och 11:846 har framförts yrkanden om utredningar
rörande organisationen av den svenska forskningsplaneringen
och därmed sammanhängande frågor.
I sammanhanget bör uppmärksammas de erinringar som gjorts av OECDgruppen
rörande det samråd och den kontakt som f. n. finns mellan statsmakterna
och forskningsrepresentanterna i forskningsberedningen och dess
arbetsgrupp. Det kan ifrågasättas, om de i beredningen godtagna riktlinjerna
för den fortsatta verksamheten är till fyllest för att möjliggöra ett
effektivare tillgodoseende av kraven på central planering och totalintegrering
av forskningspolitiken.
Utskottet vill understryka den betydelse forskningen har för praktisk!
tagel alla funktioner i samhället. Utvecklingen på forskningens områden
sker f. n. mycket snabbt, såväl inom som utom vårt lands gränser. Nya
6 Statsutskottets utlåtande in• 171 år 1965
och stora projekt påbörjas med täta mellanrum, i många fall i internationell
samverkan. Denna expansion kräver naturligt nog allt större såväl
personella som ekonomiska resurser. För att resultaten av dessa insatser
skall bli de bästa möjliga erfordras vidare såväl effektiv organisation som
medveten planering. Det är angeläget att långsiktiga perspektiv anläggs
på hithörande frågor. Härvid uppställer sig problem rörande samordning
och prioritering, varvid även måste beaktas forskningens betydelse för utvecklingen
inom olika samhällsområden.
I nämnda motioner har från olika utgångspunkter tagits upp till behandling
frågor av central betydelse för en aktiv forskningspolitik. Bland ämnen
som berörts kan nämnas forskningsberedningens och forskningsrådens
verksamhet, det internationella forskningssamarbetet, samordningen mellan
statens och näringslivets insatser för forskning samt den svenska forskningsstatistiken.
De i motionerna och OECD-rapporten framförda synpunkterna visar enligt
utskottets mening, att anledning finnes att förutsättningslöst utreda
hela den svenska forskningens omfattning, inriktning och organisation
samt andra därmed sammanhängande frågor. Det synes utskottet nödvändigt
att i en sådan utredning bör ingå — förutom representanter för olika
forskningsorgan — även företrädare för de politiska partierna och näringslivet.
Med hänsyn till det stora frågekomplex, vartill ställning skall tas, och
till angelägenheten av att därest så visar sig erforderligt vissa speciella
problem får en snabb lösning anser utskottet att utredningsresultaten bör
redovisas i etapper.
Under åberopande av vad sålunda anförts förordar utskottet att riksdagen
i anledning av motionerna I: 382 och II: 451, I: 710 och II: 836, I: 713
och II: 835, I: 714 och II: 837 samt I: 721 och II: 846 — motionerna I: 713
och II: 835 såvitt nu är i fråga — i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
om en utredning i enlighet med vad som anförts i det föregående.»
dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 382
och II: 451, I: 710 och II: 836, I: 714 och II: 837, I: 721 och
11:846 samt 1:713 och 11:835, sistnämnda två motioner
såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om
utredning rörande den svenska forskningens omfattning,
inriktning och organisation samt därmed sammanhängande
frågor i huvudsaklig överensstämmelse med vad utskottet
anfört.»
MARCUS BOKTK. STHLM 1965 65002 7
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.