Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomträttslån till kommuner jämte i ämnet väckta motioner.

1965-11-30 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:174, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomträttslån till kommuner jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1965

1

Nr 174

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomträttslån

till kommuner jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 144 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 15 oktober 1965,

föreslagit riksdagen att

dels godkänna de riktlinjer för statliga tomträttslån till kommuner som

förordats av departementschefen, och

dels medgiva att statliga tomträttslån till kommuner må utbetalas från

lånefonden för bostadsbyggande.

I propositionen föreslås riktlinjer för statliga lån (tomträttslån) till kommuner

som upplåtit tomträtt till mark, för vars bebyggande statliga bostadslån

beviljats. Lånen skall ha till syfte att stimulera ökad användning av

tomträttsinstitutet. Enligt förslaget skall lånen löpa med ränta motsvarande

normalräntan för lån från statens utlåningsfonder samt efter 10 års amorteringsfrihet

återbetalas på 30 år. Förslaget innebär vidare att lånen skall

lämnas från lånefonden för bostadsbyggande samt långivningen handhas av

länsbostadsnämnderna.

Beträffande detaljerna i förslaget torde utskottet få hänvisa till propositionen.

I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling

förehaft följande i anledning av propositionen väckta motioner,

nämligen

från första kammaren

I: 770 av herr Nilsson, Ferdinand,

I: 775 av herr Risberg m. fl.,

I: 776 av herr Skårman m. fl.,

I: 117 av herr Sundin m. fl., samt

från andra kammaren

II: 920 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.,

II: 921 av her Mundebo m. fl.,

II: 922 av herr Oskarsson m. fl.

I motionen I: 770 (av herr Nilsson, Ferdinand) har yrkats att riksdagen

måtte avslå propositionen nr 144 samt i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att

de statliga resurserna för bostadsbyggandet måtte disponeras efter hittillsIlihang

till riksdagens protokoll 1965. 6 saml. Nr 174.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 17b år 1965

varande normer, dock med den ökning av produktionen av en- och tvåfamilj

sbostäder på egen grund, särskilt egnahem, som kan befinnas möjlig.

I de likalydande motionerna I: 775 (av herr Risberg m. fl.) och 11: 922

(av herr Oskarsson m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj :ts proposition nr 144.

I de likalydande motionerna 1: 776 (av herr Skårman m. fl.) och 11: 921

(av herr Mundebo m. fl.) har hemställts att riksdagen med bifall i övrigt till

Kungl. Maj :ts proposition nr 144 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

1. såsom riksdagens mening giva till känna vad i motionerna anförts angående

tomträttsinstitutets användning i markpolitiken, samt

2. begära att förslag om markförvärvslån till kommunerna snarast möjligt

förelägges riksdagen.

I de likalydande motionerna I: 777 (av herr Sundin m. fl.) och 11: 920

(av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.) har hemställts att riksdagen vid sin

behandling av Kungl. Maj :ts proposition nr 144 i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte uttala sig för att inga hinder skapas för kommunerna att fritt välja

mellan upplåtelse med tomträtt och försäljning av mark, även om marken

inköpts för medel erhållna genom statliga tomträttslån.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna I: 770,

I: 775, II: 921 och II: 920.

Utskottet. Tomträtten har enligt utskottets mening ett betydande värde

som hjälpmedel i samhällsbyggandet. En utvidgning av byggnadslagens inlösenregler

enligt förslaget i propositionen nr 137 till att omfatta även förvärv

av begränsade rättigheter för vissa allmänna ändamål — varigenom

zon- och tomtexpropriationsreglerna blir tillämpliga även på tomträtt —

ökar möjligheterna att genomföra fastställda planer. Fastighetsbildningskommitténs

förslag till lag om gemensamhetsanläggningar har till syfte att

reglera frågor om samverkan mellan fastigheter i vad avser vissa anläggningar

av stadigvarande betydelse för dessa. Även om förslagen genomföres

kommer tomträttsinstitutet att fortfarande kunna erbjuda väsentliga fördelar

inte blott vid komplicerad stadsbyggnad.

Tomträtten ger vidare kommunerna möjlighet att tillgodogöra sig en väsentlig

del av markens värdestegring. Det hittillsvarande utnyttjandet av

denna möjlighet får bedömas mot bakgrund av att de till och med år 1953

på viss tid upplåtna tomträtterna för bostadsändamål i regel gäller för 60 år.

De från och med år 1954 införda reglerna om avgäldsreglering av löpande

avtal kan utnyttjas först efter en tjugoårig första period. Frågan om avgäldsregleringsperiodens

längd övervägs av 1963 års markvärdekommitté.

Tomträtten kan emellertid inte lösa alla markpolitiska frågor och är förenad

med vissa tekniska svårigheter. Den erbjuder dock jämfört med äganderätt

betydande fördelar för expansiva kommuner.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1965

3

Kommunernas svårigheter att bland ökande investeringar finansiera markoch

exploateringskostnader har föranlett försäljning av tomtmark med avstående

av tomträttsupplåtelsens fördelar. De föreslagna tomträttslånen ger

kommunerna en alternativ möjlighet till finansiering genom att tomträtt

och äganderätt jämställs. Först därigenom får kommunerna reell valfrihet

mellan upplåtelseformerna.

En ökad användning av tomträtt medför i och för sig inte att tomträttslånen

ställer ökade krav på kapitalmarknaden. Enär de kommunala investeringarna

får ses som en helhet kan det inte helt klarläggas i vad mån just

kostnaderna för tomträttsmark finansierats på annat sätt än med lån. Utskottet

kan ej heller finna anledning till antagande att tillkomsten av tomträttslån

skulle leda till stegring av tomtkostnaderna. Det är enligt utskottets

mening inte heller av större betydelse i detta sammanhang om efter en tioårsperiod

mer än av markpolitiska utredningen antagna 225 milj. kr. för

år skulle omkanaliseras från nu vanlig fastighetsbelåning till tomträttslån.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och

föreslagit i fråga om tomträttslån har inte givit utskottet anledning till erinran

eller särskilt uttalande.

Utskottet finner med hänsyn till det anförda inte skäl att på i motionerna

I: 775 och II: 922 anförda grunder avstyrka Kungl. Maj :ts förslag.

Då Kungl. Maj :ts förslag ej kan hindra eljest genomförbara bygginitiativ

eller medföra risk för begränsningar på något avsnitt inom bostadsproduktionen,

finner utskottet ej heller motionen I: 770 föranleda till annat bedömande.

I motionerna I: 776 och II: 921 har i fråga om tomträttslån hemställts att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom riksdagens mening giva

till känna vad i motionerna anförts angående tomträttsinstitutets användning

i markpolitiken. Vidare har i motionerna I: 777 och II: 920 hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala sig för att inga hinder

skapas för kommunerna att fritt välja form för upplåtelse av mark. Då,

såsom utskottet tidigare anfört, Kungl. Maj :ts förslag innebär att kommunerna

först genom tomträttslånen får verklig valfrihet mellan försäljning

och tomträttsupplåtelse, finner utskottet sig inte böra tillstyrka nämnda

yrkanden.

Motionerna I: 776 och II: 921 innefattar tillika hemställan, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att förslag om markförvärvslån

till kommunerna snarast möjligt förelägges riksdagen. I utskottets av innevarande

års riksdag godtagna utlåtande nr 38 framhölls bland annat angelägenheten

av att även frågan om kreditstödet för kommunala markförvärv

snarast möjligt prövas av Kungl. Maj :t och att förslag i ämnet förelägges

riksdagen. Med hänsyn därtill finner utskottet någon framställning i frågan

nu ej erforderlig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr ll\ år 1965

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 775 och II: 922 samt I: 770,

sistnämnda motion såvitt nu är i fråga,

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade riktlinjer för statliga tomträttslån till kommuner;
b)

medgiva att statliga tomträttslån till kommuner må

utbetalas från lånefonden för bostadsbyggande;

II. att motionen I: 770, såvitt den avser skrivelse till

Kungl. Maj:t, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna 1:776 och 11:921 samt 1:777 och

II: 920 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, Fritz Persson, Virgin, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Per

Jacobsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Kaijser, Källqvist, Sundin och

Nils-Eric Gustafsson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,

Blidfors, Almgren, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Larsson i Hedenäset,

Turesson, Bergman, Johansson i Norrköping, fru Holmberg, herrar

Källstad, Nilsson i Tvärålund och Mundebo.

Reservation

av herrar Virgin, Kaijser, Bohman och Turesson, vilka ansett att utskottet

bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag och att därför

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 2, som börjar med »Tomträtten

har», t. o. in. det stycke på s. 3, som slutar med »ej erforderlig», bort

ha följande lydelse:

»För såväl kommuner som enskilda kan tomträttsinstitutets tillämpning

erbjuda vissa fördelar. Varken generellt sett eller för de syften som särskilt

framhållits i Kungl. Maj :ts proposition kan emellertid tomträtten påstås

ha ett så betydande värde som hjälpmedel i samhällsbyggandet, som göres

gällande i propositionen. I själva verket kan det icke anses vara klarlagt,

att tomträtten medför så ekonomiskt tillfredsställande konsekvenser på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17b år 1965 0

lång sikt för kommunerna, att åtgärder i syfte att stimulera till dess ökade

användning är påkallade.

Att även marken vid byggande på egen grund ingår i underlaget för bostadslånegivningen

är en naturlig följd av gällande sakrättsliga regler och

kan icke sägas innebära något »missgynnande» av tomträtten i kredithänseende.

Det kan alltså icke anses vara vare sig principiellt eller sakligt felaktigt,

att kommunen som markägare har att täcka sina kostnader för föivärv

och exploatering av tomträttsmark på vanligt sätt genom kommunlån

eller skattemedel och att kommunen härför icke äger tillgodogöra sig den

för bostadslånegivningen gällande prioriteringen och dess mera förmånliga

lånevillkor. Vid kommunens bedömning av om tomträttsinstitutet skall tilllämpas

eller om försäljning av mark skall ske, bör tomträttens fördelar vägas

bl. a. mot den nytta kommunen kan ha att genom försäljning av mark

få medel för de ytterligare markförvärv, som kan befinnas påkallade med

hänsyn till kommunens ansvar för bostadsförsörjningen.

Det i propositionen framlagda förslaget innebär enligt utskottets mening,

att vissa kommunlån, som tidigare varit oprioriterade, nu ges samma prioriterade

karaktär som de statliga bostadslånen. Eftersom skattefinansiering

numera i viss utsträckning tillämpas för förvärv och iordningställande av

tomträttsmark, måste den föreslagna prioriteringen komma att innebara

ökade krav på krediter. En omfördelning av anspråken från kreditmarknaden

till den särskilt hårt ansträngda obligationsmarknaden kan förväntas

inträda. Det kommunala intresset för markförvärv kommer att stimuleras

med ty åtföljande stigande krav på prioriterade krediter. Detta måste

scm bl. a. fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret underströk

i sina i ärendet avlåtna avstyrkande remissyttranden — anses

utomordentligt betänkligt i dagens läge med högkonjunktur och fullt utnyttjande

av de produktiva tillgångarna. Ett underlättande av de kommunala

finansieringsmöjligheterna vid markförvärv kommer som fullmäktige

i riksbanken vidare anförde — att leda till ytterligare press uppåt på

markpriserna. På lång sikt kan den föreslagna prioriteringen bli till nackdel

för kommunernas egna intressen.

Utskottet finner sig på nu anförda skäl med bifall till motionerna I: 775

och II: 922 samt motionen I: 770, såvitt nu är i fråga, avstyrka Kungl. Maj :ts

förslag till tomträttslån.

I motionen I: 770 uttrycks farhågor för att en ökning av bostadsbyggandet

på tomträttsmark kan komma att ske på bekostnad av byggande på egen

mark och att produktionen av en- och tvåfamiljsbostäder, särskilt egnahem,

därigenom kan komma att nedgå. Med hänsyn till den förhållandevis ringa

del av lägenhetsproduktionen i vårt land, som småhusen upptar av det totala

lägenhetstil Iskottet, är det enligt utskottets mening angeläget, att på

olika sätt stimulera småhusproduktionen. Större hänsyn än för närvarande

bör därför lagas till önskvärdheten av ökat småhusbyggande såväl då det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 174 år 1965

gäller kreditgivningen till byggnadsverksamheten generellt sett som vid den

kommunala planeringen och vid den lokala medelstilldelningen. Utskottet

anser att denna uppfattning bör delges Kungl. Maj :t genom särskild skrivelse.

I motionerna I: 776 och II: 921 har i fråga om tomträttslån hemställts,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t som riksdagens mening

giva till känna vad i motionerna anförts angående tomträttsinstitutets användning

i markpolitiken. Vidare har i motionerna I: 777 och II: 920 hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte uttala sig för att

inga hinder skapas för kommunerna att fritt välja form för upplåtelse av

mark. Då utskottet anser sig böra avstyrka Kungl. Maj :ts förslag till tomträttslån

till kommuner, torde någon skrivelse i de i motionerna angivna hänseendena

icke vara erforderlig. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Motionerna I: 776 och II: 921 innefattar tillika hemställan, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära, att förslag om markförvärvslån

till kommunerna snarast möjligt förelägges riksdagen. Med åberopande av

de skäl utskottet ovan redovisat för att avstyrka Kungl. Maj :ts förslag om

tomträttslån och med hänsyn till de olägenheter från allmänna kreditförsörjningssynpunkter

och i sista hand även för kommunernas egen kreditförsörjning

som en utvidgning av nuvarande prioriteringsregler på lånemarknaden

är ägnad att medföra, får utskottet avstyrka de i nämnda motioner

gjorda yrkandena.»

dels ock utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må med bifall till motionerna I: 775 och

II: 922 samt I: 770, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga,

avslå Kungl. Maj :ts proposition om statliga tomträttslån till

kommuner;

II. att riksdagen må i anledning av motion I: 770, såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad

utskottet anfört i fråga om önskvärdheten av ökad småhusproduktion;»
-

ESSELTE AB. STHLM 65

514812

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:412 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående utbyggnaden av universitet och högskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten