Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utställning av riksregalierna m. m. <5:e avd.) I en inom andra kammaren av herr Turesson väckt motion

1965-11-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:175, Utlåtande i anledning av väckt motion om utställning av riksregalierna m. m. <5:e avd.) I en inom andra kammaren av herr Turesson väckt motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 175—177

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1965

1

Nr 175

Utlåtande i anledning av väckt motion om utställning av riksregalierna

m. m.

<5:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr Turesson väckt motion (II: 186) har

hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att

Kungl. Maj :t måtte vidtaga sådana åtgärder att riksregalierna in. fl. samhörande

dyrbarheter kan förvaras och för allmänheten utställas i lokal å

Stockholms slott.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen.

över förevarande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtande avgivits av kammarkollegiet, varjämte på anhållan

av utskottet fullmäktige i riksbanken utlåtit sig över motionen.

Kammarkollegiet har anfört följande.

Kollegiet har i und. utlåtande den 31 oktober 1958 förordat, att riksregalierna

m. fl. under kollegiets vård stående dyrbarheter skulle utställas

å Stockholms slott under vissa angivna villkor.

Den avsedda lokalen — de i slottets västra länga (våningen 1 tr.) belägna

rummen nr 119 och nr 120, vilka skulle sammanslås till ett regalierum

— disponeras för närvarande av regeringsrätten. Det är emellertid avsett,

att regeringsrätten om några år skall lämna de av regeringsrätten disponerade

lokalerna i slottet.

I utlåtandet omnämnes, att kostnaderna för lokalens anordnande av

byggnadsstyrelsen beräknats till 375 000 kr., vartill komma kostnaderna

för glasmonter. Med hänsyn till penningvärdeförändringen m. m. lärer man

numera få räkna med avsevärt högre kostnader.

Det må anmärkas, att intendenten vid husgerådskammaren fil. doktorn

Stig Fogelmarck i en uppsats avsedd att under april månad intagas i tidskriften

Svenska museer ansett vissa skäl föreligga för att låta regalierna

utställas i tre rum i källarlokalerna under slottets södra valv i stället för

i de ovan angivna båda rummen. I andra lokaler under valvet skulle livrustkammarens

samlingar kunna inrymmas. Kollegiet har besiktigat de

för regalierna sålunda föreslagna utrymmena under södra valvet. Innan

ytterligare utredning företagits, bl. a. i fråga om kostnaderna för detta alternativ,

är kollegiet icke berett att taga definitiv ställning till frågan om

vilket av lokalalternativen som bör ha företräde.

Kollegiet vidhåller emellertid sin mening, att föremålen i fråga böra utställas

i lokal å slottet, därvid de alltjämt böra stå under kollegiets vård.

Det torde kunna räknas med att de kostnader, som bliva förbundna med

1 Dihang till riksdagens protokoll 1965. C samt. Nr 176—177

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1965

föremålens utställande, komma att helt eller i vart fall till väsentlig del

täckas av inflytande visningsavgifter.

Kammarkollegiets omförmälda utlåtande den 31 oktober 1958 har följande

lydelse.

Kollegiet vill för sin del, liksom tidigare, tillstyrka att riksregalierna med

flera under kollegiets vård stående dyrbarheter utställas till beskådande,

eventuellt tillsammans med ett mindre antal andra för närvarande i statens

historiska museum och livrustkammaren förvarade föremål. Med hänsyn

till förstnämnda föremåls såväl historiska som konstnärliga värde torde

ett utställande vara av icke ringa intresse främst för rikets egna medborgare

men även för utländska turister. I ärendet har framhållits, att i

främmande länder dyrbarheter av motsvarande slag visas för allmänheten.

Ett utställande av föremålen på Stockholms slott synes kollegiet ur principiell

synpunkt vara att avgjort föredraga framför deras utställande i något

museum. Såsom såväl riksmarskalksämbetet som Vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien framhållit, kunna nämligen riksregalierna icke

anses ha karaktär av museiföremål. En förutsättning för föremålens förvarande

och utställande på slottet måste dock vara, att detta kan ske i

lämpligt förvaringsrum och under betryggande anordningar.

Undertecknade1 ha beretts tillfälle att besiktiga den nu föreslagna lokalen

i slottet och att därvid samråda med vederbörande i riksmarskalksämbetet

och ståthållarämbetet på Stockholms slott. Det synes kollegiet icke vara

något att erinra mot att nämnda lokal disponeras för ändamålet, därest den

anordnas på sätt angivits å en av slottsarkitektkontoret uppgjord, den 6

februari 1956 dagtecknad ritning. För att lokalen skall te sig tilltalande och

de utställda föremålen sålunda komma till sin rätt, synes det dock erforderligt

att lokalens höjd ökas något utöver föreslagna 2,10 meter; något

hinder ur byggnadsteknisk synpunkt torde detta icke möta.

Det är givetvis av stor vikt, att säkerhetsanordningarna för föremålens

skydd bliva fullt tillfredsställande. Föremålen avses skola placeras i en

glasmonter utmed hjärtmuren. Monterns glas måste vara av sådan beskaffenhet,

att det blir förenat med synnerliga svårigheter att genom glasets

krossande eller annan åtgärd mot detsamma nå i montern förvarade föremål.

Vid båda ingångarna till regalierummet böra finnas stålgallergrindar,

vilka automatiskt avstänga rummet vid angrepp mot montern. Under visningstiden

bör vidare i lokalen finnas väpnad vakt. De närmare anordningarna

för skyddet torde böra ytterligare övervägas.

Frågan om vilka av berörda föremål, som skola utställas i montern, samt

sättet för föremålens utställande torde böra lösas i samråd med kollegiet

jämte de båda hovjuvelerare, som bruka anlitas för besiktigande av regalierna.

Riksregalierna och övriga av kollegiet nu omhänderhavda dyrbarheter

ha allmänt ansetts böra även efter utställandet kvarbliva under kollegiets

vård och inseende. Även kollegiet anser detta naturligt. Principen bör därvid

vara — såsom kollegiet framhållit i sitt utlåtande i ärendet den 14 december

1928 — att föremålen icke skola vara åtkomliga annat än genom

de kollegiets befattningshavare, som inneha nycklarna till förvaringsmontern,

men kunna göras tillgängliga för allmänhetens beskådande utan anlitande

av dessa befattningshavare.

1 Verkschefen och föredraganden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175 år l!)6ö

3

Kostnaderna för rummets anordnande ha av byggnadsstyrelsen beräknats

till 375 000 kronor. Härtill komma kostnader för glasmontern. Dessa

engångskostnader böra gäldas av statsverket.

Det är avsett, att visning av regalierna m. m. skall ske i samband med

visning av rikssalen och slottskapellet. Den avgift, som nu utgår för visning

av nämnda båda lokaler, synes därvid böra höjas med lämpligt belopp

i syfte att i görlig mån erhålla täckning för nyssnämnda kostnader.

Den genom höjningen vunna inkomsten torde årligen böra tagas till uppbörd

på slottsbyggnadernas delfond, övriga diverse inkomster. Härvid synes

kunna ifrågakomma såväl nettoredovisning — d. v. s. redovisning av

den genom höjningen av avgiften vunna inkomsten med avdrag för bevaknings-

och städningskostnader — som bruttoredovisning. Vid sistberörda

alternativ få nyssnämnda med visningen sammanhängande kostnader utgöra

en ökad anslagsbelastning på första huvudtiteln.

Fullmäktige i riksbanken har anfört följande.

Riksregalierna, som sedan gammalt varit under kammarkollegiets vård,

har förvarats i det nuvarande riksbankshuset sedan detta blev färdigt år

1907. Man torde kunna konstatera att över huvud något ur säkerhetssynpunkt

lämpligare förvaringsrum knappast stått eller står att uppbringa

inom Stockholm. Till saken hör också att riksbanken förbundit sig att ombesörja

betryggande evakuering och förvaring av regalierna, om detta i

fall av krigsberedskap eller krig skulle befinnas erforderligt för deras säkerhet.

Riksbanken har icke något att erinra mot en fortsatt förvaring av

regalierna med samma åtaganden som hittills.

Däremot ligger det i sakens natur, att riksbanken saknar möjlighet att

ordna sådana förvaringsutrymmen för regalierna, att allmänheten kan beredas

tillfälle att bese dem. Detta blir säkert även fallet, om regalierna skulle

medfölja till blivande nybyggnad för riksbankens huvudkontor.

Om regalierna skall utställas för allmänheten — och otvivelaktigt kan

skäl tala för en sådan åtgärd — torde det icke tillkomma fullmäktige att

på ärendets nuvarande stadium uttala någon mening om var och på vilket

sätt detta lämpligast bör ske. Frågan bör i så fall närmare utredas. Fullmäktige

vill emellertid understryka, att det torde bli förenat med relativt

betydande kostnader att inrätta ett lika säkert förvaringsutrymme som det

nuvarande och att även de årliga bevakningskostnaderna torde bli förhållandevis

stora. Uppenbarligen kan placeringen få väsentlig betydelse för

möjligheterna att genom uttagna inträdesavgifter täcka dessa kostnader.

Utskottet. Förevarande motion avser förvaringen och utställandet av

»riksregalierna in. fl. samhörande dyrbarheter». Härmed avses dels de s. k.

egentliga riksregalierna, exempelvis kungakrona, spira och riksäpple, och

dels ett antal särpräglade föremål i övrigt med anknytning till kungamakten.

Samtliga här avsedda föremål finns angivna i särskilda förteckningar.

Jämlikt gällande instruktion för kammarkollegiet åligger det kollegiet alt

på plats som av Kungl. Maj:t godkänns förvara och vårda rikets regalier

och dyrbarheter. I ärendet bär inte ifrågasatts någon ändring beträffande

ansvaret för förvaringen och vården av riksregalierna in. in. Detta ansvar

förutsätts alltjämt skola åvila kammarkollegiet. Fråga är nu i stället om

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 175 år 1965

platsen för förvaringen och i samband därmed om föremålens utställande.

Regaliernas nuvarande placering i riksbankshuset — vilken gällt sedan

1907 då huset färdigställdes — utesluter deras förevisande för allmänheten.

Det enda tillfälle då någon form av offentlig visning över huvud ifrågakommer

är då ett par av regalierna placeras i rikssalen vid riksdagens högtidliga

öppnande. Motionären föreslår åtgärder i syfte att ifrågavarande föremål

kan förvaras och för allmänheten utställas i lokal på Stockholms slott.

Utskottets vederbörande avdelning har beretts tillfälle att besiktiga en del

av riksregalierna m. fl. föremål och har även avlagt besök i vissa lokaliteter

inom Stockholms slott. På grundval av gjorda iakttagelser vill utskottet ge

uttryck åt den uppfattningen, att goda skäl föreligger för beredande åt ifrågavarande

dyrbarheter av en sådan placering att de kan för beskådande

bli tillgängliga för allmänheten. Utskottet har härvid fäst särskilt avseende

vid föremålens betydande intresse ur såväl konstnärlig som historisk synpunkt.

Utskottet biträder därför tanken att frågan om riksregaliernas m. fl.

här avsedda föremåls placering upptas till omprövning i syfte att göra dem

tillgängliga för offentlig visning. I själva lokalfrågan — beträffande vilken

särskilda undersökningar erfordras — har utskottet för egen del inte funnit

anledning till annat uttalande än att någon lokal i Stockholms slott företrädesvis

synes böra komma i fråga. Utskottet föreslår att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet sålunda anfört.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionen II: 186, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 30 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Närvarande: se under utlåtandet nr 176.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:413 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om utställning av riksregalierna m. m. a1 i texten