Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den svenska forskningsplaneringens organisation m. in.

6 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:171, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den svenska forskningsplaneringens organisation m. in.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171 år 1965

1

Nr 171

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den svenska

forskningsplaneringens organisation m. in.

(2:a och 5:e avd.)

Utskottet har till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundström m. fl. (I: 114) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (II: 145), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att frågan om ett särskilt

föredragande statsråd för vetenskaplig forskning och högre utbildning upptages

till omedelbar behandling;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nils Theodor Larsson (I: 382) och den andra inom andra kammaren

av herr Grebäck (11:451), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte anhålla om översyn och förslag rörande utbyggnad

och effektivisering av forskningsorganisationen i enlighet med vad i motionerna

anförts;

dels en inom första kammaren av fru Segerstedt Wiberg väckt motion

(I: 603), i vilken hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla, att Kungl. Maj :t ville taga initiativ till en utredning på nordisk

bas rörande utformningen av det framtida nordiska forskningssamarbetet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Edström m. fl. (I: 710) och den andra inom andra kammaren av fru

Sjövall m. fl. (II: 836), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av

proposition nr 40 i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en utredning

om de problem som behandlas i motionerna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundström m. fl. (I: 713) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin in. fl. (II: 835), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 40 måtte besluta alt

i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att fi-ågan om den svenska forskningsplaneringens

organisation underställs en allsidig och skyndsam utredning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Wallmark (I: 714) och den andra inom andra kammaren av herr Turesson

in. fl. (11:837), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling av

proposition nr 40 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning

1 llihang tilI riksdagens protokoll 1965. 6 saml. Nr 171

opaginerad Kontrollera mot PDF

i Statsutskottets utlåtande nr 171 år 19H5

och förslag till 1966 års riksdag rörande forskningsrådens sammansättning,

arbetsområden och arbetsformer;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Edström in. fl. (I: 721) och den andra inom andra kammaren

av fri! Sjövall in. fl. (II: 846), i vilka hemställts att riksdagen, i anledning

av proposition nr 65, i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära en utredning

om den centrala forskningsplaneringens departementala och interdepartementala

organisation.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får

utskottet hänvisa till motionerna 11:145, 11:451, 1:603, 11:836, 11:835,

II: 837 och II: 846.

över motionen 1:603 har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande

från forskningsrådens samarbetsdelegation, som därvid ställt sig i

princip positiv till ett vidgat nordiskt forskningssamarbete. Delegationen

understryker emellertid samtidigt att även om nordiskt forskningssamarbete

tramstår som ett önskemål är det dock väsentligt att ett dylikt samarbete

ej för med sig att forskningsutvecklingen i ett land binds vid förhållandena

i de övriga nordiska länderna. Samarbete bör enligt delegationens mening

i första hand äga rum inom områden där de olika nordiska länderna har

liknande intressen och i övrigt är jämställda. Delegationen påpekar att

samarbete och informationsutbyte på ett flertal forskningsfält f. n. äger

rum vid nordiska symposier och seminarier.

Utskottet får vad beträffar den i motionerna I: 114 och II: 145 berörda

frågan om ett särskilt föredragande statsråd för vetenskaplig forskning

och högre utbildning erinra om att utskottet år 1963 och 1964 (utlåtande

1963:212 och 1964: 109) i anledning av motionsyrkanden i samma syfte

anförde, att utskottet utgick ifrån att berörda fråga kom att uppmärksammas

av Kungl. Maj :t. Vid sådant förhållande saknades enligt utskottets

mening anledning att i skrivelse till Kungl. Maj :t göra framställning

i ämnet. Utskottet har icke funnit anledning frångå sin tidigare intagna

ståndpunkt i frågan och förordar därför att motionerna I: 114 och II: 145,

såvitt nu är i fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad avser yrkandet i motionen I: 603 om en utredning på nordisk bas

rörande utformningen av det framtida nordiska forskningssamarbetet vill

utskottet erinra om att de nordiska regeringarna utarbetat ett omfattande

program för detta samarbete samt att de nordiska undervisningsministrarna

fastslagit, att frågan om planläggning, koordinering och genomförande

av aktuella samarbetsåtgärder på den högre utbildningens och forskningens

områden skall handläggas omedelbart av dem, medan det praktiska planerings-

och koordineringsarbetet lagts på Nordiska kulturkommissionen.

Såsoin framgår av motionen har även Nordiska rådet tagit initiativ i frå
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171 år littiö

gor sammanhängande med det nordiska forskningssamarbetet. Med hänsyn

till det anförda anser utskottet, att motionen I: 603 icke bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I motionerna 1:382 och 11:451, 1:710 och 11:836, 1:713 och 11:835,

1: 714 och II: 837 samt I: 721 och II: 846 har berörts flera olika problem

avseende den svenska forskningsplaneringens organisation och därmed sammanhängande

spörsmål. Enligt motionärernas mening bör dessa frågor närmare

utredas. I samtliga nyssnämnda motioner framläggs förslag innebärande

att riksdagen i särskild skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära utredning

och förslag rörande i förevarande hänseende aktuella problem.

