Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vuckta motioner angående försäljningen av statens järnvägars banvaktsstugor m. m.

1965-11-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:177, Utlåtande i anledning av vuckta motioner angående försäljningen av statens järnvägars banvaktsstugor m. m.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 177 år W65

Nr 177

Utlåtande i anledning av vuckta motioner angående försäljningen

av statens järnvägars banvaktsstugor m. m.

(4:e avd.)

1 två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Herbert Larsson och Magnusson (I: 191) och den andra inom andra

kammaren av fröken Anderson i Lerum och herr Andersson i Billingsfors

(II: 248), har hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om

utredning beträffande möjligheterna för personalen vid SJ att på skäliga

villkor förvärva för bostadsändamål avsedd fast egendom.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen II: 248.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttrande avgivits av järnvägsstyrelsen och riksrevisionsverket.

Järnvägsstyrelsen har därvid anfört följande.

Den 6 maj 1964 har Kungl. Maj :t efter riksdagens medgivande förordnat,

att av Kungl. Maj :t den 19 maj 1961 för järnvägsstyrelsen lämnat bemyndigande

med vissa föreskrifter, gällande linder budgetåret 1961/62, jämväl

skall gälla under budgetåret 1964/65. I åberopade föreskrifter har bestämts,

att järnvägsstyrelsen har att tillse, att högsta möjliga köpeskilling

erhålles och att försäljning normalt bör ske på offentlig auktion, som blivit

på betryggande sätt kungjord. Oberoende av vilken försäljningsform

som användes har dock föreskrivits, att ifrågasatta försäljningar böra på

ett betryggande sätt offentliggöras.

Fall har givetvis inträffat, då försäljning av egendom som under en lång

följd av år bebotts av SJ-befattningshavare blivit aktuell. SJ har i dylika

fall försökt undvika, att sådan egendom säljes.

En försäljning till SJ-anställd i allmänhet utan auktionsförfarande till

»skälig» köpeskilling skulle vid omgående avyttring från den anställdes sida

kunna medföra realisationsvinst på egendomen. Olägenheten härav synes

styrelsen emellertid bli av allt mindre betydelse ju längre egendomen förhyrts

av den anställde.

Styrelsen vill därför med tillstyrkan av motionernas huvudsyfte föreslå,

att möjlighet beredes personal vid SJ, att i vissa fall utan offentliggörande

förvärva dylik egendom. Som villkor härvid bör enligt styrelsens mening

gälla, att dylik rätt beviljas endast för tjänsteman eller kollektivavtalsanställd

befattningshavare (i tjänst eller pensionerad) och ev. dennes efterlevande

make, som i minst 20 år som permanent bostad förhyrt bostadshuset

och som även för framtiden väntas använda huset till permanent bo
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1965

15

stad. I övrigt böra de av Kungl. Maj :t givna föreskrifterna för försäljning

gälla. Köpeskillingen bör i dylika fall bestämmas till gällande taxeringsvärde

eller, om dylikt ej finnes åsatt, till på annat sätt framräknat uppskattningsvärde

av egendomen.

Riksrevisionsverket har anfört följande.

Jämlikt av Kungl. Maj.t meddelade föreskrifter skall avyttring av statens

järnvägar tillhörig fast egendom normalt ske på offentlig auktion i syfte att

härigenom erhålla största möjliga antal konkurrerande anbud. Motionärerna

har emellertid — när det gäller försäljning av banvaktsstugor m. m. —- aktualiserat frågan om avyttring direkt till sådan befattningshavare, som tidigare

förhyrt desamma. Statens järnvägar har i sitt utlåtande, av vilket

riksrevisionsverket underhand tagit del, tillstyrkt förköpsrätt, dock endast

på vissa restriktiva villkor. Bland annat förutsättes att lägenheten förhyrts

som permanent bostad under minst tjugo år. Ett frångående av auktionsförfarandet

— innebärande att köpeskillingen fastställes utan hänsynstagande

till vid försäljningstillfället rådande efterfrågan — kommer otvivelaktigt i

många fall att medföra sämre försäljningsre&ultat än som skulle ha kunnat

uppnås genom utbjudande på offentlig auktion. Riksrevisionsverket anser

sig därför —- från de synpunkter ämbetsverket har att företräda — icke kunna

tillstyrka den av motionärerna aktualiserade försäljningsformen. En

ändring av formerna för försäljning av statens järnvägar tillhöriga bostadsfastigheter

skulle för övrigt kunna få följdverkningar inom andra förvaltningsområden.

Utskottet. I anledning av motionärernas yrkanden får utskottet erinra om

att någon ovillkorlig skyldighet för järnvägsstyrelsen att avyttra fast egendom

av det slag motionärerna avser icke torde föreligga. Fall har sålunda

enligt styrelsen inträffat då försäljning av egendom, som under en lång

följd av år bebotts av statens järnvägars befattningshavare, blivit aktuell

men där styrelsen försökt undvika försäljning. Ett sådant uppskov anser även

utskottet i vissa undantagsfall motiverat.

Såsom både järnvägsstyrelsen och riksrevisionsverket framhållit skall

dock avyttring av statens järnvägar tillhörig fast egendom jämlikt av

Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter normalt ske på offentlig auktion — i

syfte att härigenom erhålla största möjliga antal konkurrerande anbud. Ett

frångående av auktionsförfarandet — innebärande alt köpeskillingen fastställes

utan hänsynstagande till vid försälj ningstillfället rådande efterfrågan

— kommer enligt sistnämnda verk otvivelaktigt i många fall att medföra

sämre försäljningsresultat än som skulle ha kunnat uppnås genom utbjudande

på offentlig auktion. En ändring av formerna för försäljning av

statens järnvägar tillhöriga bostadsfastigheter skulle vidare kunna få följdverkningar

inom andra förvaltningsområden.

Den uppfattning riksrevisionsverket sålunda givit uttryck åt när det gäller

förfarandet vid försäljning delas av utskottet som följaktligen icke kan

finna det motiverat att, på sätt motionärerna yrkat, begära en särskild utredning

i frågan från riksdagens sida.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 177 år 1965

1 enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 191 och 11:248 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 november 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, Fritz Persson, Axel Andersson, Virgin, fru Wallentheim, herrar

Söderberg, Per Jacobsson, Mårtensson, Bertil Petersson, Nils Theodor

Larsson, Thorsten Larsson och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Ståhl,

Blidfors, Eliasson, i Sundborn, Almgren, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar

Larsson i Hedenäset, Bergman, Johansson i Norrköping, Cassel, Carbell,

Källstad och Tobé.

MARCUS BOtCTR. STHLM 1965 650027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.