Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättring av pensionsoch socialförsäkringsskyddet för svenskar i internationell tjänst.

1965-11-30 · 9 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:176, Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättring av pensionsoch socialförsäkringsskyddet för svenskar i internationell tjänst.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965

5

Nr 176

Utlåtande i anledning av väckt motion om förbättring av pensions-

och socialförsäkringsskyddet för svenskar i

internationell tjänst.

(5:e avd.)

I en inom andra kammaren av fru Sjövall m. fl. väckt motion (II: 156)

har yrkats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om

skyndsam utredning och förslag om förbättring av pensions- och socialförsäkringsskyddet

för svenskar i internationell tjänst.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag hänvisar utskottet

till motionen.

Över förevar ande motion har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtanden avgivits av riksförsäkringsverket och statens personalpensionsverk.

Riksförsäkringsverket har anfört följande.

Frågan om åtgärder i syfte att avhjälpa de brister i socialförsäkringsskyddet,

som uppstår till följd av multilateralt anställda experters tjänstgöring

hos internationell organisation, upptogs i den av motionärerna åberopade

propositionen nr 145 till 1964 års riksdag med utgångspunkt från

ett remissbehandlat förslag av en av nämnden för internationellt bistånd

(NIB) tillkallad utredning. I propositionen förordades utredningens förslag

att NIB skulle bemyndigas att för svenska staten utfärda ill kap. 2 § tredje

stycket lagen om allmän försäkring avsedd förbindelse att svara för avgift

till försäkringen för tilläggspension för de multilateralt anställda experterna.

Beträffande av utredningen berörd fråga om en garanti avseende

socialförsäkringsförmåner i övrigt anförde föredragande statsrådet följande.

»Utredningen har även upptagit till behandling vissa luckor i socialtörsäkringsskyddet

för multilateralt anställda experter och deras familjer

vad gäller sjukvårdsersättning, sjukpenning och folkpensionsförmåner. I

synnerhet beträffande sjukförmånerna och invaliditetsskyddet gäller det

risker som borde täckas av de internationella organisationerna såsom arbetsgivare.

Som utredningen påvisat sker detta endast i begränsad omfattning.

Utredningen har därför, med instämmande bl. a. av riksförsäkringsverket,

väckt tanken att staten skulle garantera ifrågavarande experter

och deras familjer ett minimiskydd motsvarande de svenska socialtörsäkringsförmånerna.

Konstruktionen av en sådan garanti aktualiserar

emellertid flera frågor av principiell betydelse, vilka inte berörts av utredningen.

.lag anser därför, innan ställning tages till förslaget, att eu ytterligare

undersökning bör ske genom riksförsäkringsverkets försorg.»

Propositionen godkändes av riksdagen (SU nr 118, rskr nr 253). Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965

Maj :t uppdrog därefter den 10 april 1964 åt riksförsäkringsverket att närmare

utreda och till Kungl. Maj :t inkomma med förslag beträffande möjligheterna

att lämna en statlig garanti till sådana experter inom multilateral

biståndsverksamhet, vilka rekryterats genom svensk myndighet, ävensom

deras familjer för förmåner enligt den svenska socialförsäkringen. Detta

utredningsuppdrag har av riksförsäkringsverket redovisats genom skrivelse

till Kungl. Maj :t den 18 december 1964, varav kopia bifogas.1

Vidare må nämnas att Kungl. Maj :t den 4 juni 1964 bemyndigat NIB

att — med verkan från och med den 1 juli 1964 — för svenska staten utfärda

förbindelse att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension

lör experter, anställda inom multilateral biståndsverksamhet, vilka är

svenska medborgare. Sådan förbindelse har ännu ej utfärdats.

Statens personalpensionsverk har anfört.

Det av motionärerna framförda önskemålet om utredning hänför sig till

två frågor, som förhåller sig så till varandra, att den enas lösning kan och

lämpligen även bör äga rum oberoende av lösningen av den andra. Pensionsverket

berör med hänsyn härtill dessa båda frågor var för sig.

Det första spörsmål, som motionen gäller, har avseende på de svenska

socialförsäkringarna (inklusive bestämmelserna om allmän tilläggspension)

och innebär önskemål om en utredning rörande i vilken utsträckning

och på vad sätt de i lagen om allmän försäkring angivna förmånerna skall

kunna komma de svenskar till del, som erhåller anställningar med placering

i utlandet hos internationella organisationer, till vilka Sverige är officiellt

anslutet, vare sig tjänstgöringen fullgöres som expert inom utvecklingsarbetet

i de underutvecklade länderna, som administratör eller lägre

tjänsteman å någon av de internationella organisationernas sekretariat

eller kontor eller som forskare eller utredare inom av sådan organisation

drivet forsknings- eller utredningsprojekt. Ett tillgodoseende

av detta önskemål skulle kunna ske, antingen genom att de i lagen imförda

begränsningarna ändrades så att den blev direkt tillämplig på ifrågavarande

tjänstemän, eller genom att dessa garanterades förmåner i försäkringsfall

motsvarande dem som avses i lagen.

Som redan i motionen påpekats har redan vissa steg tagits i nu nämnd

riktning. Sålunda har NIB, sedan riksdagens samtycke därtill inhämtats,

genom Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1964 bemyndigats att för svenska

staten utfärda i 11 kap. 2 § tredje stycket lagen om allmän försäkring avsedd

förbindelse att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension

för de multilateralt anställda experterna. Enligt vad som under hand inhämtats

från NIB har nämnden, som ännu ej utfärdat sådan förbindelse,

funnit att de av statsmakterna därför uppställda villkoren (se prop. 1964:

145, s. 56—57) inrymma så många olösta frågor, att nämnden avser att

inom en nära framtid hos Kungl. Maj :t begära klarläggande besked om

på vad sätt det lämnade bemyndigandet lämpligen skall effektueras.

Redan 1957 avgav en kommitté under ordförandeskap av dåvarande generaldirektören

Natt och Dag i riksförsäkringsanstalten ett stencilerat betänkande

avseende utredning med förslag rörande sjukförsäkring för utlandssvenskarna.

Vidare har riksförsäkringsverket den 18 december 1964

efter uppdrag av Kungl. Maj:t avlämnat en promemoria med förslag om

en statlig garanti till förmån för de i den multilaterala biståndsverksam
1

Här ej återgiven

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1065

7

heten! utomlands tjänstgörande experterna, innebärande att de och deras

familjemedlemmar skall erhålla försäkringsskydd enligt lagen för sjukdom

och skada som uppkommit under expertens anställningstid (däri inräknat

vissa förmåner med anledning av havandeskap) samt viss utvidgning

av rätten att erhålla svensk folkpension. Det av riksförsäkringsverket

framlagda förslaget har icke av Kungl. Maj :t underställts riksdagen för

avgörande. Kungl. Maj :t har emellertid inhämtat bemyndigande av riksdagen

att efter särskild ansökan i ömmande fall utgiva bidrag till sjukvårdskostnader

m. m. för multilaterala experter in. fl. och deras familjer (se

prop. 1965: 63, s. 47). De problem och svårigheter, som enligt vad den hittillsvarande

utvecklingen utvisat uppstår i samband med försök att bereda

de multilaterala biståndsexperterna utvidgat svenskt socialförsäkringsskydd,

gäller även beredande av sådant skydd åt andra i motionen avsedda

grupper.

Att åtgärder vidtagits respektive föreslagits endast för biståndsexperterna

torde sammanhänga med att dessa utgör en ur rekryteringssynpunkt

relativt väl sammanhållen grupp. Den huvudsakliga expertrekryteringen

ankommer nämligen på NIB och skall även efter omorganisationen den

1 juli 1965 kvarligga hos biståndsmyndigheten (se prop. 1965: 63, s. 42).

Undantag från denna regel gäller experter till organisationerna ICAO,

WMO, ITU och UPV, vilkas rekrytering vilar å vederbörande organisations

svenska kontaktorgan, nämligen luftfartsstyrelsen, Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, telestyrelsen och poststyrelsen. Beträffande

övriga i motionen avsedda tjänstemän vid internationella organisationer

sker rekrytering på flera olika vägar. I vissa fall får arbetsmarknadsstyrelsen

uppgifter om lediga platser och distribuerar dem till den offentliga

arbetsförmedlingens lokala kontor. FN:s högkvarter i New York publicerar

med jämna mellanrum förteckningar över lediga platser vid sekretariatet,

vilka genom förmedling av Sveriges ständiga representation vid

Förenta Nationerna tillställes utrikesdepartementets politiska avdelning

(FN-byrån), och denna lämnar i sin tur information därom till vissa

svenska organisationer, vilkas personal kan antagas äga förutsättningar

och intresse för att söka ifrågavarande tjänster. På liknande sätt förmedlas

genom utrikesdepartementets handelsavdelning information om lediga

tjänster vid EFTA:s, GATTS och OECD:s sekretariat. Vidare må nämnas,

att information av här avsett slag såvitt avser anställning vid FN:s högkvarter

lämnas genom Svenska FN-förbundet och såvitt avser anställning

vid Unesco genom Svenska Unescorådet.

Såsom av vikt för bedömande av den i motionen väckta frågan måste

framhållas, att de berörda myndigheterna eller organen i motsats till NIB

inte är aktivt verksamma för att i Sverige eftersöka lämpliga och villiga

sökande till nu avsedda anställningar. Deras befattning med frågor av detta

slag är endast att lämna information, medan förhandlingar föres och överenskommelse

om anställning träffas direkt mellan den sökande och vederbörande

internationella organisation. I vilka fall anställning kommer till

stånd känner myndigheten eller organet i anställningsögonblicket i allmänhet

icke till. Därest staten skall lämna arbetsgivarförbindelse för avgifter

till försäkringen för allmän tilläggspension eller en sådan garanti, som föreslagits

i riksförsäkringsverkets promemoria av den 18 december 1964,

även för andra internationella tjänstemän än biståndsexperter synes detta

nödvändiggöra atl staten aktivt medverkar vid överenskommelser om sådan

anställning. Staten komme väl i så fall att gå in som en tredje part i

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 176“ år 1965

överenskommelsen, då det statliga initiativet i sin tur kan tänkas påverka

anställningsvillkoren. Det sagda synes även aktualisera frågan om upprättande

av ett särskilt statligt organ med uppgift att rekrytera personal av

här avsett slag.

Emellertid finner pensionsverket för sin del, att så länge de problem,

varom här är fråga, icke är slutgiltigt lösta för biståndsexperterna anledning

saknas att ingå på samma problem för andra grupper anställda av

svensk nationalitet hos internationella organisationer. Det bör i första

hand ankomma på de myndigheter och organ, som har att svara för Sveriges

engagemang i dessa organisationer, att ha sin uppmärksamhet riktad

på frågan.

Den (lnc^ra större fråga, som aktualiseras i motionen, är önskemålet att

få möjligheten utredd att tillförsäkra svenskar i internationellt arbete samma

pensionsförmåner som 1 Öljer med anställning i offentlig tjänst i Sverige,

alltså även kompletteringsförmåner till socialförsäkringsförmåner.

Detta förslag går tydligen både ekonomiskt och ur principiell synpunkt betydligt

längre än det förut i utlåtandet diskuterade. Så till vida är förslaget

ej entydigt definierat som begreppet offentlig tjänst innebär icke bara

statlig anställning utan även anställning hos kommun eller landsting med

flera oltentligrättsliga organ. Med »pensionsförmåner som följer offentlig

tjänst» kan sålunda avses förmåner enligt SPR eller enligt kommunalt eller

för landstingens anställda gällande pensions regi em ente. Det förekommer

även i några fall att i offentlig tjänst anställda har sin pensionsrätt ordnad

genom anslutning till ITP-planen, Mellan de kompletteringsförmåner,

som kan utgå på grund av anställning i offentlig tjänst, föreligger rätt

stora olikheter i en mängd avseenden.

För en statligt anställd, som tillträder anställning av här avsett slag, är

det avr vitalt intresse att kunna bibehålla sin statliga pensionsrätt under

anställningen hos internationell organisation, då han därigenom inte enbart

bibehåller pensionsskydd för dödsfall och sjukdom utan även får

möjlighet att tillgodoräkna anställningstiden som tjänstår i pensionshänseende.

En för närvarande gällande förutsättning för att en statsanställd

skall få bibehålla sin SPR-pensionsrätt är att han (såvida det icke är fråga

om anställning som bilateral expert) får bibehålla sin statliga anställning

och beviljas ledighet från denna. Statsmakterna har utfärdat rekommendationer

till myndigheterna att i största möjliga utsträckning bevilja sådan

ledighet, varjämte senast genom kungörelsen den 21) juni 1964 (nr 527)

om tillgodoräkning i löne- och pensionshänseende av tid för anställning hos

vissa internationella organisationer m. in. utfärdats bestämmelser av innebörd

bl. a. att tjänsteman, underkastad statligt avlöningsreglemente, må

tillgodoräknas intill fyra års ledighet av ifrågavarande slag för kvalifikationstids-

och tjänstårsberäkning enligt SPR som om ledigheten åtnjutits

för offentligt uppdrag.

Om emellertid i motionen åsyftas att bereda hos internationell organisation

anställd personal, som rekryterats inom den privata sektorn, pensionsrätt

enligt SPR, skulle detta visserligen vara till fördel för dem ur

ren riskförsäkringssynpunkt. Om sjukpensionsfall eller dödsfall inträffar

under anställningen, skulle de komma i åtnjutande av sjukpension, respektive

deras efterlevande komma i åtnjutande av familjepension, även

om någon pensionsrätt inte finnes på grund av anställningen hos den internationella

organisationen. Om vederbörande efter återkomsten till Sverige

åter vinner anställning i enskild tjänst, skulle han emellertid ha liten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965

9

eller ingen nytta av några få års gästspel inom SPR-pensioneringen under

det att hans möjlighet att intjäna åldersförmåner enligt t. ex. ITP-planen

kan ha minskats, och över huvudtaget skulle tillhörigheten under en mellantid

till ett annat pensionssystem vara ägnad att medföra att pensionsförhållandena

för vederbörande blev irrationella. Överväganden av nu

nämnt slag har föranlett statsmakterna att — efter förslag av utredningen

om biståndsexperternas villkor — besluta att för NIB-experterna, vilka i

denna sin egenskap i princip är innehavare av svensk statstjänst, skall

föreligga SPR-pensionsrätt eller privat tjänstepensionering enligt ITPgrundcr,

alltefter det vederbörande vid tillträdet av anställningen innehade

offentlig eller privat tjänst. NIB har bemyndigats att beträffande den,

som under sin anställning som NIB-expert skall vara underkastad privat

pensionering, teckna sådan privat pensionsförsäkring och betala arbetsgivarens

avgifter.

Då statsmakterna för de i statens egen tjänst varande experterna sålunda

valt principen att det för experten före experttjänstgöringens början

gällande pensionssystemet skall äga tillämpning på honom även därunder,

kan det enligt pensionsverkets mening icke gärna komma i fråga att utsträcka

tillämpligheten av SPP längre i fall, där svenska staten över huvud

taget icke är part i anställningsförhållandet, vare sig fråga är om genom

NIB rekryterade multilaterala experter eller om forskare eller om administratörer

hos internationell organisation.

I anslutning till de synpunkter, som sålunda angivits, anser sig pensionsverket

för närvarande böra avstyrka att en utredning med i motionen

avsett syfte tillsättes.

I detta sammanhang får utskottet anmäla att till utskottet inkommit

en den 12 november 1965 dagtecknad skrivelse från styrelsen för internationell

utveckling (SIDA), i vilken anförs vissa synpunkter på de i motionen

väckta frågorna. Skrivelsen är av i huvudsak följande innehåll.

Motionärerna har föreslagit, att utredning skall tillsättas med uppgift

att utreda möjligheterna av att tillförsäkra »svenska forskare, vetenskapsmän

och olika tjänstemän, vilka tjänstgör i de internationella organisationerna»,

dels »samma socialförsäkringsförmåner de skulle ha haft vid tjänst

i Sverige», dels »samma pensionsförmåner som följer offentlig tjänst».

1. Socialförsäkringsförmåner

Härmed torde ha åsyftats förmåner enligt lagen om allmän försäkring

(sjukförsäkring, folkpension och ATP-pension) samt enligt lagen om yrkesskadeförsäkring.

a) I anslutning till ett uttalande i proposition 1964: 145 erhöll riksförsäkringsverket

i uppdrag att utreda frågan om en socialförsäkringsgaranti till

experter i multilateral biståndsverksamhet. Verket framlade i skrivelse den

18 december 1964 förslag i ämnet, innebärande att experterna och deras

familjer skulle garanteras ett minimiskydd motsvarande sjukförsäkringsförmåner

i Sverige. Därjämte innehöll den föreslagna garantin även utvidgning

av möjligheten att erhålla folkpension. Slutligen inbegrep förslaget

även möjlighet att i förekommande fall utbetala ersättning enligt de svenska

reglerna om yrkesskadeförsäkring. Förslaget tillstyrktes med mindre erinringar

av nämnden för internationellt bistånd. Kung]. Maj:t framlade emel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965

lertid aldrig förslaget för riksdagen. I stället utverkade Kungl. Maj :t av

riksdagen bemyndigande att i särskilt ömmande fall få utge »bidrag till

sjukvårdskostnader m. in. för multilaterala experter m. fl. och deras familjer».

Detta ganska tänjbara bemyndigande har ännu icke behövt utnyttjas.

Biståndsmyndigheten anser emellertid fortfarande, att riksförsäkringsverkets

förslag till socialförsäkringsgaranti hör genomföras. SIDA är vidare

av den meningen, att de skäl, som talar för garantins införande till förmån

för multilaterala experter, även gäller i fråga om övriga svenska anställningshavare

hos internationella organisationer. Den omständigheten att sekretariatstjänstemän

jämte anhöriga har större möjligheter till anslutning

till personalsjukkassa än experterna och därigenom möjlighet att få högre

sjukvårdsersättning o. d. kan inverka på behovet att utnyttja en socialförsäkringsgaranti

men utgör inget skäl mot dess utsträckning till en vidare

krets internationella anställningshavare.

b) I fråga om möjligheterna för experter att intjäna ATP-poäng på grundval

av anställning i multilateralt biståndsarbete är läget för närvarande följande.

Kungl. Maj :t bemyndigade — efter riksdagens godkännande — förra

året nämnden för internationellt bistånd att för svenska staten utfärda ill

kap. 2 § sista stycket lagen om allmän försäkring avsedd förbindelse att

svara för ATP-avgiften för de multilaterala experterna. Med hänsyn å ena

sidan till att det därvid förutsatts, att experterna själva skall betala denna

avgift (som för närvarande uppgår till maximalt 2 438 kr. per år), och å

andra sidan till att biståndsmyndigheten, efter vunnen kännedom om ett

prejudikat hos försäkringsdomstolen i december 1964, skulle ha funnit sig

nödsakad att utfärda dylik förbindelse avseende samtliga svenska multilaterala

experter och utkräva ATP-avgift av dem samtliga, har myndigheten

funnit arrangemanget rymma snarare en rekryteringshämmande än beräknad

rekryteringsstimulerande effekt. Bemyndigandet har därför ännu ej använts,

och SIDA avser att inom kort inkomma till Kungl. Maj :t med förslag

i ämnet.

Behovet av att kunna tillgodoräkna ATP-poäng för u-landstjänstgöring

växlar för olika personkategorier. För de experter, som före FN-tjänstgöringen

varit privatanställda, blir detta behov avsevärt starkare än för statsanställda,

beroende på att de privata och statliga tjänstepensionssystemen

är olika uppbyggda. Även för sekretariatstjänstemän vid internationella

organisationer förefinns samma växlande behov av ATP. Eftersom statsmakterna

ansett, att tillgodoräkning för ATP-pension av anställning hos

internationell organisation är av värde och bör tillerkännas vissa av organisationens

tjänstemän, nämligen biståndsexperterna, synes konsekvensen

fordra, att också andra svenska tjänstemän vid sådan organisation skall

kunna uppnå samma möjlighet till ATP-tillgodoräkning, även om i det

enskilda fallet behovet av ATP starkt kan skifta. Någon ändring i ATPlagstiftningen

av den anledning att i motionen nämnda personalgrupper likställes

med multilaterala biståndsexperter i fråga om ATP-tillgodoräkning

synes icke behövas.

2. Pensionsförmåner som i offentlig tjänst

Härmed'' kan förstås icke blott pension enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente

(SPR) utan även kommunala pensionsreglementen och vidare

även — som t. ex. för vissa av SIDA:s bilaterala anställningshavare —

pensionering enligt ITP-planen eller därmed likvärdig pensioneringsplan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965

11

Styrelsen förutsätter dock, att motionärerna med »pensionsförmåner som

följer offentlig tjänst» icke avsett vissa statstjänstemäns pensionering genom

ITP-planen eller annan sådan plan. För enkelhetens skull bortses därför

här från denna pensioneringstyp och jämväl från den kommunala pensionsrätter
Beträffande

SPR må till en början erinras om att den för statstjänstemännen

och därmed likställda tjänstemän gällande kungörelsen 1964 nr

527 om tillgodoräkning i löme- och pensionshänseende av tid för anställning

hos vissa internationella organisationer icke för sådan tillgodoräkning skiljer

på huruvida statstjänstemannen varit multilateral biståndsexpert eller

tjänsteman av annat slag vid internationell organisation.

För bilaterala biståndsexperter gäller som huvudregel, att dessa — om de

icke redan är statstjänstemän — av SIDA skall anslutas till SPR. Om experten

i den föregående anställningen tillhört ITP-planen eller därmed likvärdig

pensioneringsplan, äger han valrätt mellan sin hittillsvarande pensioneringsplan

och SPR. Dylik privattjänsteman har alltså eu ovillkorlig

rätt att, om han så önskar, bli underkastad SPR.

Någon befogenhet för SIDA att ansluta en multilateral biståndsexpert till

SPR finnes icke. Erfarenheten har dock givit vid handen, att sådan befogenhet

stundom skulle vara av värde. Bl. a. gäller detta beträffande yngre akademiker,

som ännu icke hunnit vinna någon starkare anknytning till ATP

och saknar tjänstepensionsrätt i Sverige. Här erbjuder FN:s anställningsvillkor

ofta ett bristfälligt eller obefintligt pensionsskydd, i flera fall endast

bestående av rätt till en i och för sig god yrkesskadelivränta, men ej av pensionsskydd

vilket täcker dödsfall, sjukdom eller invaliditet, som uppkommit

utom tjänsten. Skulle en sådan tjänsteman kunna anslutas till SPR

i ex.vis lönegrad Ae 17 (den vanliga minimilönegraden för akademiker),

skulle han därigenom få pensionsskyddet väsentligt förbättrat. För SIDA:s

vidkommande skulle därför befogenhet att, när särskilda skäl därtill föreligger,

ansluta multilateral biståndsexpert till SPR otvivelaktigt vara betydelsefull.

Att övriga tjänstemän vid internationella organisationer genom SPR-anslutning

— när sådan ej redan finns genom bibehållen statlig tjänst i Sverige

— skulle vinna avsevärda förbättringar i pensionsskyddet förefaller

uppenbart. Styrelsen anser sig emellertid icke våga tillstyrka, att de i motionen

nämnda personkategorierna — med hänsyn till svåröverskådliga konsekvenser

— generellt skulle kunna erhålla SPR-pensionsrätt. Däremot håller

styrelsen före, att möjlighet bör beredas att i det särskilda fallet ansluta

förevarande slags tjänsteman till SPR.

Huruvida sådan anslutning bör ske genom att vederbörande formellt erhåller

svensk statlig tjänst eller på annat sätt, t. ex. genom särskild förbindelse,

vill styrelsen tills vidare lämna öppet.

Utvecklingsstyrelsens ståndpunkt blir därför, att de i motionen avsedda

persongrupperna icke generellt torde kunna tillförsäkras de pensionsförmåner,

som följer offentlig tjänst, men att i del särskilda fallet en multilateral

tjänsteman eller biståndsexpert utan SPR-anknuten hemmabefattning

borde kunna underkastas SPR. Befogenhet härtill bör i så fall tillkomma utvecklingsstyrelsen.

Utskottet. Det i den föreliggande motionen väckta förslaget om en skyndsam

utredning syftande till förbättring av socialförsäkrings- och pensions
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965

skyddet för svenskar i internationell tjänst har avseende å den, multilateralt

anställda personalen, främst experterna.

Såsom motionärerna framhåller berördes frågan om socialförsäkringsskyddet

åt dessa experter i propositionen nr 145 till 1964 års riksdag angående

riktlinjer för biståndsexperters anställningsvillkor, m. m. I samband

med utredning om de bilateralt anställda experternas villkor hade väckts

tanken att staten skulle garantera de multilateralt anställda experterna och

deras familjer ett minimiskydd motsvarande de svenska socialförsäkringsförmånerna.

I propositionen framhölls emellertid att konstruktionen, av en

sådan garanti aktualiserade flera frågor av principiell betydelse, vilka inte

berörts i utredningen, och att därför frågan borde ytterligare undersökas genom

riksförsäkringsverkets försorg. En dylik undersökning kom också till

stånd. I december 1964 framlade ämbetsverket ett förslag om att de multilaterala

experterna och deras familjemedlemmar skulle erhålla försäkringsskydd

för sjukdom under anställningstiden samt vidgad rätt till svensk folkpension.

Förslaget har hittills icke föranlett åtgärd från statsmakternas sida

i vidare mån än att Kungl. Maj :t utverkat riksdagens bemyndigande att

efter ansökan i ömmande fall utge bidrag till sjukvårdskostnader m. m. —

ett bemyndigande som enligt uppgift hittills inte utnyttjats. I övrigt är frågan

om de multilaterala experternas socialförsäkringsskydd i nu berörda

delar alltjämt beroende på Kungl. Maj :ts prövning.

I propositionen nr 145 till fjolårets riksdag upptogs vidare frågan om

ATP-anslutning för de multilateralt anställda experterna. Frågan löstes i

den formen att dåvarande NIB bemyndigades att för svenska staten utfärda

förbindelse att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension. Härvid

förutsattes att avgiften skulle slutligen stanna på experterna själva. Såsom

framgår av den ovan lämnade redogörelsen har NIB — numera SIDA —

funnit detta villkor inrymma snarare en rekryteringshämmande än en beräknad

rekryteringsfrämjande effekt, varför bemyndigandet i fråga hittills

ej utnyttjats. SIDA säger sig ha för avsikt att inom kort inkomma till

Kungl. Maj :t med förslag i ämnet.

I den föreliggande motionen aktualiseras även frågan om att tillförsäkra

svenskar i internationellt arbete samma pensionsskydd som följer med anställning

i offentlig tjänst — statlig eller kommunal — inom Sverige. Pensionsskyddet

skulle m. a. o. inbegripa förmåner enligt SPR eller enligt

kommunalt eller för landstingens anställda gällande pensionsreglemente

(i några fält pensionsrätt genom anslutning till ITP-planen). Härom uttalar

statens personalpensionsverk i sitt ovan återgivna yttrande att, eftersom

statsmakterna för de i statens egen tjänst anställda experterna valt principen

att det före experttjänstgöringens början gällande pensionssystemet

skall äga tillämpning även under tjänstgöringen, det inte gärna kan komma

i fråga att utsträcka tillämpligheten av SPR än längre, där svenska staten

inte är part i anställningsförhållandet — något som är fallet beträffande de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176 år 1965

13

multilateralt anställda experterna. SIDA anser för sin del afl det skulle vara

av värde att i det särskilda fallet kunna ansluta här avsedda internationella

anställningshavare till SPR.

Såsom av det sagda framgår är frågan om tillskapande av ett förbättrat

socialförsäkrings- och pensionsskydd för de multilateralt anställda experterna

m. fl. av komplicerad beskaffenhet. Detta torde vara en av anledningarna

till att densamma ännu inte erhållit en allmängiltig lösning. Sedd i sitt

större sammanhang är frågan emellertid som nämnts föremål för Kungl.

Maj :ts uppmärksamhet, och positiva förslag i ämnet från SIDA är att vänta

inom den närmaste tiden. Under dessa förhållanden kan utskottet inte finna

påkallat att en särskild utredning i motionens syfte nu skulle igångsättas.

Inte minst med tanke på vårt lands alltmer ökade engagemang i det internationella

arbetet framstår det emellertid som naturligt att en ytterligare utbyggnad

av försäkrings- och pensionsskyddet för den personal det här är

fråga om kan komma till stånd utan större tidsutdräkt. Utskottet föreslår

att riksdagen i anledning av föreliggande motion i skrivelse till Kungl.

Maj :t ger till känna denna utskottets uppfattning.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionen II: 156, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 30 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar

Persson, Birger Andersson, Fritz Persson, Virgin, fru Wallentheim, herrar

Söderberg, Per Jacobsson, Bertil Petersson, Källqvist, Thorsten Larsson,

Åkerlund och Johan Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,

Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist, Larsson i Hedenäset,

Turesson, Bergman, Arvidson, Carbell, Nelander, Blomkvist och Källstad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:414 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om utställning av riksregalierna m. m. a1 i texten