Till en början vill utskottet erinra om att forskningen, såväl den grundläggande

som den tillämpade, under senare år fått allt större resurser till

sitt förfogande. En relativt utförlig redovisning härom finns i propositionen

1965:40, till vilken även hänvisas i motionen 11:836. Det är väsentligt

att erinra sig att de ökade forskningsresurserna, inte minst de som

avser tillämpad forskning, i hög grad måste avvägas med hänsyn till utvecklingen

av vårt näringsliv, vår social- och hälsopolitik, vår skolpolitik

o. s. v. Forskningsplaneringen utgör en integrerande del av vår planering

av hela samhällsutvecklingen. Man kan därför ej tala om forskningsplanering

skild från samhällsplaneringen i stort. Detta innebär att det inte är

realistiskt att söka isolera forskningsplaneringen och lägga den i händerna

på ett enda organ. Å andra sidan är det ostridigt att de ökade forskningsresurserna

kräver ökad uppmärksamhet inom skilda organ. För grundforskningens

del har vi dylika organ i de vetenskapliga akademierna, i

forskningsråden och i universitetskanslersämbetet. I syfte att vid sidan

av dessa ge möjligheter till fortlöpande diskussion rörande forskning och

samhällsutveckling inrättades forskningsberedningen år 1962. Beredningens

arbetsgrupp har till uppgift att bl. a. behandla internationella vetenskapliga

spörsmål, principiella avvägningsproblem samt forskningsfrågor

av särskild aktualitet. Avsikten har sålunda varit att genom dessa organ

skapa ett kontaktforum för diskussion mellan regering, forskare och representanter

för näringsliv och administration i angelägna forskningspolitiska

frågor. En tillbakablick ger enligt utskottets mening vid handen att

forskningsberedningen successivt utarbetat eu praxis för sin verksamhet

och att den i dagens läge hunnit behandla åtskilliga spörsmål av stor vikt

för utformningen av den svenska forskningspolitiken.

Enligt vad utskottet erfarit har inom forskningsberedningen diskuterats

bl. a. flera av de problem vilka aktualiseras i nu förevarande motioner.

Beredningen har sålunda tagit upp sina egna arbetsformer till debatt och

därvid beslutat att överläggningar rörande utformningen av den centrala

forskningsplaneringen skall ingå som ett kontinuerligt drag i beredningens

verksamhet. Principerna för Sveriges deltagande i internationellt vetenskapligt

samarbete bär varit föremål för överläggningar inom beredningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 171 år 1965

senast i juni 1965. Frågor som rör samordningen mellan staten och näringslivet

har behandlats både i beredningen och i arbetsgruppen. Detsamma

gäller forskningsrådens organisation och samarbetsformer samt forskningsstatistiken.

I sistnämnda frågor har också eu livlig aktivitet kommit

till stånd. Sålunda har forskningsråden förstärkt sitt samarbete, och statistiska

centralbyråns arbete med forskningsstatistiken är redan inne på sin

andra etapp.

Vidare bör påpekas att universitetskanslersämbetet med fem fakultetsberedningar

sedan år 1964 svarar för den kort- och långsiktiga planeringen

och koordineringen av forskningen inom universitetsområdet. Det bör därvid

erinras om att i de fem fakultetsberedningarna ingår representanter

för såväl forskning som näringsliv och förvaltning. Slutligen bör påpekas

att de vetenskapliga akademierna har forskningsplanering och forskningskoordinering

som en huvuduppgift. Särskilt bör i sammanhanget nämnas

att Vetenskapsakademien och inte minst Ingeniörsvetenskapsakademien bedriver

en omfattande forskningsplanering. Därvid har särskilt Ingeniörsvetenskapsakademien

ägnat uppmärksamhet åt den allt viktigare vetenskapliga

dokumentationsverksamheten.

Vad sålunda anförts visar enligt utskottets mening att de problem vilka

behandlas i här aktuella motioner redan är föremål för överväganden inom

befintliga organ på for&kningsplaneringens område och att de allra senaste

åren en rad åtgärder vidtagits för att förbättra och intensifiera forskningsplaneringen.

Utskottet utgår ifrån att berörda organ, i första hand forskningsberedningen,

forskningsråden och universitetskanslersämbetet samt

Vetenskaps- och Ingeniörsvetenskapsakademierna, även framdeles kommer

att ha sin uppmärksamhet riktad på såväl nyssnämnda problem som andra

viktiga forskningspolitiska frågor och därvid vidta respektive föreslå de

åtgärder som bedöms påkallade. Någon särskild utredning anser utskottet

därför icke erforderlig. Utskottet avstyrker sålunda de i motionerna I: 382 och

11:451, 1:710 och 11:836, 1:713 och 11:835, 1:714 och 11:837 samt 1:721

och II: 846 — motionerna I: 713 och II: 835 såvitt nu är i fråga —- framställda

yrkandena om skrivelse till Kungl. Maj :t rörande utredning i de i

motionerna berörda hänseendena.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 114 och II: 145, i vad de avser frågan

om ett särskilt föredragande statsråd för vetenskaplig forskning

och högre utbildning, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

II. att motionen I: 603 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

III. att motionerna I: 382 och II: 451, I: 710 och II: 836,

I: 714 och II: 837, I: 721 och II: 846 samt I: 713 och II: 835,

sistnämnda två motioner i vad de avser skrivelse till Kungl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ill år 1965

5

Maj :t om utredning rörande den svenska forskningsplaneringens

organisation och därmed sammanhängande frågor,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den SO november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Axel Andersson, Virgin, fru

Wallentheim, herrar Söderberg, Mårtensson, Bertil Petersson, Åkerlund,

Nyman och Johan Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,

Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist, Larsson i Hedenäset,

Turesson, Bergman, fröken Olsson, herrar Arvidson, Nelander, Blomkvist

och Källstad.

Reservation

av herrar Boman, Ivar Johansson, Axel Andersson, Virgin, Åkerlund,

Nyman, Johan Olsson, Bohman, Ståhl, Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset,

Turesson, Nelander och Källstad, vilka ansett

dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 3, som börjar med

»I motionerna», t. o. m. det stycke på s. 4, som slutar med »berörda hänseendena»,

bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:382 och 11:451, 1:710 och 11:836, 1:713 och 11:835,

1:714 och 11:837 samt 1:721 och 11:846 har framförts yrkanden om utredningar

rörande organisationen av den svenska forskningsplaneringen

och därmed sammanhängande frågor.

I sammanhanget bör uppmärksammas de erinringar som gjorts av OECDgruppen

rörande det samråd och den kontakt som f. n. finns mellan statsmakterna

och forskningsrepresentanterna i forskningsberedningen och dess

arbetsgrupp. Det kan ifrågasättas, om de i beredningen godtagna riktlinjerna

för den fortsatta verksamheten är till fyllest för att möjliggöra ett

effektivare tillgodoseende av kraven på central planering och totalintegrering

av forskningspolitiken.

Utskottet vill understryka den betydelse forskningen har för praktisk!

tagel alla funktioner i samhället. Utvecklingen på forskningens områden

sker f. n. mycket snabbt, såväl inom som utom vårt lands gränser. Nya

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande in• 171 år 1965

och stora projekt påbörjas med täta mellanrum, i många fall i internationell

samverkan. Denna expansion kräver naturligt nog allt större såväl

personella som ekonomiska resurser. För att resultaten av dessa insatser

skall bli de bästa möjliga erfordras vidare såväl effektiv organisation som

medveten planering. Det är angeläget att långsiktiga perspektiv anläggs

på hithörande frågor. Härvid uppställer sig problem rörande samordning

och prioritering, varvid även måste beaktas forskningens betydelse för utvecklingen

inom olika samhällsområden.

I nämnda motioner har från olika utgångspunkter tagits upp till behandling

frågor av central betydelse för en aktiv forskningspolitik. Bland ämnen

som berörts kan nämnas forskningsberedningens och forskningsrådens

verksamhet, det internationella forskningssamarbetet, samordningen mellan

statens och näringslivets insatser för forskning samt den svenska forskningsstatistiken.

De i motionerna och OECD-rapporten framförda synpunkterna visar enligt

utskottets mening, att anledning finnes att förutsättningslöst utreda

hela den svenska forskningens omfattning, inriktning och organisation

samt andra därmed sammanhängande frågor. Det synes utskottet nödvändigt

att i en sådan utredning bör ingå — förutom representanter för olika

forskningsorgan — även företrädare för de politiska partierna och näringslivet.

Med hänsyn till det stora frågekomplex, vartill ställning skall tas, och

till angelägenheten av att därest så visar sig erforderligt vissa speciella

problem får en snabb lösning anser utskottet att utredningsresultaten bör

redovisas i etapper.

Under åberopande av vad sålunda anförts förordar utskottet att riksdagen

i anledning av motionerna I: 382 och II: 451, I: 710 och II: 836, I: 713

och II: 835, I: 714 och II: 837 samt I: 721 och II: 846 — motionerna I: 713

och II: 835 såvitt nu är i fråga — i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

om en utredning i enlighet med vad som anförts i det föregående.»

dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 382

och II: 451, I: 710 och II: 836, I: 714 och II: 837, I: 721 och

11:846 samt 1:713 och 11:835, sistnämnda två motioner

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om

utredning rörande den svenska forskningens omfattning,

inriktning och organisation samt därmed sammanhängande

frågor i huvudsaklig överensstämmelse med vad utskottet

anfört.»

MARCUS BOKTK. STHLM 1965 65002 7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.