Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnaden av universitet och högskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1965-11-30 · 33 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:173, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnaden av universitet och högskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

1

Nr 173

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnaden

av universitet och högskolor m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 141 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 oktober 1965, föreslagit

riksdagen att

a) godkänna av departementschefen förordade riktlinjer för utbyggnad och

organisation av universitets- och högskoleväsendet fram till början av 1970-talet;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna en överenskommelse med Stockholms

läns landsting om villkoren för anordnande av läkarutbildning vid ett nytt

sjukhus i Huddinge, m. m.;

c) godkänna vad departementschefen förordat angående bestridande av kostnader

för markförvärv i närheten av området för det planerade sjukhuset i

Huddinge; samt

d) godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna för lånegivning

till uppförande av bostäder för studerande.

I samband härmed har utskottet behandlat följande i anledning av propositionen

nr 141 väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Hedström m.fl. (I: 771) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson

i Hcdenäset m.fl. (II: 915), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av

proposition nr 141 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att frågan om en

till Norrland förlagd utbyggnad av den högre tekniska utbildningen, varvid särskilt

möjligheterna av en förläggning till övre Norrland beaktas, snarast måtte

bli föremål för en förutsättningslös utredning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Georg Pettersson och Ahlsten (I: 772) och den andra inom andra kammaren

av herr Gustafsson i Stenkyrka m.fl. (11:912), i vilka hemställts att riksdagen

vid behandlingen av proposition nr 141 måtte uttala att möjligheter i ökad utsträckning

bör skapas för förläggande av universitetsstudier till Gotland inom

bl. a. de ämnesområden som angetts i motionerna samt anhålla att Kungl. Maj:t

måtte vidta härför lämpliga och erforderliga åtgärder;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

1 — Jlihang till riksdagens protokoll lOGo. 6 samt. Nr 173

opaginerad Kontrollera mot PDF

■2

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

Schött in. fl. (I: 773) och den andra inom andra kammaren av fru Torbrink m. fl.

(11:918), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av proposition nr

141 måtte besluta att universitetsfilialen till Lunds universitet förläggs till

Kalmar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Kaijser m.fl. (1:778) och den andra inom andra kammaren av fru Kristensson

in. fl. (II: 914), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling av proposition nr

141 måtte besluta att den aviserade utredningen beträffande receptarieutbildningen

göres förutsättningslös varvid en nödvändig anknytning till farmaceutiska

fakulteten dock beaktas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Stefanson m. fl. (I: 779) och den andra inom andra kammaren av herr Mellqvist

m.fl. (II: 916), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa om en utredning beträffande en förläggning av en universitetsfilial

till falun-borlängeområdet, samt att riksdagen samtidigt måtte uttala att den

akademiska utbildningen på ettbetygsnivå inom samma område bör fortsättas

och utvidgas;

dels eu inom första kammaren väckt motion av herr Sundin (I: 780), i vilken

hemställts att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 141 i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte anhålla om prövning av frågan om förläggning av högre teknisk

utbildning till sundsvallsregionen:

dels t va likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Torsten Andersson m.fl. (I: 781) och den andra inom andra kammaren av herr

Hansson i Skegrie m.fl. (11:926), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen

av proposition nr 141, med i övrigt bifall till propositionen, måtte 1. uttala

att planeringen rörande universitetsväsendets fortsatta expansion bör dels syfta

till eu snabb utbyggnad av universitetet i Umeå, dels inriktas på ett sjätte universitet,

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående frågan

om högre teknisk utbildning i Norrland, 3. uttala att planeringen av universitetsoch

högskoleutbildningen måtte inriktas på 90 000 studerande i början av 1970- talet, 4. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående möjligheterna

att möta de ökade undervisningskraven enligt punkt 3 genom ökat utnyttjande

av radio-, televisions- och korrespondensundervisning, 5. i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om att den nu pågående försöksverksamheten beträffande utnyttjande

av radio och television i universitetsundervisningen intensifieras, 6. i

skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad i motionerna anförts beträffande

betydelsen av större flexibilitet vad angår de fasta studiegångarna än vad som

synes bli följden om det framlagda förslaget godkännes, 7. i skrivelse till Kungl.

Maj:t uttala att de närmare principerna för fasta studiegångar vid de filosofiska

fakulteterna skall underställas riksdagen för prövning, 8. avslå förslaget om

skärpta bestämmelser för avvisning av studerande vid de fria fakulteterna, 9. i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till 1966 års vårriksdag rörande

effekt i visering och utbyggnad av studierådgivning och yrkesvägledning vid uni
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

3

versiteten, 10. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till

1966 års vårriksdag angående närmare bestämmelser beträffande lärarna vid

universitetsfilialerna enligt i motionerna uppdragna riktlinjer, 11. i skrivelse till

Kungl. Maj:t uttala att möjlighet bör beredas de studerande vid universitetsfilialerna

att vid dessa i så många ämnesgrupper som möjligt ägna sig åt studier

för högre betyg än två betyg, 12. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag

till 1966 års vårriksdag om inrättande av bibliotek och läsesalar av tillfredsställande

omfattning vid universitetsfilialerna, 13. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala

att tekniska hjälpmedel i undervisningen bör snarast och i ökad omfattning

tillföras universiteten i enlighet med vad i motionerna anförts, 14. uttala att

målsättningen för studentbostadsbvggnadsverksamheten fram till början av

1970-talet bör vara ett nytillskott om minst 40 000 rumsenheter samt 15. beakta

vad övrigt i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Edström (I: 782) och den andra inom andra kammaren av herr Källstad m. fl.

(II: 931), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att vid farmacevtiska institutet

laboratorstjänsterna i analytisk farmacevtisk kemi och i oorganisk och

fysikalisk kemi omvandlas till professurer i nämnda ämnen fr. o. in. budgetåret

1966/67;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av heri

Hedström m.fl. (1:783) och den andra inom andra kammaren av herr Öhvall

m.fl. (11:938), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling av proposition

nr 141 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att frågan om etablering av en

till universitetet i Umeå knuten filial i Luleå för humanistisk, samhällsvetenskaplig

och naturvetenskaplig utbildning blir föremål för utredning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Holmberg vi. fl. (I: 784) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman

m.fl. (11:923), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa om utredning och förslag rörande möjligheterna att i enlighet

med de i motionerna angivna riktlinjerna förmedla akademisk lågstadieundervisning

inom ramen för en kombinerad TV-radio- respektive korrespondensundervisning,

2. uttala att planeringen rörande universitetsväsendets fortsatta expansion

bör syfta till en snabb utbyggnad av universitetet i Umeå, 3. i skrivelse till

Kungl. Maj:t uttala att möjligheterna för de studerande vid universitetsfilialerna

att i vissa ämnesgrupper inrikta studierna på högre betyg än två bör undersökas,

4. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag till 1966 års

vårriksdag rörande de nya assistenttjänster som föreslås inrättade vid universiteten,

5. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1966 års vårriksdag

om inrättande av bibliotek och läsesalar av tillfredsställande omfattning vid

universitetsfilialerna, 6. i skrivelse till Kungl. Maj:t som riksdagens mening giva

till känna vad motionärerna anfört beträffande betydelsen av att ge studerande

vid filosofiska fakulteter möjlighet att bedriva friare studier som alternativ till

fasta studiegångar, 7. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att de närmare prin
1*

— Bi hav tf till riksdagens protokoll (> sand. Nr 171

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

ciperna för fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna skall underställas

riksdagen för prövning, 8. avslå förslaget om skärpta bestämmelser för avvisning

av studerande vid de fria fakulteterna, 9. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om utredning och förslag med beaktande av de i motionerna angivna synpunkterna

angående riktlinjer för rätten att bedriva studier, 10. i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1966 års vårriksdag rörande en effektivisering

och utbyggnad av studierådgivning och yrkesvägledning vid universiteten,

11. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att tekniska hjälpmedel bör ges ökad

användning inom den akademiska undervisningen, 12. i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa om utredning och förslag rörande möjligheterna att i Umeå inrätta

teknisk utbildning i samordning med övriga inom universitetet förekommande

fakulteter, samt 13. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att en organisatorisk

samordning bör ske av den tekniska och medicinska utbildningen i Linköping;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gösta Jacobsson (I: 785) och den andra inom andra kammaren av fröken

Ljungberg m. fl. (II: 932), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1. avslå Kungl.

Maj:ts förslag om inrättande av universitetsfilialer, 2. besluta att i enlighet med

de av universitetskanslersämbetet angivna riktlinjerna bygga ut universitetet i

Umeå, 3. besluta om fortsatt utbyggnad av befintliga universitet, samt 4. i övrigt

beakta vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Göran Karlsson m.fl. (1:786) och den andra inom andra kammaren av herr

Hamrin i Jönköping m.fl. (II: 925), i vilka hemställts att riksdagen med avslag

på den del av Kungl. Maj:ts proposition som avser förläggning av universitetsfilial

till Växjö måtte besluta, att universitetsfilialen till Lunds universitet förlägges

till Jönköping;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Axel Kristiansson och Mossberger (I: 787) och den andra inom andra kammaren

av herr Josefsson m.fl. (11:928), i vilka hemställts att riksdagen måtte

besluta att filialen till Lunds universitet förlägges till Halmstad;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Nils Theodor Larsson (I: 788) och den andra inom andra kammaren av fru

Kristensson och fru Sjövall (II: 930), i vilka hemställts att riksdagen avslår vad

i proposition nr 141 uttalats angående införandet av en ny lärarkategori vid universitet

och högskolor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Ijundström m.fl. (1:789) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

m. fl. (II: 935), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av proposition

nr 141 med i övrigt bifall till propositionen måtte 1. uttala att planeringen rörande

universitetsväsendets fortsatta expansion nu bör dels syfta till en snabb

utbyggnad av universitetet i Umeå, dels inriktas på ett sjätte universitet i linköpingsområdet,

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178 år 1965

o

möjligheterna att möta de ökade undervisningskraven på grund av en ytterligare

expansion av studerandeantalet vid universiteten genom ökat utnyttjande

av radio-TV, eventuellt i kombination med korrespondensundervisning, 3. i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om att den nu pågående försöksverksamheten

beträffande utnyttjande av radio-TV i universitetsundervisningen intensifieras,

4. i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att möjlighet bör beredas de studerande

vid universitetsfilialerna att vid dessa i så många ämnesgrupper som

möjligt ägna sig åt studier för högre betyg än två betyg, 5. i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa om utredning och förslag till 1966 års vårriksdag rörande de

nya assistenttjänster som föreslås inrättade vid universiteten, 6. i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1966 års vårriksdag om inrättande av bibliotek

och läsesalar av tillfredsställande omfattning vid universitetsfilialerna,

7. i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad i motionerna anförts beträffande

betydelsen av större flexibilitet vad angår de fasta studiegångarna än vad

som synes bli följden om det framlagda förslaget godkännes, 8. i skrivelse till

Kungl. Maj.t uttala att de närmare principerna för fasta studiegångar vid de

filosofiska fakulteterna skall underställas riksdagen för prövning, 9. avslå förslaget

om skärpta bestämmelser för avvisning av studerande vid de fria fakulteterna,

10. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1966 års vårriksdag

rörande en effektivisering och utbyggnad av studierådgivning och yrkesvägledning

vid universiteten, 11. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om förslag

till 1966 års vårriksdag angående förbättrad tillgång på tekniska hjälpmedel

i undervisningen vid universitet och högskolor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Nyman to. fl. (I: 790) och den andra inom andra kammaren av herr Hammarberg

m.fl. (11:924) i vilka hemställts att riksdagen med ändring av Kungl. Maj:ts

förslag i proposition nr 141 måtte besluta att den fjärde tekniska högskolan inrättas

i Västerås;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Skärman m.fl. (1:791) och den andra inom andra kammaren av herr Tobé

to. fl. (II: 936), i vilka hemställts att riksdagen måtte, med avslag å proposition

nr 141 vad beträffar den föreslagna utbildningen av ekonomingenjörer, i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om nytt förslag till utbildning av ingenjörer i

ekonomiska ämnen i enlighet med vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken

Stenberg m.fl. (I: 792) och den andra inom andra kammaren av herr Lundmark

m.fl. (II: 933), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om förnyad prövning av frågan om förläggandet av vissa högre

tekniska utbildningslinjer till Umeå universitet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Svanström m.fl. (I: 793) och den andra inom andra kammaren av herrar Johansson

i Dockered och Jonasson (11:927), i vilka hemställts att riksdagen vid

behandlingen av proposition nr 141 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

Maj:t anhålla om skyndsam utredning och förslag beträffande tandläkarutbildningen,

den odontologiska forskningen samt profylaktisk verksamhet mot tandsjukdomar

enligt i motionerna uppdragna riktlinjer;

dels en inom andra kammaren väckt motion av herrar Martinsson och Andersson

i Essvik (II: 904), i vilken hemställts att riksdagen vid behandlingen av proposition

nr 141 måtte uttala, att det blivande filialuniversitetet i mellersta Norrland

skall förläggas i Sundsvall;

dels en inom andra kammaren väckt motion av herrar Holmberg och Hermansson

(II: 913), i vilken hemställts att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer

om ett fullföljande av det i utredningsdirektiven nämnda Norrbotten-alternativet

med avsikt att så snabbt som möjligt åstadkomma en till universitetet i

Umeå knuten filial i Luleå för naturvetenskaplig, teknisk, samhällsvetenskaplig

och humanistisk utbildning;

dels en inom andra kammaren väckt motion av herrar Nyberg och Elmstedt

(11:917), i vilken hemställts att riksdagen vid behandlingen av proposition nr

141 måtte besluta att utbildningsfilialen till universitetet i Lund förläggs till

Karlskrona;

dels en inom andra kammaren väckt motion av herr Kellgren m.fl. (II: 929),

i vilken hemställts att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 141 måtte 1.

uttala att trebetygsutbildning skall ges vid universitetsfilialerna, samt 2. uttala

att större biblioteksresurser än de av utredningen föreslagna kursbiblioteken skall

ställas till filialernas förfogande, lämpligen i anknytning till länsbiblioteken;

dels en inom andra kammaren väckt motion av herrar Mundebo och Ullsten

(II: 934), i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta 1. att avslå förslaget

om inrättande av universitetsfilialer i Örebro, Karlstad och Växjö, samt 2. att

den fortsatta utbyggnaden av universitets- och högskoleväsendet bör inriktas på

en utbyggnad av de nuvarande universiteten, i första hand Umeå, samt på upprättandet

av ett sjätte universitet i linköpingsområdet;

dels ock en inom andra kammaren väckt motion av herrar Wiklund och Nihlfors

(11:937), i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta 1. att bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidta de ändringar av de för de skilda fria fakulteterna angivna

ramtalen sem den fortsatta utvecklingen i fråga om studenttillströmningen till

Stockholms universitet kan påkalla, 2. att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

skyndsamma åtgärder ägnade att forcera Stockholms universitets utflyttning till

Frescati.

I detta sammanhang har utskottet till behandling även upptagit två vid 1965

års riksdags början väckta, likalydande motioner, den ena inom första kammaren

av herr Lundström m.fl. (1:115) och den andra inom andra kammaren av

herr Ohlin m. fl. (II: 147), i vilka hemställts att riksdagen måtte fatta principbeslut

om inrättande av två nya medicinska högskolor, vardera med en utbildningskapacitet

av ca 50 nyintagna studerande per termin, samt uppdraga åt Kungl.

Maj:t att härför upptaga förhandlingar med härvid ifrågakommande sjukvårdshuvudmän

samt snarast förelägga riksdagen definitivt förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 11:915, 11:912, 1:773, 11:914, 1:779, 1:780,

1:781, 1:782, 11:938, 1:784, 11:932, 11:925, 11:928, 1:788, 11:935, 1:790,

II: 936, I: 792, I: 793, II: 904, II: 913, II: 917, II: 929, II: 934, II: 937 och II: 147.

Den förevarande propositionen nr Hl innehåller huvudsakligen följande.

I propositionen förordas en med hänsyn till samhällets resurser maximal utbyggnad

av universitet och högskolor. Den fortsatta planeringen av universitetsoch

högskoleexpansionen bör utgå från ett beräknat totalantal studerande i början

av 1970-talet av ca 87 000. För att det ökade behovet av högre utbildning

skall kunna mötas föreslås en kraftig expansion av universitets- och högskoleorganisationen.

Sålunda föreslås att en fjärde teknisk högskola samt en ny medicinsk

utbildnings- och forskningsenhet skall inrättas. Vid Umeå universitet

föreslås en humanistisk fakultet tillkomma och för de filosofiska fakulteterna i

övrigt föreslås en betydande ökning och omfattande geografisk spridning av

resurserna på primärexamensnivå genom inrättande av fyra nya utbildningsenheter.

Även i fråga om den farmaceutiska utbildningen och forskningen föreslås

en väsentlig utbyggnad.

Beträffande högre teknisk utbildning och forskning föreslås att en ny teknisk

högskola under perioden 1969/70—1971/72 byggs upp i Linköping till en årlig

intagningskapacitet av 570 nybörjarplatser. Vid den nya högskolan föreslås tillkomma

sektioner för teknisk fysik, maskinteknik och elektroteknik samt — som

en nyhet för svenskt högre tekniskt utbildningsväsen — en sektion för ekonomingenjörer.

De befintliga tekniska högskolorna föreslås bli utbyggda. Bl. a. föreslås

en särskild studieriktning för samhällsbyggnad vid tekniska högskolan i

Stockholm. Förslag framläggs även om teknisk magisterutbildning och ökad

civilingenjörsutbildning vid Uppsala universitet.

Intagningskapaciteten vid de medicinska fakulteterna i Uppsala och Umeå

samt vid karolinska institutet föreslås bli utökad. Vidare föreslås i propositionen

en ny enhet för medicinsk propedeutisk och klinisk utbildning bli inrättad i Linköping

med en intagningskapacitet av 84 utbildningsplatser per år. Utbildningen

vid denna enhet skall enligt förslaget påbörjas läsåret 1969/70. Dessutom föreslås

att överenskommelse träffas om anordnande av läkarutbildning vid ett planerat

sjukhus i Huddinge.

I fråga om de filosofiska fakulteterna föreslås att humanistisk, samhällsvetenskaplig

och naturvetenskaplig utbildning fram till primärexamen i viss omfattning

fr. o. m. höstterminen 1967 skall anordnas på nya orter. Förslaget innebär

att till universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm skall knytas utbildningsfilialer

i resp. Örebro, Växjö, Karlstad och Linköping. Vidare förordas

att en humanistisk utbildnings- och forskningsorganisation skall byggas upp vid

universitetet i Umeå. I syfte att öka examensfrekvensen och påskynda den enskilde

studentens fullföljande av sina studier kommer utbildningen1 vid de filosofiska

fakulteterna att ges en fastare organisation och vidare kommer att införas

skärpta regler för rätten att bedriva studier vid de fria fakulteterna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

I propositionen uppdras också vissa riktlinjer för det fortsatta studentbostadsbyggandet.

Den farmaceutisha utbildnings- och forskningsorganisationen föreslås bli överflyttad

från Stockholm till Uppsala och där t. v. bli inordnad som en farmaceutisk

fakultet vid universitetet. Därvid förutsätts såväl lokal- som personalmässigt

samgående med medicin och naturvetenskap. Vidare föreslås att den nuvarande

utbildningen till apotekarexamen (studietid fem år) ersätts av en ny

studiegång enligt vilken efter fem terminers grundutbildning skall kunna avläggas

farmacie kandidatexamen samt efter ytterligare tre terminers studier farmacie

magisterexamen. Som riktpunkt för införande av den nya studiegången

anges budgetåret 1967/68. Överflyttningen till Uppsala — vilken avses ske successivt

— förutsätts kunna påbörjas höstterminen 1969. En ökning av den årliga

intagningskapaciteten från 80 till 120 nya studerande föreslås komma till stånd

i samband med överflyttningen. Vidare föreslås vissa förändringar i personalorganisationen,

innebärande bl. a. tillkomsten av nya professurer i ämnena biokemi,

mikrobiologi och toxikologi.

Av propositionens inledande avsnitt (s. 4—8) framgår, att till grund för denna

legat överväganden och förslag dels från 1963 års universitets- och högskolekommitté

— U 63 — och från 1964 års studentbostadsgrupp rörande universitets-

och högskoleutbyggnaden i stort med anledning av riksdagens principbeslut

1963 (prop. 1963:172, SU 212, rskr 405), dels från den år 1957 tillkallade farmaceututbildningskommittén

rörande den farmaceutiska utbildningen och forskningen.

Universitets- och högskoleutbyggnadens lokalisering och kostnader

m. m. behandlas i propositionens andra avsnitt (s. 9—149). Som ett tredje avsnitt

i propositionen (s. 150—191) upptas frågan om den farmaceutiska utbildningen

och forskningen. Till statsrådsprotokollet i ifrågavarande ärende har som

bilaga fogats (s. 193—197) en överenskommelse mellan staten, å ena, samt

Stockholms läns landsting, å andra sidan, om villkoren för anordnande av läkarutbildning

vid ett nytt sjukhus i Huddinge m.m.

Utskottet. Så långt det är möjligt bör efterfrågan i samhället på välutbildad

arbetskraft tillgodoses och den enskilde ges möjligheter till förkovran. Ökade

resurser för forskning är också nödvändiga om framstegstakten i vårt land skall

vidmakthållas. Samhällets resurser — såväl materiella som personella — är emellertid

begränsade, och insatserna på utbildningens och forskningens områden

måste därför avvägas mot berättigade krav inom övriga samhällssektorer. Detta

avvägningsproblem finns såsom framgår av proposition nr 141 även inom utbildningssektorn.

Samtidigt som bl. a. grundskolereformen och reformeringen av de

gymnasiala skolformerna enligt statsmakternas beslut skall genomföras fram till

början av 1970-talet erfordras mycket betydande samhälleliga insatser på den

högre utbildningens och forskningens områden.

Vid behandlingen av 1963 års principprogram för utbyggnaden av universitetsoch

högskoleväsendet underströk statsutskottet i sitt utlåtande nr 212 (s. 38)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

9

uttalandet i proposition nr 172 år 1963, att det praktiska genomförandet av ett

handlingsprogram av den art som angivits i propositionen självfallet måste bli

föremål för samma prövningar och avvägningar som annan offentlig verksamhet

med anspråk på de gemensamma samhälleliga resurserna. En fortsatt önskad utbyggnad

kan givetvis endast ske i den takt som de realekonomiska och statsfinansiella

tillgångarna medger. Utskottet finner med anledning av proposition

nr 141 skäl ånyo understryka detta förhållande.

Med utgångspunkt i en beräknad årlig driftkostnad för universitet och högskolor

under social-, ecklesiastik- och jordbrukshuvudtitlarna av totalt ca 350

miljoner kr. budgetåret 1963/64 beräknas de årliga driftkostnaderna för den i

propositionen föreslagna universitets- och högskoleutbyggnaden budgetaret

1972/73 ha ökat till ca 640 miljoner kr. I nämnda kostnader ingår då inte anslag

över statliga forskningsråd och fonder och ej heller studiesociala kostnader. Utskottet

vill även framhålla, att i propositionen angivna riktlinjer torde förutsätta

betydande utgiftsstegringar för övrig postgymnasial utbildning. Vidare torde tillkomma

utgiftsökningar föranledda av en utbyggnad av den nuvarande decentraliserade

akademiska utbildningen och en vidgad fortbildnings- och vidareutbildningsverksamhet

vid universitet och högskolor. Trots här angivna förhallanden

vill utskottet uttala sin anslutning till den uppfattning som kommer till uttryck

i propositionen, nämligen att studieintresserade inte skall hindras från vidareutbildning

av någon annan begränsning än som betingas av lärartillgång och det

investeringsutrymme som ges med utgångspunkt i den ekonomiskt politiska avvägningen

av samhällets totala resurser. I detta sammanhang vill utskottet kraftigt

understryka angelägenheten av att till det yttersta hushålla med de personella

resurserna vid universitet och högskolor. Beträffande investeringsverksamheten

på universitets- och högskoleområdet anser utskottet, att man, inte minst

med hänsyn till den knappa tillgången på byggnadsarbetskraft, måste iakttaga

återhållsamhet. Enligt vad man i dag kan bedöma måste det investeringsprogram

som presenteras i propositionen kräva stora ansträngningar inte minst i fråga om

en effektiv byggnadsplanering. Detta understryker behovet av ett rationellt utnyttjande

av nu tillgängliga och nyproducerade lokaler.

Mot denna bakgrund finner utskottet det inte realistiskt att nu räkna med

att resurser skall kunna ställas till förfogande för en utbyggnad av den egentliga

universitets- och högskoleorganisationen utöver den av departementschefen föreslagna

riktpunkten, nämligen 87 000 studerande i början av 1970-talet. Tendenserna

beträffande ungdomens benägenhet att efterfråga högre utbildning pekar

emellertid enligt propositionen på att antalet studerande i början av 1970-talet

med nuvarande genomsnittliga studietider skulle kunna komma att vara betydligt

högre. För att inom den angivna ramen kunna tillgodose utbildningsönskemålen

erfordras därför enligt utskottets mening kraftfulla rationaliseringsatgärder

inom hela universitets- och högskolesektorn.

Utskottet finner sig sålunda inte kunna biträda de i motionerna 1:781 och

11:926 framförda yrkandena att universitets- och högskoleutbyggnaden fram till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

början av 1970-talet måtte inriktas på 90 000 studerande. Med anledning av

nämnda yrkanden vill emellertid utskottet framhålla angelägenheten av en rullande

planering på universitets- och högskoleområdet. Utvecklingen av tillströmningen

till universitet och högskolor — särskilt till de filosofiska fakulteterna —

måste följas med skärpt vaksamhet. Vidare vill utskottet i detta sammanhang

framhålla betydelsen av god yrkes- och studievägledning på den gymnasiala nivån

samt önskvärdheten av att insatser för den i traditionell mening icke-akademiska

postgymnasiala utbildningen ytterligare intensifieras.

I propositionen framhålls särskilt starkt nödvändigheten av att studietiderna

och därmed studerandeantalet inom de filosofiska fakulteterna begränsas. En

förutsättning för att åtgärder på detta område skall kunna genomföras med

framgång är att en fastare organisation av utbildningen fram till primärexamen

genomförs vid de filosofiska fakulteterna. Förutom införandet snarast möjligt av

ett system med s. k. fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna förordas i

propositionen skärpta regler för rätten att bedriva studier vid dessa samt vid de

teologiska och juridiska fakulteterna.

I de nyssnämnda motionerna 1:781 och 11:926 samt i motionerna 1:789 och

II: 935 framförs yrkanden om större flexibilitet i de fasta studiegångarna än vad

som synes bli följden om det framlagda förslaget genomförs. I motionerna I: 784

och II: 923 föreslås, att de studerande vid filosofiska fakulteter skall ges möjlighet

att bedriva friare studier som alternativ till fasta studiegångar. I samtliga

här nämnda motioner yrkas vidare, dels att de närmare principerna för fasta

studiegångar vid de filosofiska fakulteterna skall underställas riksdagens prövning,

dels att riksdagen måtte avslå förslaget om skärpta regler för rätten att bedriva

studier vid de fria fakulteterna, dels ock att riksdagen anhåller om förslag

till 1966 års vårriksdag rörande en effektivisering och utbyggnad av studierådgivning

och yrkesvägledning vid universiteten.

Utskottet vill understryka, att det finner det synnerligen angeläget, att effektiviteten

i utbildningssystemet ökas så att utbildningstiden fram till primärexamen

och därmed studerandeantalet vid de fria fakulteterna kan begränsas.

Alternativet till de i propositionen redovisade åtgärderna torde enligt utskottet

vara att spärra tillträdet till i första hand de filosofiska fakulteterna. Då utskottet

finner sig böra instämma i departementschefens uppfattning, att en dylik drastisk

åtgärd inte bör vidtas, återstår endast åtgärder av rationaliseringskaraktär.

När det gäller de fasta studiegångarna vid filosofisk fakultet anser utskottet,

att ett dylikt system kan komma att få eu för den enskilde gynnsam inverkan,

inte minst inför valet av fortsatt verksamhet efter avslutad gymnasial utbildning.

En större fasthet i utbildningsorganisationen är vidare enligt utskottets

mening nödvändig för att rationaliseringsåtgärder skall ge resultat. Givetvis

måste, såsom också framhålls i propositionen, särskilda anordningar vidtas för

vissa studerande som av legitima skäl inte har möjlighet att följa den reguljära

utbildningsgången. Utskottet förutsätter vidare, att införandet av fasta studiegångar

skall möjliggöra utbildning över fakultetsgränser, exempelvis s. k. blan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

11

dade utbildningar inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet och medicinsk

eller farmaceutisk fakultet. Utskottet vill slutligen i detta sammanhang uttala,

att de fasta studiegångarna synes kunna förbättra förutsättningarna för en kontinuerlig

anpassning av utbildningsinnehållet med hänsyn till samhällets ständigt

föränderliga behov på samma sätt som man t. ex. vid de tekniska högskolorna

för närvarande kontinuerligt omprövar detta. Med hänvisning till vad sålunda

anförts finner utskottet de i motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923

samt I: 789 och II: 935 framförda yrkandena i vad de avser flexibilitet i och alternativ

till fasta studiegångar vid filosofisk fakultet inte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Utskottet anser sig med hänsyn till vad som anförts i det föregående inte heller

kunna biträda yrkandena i nyssnämnda motioner 1:781 och 11:926, 1:784 och

II: 923 samt I: 789 och II: 935 i vad de avser frågan att de närmare principerna

för fasta studiegångar vid filosofisk fakultet skall underställas riksdagens prövning.

Vad i propositionen anförs angående införandet av skärpta regler för rätten

att bedriva studier vid fria fakulteter ligger enligt utskottets mening i linje med

de allmänna principerna rörande en effektivisering och större fasthet i organisationen.

Ett avvisningsförfarande av den innebörd som skisseras tillämpar man

för övrigt redan nu vid handelshögskolorna och de tekniska högskolorna. Utskottet,

som sålunda kan ansluta sig till propositionen i denna del, utgår givetvis från

att reglerna för rätten att bedriva studier utformas så att vid tillämpningen

hänsyn kan tas till personliga förhållanden såsom sjukdom, vilka motiverar avvikelser

från de generella bestämmelserna. Med hänvisning till vad sålunda anförts

anser utskottet att de i motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923

samt I: 789 och II: 935 framförda yrkandena i vad de avser avslag på förslaget

om skärpta regler för rätten att bedriva studier vid fria fakulteter inte bör bifallas

av riksdagen.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet vidare att motionerna I: 784 och

II: 923, i vad de avser utredning om riktlinjer för rätten att bedriva studier, inte

bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet vill särskilt understryka uttalandet i propositionen, att vid införandet

av fasta studiegångar vid filosofisk fakultet och skärpta bestämmelser för

rätten att bedriva studier vid fria fakulteter det är naturligt, att samhällets insatser

för bl. a. studie- och yrkesvägledning samtidigt ökas. Detta har, som

framgått av det föregående, också framhållits i ett antal motionsyrkanden. Beträffande

yrkesvägledningen har en betydande utbyggnad skett under senare år.

Utskottet vill framhålla vikten av ifrågavarande verksamhet och angelägenheten

av att den ges för sina uppgifter tillräckliga personella och ekonomiska resurser.

I sina förslag till anslagsäskanden förbudgetåret 1966/67 framhåller universitetskanslersämbetet,

att ämbetet inlett samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna

om en ytterligare utvidgad försöksverksamhet med studierådgivning och

yrkesorientering. Med anledning härav torde riksdagen vid behandlingen av

1** — Jiihang till riksdagens ''protokoll 19G5. G samt. Nr 173

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

Kungl. Maj:ts anslagsäskanden för nästkommande budgetår få anledning pröva

frågan om en intensifierad studierådgivning och yrkesvägledning vid universiteten.

Utskottet finner därför att yrkandena i motionerna I: 781 och II: 926, I: 784

och 11:923 samt 1:789 och 11:935 vad angår nämnda spörsmål inte bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I propositionen framhålls, att utvecklingen går mot ökad användning av tekniska

hjälpmedel i undervisningen på olika nivåer. Departementschefen räknar

med att den försöksverksamhet som inletts på universitets- och högskoleområdet

kommer att intensifieras under de närmaste åren och förordar att de av U 63

framförda förslagen och angivna riktlinjerna därvid särskilt beaktas. Enligt

propositionen ankommer det på vederbörande myndigheter att vidta åtgärder

för förslagens realiserande.

I de nämnda motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och

II: 935 framförs även förslag syftande till att tekniska hjälpmedel skall få ökad

användning i den akademiska undervisningen. I motionerna I: 789 och II: 935

yrkas därvid, att riksdagen måtte hemställa om förslag härom till 1966 års vårriksdag.

Även utskottet finner en ökad användning av tekniska hjälpmedel vara

befogad i den akademiska undervisningen såväl av pedagogiska skäl som för att

öka utbytet av gjorda insatser i fråga om personal och lokaler. Såsom framhålls

i propositionen pågår redan försöksverksamhet med dylika hjälpmedel. För budgetåret

1965/66 har anvisats ett reservationsanslag till tekniska hjälpmedel i utbildningen

m. m., varav 500 000 kr. beräknas för försöksverksamhet med tekniska

hjälpmedel och disponeras av Kungl. Maj:t efter förslag av universitetskanslersämbetet.

I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1966/67 har universitetskanslersämbetet

hemställt om ytterligare medelsanvisning för detta ändamål.

Med anledning härav torde riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts anslagsäskanden

för nästkommande budgetår få anledning pröva frågan om ökad användning

av tekniska hjälpmedel i den högre utbildningen. Någon särskild riksdagsskrivelse

i ämnet synes utskottet därför inte påkallad. Utskottet finner yrkandena

i motionerna I: 781 och II: 926,1: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935

vad angår nämnda spörsmål inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Mot bakgrund av nuvarande tendenser i tillströmningen till högre utbildning

framförs i motionerna I: 781 och II: 926,1: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935

yrkanden om utredning rörande möjligheterna att i ökad omfattning utnyttja

radio och television samt korrespondensundervisning för reguljär universitetsutbildning.

I motionerna I: 781 och II: 926 samt I: 789 och II: 935 yrkas därjämte,

att den nu pågående försöksverksamheten beträffande utnyttjande av radio och

television i universitetsutbildningen intensifieras.

Beträffande sistnämnda motionsyrkanden vill utskottet utöver vad ovan

anförts framhålla, att universitetskanslersämbetet i sina förslag till anslagsäskanden

för budgetåret 1966/67 för vidgad försöksverksamhet med akademisk

radioundervisning upptagit ett belopp av 450 000 kr. Med anledning härav torde

riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts anslagsäskanden för nästkomman
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

13

de budgetår få anledning pröva frågan om en vidgad akademisk radioundervisning.

Utskottet finner därför att motionerna 1:781 och 11:926 samt 1:789

och 11:935 i vad de avser skrivelse om intensifierad försöksverksamhet beträffande

utnyttjande av radio och television i universitetsundervisningen inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Frågan om utnyttjandet av radio och television för reguljär universitets- och

högskoleutbildning har behandlats av 1960 års radioutredning i betänkandet

»Radions och televisionens framtid i Sverige», del II (SOU 1965: 21). Sedan

remissbehandlingen avslutats pågår, enligt vad utskottet inhämtat, beredning

med anledning av radioutredningens förslag inom Kungl. Maj:ts kansli. Utskottet,

som förutsätter, att riksdagen i annat sammanhang får anledning behandla

dessa frågor, finner med hänsyn till det anförda yrkandena i motionerna I: 781

och 11:926, 1:784 och 11:923 samt 1:789 och 11:935 vad angår förevarande

spörsmål inte böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

I samband med utredningen rörande radio och television i den reguljära

universitets- och högskoleutbildningen synes även, såsom universitetskanslersämbetet

framhåller i sitt yttrande över radioutredningens förslag, korrespondensundervisningen

böra behandlas, varför utskottet beträffande yrkandena i

motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935 i denna

del inte finner dessa böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

U 63 har avgränsat tre alternativ för utbyggnaden av universitet och högskolor.

Alternativ 1 innebär att hela utbyggnaden sker på nuvarande fem universitetsorter

med undantag för en viss del av den medicinska och tekniska utbildningen.

Alternativ 2 innebär att medicinsk och teknisk utbildning i samma omfattning

som enligt alternativ 1 förläggs utanför nuvarande universitetsorter

samt att utbildningen till primärexamensnivå inom filosofisk fakultet organiseras

på ett flertal nya orter. Alternativ 3 slutligen innebär att en väsentlig del

av utbyggnaden lokaliseras till ett sjätte universitet. I propositionen konstateras,

att här nämnda alternativ för universitets- och högskoleutbyggnaden innefattar

de möjligheter som nu bör övervägas och departementschefen förordar,

att utbyggnaden av universitet och högskolor sker i stort sett efter de riktlinjer

som innefattas i U 63:s alternativ 2.

Beträffande den medicinska utbildningen anser utskottet, att en utbyggnad

på en sjätte ort är nödvändig. Även inrättandet av en fjärde teknisk högskola

finner utskottet vara erforderligt om 1963 års principprogram skall kunna realiseras.

Vidkommande utbyggnaden av de filosofiska fakulteterna finner utskottet,

att varken en utbyggnad enbart av nuvarande universitet eller inrättandet avett

sjätte universitet utgör realistiska alternativ inför de närmaste årens väntade

tillströmningsökning. Utskottet delar departementschefens uppfattning, att

det är nödvändigt — inte minst med hänsyn till studentbostadssituationen på

de nuvarande universitetsorterna — med en ytterligare decentralisering av lågstadieutbildningen

inom filosofisk fakultet. Eu uppbyggnad nu av ett nytt uni
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

versitet skulle medföra en allvarlig splittring av forskningsresurserna. Med den

knapphet på kvalificerade forskare som råder, särskilt inom samhällsvetenskaper

och naturvetenskaper, måste en dylik splittring undvikas. Härtill kommer,

vilket utskottet särskilt vill betona, att upprättandet av ett nytt universitet kan

inverka hinderligt på utbyggnaden av Umeå universitet.

Inför behandlingen av föreliggande proposition har utskottet besökt ett flertal

städer och regioner för att på ort och ställe bilda sig en uppfattning om intresset

och förutsättningarna för att till nya platser lokalisera högre utbildning.

Sålunda har utskottet besökt Kiruna, Luleå, Umeå, Örnsköldsvik, Härnösand,

Sundsvall, Västerås, Karlstad, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö och

Kalmar. Den synnerligen positiva inställning till högre utbildning som man

ådagalagt på samtliga dessa platser samt den beredvillighet som deklarerats att

genom lokala och regionala insatser skapa goda förutsättningar för sådan utbildning

visar enligt utskottets mening att en spridning av universitets- och

högskoleutbildning är både önskvärd och möjlig.

Förslaget om permanenta universitetsfilialer — till en början med en filial

till vart och ett av universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm —

finner utskottet sålunda, liksom en ny medicinsk utbildnings- och forskningsenhet

samt en fjärde teknisk högskola, vara väl ägnat att ge en angelägen spridning

i landet av utbildningsmöjligheterna på universitets- och högskolenivå.

Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna

1:785 och 11:932 i vilka yrkas, att riksdagen måtte dels avslå Kungl.

Maj:ts förslag om inrättande av universitetsfilialer, dels besluta att i enlighet

med de av universitetskanslersämbetet angivna riktlinjerna bygga ut universitetet

i Umeå, dels ock besluta om fortsatt utbyggnad av befintliga universitet.

Utskottet avstyrker vidare med hänvisning till det föregående motionen

II: 934 i vilken yrkas dels att riksdagen måtte avslå förslaget om inrättande av

universitetsfilialer i Örebro, Karlstad och Växjö, dels att den fortsatta utbyggnaden

av universitets- och högskoleväsendet bör inriktas på en utbyggnad av

de nuvarande universiteten, i första hand Umeå, samt på upprättande av ett

sjätte universitet i linköpingsområdet.

Utskottet anser sig med hänsyn till det anförda inte heller kunna biträda

motionerna 1:781 och 11:926 samt 1:789 och 11:935 i vad de avser yrkanden,

att riksdagen måtte uttala, att planeringen rörande universitetsväsendets fortsatta

expansion bör inriktas på ett sjätte universitet. Ifrågavarande motioner bör

därför enligt utskottets mening i denna del inte föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida.

Förslaget om inrättande av en humanistisk utbildnings- och forskningsorganisation

vid Umeå universitet tillstyrker utskottet. Utbyggnaden av Umeå universitet

bör, såsom också departementschefen förordar, ske snabbare och i större

omfattning än vad U 63 räknat med. Utskottet vill betona angelägenheten häri.

Enligt utskottets mening torde med hänsyn till vad som förordats i propositionen

och vad utskottet framhållit de i motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

15

11:923 samt 1:789 och 11:935 framförda yrkandena rörande en snabb utbyggnad

av Umeå universitet vara tillgodosedda. Motionerna synes därför i denna

del inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande den nya medicinska utbildnings- och forskningsenheten samt den

fjärde tekniska högskolan förordas i propositionen, att dessa förläggs till Linköping.

Med anledning härav yrkas i motionerna 1:790 och 11:924, att riksdagen

med ändring av Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta, att den fjärde tekniska

högskolan inrättas i Västerås.

Enligt utskottets mening kan i och för sig anföras skäl som talar för en förläggning

av den fjärde tekniska högskolan till Västerås, om man betraktar denna

som en helt fristående enhet. När man emellertid samtidigt finner det nödvändigt

att etablera en ny medicinsk utbildnings- och forskningsenhet har utskottet,

också med beaktande av utvecklingen i Linköping på längre sikt, från utbildnings-

och forskningsorganisatorisk synpunkt funnit starka skäl som talar för

en förläggning av de två enheterna till samma stad. Utskottet förordar sålunda

bifall till propositionen i denna del. Enligt utskottets mening bör man sträva

efter att hålla samman forskningsresurserna för att främja ett gemensamt utnyttjande

av dessa och skapa en stimulerande forskningsmiljö i nära kontakt

med industri och sjukvård. Goda industriella och sjukvårdsmässiga betingelser

föreligger i Linköping-Norrköping-regionen. En samlokalisering till Linköping

av medicinsk och teknisk forskning torde enligt utskottets uppfattning ge möjligheter

att från grunden skapa förutsättningar för ett fruktbart forskningssamarbete

på gränsområdena mellan medicin och teknik till gagn för hela landet.

Med hänsyn till vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna

1:790 och 11:924.

I motionerna 1:784 och 11:923 förordas en organisatorisk samordning av den

tekniska och medicinska utbildningen i Linköping. Som utskottet nyss framhållit

föreligger starka skäl tala för samordning mellan medicin och teknik. Detta

gäller inte minst i fråga om organisation och administration. Utskottet vill i

detta sammanhang erinra om sitt utlåtande nr 119 (s. 6 f.) över proposition

nr 50 år 1964 i vilket utskottet framhöll, att det förväntade, att ökad uppmärksamhet

av Kungl. Maj:t och vederbörande universitetsorgan ägnas spörsmålet

om hur samverkan och integration på universitets- och högskoleområdet bäst

skall främjas och stödjas. Även när det gäller utbyggnaden i Linköping förutsätter

utskottet att Kungl. Maj:t och berörda myndigheter uppmärksammar

detta uttalande. De i motionerna 1:784 och 11:923 framförda yrkandena torde

därmed i vad avser här berörda fråga vara tillgodosedda. Motionerna bör därför,

enligt utskottets mening, i denna del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I propositionen föreslås en sektion för utbildning av ekonomingenjörer vid den

förordade tekniska högskolan i Linköping. I motionerna I: 791 och II: 936 yrkas

avslag beträffande detta förslag och nytt förslag till utbildning av ingenjörer i

ekonomiska ämnen i enlighet med vad i motionerna anförs. Utskottet, som delar

uppfattningen, att det föreligger ett stort behov av tekniskt-ekonomiskt skolad

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

arbetskraft, biträder förslaget om en särskild sektion för utbildning av ekonomingenjörer

vid den fjärde tekniska högskolan. Då förslaget innebär en nyhet för

högre teknisk utbildning finner utskottet det emellertid motiverat med viss återhållsamhet

i utbyggnadstakten. Med anledning av vad som anförs i de nyssnämnda

motionerna vill utskottet konstatera, att berörda myndigheter kontinuerligt

överser den ekonomisk-administrativa utbildning som förekommer

vid de tekniska högskolorna inom ramen för nuvarande civilingenjörsutbildning.

Utskottet ifrågasätter emellertid om den föreslagna utbildningslinjen vid tekniska

högskolan i Linköping och den utbildning som ges vid nuvarande tekniska

högskolor är till fyllest för behovet av civilingenjörer med fördjupad ekonomisk

utbildning inom skilda områden. Enligt utskottets mening synes behovet av

ekonomisk vidareutbildning av civilingenjörer böra uppmärksammas av Kungl.

Maj:t och berörda myndigheter. Härvid bör även övervägas huruvida den form

av vidareutbildning som för närvarande förekommer vid handelshögskolorna

kan ersättas av annan för civilingenjörer mera anpassad vidareutbildning. Det

bör uppmärksammas att vidareutbildningsmöjligheterna i framtiden torde komma

att öka genom den föreslagna sektionen för utbildning av ekonomingenjörer

i Linköping med dess speciella forskningsinriktning på gränsområdet mellan

ekonomi och teknik. Utskottet förordar, att riksdagen i anledning av yrkandena

i motionerna I: 791 och II: 936 i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna

vad utskottet sålunda anfört.

Frågan om högre teknisk utbildning i Norrland behandlas i ett flertal motioner.

I motionerna I: 771 och II: 915 föreslås, att frågan om en till Norrland förlagd

utbyggnad av den högre tekniska utbildningen, varvid särskilt möjligheterna

av en förläggning till övre Norrland beaktas, snarast måtte bli föremål för en

förutsättningslös utredning. I motionen I: 780 förordas, att frågan om förläggning

av högre teknisk utbildning till sundsvallsregionen måtte prövas. Enligt

motionerna I: 781 och II: 926 bör frågan om högre teknisk utbildning i Norrland

utredas. I motionerna I: 784 och II: 923 föreslås en utredning rörande möjligheterna

att i Umea inrätta teknisk utbildning i samordning med övriga inom

universitetet förekommande fakulteter. Slutligen bör enligt motionerna 1:792

och II: 933 förnyad prövning ske av frågan om förläggandet av vissa högre tekniska

utbildningslinjer till Umeå universitet.

Utskottet har vid sina i det föregående nämnda besök i olika delar av landet

kommit till den uppfattningen, att om den nya lokaliseringsgiven, inte minst

i Norrland, pa ett verksamt sätt skall kunna fullföljas måste högre utbildning gå

hand i hand med näringslivets utveckling. Utskottet är väl medvetet om att för

att det skall kunna meddelas fullgod teknisk utbildning fordras inom en region

mycket god tillgång på industrier av olika slag, förutsättningar att erhålla goda

lärare och tillgång till lämpliga lokaler. Flera av de orter utskottet besökt har

god tillgång på varierande industrier, och industriens företrädare på dessa orter

har i många fall utlovat all möjlig hjälp med lärarkrafter, i allmänhet främst

kvalificerade speciallärare med timtjänstgöring. Från kommunalt håll har man

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

17

i många fall ställt i utsikt att lokaler kan anskaffas. Utskottet finner det troligt

att situationen är densamma även på andra orter än de utskottet besökt. Uppvaktningar

har också gjorts i denna fråga, varvid bl. a. nya uppgifter presenterats

beträffande behovet av och förutsättningarna för högre teknisk utbildning

i Norrland.

Utvecklingen på det högre tekniska utbildningsområdet måste enligt utskottets

uppfattning ses på lång sikt och följas noggrant. Utskottet förordar därför

i anledning av motionerna I: 771 och II: 915, I: 780, I: 792 och II: 933, I: 781 och

11:926 samt 1:784 och 11:923, sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att en beredning tillsätts

med arbetsuppgift att kontinuerligt följa utvecklingen på detta område och när

så bcfinnes möjligt framlägga förslag rörande den högre tekniska utbildningens

fortsatta utbyggnad. Enligt propositionen skulle det norr om Uppsala inte finnas

någon teknisk utbildning ovanför den gymnasiala nivån. En ytterligare industriell

utbyggnad i Norrland kan enligt utskottets mening förväntas medföra

ett ökat ingenjörsbehov. Denna utbyggnad bör underlättas genom ökade utbildningsmöjligheter.

Utskottet finner därför, att beredningen i första hand

bör överväga huruvida fullständig teknisk högskola, vissa sektioner av sadan

högskola eller utbildning i de två första årskurserna inom vissa sektioner av

teknisk högskola bör anordnas på någon eller några orter i Norrland. Vissa av

dessa utbildningsanstalter bör, om behov därav föreligger, framdeles kunna utvecklas

till fullständiga tekniska högskolor. Med hänsyn till industriens struktur

bör beredningen vidare undersöka huruvida en påbyggnad av tekniskt gymnasium

skulle kunna betjäna industrien på ett verksamt sätt.

Den i propositionen förordade utbyggnaden av medicinsk utbildning med ca

200 nybörjarplatser årligen under perioden 1966/67—1969/70 är enligt utskottets

mening det maximala program som nu kan fastställas. Med hänsyn härtill

bör de i motionerna 1:115 och II: 147 framförda yrkandena, att riksdagen måtte

fatta principbeslut om att inrätta två nya medicinska högskolor vardera med en

utbildningskapacitet av ca 50 nyintagna studerande per termin, inte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Beträffande den odontologiska utbildningen konstateras i propositionen, att

U 63 utgått från att den odontologiska fakulteten vid karolinska institutet skall

erhålla nya lokaler i anslutning till det planerade undervisningssjukhuset i Huddinge.

Under en övergångsperiod kan detta enligt U 63 möjliggöra en dubblering

av utbildningskapaciteten för tandläkare i Stockholm. Departementschefen finner

detta uppslag beaktansvärt och avser i annat sammanhang föreslå Kungl.

Maj:t att närmare låta utreda frågan. I motionerna 1:793 och 11:927 förordas

skyndsam utredning och förslag beträffande tandläkarutbildningen, den odontologiska

forskningen samt

motionerna uppdragna riktlinjer.

Utskottet finner för sin del att den rådande bristen på tandläkare inom bl. a.

folktandvården och de konsekvenser ett införande av tandsjukvården i den all
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

männa sjukvårdsförsäkringen, varom förslag framlagts, kan få beträffande behovet

av tandläkare måste följas med uppmärksamhet. Tandläkarbehovet på

sikt kan också komma att påverkas av bl. a. de åtgärder som sätts in i profylaktiskt

syfte. Utskottet finner det angeläget, att den i propositionen förordade

utredningen rörande dubblering av utbildningskapaciteten i Stockholm snarast

kommer till stand. Enligt vad utskottet inhämtat har såväl universitetskanslersämbetet

som medicinalstyrelsen sin uppmärksamhet riktad på de i motionerna

berörda frågorna. Med hänsyn härtill finner utskottet det inte nu motiverat

med en särskild utredning rörande dessa frågor. Utskottet anser därför att motionerna

1:793 och 11:927 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I propositionen förordas en förläggning till Linköping och Örebro av filialer till

Stockholms respektive Uppsala universitet. Vid dessa filialer skall anordnas utbildning

för primärexamen inom humanistisk-samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig

fakultet. Vidare förordas, att till vart och ett av Lunds

och Göteborgs universitet knyts en filial. Filialen till Lunds universitet föreslås

förlagd till Växjö och filialen till Göteborgs universitet till Karlstad. I Karlstad

och Växjö bör utbildningen tills vidare begränsas till humanistiska och samhällsvetenskapliga

ämnen samt matematik. Efter en utbyggnad av Umeå universitet

till full kapacitet kan också enligt propositionen en filial i mellersta Norrland

tillkomma med anknytning till detta universitet.

I motionerna 1:773 och 11:918 yrkas, att filialen till Lunds universitet skall

förläggas till Kalmar. Motsvarande yrkanden reses i motionerna 1:786 och

II: 925 till förmån för Jönköping och i motionerna I: 787 och II: 928 till förmån

för Halmstad. I motion 11:917 yrkas, att filialen till Lunds universitet förläggs

till Karlskrona.

När det gäller filialen till Lunds universitet står enligt departementschefen

valet mellan Jönköping, Kalmar och Växjö. Departementschefen finner, att

samtliga tre städer kommer att kunna erbjuda de resurser som filialutbildningen

kräver och att från denna synpunkt ingen av orterna kan ges ett bestämt företräde.

I detta sammanhang framhalls, att Linköping, vid bifall till propositionens

förslag, av allt att döma kommer att få en stor attraktivitet. Med hänsyn

till att rekryteringsområdet norrut begränsas av utbildningsorganisationerna i

stockholmsregionen och Örebro får man räkna med att Linköping kommer och

bör rekrytera inom ett avsevärt område söderut. Det ringa avståndet mellan

Linköping och Jönköping talar sålunda emot en förläggning av en filial till sistnämnda

stad. Vidare framhåller departementschefen bl. a. att av de tre städerna

Växjö otvivelaktigt har de snabbaste förbindelserna till Lund och därmed rent

geogiafiskt maste ges företräde före bade Jönköping och Kalmar. Endast om det

hade kunnat göras gällande att Växjös förutsättningar att resursmässigt hysa en

filial varit alltför begränsade hade valet fått göras mellan Jönköping och Kalmar.

Som framgått av det föregående har utskottet ingående behandlat frågorna

rörande universitets- och högskoleutbyggnadens lokalisering. Utskottet har besökt

samtliga i propositionen berörda orter och därvid kunnat konstatera riktig
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

19

heten i vad som anförs rörande Jönköpings, Kalmars och Växjös förutsättningar

att hysa en filial till Lunds universitet. Utskottet ansluter sig till den i propositionen

förordade utbyggnaden av universitetsfilialer i Linköping, Örebro, Karlstad

och Växjö med anknytning till resp. Stockholms, Uppsala, Göteborgs och

Lunds universitet. Avgörande för utskottets ställningstagande till förläggningen

av en filial till Växjö har bl. a. varit stadens läge i förhållande till Lund och Linköping.

Enligt utskottets uppfattning skulle en filial i Jönköping ligga för nära

Linköping och för långt ifrån Lund. Växjö ligger mest centralt i det område

filialen skall betjäna. Kalmar ligger i utkanten av området och detta gäller även

Karlskrona och Halmstad. Utskottet avstyrker under hänvisning till vad sålunda

anförts bifall till motionerna 1:773 och 11:918, 1:786 och 11:925, 1:787 och

IL: 928 samt 11:917.

I motionerna I: 772 och II: 912 föreslås, att möjligheter i ökad utsträckning

bör skapas för förläggande av universitetsstudier till Gotland samt att härför

måtte vidtas lämpliga och erforderliga åtgärder. Vidare förordas i motionerna

1:779 och 11:916, dels utredning beträffande en förläggning av universitetsfilial

till falun-borlängeområdet, dels att riksdagen måtte förorda att den akademiska

utbildningen på ettbetygsnivå inom detta område bör fortsättas och utvidgas.

Enligt motionerna I: 783 och II: 938 bör frågan om etablering av en till universitetet

i Umeå knuten filial i Luleå för humanistisk, samhällsvetenskaplig och

naturvetenskaplig utbildning bli föremål för utredning. I motion II: 913 förordas

ett fullföljande av det i U 63:s utredningsdirektiv nämnda Norrbotten-alternativet

med avsikt att så snabbt som möjligt åstadkomma en till universitetet i

Umeå knuten filial i Luleå för naturvetenskaplig, teknisk, samhällsvetenskaplig

och humanistisk utbildning. Beträffande en filial till Umeå universitet yrkas

slutligen i motion II: 904, att riksdagen måtte uttala att det blivande filialuniversitetet

i mellersta Norrland skall förläggas till Sundsvall.

Med anledning av här redovisade motionsyrkanden rörande ytterligare filialer

vill utskottet framhålla, att man i dagens läge inte rimligen bör räkna med mer

än en filial till vart och ett av universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm.

Utskottet anser vidare att de närmare erfarenheterna av den föreslagna

nya organisationen bör avvaktas innan ställning tas till ytterligare filialer. Däremot

bör ett införande av permanent filialutbildning på vissa orter enligt utskottets

mening inte betyda, att den decentraliserade akademiska utbildningen i

övrigt skall avvecklas. Tvärtom finns, såsom också framhålls i propositionen,

anledning räkna med en ytterligare utbyggnad och konsolidering av denna verksamhet.

Den starkt ökade efterfrågan på vuxenutbildning liksom möjligheten

till samordning med annan kvalificerad postgymnasial utbildning talar härför

Vad gäller framförda yrkanden om filialer till Umeå universitet finner utskottet

såsom tidigare framhållits, att man bör tillse att detta universitet utbyggs i

snabb takt och erhåller de resurser som erfordras för detta. Först när Umeå

universitet nått tillräcklig kapacitet finns det anledning taga ställning till en

filial till detta universitet. Med vad sålunda anförts anser utskottet att motio
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

nerna 1:772 och 11:912, 1:783 och 11:938, 11:913, 11:904 samt 1:779 och

11:916, sistnämnda två motioner i vad de avser utredning beträffande förläggning

av universitetsfilial, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet

finner vidare, att motionerna I: 779 och II: 916 i vad de avser uttalande

om att den akademiska utbildningen på ettbetygsnivå inom falun-borlängeområdet

bör fortsättas och utvidgas inte heller bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande lärarna vid universitetsfilialerna yrkas i motionerna I: 781 och

II: 926 utredning och förslag till 1966 års vårriksdag angående närmare bestämmelser

rörande dessa enligt i motionerna uppdragna riktlinjer. I motionerna

1:784 och 11:923 samt 1:789 och 11:935 yrkas utredning och förslag till 1966

års vårriksdag rörande de nya assistenttjänster som föreslås inrättade vid universiteten.

Slutligen yrkas i motionerna I: 788 och II: 930 avslag på vad i propositionen

uttalas angående införandet av en ny lärarkategori vid universitet

och högskolor.

Som framgått av det föregående finner utskottet förslaget om universitetsfilialer

vara väl ägnat att ge en angelägen spridning av utbildningsmöjligheterna

på universitetsnivå. Med anledning av framförda motionsyrkanden rörande lärarna

vid universitetsfilialerna vill utskottet kraftigt understryka vad som anförs

i propositionen, nämligen att lärarstandarden vid filialerna skall vara likvärdig

med den inom lågstadieutbildningen vid moderaniversiteten. Under denna

förutsättning ansluter sig utskottet till vad departementschefen förordar rörande

inrättandet av en ny typ av assistenttjänster vid filialerna och nuvarande

universitet och högskolor. Innehavare av dylik tjänst bör som huvuduppgift ha

att meddela undervisning på lågstadiet. I detta sammanhang vill utskottet även

understryka önskvärdheten av att goda kontakter skall kunna etableras mellan

institutionerna vid moderuniversiteten och filialerna. Filialutbildningen bör ingå

som en beståndsdel i den allmänna verksamheten vid moderuniversitetets institutioner.

Med hänvisning till vad sålunda anförts anser utskottet utredning

och förslag till 1966 års vårriksdag beträffande ifrågavarande tjänster inte erforderligt.

Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 781 och II: 926,

I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935 vad gäller här berörda frågor. Vidare

avstyrker utskottet bifall till yrkandena i motionerna I: 788 och II: 930.

I motionerna I: 781 och II: 926 samt I: 789 och II: 935 förordas, att möjlighet

bör beredas de studerande vid universitetsfilialerna att vid dessa i så många

ämnesgrupper som möjligt ägna sig åt studier för högre betyg än två betyg.

I motionerna I: 784 och II: 923 yrkas, att möjligheterna för studerande vid universitetsfilialerna

att i vissa ämnesgrupper inrikta studierna på högre betyg än

två bör undersökas. Slutligen anförs i motion II: 929, att trebetygsutbildning

skall ges vid universitetsfilialerna.

Med anledning av yrkandena angående utbildningsnivån vid filialerna vill utskottet

framhålla, att i den mån tillgängliga lärarkrafter och övriga resurser det

medger utbildning bör kunna ges och examination förrättas utöver tvåbetygs
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

21

nivån i primärexamen i enlighet med den i propositionen förordade organisationen.

Utskottet, som inte ansett sig kunna tillstyrka bifall till motionen II: 929

i denna del, finner med hänsyn till det anförda motionerna 1:781 och 11:926,

I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935 avseende här berörda frågor besvarade.

Motionerna bör sålunda i denna del icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923 samt 1:789 och 11:935

yrkas, att förslag framläggs till 1966 års vårriksdag om inrättande av bibliotek

och läsesalar av tillfredsställande omfattning vid universitetsfilialerna. I motion

II: 929 förordas, att större biblioteksresurser än de av U 63 föreslagna skall

ställas till filialernas förfogande, lämpligen i anknytning till länsbiblioteken.

Beträffande universitetsfilialernas biblioteksresurser förutsätter utskottet, att

ett gott samarbete kommer till stånd mellan filial- och moderuniversitetets institutions-

och huvudbibliotek. Vidare finner utskottet det naturligt, att filialerna

kommer att samarbeta med biblioteken på resp. orter och kunna utnyttja där

tillgängliga boksamlingar m. m., vilka på samtliga orter torde vara av betydande

omfattning. Utskottet, som inte funnit sig kunna tillstyrka bifall till motionen

11:929 i denna fråga, anser motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923

samt 1:789 och 11:935 i här berörda avseende besvarade, varför ifrågavarande

motionsyrkanden inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagen.

I motion 11:937 yrkas, dels att riksdagen måtte bemyndiga Ivungl. Maj:t att

vidta ändringar av de för de skilda fria fakulteterna angivna ramtalen som den

fortsatta utvecklingen i fråga om studenttillströmning till Stockholms universitet

kan påkalla, dels att riksdagen måtte begära skyndsamma åtgärder ägnade

att forcera Stockholms universitets utflyttning till Frescati. Med hänvisning till

vad utskottet i det föregående anfört rörande riktpunkten för den fortsatta utbyggnaden

av universitet och högskolor avstyrker utskottet bifall till motionen

vad gäller ramtalen för Stockholms universitet. Vidkommande universitetets utflyttning

till Frescati sker denna enligt utskottet i så snabb takt som planeringsmöjligheterna

medger. Med hänsyn härtill torde motionen i denna del inte böra

föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna I: 781 och II: 926 yrkas, att målsättningen för studentbostadsbyggnadsverksamheten

fram till början av 1970-talet bör vara ett nytillskott

om minst 40 000 rumsenheter. För egen del finner utskottet i likhet med vad

som sägs i propositionen att en bedömning av det för studentbostadsbyggandet

tillgängliga utrymmet liksom hittills får göras i anslutning till att statsmakterna

tar ställning till frågan om det samlade bostadsbyggandets omfattning. Utskottet

avstyrker därför bifall till motionerna 1:781 och 11:926 i vad avser yrkandet

om en fixerad målsättning för studentbostadsbyggandet men finner i anledning

av motionerna angeläget framhålla, att planeringen för denna byggnadsverksamhet

mer än tidigare bör samordnas med utbyggnadsplaneringen i övrigt

på universitets- och högskoleområdet.

Beträffande den farmaceutiska utbildningen och forskningen yrkas i motionerna

1:782 och 11:931, att Iaboratorstjänsterna vid farmaceutiska institutet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

i analytisk farmaceutisk kemi och i oorganisk och fysikalisk kemi omvandlas till

professurer i nämnda ämnen fr. o. m. budgetåret 1966/67. I propositionen förordas,

att kompetensvillkoren för ifrågavarande laboraturer vid farmaceutiska

institutet ändras till att överensstämma med vad som gäller för motsvarande

tjänster vid universiteten. Utskottet, som i förevarande sammanhang inte funnit

sig böra förorda annan organisation än den som föreslagits i propositionen,

avstyrker med hänsyn härtill motionerna I: 782 och II: 931.

I motionerna I: 778 och II: 914 yrkas, att den aviserade utredningen beträffande

receptarieutbildningen göres förutsättningslös varvid en nödvändig anknytning

till farmaceutiska fakulteten dock beaktas. Utskottet, som förutsätter

att resultatet av den förordade utredningen kommer att ge en allsidig belysning

av frågan, har i förevarande sammanhang inte ansett sig böra ingå på receptarieutbildningens

framtida utformning och lokalisering och finner därför att motionerna

I: 778 och II: 914 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat i proposition nr 141 har

inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1. att motionerna I: 781 och II: 926, i vad de avser en höjning

av riktpunkten för universitets- och högskoleutbyggnaden

fram till början av 1970-talet, inte må bifallas av riksdagen;

2. att motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt

I: 789 och II: 935, i vad de avser flexibilitet i och alternativ till

fasta studiegångar vid filosofisk fakultet, inte må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

3. att motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt

I: 789 och II: 935, i vad de avser frågan att de närmare principerna

för fasta studiegångar vid filosofisk fakultet skall underställas

riksdagens prövning, inte må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

4. att motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923 samt

I: 789 och II: 935, i vad de avser avslag på förslaget om införande

av skärpta regler för rätten att bedriva studier vid fria

fakulteter, inte må bifallas av riksdagen;

5. att motionerna I: 784 och II: 923, i vad de avser utredning

om riktlinjer för rätten att bedriva studier, inte må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

6. att motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt

I: 789 och II: 935, i vad de avser studie- och yrkesvägledning

vid universiteten, inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;

7. att motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt

I: 789 och II: 935, i vad de avser tekniska hjälpmedel i den

akademiska undervisningen, inte må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

23

8. att motionerna I: 781 och II: 926 samt I: 789 och II: 935,

i vad de avser en intensifiering av nuvarande försöksverksamhet

beträffande utnyttjande av radio och television i universitetsundervisningen,

inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;
9.

att motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923 samt

I: 789 och II: 935, i vad de avser utnyttjande av radio och television

samt korrespondensundervisning för reguljär universitets-

och högskoleutbildning, inte må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

10. att motionerna 1:785 och II: 932 inte må bifallas av

riksdagen;

11. att motion II: 934 inte må bifallas av riksdagen;

12. att motionerna I: 781 och II: 926,1: 784 och II: 923 samt

I: 789 och II: 935, i vad de avser en snabb utbyggnad av Umeå

universitet, inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;

13. att motionerna I: 781 och II: 926 samt I: 789 och II: 935,

i vad de avser inriktningen i universitetsplaneringen mot ett

sjätte universitet, inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;

14. att motionerna I: 790 och II: 924 inte må bifallas av riksdagen;
15.

att motionerna I: 784 och II: 923, i vad de avser en organisatorisk

samordning av teknisk och medicinsk utbildning i

Linköping, inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;

16. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 791 och

11:936, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört i fråga om ekonomisk utbildning för civilingenjörer;
17.

att riksdagen må i anledning av motionerna I: 771 och

II: 915, I: 780, I: 792 och II: 933, I: 781 och II: 926 samt I: 784

och II: 923, sistnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, i

skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört

i fråga om den högre tekniska utbildningens fortsatta utbyggnad;
18.

att motionerna I: 115 och II: 147 inte må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

19. att motionerna I: 793 och II: 927 inte må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

20. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 773 och II: 918, I: 786 och

11:925, 1:787 och 11:928 samt 11:917 besluta att filialen till

Lunds universitet skall förläggas till Växjö;

21. att motionerna 1:772 och 11:912, 1:783 och 11:938,

11:913, 11:904 samt 1:779 och 11:916, sistnämnda två motio
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

ner i vad de avser utredning beträffande förläggning av universitetsfilial,

inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;

22. att motionerna I: 779 och II: 916, i vad de avser decentraliserad

akademisk ettbetygsutbildning inom falun-borlängeområdet,

inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;

23. att motionerna I: 788 och II: 930 inte må bifallas av riksdagen;
24.

att motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt

I: 789 och II: 935, i vad de avser lärarna vid universitetsfilialerna,

inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;

25. att motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923,

I: 789 och II: 935 samt II: 929, i vad de avser utbildningsnivån

vid universitetsfilialerna, inte må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

26. att motionerna 1:781 och II: 926, 1:784 och II: 923,

I: 789 och II: 935 samt II: 929, i vad de avser universitetsfilialernas

biblioteksresurser och läsesalar, inte må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

27. att motion II: 937 inte må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

28. att motionerna I: 781 och II: 926, i vad de avser studentbostadsbyggnadsverksamheten,

inte må bifallas av riksdagen;

29. att motionerna 1:782 och II: 931 inte må bifallas av

riksdagen;

30. att motionerna I: 778 och II: 914 inte må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

31. att riksdagen må — med beaktande av vad utskottet

anfört — godkänna de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna

för utbyggnaden och organisationen av universitetsoch

högskoleväsendet fram till början av 1970-talet;

32. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna

överenskommelsen med Stockholms läns landsting om villkoren

för anordnande av läkarutbildning vid ett nytt sjukhus i Huddinge,

m. m.;

33. att riksdagen må godkänna vad i statsrådsprotokollet

förordats angående bestridande av kostnader för markförvärv i

närheten av området för det planerade sjukhuset i Huddinge;

34. att riksdagen må godkänna de i statsrådsprotokollet

förordade riktlinjerna för lånegivningen till uppförande av

bostäder för studerande.

Stockholm den 30 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

25

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,

Birger Andersson, Fritz Persson, Virgin, fru Wallentheim, herrar Söderberg,

Bertil Petersson, Nils Theodor Larsson, Källqvist, Thorsten Larsson, Wallmark

och Nyman; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Blidfors, Eliasson

i Sundborn, Almgren, Mellqvist, Larsson i Hedenäset, Turesson, fröken Olsson,

herrar Arvidson, Fagerlund, Nelander, Källstad, Berg och Tobé.

Reservationer

1) beträffande riktpunkten för universitets- och högskoleutbyggnaden (moment

1)

a) av Thorsten Larsson

b) av Larsson i Hedenäset;

2) av herrar Boman, Virgin, Nils Theodor Larsson, Källqvist, Thorsten Larsson,

Wallmark, Nyman, Bohman, Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset,

Turesson, Nelander, Källstad och Tobé, vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med »Utskottet

vill» och på s. 11 slutar med »riksdagens prövning», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har intet att invända emot att fasta studiegångar inrättas, eftersom

dessa kan ge vissa elever möjligheter att snabbare nå fram till en examen.

Den låsning av studiemöjligheterna till de nu mest gängse ämneskombinationerna,

som blir en följd av propositionens förslag, är emellertid från flera synpunkter

otillfredsställande. Härigenom skulle man bl. a. få ett stelt utbildningssystem

utan den flexibilitet som är nödvändig i ett modernt samhälle. Risk skulle vidare

uppkomma för att de studerande, som valt fel, råkar in i återvändsgränder. Det

är angeläget att sådana risker förebyggs, vilket ju skett beträffande grundskolan

och gymnasierna. Enligt utskottet bör man överväga att inrätta särskilda studiemöjligheter

för dem som vid sidan av studierna bedriver förvärvsarbete. Vidare

måste det vara möjligt att studera enstaka ämnen. Studierna måste således

inte med nödvändighet syfta till en fullständig examen. De fasta studiegångarna

kommer med stor sannolikhet att få stor attraktionskraft hos den studieambitiösa

ungdomen. Möjligheterna till friare studier vid sidan av de fasta studiegångarna

skulle inte innebära någon betydande nackdel från resurssynpunkt.

Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till känna vad

utskottet anfört i anledning av motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 323

samt I: 789 och II: 935 i vad de avser flexibilitet i och alternativ till fasta studiegångar

vid filosofisk fakultet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

Utskottet vill med hänsyn till vad som anförts i det föregående även biträda

yrkandena i motionerna 1:781 och 11:926, 1:784 och 11:923 samt 1:789 och

11:935 att de närmare principerna för fasta studiegångar vid filosofisk fakultet

skall underställas riksdagens prövning.»

dels ock att utskottets hemställan under 2. och 3. bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 781 och

11:926, 1:784 och 11:923 samt 1:789 och 11:935, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört i fråga om flexibilitet i och alternativ

till fasta studiegångar vid filosofisk fakultet;

3. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:781 och

II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, uttala att de närmare principerna för

fasta studiegångar skall underställas riksdagens provning;»

3) av herrar Boman, Virgin, Nils Theodor Larsson, Kcillqvist, Thorsten Larsson,

Wallmark, Nyman, Bohman, Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset, Tures

son, Neländer, Källstad och Tobé, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Vad i» och

slutar med »av riksdagen», bort ha följande lydelse:

»I propositionen framläggs förslag rörande skärpta möjligheter till avvisning

av studerande vid de filosofiska, juridiska och teologiska fakulteterna. Utskottet

finner det vara otillfredsställande, att departementschefen inte närmare behandlat

frågan hur detta system skall utformas. En bestämmelse om avvisning av ifrågavarande

slag skulle emellertid behöva kringgärdas av en mängd undantag. Det

kan inte komma i fråga att avvisa personer, vilkas långsammare studietakt är

föranledd av yrkesarbete vid sidan av studierna eller sjukdom. Ett avvisningsförfarande

av tänkt art skulle sannolikt förutsätta kontrollåtgärder beträffande

förvärvsarbete och krav i vissa fall på läkarintyg. De besparingar som man skulle

kunna göra genom att avvisa personer som verkligen missköter sina studier

skulle knappast bli betydande. Behovet av den i propositionen föreslagna avvisningsmöjligheten

torde bli ännu mindre om en intensifiering av studierådgivning

och yrkesorientering vid universiteten sker. Utskottet föreslår således, att riksdagen

med bifall till motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789

och II: 935 avslår propositionens förslag om skärpta bestämmelser för avvisning

av studerande vid de fria fakulteterna.»

dels ock att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 781 och

11:926, 1:784 och 11:923 samt 1:789 och 11:935, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, avslå propositionens förslag om

skärpta bestämmelser för avvisning av studerande vid de fria

fakulteterna;»

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

27

4) av herrar Boman, Virgin, Nils Theodor Larsson, Källqvist, Thorsten Larsson,

Wallmark, Nyman, Bohman, Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset, Turesson,

Neländer, Källstad och Tobé, vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Frågan

om» och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:

»Frågan om utnyttjandet av radio och television för reguljär universitets- och

högskoleutbildning har berörts av 1960 års radioutredning i betänkandet »Radions

och televisionens framtid i Sverige», del II (SOU 1965:21). Sedan remissbehandling

avslutats pågår, enligt vad utskottet inhämtat, beredning med anledning

av utredningens förslag inom Kungl. Maj:ts kansli. Det bör emellertid

framhållas att då det gäller både målsättning och praktisk utformning av ifrågavarande

utbildningsverksamhet innebär motionärernas äskanden en utvidgning

jämfört med utredningens förslag. Bl. a. belyses detta av att ett visst mått av

korrespondensundervisning inrymts i det av motionärerna föreslagna systemet.

Med hänvisning till vad i motionerna anförts beträffande väntad tillströmning

av studerande och tillgängliga resurser för konventionell akademisk utbildning

biträder utskottet i berörda avseenden motionärernas förslag. Utskottet förutsätter

att försöksverksamheten blir av tillräcklig omfattning för att snabbt

kunna ge underlag för en allsidig bedömning av möjligheterna att låta ett TVradio-korrespondensuniversitet

komplettera den nuvarande universitetsorganisationen.

»

dels ock att utskottets hemställan under 9. bort ha följande lydelse:

»9. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 781 och

11:926, 1:784 och 11:923 samt 1:789 och 11:935, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om utredning och förslag rörande möjligheterna att förmedla

akademisk lågstadieundervisning inom ramen för en

kombinerad TV-radio-korrespondensundervisning;»

5) av herrar Boman, Virgin, Nils Theodor Larsson, Källqvist, Thorsten Larsson,

Wallmark, Nyman, Bohman, Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset. Turesson,

Neländer, Källstad och Tobé, vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som på s. 13 börjar med »Vidkommande

utbyggnaden» och överst på s. 15 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha

följande lydelse:

»I motionerna I: 781 och II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935 har

framförts förslag som skulle avhjälpa brister i det i propositionen föreslagna filialsystemet.

Även om utskottet nu i princip ansluter sig till det framlagda förslaget,

bör enligt utskottets mening den framtida planeringen av universitets- och högskoleutbildningen

ske enligt delvis andra riktlinjer än de i propositionen förordade.

Genom filialerna kan universitetsorganisationen relativt snabbt tillföras

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

ytterligare platser, vilket kan bidra till att minska köerna framför universitet och

högskolor. Utskottet anser dock, att den fortsatta planeringen i första hand bör

syfta till en snabb utbyggnad av universitetet i Umeå och därefter inriktas på ett

sjätte universitet. Detta bör bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i en särskild

riksdagens skrivelse. De i motionerna 1:785 och 11:932 framställda yrkandena

att med avslag på propositionens förslag rörande inrättande av universitetsfilialer

bygga på nuvarande universitet samt yrkandena i motionen II: 934 att endast

bygga på nuvarande universitet och ett sjätte i linköpingsområdet kan utskottet

däremot inte biträda.»

dels ock att utskottets hemställan under 12. och 13. bort ha följande lydelse:

»12. att riksdagen må med bifall till motionerna 1:781 och

II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, uttala att planeringen rörande

universitetsväsendets fortsatta expansion bör syfta till en snabb

utbyggnad av universitetet i Umeå;

13. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 781 och

II: 926 samt I: 789 och II: 935, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, uttala att planeringen rörande universitetsväsendets fortsatta

expansion bör inriktas på ett sjätte universitet;»

6) av herrar Boman, Söderberg, Nyman, Eliasson i Sundborn, Almgren och

Neländer, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Enligt

utskottets» och slutar med »och II: 924», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Enligt utskottets mening talar synnerligen starka skäl för förläggning av

den fjärde tekniska högskolan till Västerås. Den bör utformas som självständig

och fristående högskola och redan från början orienteras mot industri och

näringsliv och knyta an till den industriella forskningen. Dess karaktär av

’experimenthögskola’ och inriktning på ett effektivare utnyttjande av lokaler

och övriga resurser kan därigenom bättre komma till sin rätt.

Med hänsyn till lärartillgången och möjligheterna att snabbt och ekonomiskt

bygga upp den nya högskolan har Västerås de bästa förutsättningarna av de

två orter som diskuterats, vilket också framhållits av såväl den sakkunnige

generaldir. Woxén som kommittén, som säger: ’När det gäller att ur industriell

och teknisk-ekonomisk synpunkt placera en fjärde teknisk högskola i landet

blir rangordningen enligt kommittén i första hand Västerås och i andra hand

Linköping’ (Betänkandet del 1 s. 239).

En koncentration av alltför mycken akademisk undervisning till endera av

de orter med begränsade resurser som föreslagits samt med en kort uppbyggnadstid

för projektens realiserande kan innebära för orten svårlösta problem

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

29

av såväl personell som ekonomisk art. Tillräckligt med exempel därpå kan hämtas

från befintliga universitetsstäder. Västerås som lokaliseringsort för en fristående

teknisk högskola är att rekommendera icke minst därför att mycket talar

för att investeringskostnaderna där skulle bli lägst genom de utomordentliga

resurser som i alla avseenden finns på orten.

Den nya tekniska högskolans främsta uppgift bör vara att utbilda civilingenjörer,

som får sådan utbildning som bäst främjar vårt industriella näringsliv

i stort. Det förutsätter emellertid att den tekniska högskolan kan knyta an

till industriell forskning och utveckling på orten. Västeråsregionens mångsidiga

och ur teknisk forskningssynpunkt högt utvecklade industrier, som dessutom

är internationellt inriktade och under stark utveckling, har bedömts av sakkunskapen

väl täcka de utbildningsområden högskolan avser. Ett bibehållande och

stärkande av dessa exportföretags konkurrenskraft på världsmarknaden är ett

riksintresse.

Utskottet anser att en framtida samordning av medicinsk och teknisk forskning

på en ort måste vara av underordnad betydelse jämfört med värdet av

att högskolan förlägges till den ort som har största förutsättningarna att stimulera

en till den tekniska utvecklingen anpassad utbildning och forskning.

Med hänsyn till att våra nuvarande tre tekniska högskolor är belägna på orter,

där fullständig forskning redan är väl etablerad och att civilingenjörsutbildning

sedan några år tillbaka även förekommer vid Uppsala universitet anser utskottet,

att gränsforskning mellan medicin och teknik där kan tillräckligt tillgodoses.

Västerås närhet till Stockholm och Uppsala samt den stora utbyggnaden

av den slutna sjukvården i Västerås kan även möjliggöra viss forskning på

nämnt gränsområde.

Enligt utskottets mening bör således den nya tekniska högskolan förläggas

i Västerås, som av de diskuterade orterna har största förutsättningarna tidsmässigt,

ekonomiskt och med hänsyn till lämplig industriell forskningsmiljö att

ge civilingenjörer den utbildning, som vårt industriella näringsliv i framtiden är

bäst betjänt av.»

dels ock att utskottets hemställan under 14. bort ha följande lydelse:

»14. riksdagen må i anledning av motionerna 1:790 och

11:924 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att den fjärde

tekniska högskolan inrättas i Västerås;»

7) beträffande ekonomisk utbildning för civilingenjörer (moment 16) av herr

Tobé;

8) beträffande den högre tekniska utbildningens fortsatta utbyggnad (moment

17) av herrar Boman, Virgin, Thorsten Larsson, Wallmark, Nyman,

Bohman och Blidfors, vilka ansett att sista meningen i det stycke i utskottets

yttrande på s. 17, som börjar med »Utvecklingen på» och slutar med »verksamt

sätt», bort utgå;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 196-5

9) beträffande filialen till Lunds universitet

a) av herrar Boman, Söderberg, Nyman, Almgren och Nelander, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Som framgått»

och på s. 19 slutar med »samt II: 917», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Även andra väsentliga faktorer än de som anförts av departementschefen

måste enligt utskottets mening emellertid beaktas vid valet av filialort till Lunds

universitet för att frågan skall kunna bedömas allsidigt och erhålla den ur allmän

synpunkt bästa lösningen. De av departementschefen anförda geografiska

förhållandena, dvs. det ringa avståndet mellan Linköping och Jönköping samt

Växjös snabba förbindelse till Lund, synes icke böra tillmätas någon avgörande

betydelse. Universitetsutbildningen i Linköping torde erhålla ett fullt betryggande

underlag med de av Orring-Wernberg föreslagna regionerna kring Linköping,

dit bl. a. Norrköping föres, och kan därmed icke behöva rekrytera inom

jönköpingsregionen i de ämnen som har planerats i en sydsvensk filial. Närheten

till Linköping kan inte anses som ett argument mot Jönköping utan

också mot Örebro, eftersom avståndet från Linköping är en mil kortare till

Örebro än till Jönköping. Även Karlstad skulle med hänsyn till sitt läge i

förhållande till Örebro — avståndet dit är också en mil kortare än avståndet

Linköping—Jönköping — vara diskvalificerad som filialort, om ifrågavarande

avstånds- och attraktivitetsfaktorer skulle vara avgörande. Det kortare avståndet

från Växjö till Lund, vilket medför någon timmes kortare restid landsvägen

till denna stad än från Jönköping till Lund, uppväges av goda flygförbindelser

till Jönköping.

Av vikt är emellertid, att i enlighet med vad som ovan anförts orter med

stort underlag av studerande inom ett avstånd där dagliga resor kan ske bör

ges företräde framför orter med ett mera utspritt rekryteringsunderlag. Detta

ligger också helt i linje med departementschefens uttalande, att filialsystemet

är en förutsättning för att studentbostadsproblemet skall kunna bemästras, då

det bör medge en större frekvens hemmaboende studerande och erbjuda en vidgad

inackorderingsmarknad. Denna fråga är av stor betydelse också då valet

skall träffas mellan Jönköping och Växjö såsom filialort, och förhållandena talar

klart till förmån för den förstnämnda av de båda städerna.

Som ovan framhållits kan, enligt experterna Orring och Wernberg, en betydande

del av recentiorerna inom en växjöregion beräknas komma att föredra

att inackordera sig vid moderuniversitetet framför att inackordera sig på filialorten.

Det synes sannolikt, att Lunds universitets attraktionskraft på växjöregionen

blir större än vad Linköpings kan beräknas bli på en jönköping-huskvarnaregion.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka att skolöverstyrelsen i sitt

remissvar över U 63 beräknat det teoretiska antalet universitetselever inom olika

räjonger på ett stort antal mera betydande centralorter. Det har därvid visat

sig att Linköping, som har det största lokala underlaget, närmast följes av

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

31

Örebro och Jönköping, vilka beträffande underlaget är jämställda med varandra

och klart överträffar de övriga undersökta orterna. Växjö kommer först på

tionde plats. Vid sin bedömning av lämplig filialort i södra Sverige finner skolöverstyrelsen,

att det lokala underlaget är störst i Jönköping och att underlaget

inom inackorderingszonen är lika stort för Jönköping som för Växjö samt

att Jönköping dessutom är den större centralorten. Skolöverstyrelsen framhåller,

att om utöver utbyggnaden i Linköping och Örebro en tredje filial skall organiseras

och förläggas till södra Sverige, Jönköping och ej Växjö är den lämpligaste

platsen.

Enligt utskottets mening bör, vid lokalisering av högre utbildning av förevarande

slag, även beaktas, att förutsättningarna att i Jönköping-Huskvarna bedriva

lärarutbildning är mycket goda. Jönköping har därför av LUS föreslagits

som lokaliseringsort för den lärarhögskolefilial i södra Sverige, som ansetts

nödvändig övergångsvis för att säkra utbildningsbehovet beträffande klasslärare.

Denna utbildning kommer endast i ringa omfattning att handhas av

universitetslärare och förutsätter därför inte att även universitetsutbildning

finns på samma ort. Det framgår av LUS:s redogörelse, att en lärarhögskolefilial

i Jönköping har mycket goda förutsättningar att vid behov utvidga sin

verksamhet på ett helt annat sätt än en lärarhögskolefilial i Växjö. Det bästa

sättet att tillvarataga dessa möjligheter vore att till Jönköping förutom lärarhögskolefilial

även lokalisera en universitetsfilial.

Utskottet som med hänvisning till det anförda förordar att universitetsfilialen

till Lunds universitet förlägges till Jönköping biträder sålunda motionerna

I: 786 och II: 925.

I följd härav avstyrker utskottet bifall till motionerna 1:773 och II: 918,

I: 787 och II: 928 samt II: 917.»

dels ock att utskottets hemställan under 20. bort ha följande lydelse:

»20. att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1:773 och 11:918, 1:787 och 11:928 samt

II: 917 ävensom med bifall till motionerna I: 786 och II: 925

besluta att filialen till Lunds universitet skall förläggas till

Jönköping;»

b) av herrar Bertil Petersson och Nils Theodor Larsson, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 18 börjar med »Som framgått»

och på s. 19 slutar med »samt II: 917», bort ha följande lydelse:

»Av propositionen framgår att frågan om lokalisering av universitetsfilial till

södra Sverige är det enda fall där alternativa orter varit föremål för allvarlig diskussion.

För att skapa i rekryteringshänseende likvärdiga filialregioner i olika

delar av landet och därmed möjliggöra uppbyggandet av enhetliga organisationer

borde lämpligen två filialregioner tillskapas i södra Sverige. Om dock i nuvarande

läge endast en universitetsfilial kan förläggas dit synes en ort i sydöstra Sverige

böra väljas. Invånarna i detta område har de längsta avstånden till de tre storstadsområdena

och därmed till den service som där erbjudes. Kalmar är den ort

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

i denna del av landet som hittills haft den mest omfattande decentraliserade

akademiska utbildningen. Kalmar är den största staden i sydöstra Sverige och

har till skillnad från Växjö reguljära flygförbindelser. En lokalisering till Kalmar

skapar dessutom betingelser för en flexibel planering av den akademiska utbildningens

vidare utbyggnad, medan en lokalisering till Växjö definitivt låser planeringen

i södra Sverige.»

dels ock att utskottets hemställan under 20. bort ha följande lydelse:

»20. att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1:786 och 11:925, 1:787 och 11:928 samt

II: 917 ävensom med bifall till motionerna I: 773 och II: 918

besluta att filialen till Lunds universitet skall förläggas till

Kalmar;»

10) beträffande utredning om förläggning av ytterligare universitetsfilialer

(moment 21)

a) av herr Gillström

b) av herr Einar Persson

c) av herr Eliasson i Sundborn

d) av herr Mellqvist;

11) beträffande decentraliserad akademisk ettbetygsutbildning inom falunborlängeområdet

(moment 22)

a) av herr Gillström

b) av herr Einar Persson

c) av herr Eliasson i Sundborn

d) av herr Mellqvist;

12) av herrar Boman, Virgin, Nils Theodor Larsson, KäUqvist, Thorsten Larsson,

Wallmark, Nyman, Bohman, Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset, Turesson,

Neländer, Källstad och Tobé, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Som framgått»

och slutar med »och II: 930», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Med anledning av framförda motionsyrkanden rörande de av Kungl. Maj:t

föreslagna lärarkategorierna vid universitetsfilialerna vill utskottet kraftigt understryka,

att lärarstandarden vid filialerna bör vara likvärdig med den inom

lågstadieutbildningen vid moderuniversiteten.

Införandet av den nya typ av assistenttjänster, som föreslås för undervisning

både vid moderuniversitetens lågstadier och vid filialerna har enligt utskottets

mening inte föregåtts av tillräckliga utredningar. De formella meritkraven för

den nya typen av lärare har inte tillräckligt preciserats. Ytterligare överväganden

i detta syfte bör företagas så att förslag i ärendet kan föreläggas 1966 års

riksdag. Då de föreslagna assistenttjänsterna inte kommer att inrymma tid för

forskning, förutsätter utskottet att den nuvarande typen av assistenttjänster bi
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173 år 1965

33

behålles vid universiteten, så att kravet på en tillfredsställande forskarrekrytering

tillgodoses. Utskottet biträder därför yrkandena i motionerna I: 781 och

II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935 i berörda frågor. Däremot kan

icke utskottet tillstyrka yrkandet i motionerna I: 788 och II: 930.»

dels ock att utskottets hemställan under 24. bort ha följande lydelse:

»24. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 781 och

II: 926, I: 784 och II: 923 samt I: 789 och II: 935, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa

om utredning och förslag till 1966 års riksdag rörande de nya

assistent tjänsterna som föreslås inrättade;»

13) av herrar Boman, Nils Theodor Larsson, Thorsten Larsson, Eliasson i

Sundborn, Larsson i Hedenäset, Nelander och Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »I motionerna

I: 781» och slutar med »och högskoleområdet», bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:781 och II: 926 yrkas, att målsättningen för studentbostadsbyggnadsverksamheten

fram till början av 1970-talet bör vara ett nytillskott om

minst 40 000 rumsenheter. I likhet med departementschefen kommer utskottet

fram till att uppskattningsvis 40 000 rumsenheter skulle behöva färdigställas

under den aktuella tidsperioden. Utskottet anser att en långsiktig planering är

nödvändig på detta område för att detta antal rumsenheter skall kunna åstadkommas.

Genom långsiktiga planer kan planeringen för denna byggnadsverksamhet

mer än tidigare samordnas med utbyggnadsplaneringen i övrigt på universitets-

och högskoleområdet. För att de berörda kommunerna skall kunna

infoga studentbostadsbyggandet i sin planering är det nödvändigt med långsiktiga

studentbostadsprogram. Om ungdomar från hela landet skall kunna ges möjligheter

till högre studier är det nödvändigt att godtagbara bostäder kan erbjudas.

En högre studieeffektivitet torde även bli följden av tillfredsställande

bostadsförhållanden. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna I: 781 och

II: 926 i vad avser målsättningen för studentbostadsbyggandet.»

dels ock att utskottets hemställan under 28. bort ha följande lydelse:

»28. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 781 och

11:926, såvitt nu är i fråga, uttala att målsättningen för studentbostadsbyggnadsverksamheten

fram till början av 1970- talet bör vara ett nytillskott om minst 40 000 rumsenheter;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående utbyggnaden av universitet och högskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten