Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1965/66 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

1965-02-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:27, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1965/66 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

\r 27—28

Statsutskottets utlåtande nr 27 är 1965

1

Nr 27

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om anslag för budgetåret

1965/66 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

(4:e avd.)

1 propositionen nr 1 (bilaga 19) har Kungl. Maj :t, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari

1965, föreslagit riksdagen att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 1 009 000 kr.

Enligt av 1939 års lagtima riksdag godkända principer skall under denna

rubrik årligen äskas ett anslag till belopp, som kan antagas genomsnittligt

bereda täckning för de förluster som för varje år brukar uppkomma. I gällande

riksstat är anslaget uppfört med en milj. kr. för reglering av uppkommande

smärre kapitalmedelsförluster.

Med skrivelse den 3 december 1964 har riksgäldskontoret överlämnat en

redogörelse angående överföring till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster

under budgetåret 1963/64 av förluster å statens kapitalfonder.

Såsom ingående balans redovisades å fonden den 1 juli 1963 dels medel

avsatta för reglering av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster 5 124 980

kr. 16 öre, dels ännu ej disponerade medel avsatta för retroaktiv reglering

av avskrivningsbehovet å vissa kapitalfonder 12 344 000 kr. eller tillhopa

17 468 980 kr. 16 öre. Fonden har under budgetåret 1963/64 gottskrivits

dels 19 971 kr. 93 öre, som influtit å tidigare avskrivna, fonden påförda förluster,

dels 1 000 000 kr., utgörande anslag å driftbudgeten för avskrivning

av oreglerade kapitalmedelsförluster. Då enligt den lämnade redogörelsen

fonden samtidigt belastats för smärre oreglerade kapitalmedelsförluster med

2 386 000 kr. 32 öre, utgjorde per den 30 juni 1964 balansen av disponibla

medel för reglering av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster 3 758 951

kr, 77 öre och balansen av ännu ej disponerade medel, avsatta för retroaktiv

reglering 12 344 000 kr. eller tillhopa 16 102 951 kr. 77 öre.

I sammanhanget sakredovisas en fråga om nedskrivning av SJ :s kapital,

som anslagsmässigt Berör innevarande budgetår. I prop. 1963: 191 angående

riktlinjer för den statliga trafikpolitiken in. in. förordade föredragande departementschefen

att nedskrivning i princip borde ske av statskapitalet för

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 27—28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 27 år 1965

de trafiksvaga järnvägslinjerna. För bedömningen av de spörsmål, som

sammanhängde med nedskrivningen, bl. a. i fråga om omfattningen samt

tidpunkten och takten för densamma förutsattes att järnvägsstyrelsen skulle

erhålla uppdrag att göra erforderliga undersökningar. Propositionen bifölls

av riksdagen (SL:!U 1; rskr. 424).

Genom beslut den 8 november 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt järnvägsstyrelsen

att — i enlighet med vad föredragande departementschefen framhållit

i förenämnda proposition — utföra erforderliga undersökningar om

nedskrivning av statskapitalet för de trafiksvaga järnvägslinjerna samt att

till Kungl. Maj :t skyndsamt inkomma med redogörelse och förslag härutinnan.

Samma dag tillkallades ledamoten av riksdagens första kammare,

civilingenjören C. S:son Schmidt och professorn P. E. C. Welinder att inom

kommunikationsdepartementet granska bl. a. styrelsens undersökningar i

fråga om nedskrivningsbehovet.

Järnvägsstyrelsen (skr. 20/3 1964) har redogjort för undersökningarna

och anhållit om att få nedskriva statskapitalet för de trafiksvaga järnvägslinjerna

med sammanlagt 417 milj. kr. Förenämnda sakkunniga (skr. 24/3

1964) har redovisat sin granskning av undersökningarna. Riksrevisionsverket

och affärsverksutredningen har vidare avgivit utlåtanden över järnvägsstyrelsens

skrivelse. I förevarande sammanhang beröres jämväl skrivelse

av järnvägsstyrelsen (30/8 1962) i vad avser SJ:s pensionskostnader.

Beträffande det närmare innehållet i förenämnda skrivelser och utlåtanden

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 4—9).

Departementschefen har anfört följande.

Enligt riksdagens beslut i anledning av prop. 1963: 191 angående riktlinjer

för den statliga trafikpolitiken m. in. skall kravet på förräntning av

det i SJ nedlagda statskapitalet upphöra i vad avser de trafiksvaga järnvägslinjerna.

Riksdagen har också i princip godkänt att nedskrivning skall

ske av statskapitalet för dessa järnvägslinjer (SL3U 1; rskr. 424). I propositionen

förordades, att järnvägsstyrelsen skulle utföra härför erforderliga

undersökningar, varefter ställning skulle tagas till frågan med vilket belopp

nedskrivning borde ske och till därmed sammanhängande förräntningsspörsmål.

Sedan Kungl. Maj:t i november 1963 uppdragit åt järnvägsstyrelsen att

utföra ifrågavarande undersökningar, har styrelsen lämnat en redogörelse

härför,. Undersökningarna avser samtliga de i 1963 års separatredovisning

ingående banorna, således även de banor, för vilka enligt prop. 1964: 118

angående ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer

m. m., ersättning icke skulle utgå. Vidare har medtagits järnvägslinjer

som lagts ned men icke helt avskrivits. Styrelsen hemställer att

per den 30 juni 1964 få skriva ned statskapitalet med sammanlagt 417 milj.

ler.

Järnvägsstyrelsens undersökningar har granskats av särskilda sakkunniga,

vilka icke funnit någon bärande invändning mot beräkningarna.

Riksrevisionsverket har, utan att gå in på vad som kan anses utgöra eu

företagsekonomiskt riktig nedskrivning, ifrågasatt om icke vid fastställan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 27 år 1965

3

det av statskapitalet på de trafiksvaga järnvägslinjerna viss hänsyn bör tagas

till de medel, som finnes avsatta till värdeminskningskontots delkonto

för prisreglering. Affärsverksutredningen ger uttryck för samma uppfattning

och anser att nedskrivning endast bör avse det kapital, som finnes investerat

i ersättningsberättigande banor.

Jag anser mig icke böra förorda att nedskrivningen även skall avse det

statskapital, som investerats i banor vilka undantagits från ersättning för

driftunderskott. Det bokförda nettovärdet av kapitalet i dessa banor uppgår

till 83 milj. kr., varmed sålunda det av styrelsen föreslagna avskrivningsbeloppet

bör minskas. Vidare bör, som riksrevisionsverket och affärsverksutredningen

förordat, avdrag ske för de avsättningar, som gjorts

till ett delkonto för prisreglering. Dessa extra avsättningar motsvarar tillsammans

med de ordinära, planenliga avskrivningarna en på återanskaffningsvärden

beräknad avsättning och har därmed i samma mån minskat

det förräntningspliktiga kapitalet. Den på de ersättningsberättigande bandelarna

hänförliga delen av prisregleringskontot kan uppskattas till 87

milj. kr.

Jag förordar således att SJ:s bokförda statskapital nedskrives med

(417—83—87) 247 milj. kr.

Då beredningen av förevarande ärende inte hunnit slutföras förrän SJ:s

bokslut för budgetåret 1963/64 fastställts, bör tidpunkten för nedskrivningen

framflyttas till den 30 juni 1965.. Eftersom nedskrivningen utgör ett led

i det trafikpolitiska reformprogrammet förordar jag dock att förräntningsplikten

nedsättes redan fr. o. m. innevarande budgetår med ett belopp som

motsvarar räntan eller ca 13 milj. kr. Avskrivningsmedlen bör, för att kunna

stå till förfogande vid angiven tidpunkt, anvisas på tilläggsstat till innevarande

budgetår. Äskandet torde få upptas i samband med den avskrivningsberäkning

som sedvanligt sker vid äskande av ytterligare medel å

tilläggsstat II till riksstaten senare i vår.

I förevarande sammanhang torde även få beröras den av affärsverksutredningen

aktualiserade frågan om SJ:s pensionskostnader. Utredningen erinrar

om, att den metodik, som tillämpades vid beräkningen av underskottet

i 1963 års separatredovisning, innebar att pensionskostnaderna kalkylmässigt

beräknades som ett försäkringstekniskt tillägg. Detta medförde, att

i driftersättningen ej crhålles full täckning för de faktiska pensionskostnaderna.

Utredningen föreslår, att SJ erhåller kompensation härför och att

denna lämnas i form av att förräntningskravet nedsättes med 14 milj. kr.,

vilket utgör den uppskattade differensen mellan de beräknade faktiska pensionsutbetalningarna

och de försäkringsmässiga pensionskostnaderna.

Jag förordar i enlighet med affärsverksutredningens förslag, att såsom

en provisorisk åtgärd i avvaktan på utredningens slutliga ställningstagande

till affärsverkens pensionsberäkningar, SJ:s förräntningsskyldighet för vartdera

budgetåret 1964/65 och 1965/66 nedsätts med 14 milj. kr.

Utskottet. Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår

har järnvägsstyrelsen hemställt att få nedskriva statskapitalet för de tratiksvaga

järnvägslinjerna med sammanlagt 417 milj. kr. Departementschefen

bär emellertid i motsats till styrelsen icke ansett nedskrivningen böra

avse det kapital, som investerats i banor vilka undantagits från ersättning

för driftunderskott. Utskottet, som härvidlag delar departementschefens

Bihang till riksdagens protokoll 1065. 6 samt. Nr 27—28

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 27 år 1965

uppfattning, har icke heller funnit anledning till erinran mot vad i sammanhanget

i övrigt förordats, innebärande bl. a. att vid nedskrivningen avdrag

skall ske även för vissa avsättningar som tidigare gjorts till ett delkonto för

prisreglering. Nedskrivning föreslås i enlighet härmed ske med (417 — 83

— 87) 247 milj. kr., varjämte tidpunkten för densamma föreslås fastställd

till den 30 juni 1965. Då för nedskrivningen erforderliga avskrivningsmedel

sedermera avses skola äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår, återkommer

utskottet till frågan härom.

Utskottet tillstyrker vidare att SJ — på sätt i propositionen föreslagits —

erhåller täckning för vissa pensionskostnader, i princip utgörande differensen

mellan de beräknade faktiska utbetalningarna och de försäkringsmässiga

pensionskostnaderna.

Med tillstyrkande jämväl i övrigt av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under

utgifter för statens kapitalfonder anvisa ett anslag av

1 000 000 kr.

Stockholm den 23 februari 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman Einar

Persson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Axel Andersson, Virgin, fru Wallentheim,

herrar Söderberg, Per Jacobsson, Bertil Petersson, Nils Theodor

Larsson, Hjorth och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Gustafsson i Stockholm, Karlsson

i Olofström, Ståhl, Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist,

fru Lewén-Eliasson, herrar Bergman, Nihlfors, fröken Olsson, herrar Gustafsson

i Kårby, Cassel och Tobé.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:70 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition med förslag till lag om behörighet att utöva veterinäryrket m. m. jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten