Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1965/66 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1965-03-30 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:38, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1965/66 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

1

Nr 38

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag för

budgetåret 1965/66 till främjande av bostadsförsörjningen

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3 :e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 13, punkterna D 2—D 4, D 8, D 9, V: 1, V: 2

och VI: 2) har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1965, föreslagit riksdagen

att

A. beträffande anslag på driftbudgeten

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen för länsbostadsnämnderna

i enlighet med vad i statsrådsprotokollet anförts;

II. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1965/66;

III. medgiva att beslut om räntefria förbättringslån må meddelas intill

60 milj. kr. under budgetåret 1965/66;

IV. för budgetåret 1965/66 under elfte huvudtiteln anvisa

1) till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 052 000 kr.;

2) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag av 9 150 000

kr.;

3) till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag av

1 201 000 kr.;

4) till Räntebidrag ett förslagsanslag av 250 milj. kr.;

5) till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet ett förslagsanslag av

30 milj. kr.;

B. beträffande anslag på kapitalbudgeten

I. godkänna av departementschefen förordad ändring av bestämmelserna

angående hyreskontroll i statsbelånade hus;

II. medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må under år 1965 beviljas för högst 82 000 bostadslägenheter intill ett belopp

av 1 470 milj. kr. samt under 1966 för högst 84 000 bostadslägenheter

intill ett belopp av högst 1 460 milj. kr.;

III. bemyndiga Kungl. Maj:t att, under av departementschefen angivna

förutsättningar, besluta om utökning av den under B. II. upptagna ramen

för långivning under år 1965;

IV. godkänna vad departementschefen anfört beträffande inriktningen

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 saml. Nr 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

av långivningen från lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien;
V.

godkänna av departementschefen framlagt förslag rörande vissa kapi

lalsubventioner för studentbostäder;

VI. medgiva att beslut om lån, som skall utgå från anslaget till räntefria

lån till bostadsbyggande, må meddelas intill 22 milj. kr. under ett vart

av åren 1965 och 1966;

VII. bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om utökning av den under B. VI.

upptagna ramen för långivning under år 1965 i den omfattning som utvecklingen

i fråga om kapital- och arbetskraftsresurser möjliggör;

VIII. för budgetåret 1965/66 anvisa

a) under statens utlåningsfonder

1) till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av 850

milj. kr.;

2) till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ett

investeringsanslag av 1 000 kr.;

b) under fonden för låneunderstöd

till Räntefria lån till bostadsbyggande ett investeringsanslag av 20 milj. kr.

I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling

föreliaft följande motioner, nämligen

från första kammaren

1: 82 av herr Lars Larsson m. fl.,

I: 118 av herrar Adolfsson och Lager,

I: 175 av herr Eric Carlsson m. fl.,

I: 177 av herr Knut Johansson m. fl.,

1: 280 av herr Göran Karlsson,

1:290 av herr

1:412 av herr Paul Jansson,

I: 418 av herr Lundström m. fl.,

1:423 av herr Strandberg och fröken Stenberg,

1: 426 av herr Sundin m. fl.,

I: 433 av herrar Wikberg och Erik Olsson,

1: 604 av herr Svanström, samt

från andra kammaren

II: 110 av herr Johansson i Norrköping m. fl.,

II: 150 av herr Nilsson i Gävle m. fl.,

II: 220 av herr Bergman m. fl.,

II: 226 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.,

II: 343 av herr Heckscher m. fl.,

11:349 av herr Rask,

II: 489 av herr Blomkvist m. fl.,

II: 502 av herr Hedlund m. fl.,

II: 510 av herr Larsson i Norderön m. fl.,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

3

11:517 av herr Ohlin m. fl.,

11:518 av herrar Petersson och Nilsson i Agnäs.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

I de likalydande motionerna 1:82 (av herr Lars Larsson in. fl.) och

II: 110 (av herr Johansson i Norrköping in. fl.) har hemställts att riksdagen

vid behandling av anslag till Lånefonden för bostadsbyggande måtte uttala,

att den regionala fördelningen av de medel som skall ställas till förfogande

för bostadslångivningen under kalenderåret 1965 bör äga rum under beaktande

av vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna I: 118 (av herrar Adolfsson och Lager) och

II: 150 (av herr Nilsson i Gävle m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte

1. avslå Kungl. Maj :ts förslag beträffande ramen för långivning till bostadsbyggande,

2. medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må under år 1965 beviljas för högst 89 000 bostadslägenheter intill ett belopp

av 1 571 500 000 kr. samt under 1966 för högst 89 000 bostadslägenheter

intill ett belopp av högst 1 532 500 000 kr.,

3. bemyndiga Kungl. Maj :t att, under förutsättningar som i motionerna

angivits, besluta om utökning av den under 2. upptagna ramen för långivning

under år 1965,

4. till lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret 1965/66 anvisa ett

investeringsanslag av 1 000 000 000 kr. samt

5. till Kungl. Maj :t i övrigt ge till känna vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna I: 175 (av herr Eric Carlsson in. fl.) och

11:226 (av herr Gustavsson i Alvesta in. fl.) har hemställts att riksdagen

måtte, såvitt nu är i fråga, dels medge att det högsta belopp, varmed räntefri

stående del av förbättringslån och räntefritt stående förbättringslån kan

utgå, må höjas såvitt gäller pensionär från 10 000 till 12 000 kr. och i övriga

fall från 4 000 till 8 000 kr., samt att inkomstgränsen för erhållande

av nämnda lånemedel må höjas från 6 000 till 9 000 kr. beskattningsbar

inkomst, dels ock i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att av nämnda yrkande

föranledda ändringar i vederbörande kungörelse och anvisningar

måtte vidtagas, så att ändringarna träder i kraft den 1 juli 1965.

1 de likalydande motionerna I: 177 (av herr Knut Johansson in. fl.) och

II: 220 (av herr Bergman m. fl.) har föreslagits att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa, att förslag grundade på markpolitiska utredningens

betänkande om kommunal markpolitik snarast möjligt förelägges

riksdagen.

1 de likalydande motionerna 1: 280 (av herr Göran Karlsson) och II: 349

(av herr Hask) har hemställts att riksdagen vid behandlingen av lånefon
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1963

den för bostadsbyggande uttalar, att lånemedel för småhus ställes till förfogande

i sådan omfattning att produktionen av dylika upprätthålles på

en i stort sett oförändrad nivå.

I de likalvdande motionerna I: 290 (av herr Virgin m. fl.) och II: 343 (av

herr Heckscher m. fl.) har hemställts

A. att riksdagen måtte

1) besluta att de såsom allmännyttiga betecknade bostadsföretagen skall

åläggas redovisningsskyldighet för sina fonder, dessas storlek och successiva

uppbyggnad samt för de principer efter vilka dels fonderna uppbygges,

dels hyressättningen sker;

2) uttala att en grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör vara

att de boende själva skall betala vad deras bostäder kostar;

B. att riksdagen måtte besluta

1) att den statliga bostadslånegivningen fr. o. in. den 1 juli 1965 skall

ersättas av ett kreditgarantisystem;

2) att i anledning därav varken preliminära beslut skall meddelas angående

lån från lånefonden för bostadsbyggande eller anslag anvisas till samma

fond från nämnda datum;

3) att för erhållande av kreditgaranti eu engångsavgift av 0,5 % skall

erläggas;

4) att fr. o. in. den 1 januari 1965 ränteeftergift ej längre skall medgivas

beträffande hus som påbörjats före ingången av 1958;

5) att räntegaranti, avseende räntor å underliggande lån som hänför

sig till tiden fr. o. m. den 1 januari 1965, skall grundas på en räntesats av

5 % vad avser hus påbörjade fr. o. in. den 1 januari 1958;

6) att statliga bostadslån och egnahemslån upp till 90 % av belåningsvärdet

för hus påbörjade fr. o. in. den 1 januari 1958 skall för tid fr. o. m. den

1 juli 1965 förräntas efter en räntesats av 6 %, samt att till den del lånen

överstiger 90 % av belåningsvärdet räntan skall utgöra 6,5 %;

7) att förbättringslån avseende hus som påbörjats fr. o. m. den 1 januari

1958 skall för tid fr. o. m. den 1 juli 1965 förräntas efter en räntesats av 5 % ;

8) att de tilläggslån, som enligt beslut av 1953, 1957 och 1959 års riksdagar

gjorts amorteringspliktiga, skall för tid fr. o. in. den 1 juli 1965 förräntas

efter en räntesats av 6 % ;

C. att riksdagen om förslagen under B. 1)—3) ovan icke vinner riksdagens

bifall måtte besluta

1) att bostadslån, till vilka tillstånd lämnats tidigast den 1 juli 1965,

skall beviljas upp till 90 % av belåningsvärdet mot enbart inteckningssäkerhet,

oavsett förvaltningsformerna och för s. k. allmännyttiga företag

upp till 95 % mot kommunal borgen, samt till den del de överstiger 90 %

av belåningsvärdet amorteras på 25 år;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 5

2) att vid utgivande av statliga bostadslån en förvaltningsavgift om 0,5 %

skall uttagas i samband med lånets utbetalande;

D. att riksdagen under förutsättning att yrkandet under C. 1) vinner riksdagens

bifall måtte medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för

bostadsbyggande, må beviljas intill 1 380 000 000 kr. under år 1965 samt

1 370 000 000 kr. under år 1966;

E. att riksdagen måtte i övrigt beakta vad i motionerna anförts.

I de likalydande motionerna I: 412 (av herr Paul Jansson) och II: 489

(av herr Blomkvist m. fl.) har hemställts att riksdagen vid behandling av

anslag till Lånefonden för bostadsbyggande måtte uttala, att vid den regionala

fördelningen all tänkbar hänsyn tages till såväl byggnadsbehovet

som sysselsättningen för i motionerna berörda yrkesgrupper.

I de likalydande motionerna I: 418 (av herr Lundström m. fl.) och II: 517

(av herr Ohlin m. fl.) har hemställts att riksdagen måtte besluta

1) att antaga det i motionerna föreslagna bostadsbyggnadsprogrammet;

2) att i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad i motionerna anförts

beträffande bostadsbyggandets lokalisering;

3) att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad i motionerna anförts

beträffande miljöfrågorna;

4) att räntesubventionen ersättes med ett enhetligt schablonbidrag enligt

1 motionerna angivna riktlinjer;

5) att lånegränsen för enskilda bostadsföretag som får preliminärt beslut

efter den 1 juli 1965 skall höjas från 85 % till 90 % av belåningsvärdet;

6) att tertiärlånet för privatägda småhus skall förräntas och amorteras

med fast annuitet, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1965;

7) att räntebidragen fr. o. in. den 1 januari 1965 skall utgå enligt i motionerna

föreslagna villkor;

8) att anslaget till Räntebidrag under elfte huvudtiteln för budgetåret

1965/66 skall uppföras med 215 000 000 kr., vilket innebär ett i förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag med 35 000 000 kr. sänkt anslag;

9) att medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må under år 1965 beviljas för 84 000 bostadslägenheter intill ett belopp

av 1 530 000 000 kr. Förslaget innebär för år 1965 en höjning med

2 000 bostadslägenheter -—- i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag — och

för år 1966 en höjning med 4 000 lägenheter.

I de likalydande motionerna I: 423 (av herr Strandberg och fröken Stenberg)

och II: 518 (av herrar Petersson och Nilsson i Agnäs) har hemställts

att riksdagen måtte uttala, att fördelningen av bostadsbyggandet alltjämt

bör ske efter de fördelningstal mellan storstäderna och övriga delar av landet

som hitintills tillämpats.

I de likalydande motionerna 1:426 (av herr Sundin in. fl.) och 11:502

(av herr Hedlund m. fl.) har hemställts

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 saml. Nr 38

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

I. att riksdagen måtte

a) fastställa i motionerna angivna basräntor å vissa underliggande bostadslån

att träda i kraft den 1 januari 1965,

b) till Räntebidrag under elfte huvudtiteln för budgetåret 1965/66 anvisa

ett förslagsanslag av 215 000 000 kr.,

II. att riksdagen måtte medge att övre lånegränsen för statligt bostadslån

till enskilda fr. o. m. den 1 juli 1965 må höjas från 90 till 95 % av belåningsvärdet

såvitt gäller småhus och från 85 till 90 % såvitt gäller flerfamiljshus,

III. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

a) att den regionala fördelningen av medel som skall ställas till förfogande

för bostadslångivningen under 1965 må ske enligt i motionerna angivna

grunder,

b) att det preliminära programmet för bostadsbyggandet år 1966 må omfatta

95 000 lägenheter,

c) att förslag rörande schablonmetod för beräkning av räntebidrag till

vissa underliggande bostadslån må föreläggas riksdagen snarast möjligt,

d) att förslag rörande frågan om avskrivning av tilläggslån till vissa studentbostäder

må föreläggas riksdagen så snart underlag erhållits för frågans

bedömning,

e) att frågorna rörande ökat utrymme i planeringen, bättre finansieringsvillkor

och rationella byggmetoder m. m. för småhusproduktionen snarast

måtte utredas i syfte att kraftigt öka småhusbyggandet.

I de likalydande motionerna I: 433 (av herrar Wikberg och Erik Olsson)

och II: 510 (av hem Larsson i Norderön in. fl.) har hemställts att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Jämtlands län måtte tilldelas

bostadsbyggnadskvot så att dess resurser i fråga om planering, projektering

och byggarbetskraft kan utnyttjas på ett normalt sätt.

I motionen I: 604 (av herr Svanström) har hemställts att riksdagen måtte

besluta

att vid behandling av frågan om statligt stöd till bostadsbyggandet uttala

att fördelningen sker jämväl med hänsyn till lokaliseringspolitiska synpunkter

i län som t. ex. Kalmar län; samt

att en eventuell ökning av bostadsproduktionen i storstäderna icke får resultera

i minskning för landsortens vidkommande, utan följas upp med en

ökning även ute i länen.

Beträffande motiveringen för yrkandena hänvisas till motionerna II: 110,

150, 226, 343, 349, 489, 502, 510, 517 och 518 samt I: 604.

Utskottet

Bostadsproduktionen. Utskottet behandlar först bostadsbyggandets omfattning

och lokalisering. Beträffande bostadsbyggandets omfattning anfö
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

7

res i statsverkspropositionen att läget på bostadsmarknaden påkallar fortsatta

betydande insatser för en bostadsproduktion på hög nivå. Inte minst

viktigt är det, framhåller departementschefen, att beakta den betydelse ett

tillräckligt stort och lämpligt lokaliserat bostadsbyggande har för näringslivets

utvecklingsbetingelser. En jämn och hög produktionsnivå bör alltså

eftersträvas även i fortsättningen. I ett längre tidsperspektiv synes ett

produktionstillskott av 1 milj. lägenheter under den närmaste tioårsperioden

utgöra en angelägen målsättning för bostadsbyggandet.

Utgångspunkten för bestämmande av bostadsbyggandets omfattning under

detta och nästa år bör enligt departementschefen vara ett bibehållande av

den uppnådda produktionsnivån eller om möjligt en måttlig höjning. Departementschefen

framhåller i detta sammanhang, att bostadsinvesteringarnas

volym inte bestämmes enbart av antalet lägenheter i de byggnadsföretag

som pågår under året utan även av utvecklingen i fråga om lägenheternas

utrymmesstandard och utrustning.

I propositionen hänvisas vidare till att ökningen av bostadsinvesteringarna

från 1963 till 1964 var exceptionellt stor eller ca 9 %. Om en överansträngning

av resurserna skall undvikas, synes det nödvändigt, anför departementschefen,

att utifrån de antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen

som redovisats i finansplanen räkna med en avsaktning i bostadsinvesteringarnas

ökningstakt. På grundval av ett minimiantagande om en

sådan ökning av nyinvesteringarna i bostäder under 1965 alt det genomsnittliga

antalet under byggnad varande rumsenheter ökar med ca 4 000,

jämfört med 1964, föreslår departementschefen, att bostadsbyggnadsprogrammet

för innevarande år — preliminärt fastställt till 85 000 lägenheter

— bestämmes till 88 000 lägenheter. För år 1966 bör ett program på 90 000

lägenheter gälla preliminärt.

Departementschefen understryker att det för innevarande år föreslagna

programmet är att betrakta som en garanterad miniminivå för bostadsbyggandet.

Han anmäler samtidigt sin avsikt att, om en ytterligare ökning av

bostadsproduktionen skulle visa sig möjlig inom ramen för tillgängliga

kapital- och arbetskraftsresurser och utan störningar för produktionsutvecklingen

i övrigt, föreslå att programmet utvidgas. I sammanhanget erinras

om att bostadsbyggnadsprogrammet för år 1964 ursprungligen bestämdes

till 85 000 lägenheter, medan det faktiska påbörjandet under året

nu beräknas ha kommit upp till 94 000 lägenheter.

I statsverkspropositionen behandlas även frågan om byggandets lokalisering.

Efter att ha erinrat om att någon förbättring i läget på bostadsmarknaden

inte har inträtt i orter, som har mest känning av bostadsbristen,

trots att bostadsproduktionen under de senaste åren bar varit mer omfattande

än någonsin tidigare, framhåller departementschefen att det är tydligt

att produktionsresurserna på bostadsbyggandets område inte är fördelade

inom landet på ett sätt som står i proportion till fördelningen av den

otillfredsställda bostadsefterfrågan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 38 år i965

Departementschefen ansluter sig till en av bostadsstyrelsen framförd

uppfattning, att det vore önskvärt att kunna åstadkomma en stegring av

bostadsproduktionen i storstadsområdena utan att denna återverkar på

byggandet i andra delar av landet. Då det förordade programmet för hela

riket under 1965 omfattar 88 000 lägenheter, medan ramen för den statliga

bostadslångivningen under år 1964 har haft en omfattning, som motsvarar

en igångsättning för hela landet av 90 000 lägenheter, synes det dock inte

möjligt, anför departementschefen, att inom det föreslagna minimiprogrammet

åstadkomma den önskvärda ökningen av byggandet i storstadsområdena

utan att begränsa byggandet i andra delar av landet jämfört med

1964. Departementschefen framhåller vidare, att fördelningen av bostadslånemedlen

så långt möjligt bör äga rum under hänsynstagande till angelägenheten

att få ett tillräckligt stort bostadstillskott i expanderande industriorter

ute i landet.

I propositionen föreslås att en mindre del av lånemedlen — motsvarande

3 000 lägenheter — reserveras för fördelning senare under året. Riktpunkten

bör därvid vara att tillgodose det bostadsbehov som uppkommer i samband

med nyetablering och utvidgning av industriföretag, bl. a. såsom resultat

av lokaliseringspolitiska åtgärder.

I motionerna I: 418 och II: 517 föreslås att riksdagen antager ett i motionerna

framlagt bostadsbyggnadsprogram, avseende 90 000 lägenheter år

1965 och 94 000 lägenheter år 1966. Vidare yrkas att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ger till känna vad som i motionerna anförts beträffande

bostadsbyggandets lokalisering. Motionärerna framhåller bl. a., att den fördelning

av bostadslånemedlen som bostadsstyrelsen företagit medför en

betydande minskning av byggandet i områden utanför storstadsregionerna.

Enligt motionärernas mening kan en sådan omfördelning av byggandet

komma att medföra problem i områden med bostadsbrist och långt framskridna

planer på ökat byggande. I motionerna anföres att ifrågavarande

problem i viss utsträckning kan reduceras genom det i motionerna föreslagna

bostadsbyggnadsprogrammet.

I motionerna 1: 426 och II: 502 yrkas att det preliminära bostadsbyggnadsprogrammet

för år 1966 skall omfatta 95 000 lägenheter. Motionärerna

föreslår vidare att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att den

regionala fördelningen av medel som skall ställas till förfogande för

bostadslångivningen under år 1965 skall äga rum enligt i motionerna

angivna grunder. Motionärerna anser, att den ökning av långivningen som

vid lånemedlens fördelning har avsetts för storstadsområdena i stället bör

tillföras en särskild beredskapskvot, vilken skall avses för ett optimalt

utnyttjande av resurserna över hela landet.

I motionerna I: 118 och II: 150 föreslås ett bostadsbyggnadsprogram omfattande

95 000 lägenheter för vart och ett av åren 1965 och 1966.

I motionerna I: 82 och II: 110 föreslås att riksdagen måtte uttala, att den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1963

9

regionala fördelningen av de medel som skall ställas till förfogande för

bostadslångivningen under år 1965 bör äga rum under beaktande av vad

som i motionerna anförts. Motionärerna anser, att lånemedlen bör fördelas

på ett sådant sätt att igångsättningen av bostadsbyggen får ske i alla län

och regioner i samma proportion som tidigare. Vidare anför motionärerna

att, i den mån resurserna kan komma att medge ett ökat bostadsbyggande,

storstadsregionernas och andra expanderande områdens speciella problem

bör beaktas genom ökad medelstilldelning.

I motionerna I: 412 och II: 489 hemställes att riksdagen måtte uttala att

vid den regionala fördelningen all tänkbar hänsyn skall tagas till såväl

byggnadsbehovet som sysselsättningen för berörda yrkesgrupper.

I motionerna I: 423 och II: 518 hemställes att riksdagen måtte uttala, att

bostadsbyggandet alltjämt bör fördelas efter de fördelningstal mellan storstäderna

och övriga delar av landet som hittills tillämpats.

I motionerna 1:433 och 11:510 hemställes att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller att Jämtlands län måtte tilldelas bostadsbyggnadskvot

så att dess resurser i fråga om planering, projektering och byggarbetskraft

kan utnyttjas på ett normalt sätt.

I motionen 1: 604 hemställes att riksdagen uttalar att bostadslånemedlen

skall fördelas jämväl med hänsyn till lokaliseringspolitiska synpunkter i

län som t. ex. Kalmar län samt att en eventuell ökning av bostadsproduktionen

i storstäderna inte får resultera i minskning för landsortens vidkommande

utan följas av en ökning även ute i länen.

Förhållandena på bostadsmarknaden gör en fortsatt ökning av bostadsproduktionen

angelägen. Byggnadsverksamheten har under en följd av år

utvecklats relativt gynnsamt, men samtidigt har en stark tillväxt av efterfrågan

ägt rum. I många orter kvarstår därför ett avsevärt lägenhetsunderskott,

vilket enligt utskottets mening påkallar fortsatta väsentliga samhällsinsatser

på bostadsområdet. Det av departementschefen uppställda produktionsmålet,

1 miljon lägenheter under den närmaste tioårsperioden, synes

utskottet angeläget att förverkliga.

Såsom departementschefen framhållit har förutsättningarna för en omfattande

bostadsproduktion i vissa avseenden förbättrats märkbart. Sålunda

har av allt att döma byggnadsmarknadens arbetskraftsbalans blivit bättre

under föregående år, samtidigt som den kommunala planeringen av byggandet

synes ha blivit effektivare. Å andra sidan fortsätter byggnadskostnaderna

att stiga i en takt, som inte kan undgå att inge bekymmer. I detta

sammanhang vill utskottet fästa uppmärksamheten på frågan om bostadsbyggandets

kreditförsörjning. Såsom framgår av årets finansplan har bostadsinvestcringarna

tagit i anspråk ett avsevärt ökat utrymme på kreditmarknaden

under år 1964. Bostadsproduktionen torde härigenom, i betraktande

av det allmänna kreditmarknadsläget, få anses ha blivit tämligen väl

tillgodosedd med krediter. För åtskilliga byggnadsföretag uppkom emeller
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

tid under det gångna året tidvis betydande svårigheter att anskaffa byggnadskreditiv

i sådan tid, att bostadsproduktionen kunde fullföljas i överensstämmelse

med de planer som uppgjorts i samråd med arbetsmarknadsoch

bostadsmyndigheterna. Utskottet inser väl svårigheterna att i ett ansträngt

kreditmarknadsläge skapa förutsättningar för en kreditförsörjning

som är helt samordnad i tiden med produktionsplaneringen. Försörjningen

med kreditiv för bostadsbyggandet har emellertid avgörande betydelse för

en kontinuerlig och störningsfri produktion och därmed indirekt även för

utvecklingen av produktionskostnaderna.

Utskottet finner därför skäl föreligga att närmare undersöka möjligheterna

till en förbättring av förhållandena i berörda avseende. Utskottet föreslår,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t och fullmäktige i riksbanken

ger till känna vad utskottet sålunda anfört.

Yad angår bostadsbyggandets lokalisering vill utskottet erinra om att

utskottet i sitt utlåtande till fjolårets riksdag angående bostadsfrågorna

(uti. nr 42, s. 9) anförde vissa synpunkter på spörsmålet om bostadsproduktionens

regionala fördelning. Utskottet anförde därvid, att läget på

bostadsmarknaden påkallade kraftfulla åtgärder för att få till stånd en

ytterligare ökning av bostadsproduktionen, i första hand i de tre storstadsområdena.

De i statsverkspropositionen uttalade allmänna principerna för

bostadsbyggandets regionala fördelning står enligt utskottets mening i överensstämmelse

med utskottets i fjol gjorda uttalande. I motsats till vad som

anförts i vissa motioner anser utskottet inte, att den faktiska fördelningen

av byggandet under tidigare år skall fälla utslaget vid fördelning av de

finansiella resurser, som nu kan ställas till bostadsproduktionens förfogande.

Utskottet finner att fördelningen av bostadslånemedlen på olika orter

och regioner bör ske under beaktande av efterfrågeöverskottets lokalisering.

Lika givet är det att olikheter i bostadsbristens omfattning inte kan få

utgöra det enda kriteriet vid fördelning av lånemedlen. Såsom departementschefen

framhållit och som även understrukits i flera motioner har

bostadsproduktionen stor betydelse för näringslivets utveckling. Det är

därför angeläget att vid den regionala fördelningen också ta hänsyn till de

näringspolitiska betingelserna och samhällets lokaliseringspolitiska mål.

Vidare bör skälig hänsyn tagas till betydelsen av kontinuitet i planering

och produktion. Förutsättningen för en sådan kontinuitet är att produktionsvolymen

inom en ort eller region inte underkastas alltför stora oförutsedda

ändringar.

Det av departementschefen förordade minimiprogrammet för årets bostadsbyggande

innebär en fortsatt ökning av bostadsinvesteringarna ehuru

i starkt avtagande takt. Utrymmet för igångsättning av nya byggnadsföretag

blir dock något mindre än under de tre senaste åren. I förhållande till de

av kommuner och byggnadsföretag uppgjorda produktionsplanerna innebär

programmet en avsevärd begränsning. Utskottet vill framhålla, att denna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

11

begränsning, i förening med att tyngdpunkten i byggandet förskjuts till

storstadsregionerna, inte kan undgå att vålla olägenheter i fråga om bostadsproduktionen

i områden utanför storstadsregionerna. Utskottet finner däiför,

att den oro beträffande produktionsutveckling och sysselsättning inom

bostadsbyggandet, som kommer till uttryck i åtskilliga av de ovan nämnda

motionerna, inte saknar fog.

Det i propositionen framlagda bostadsbyggnadsprogrammet utgör en

garanterad miniminivå för bostadsbyggandet baserad på den prognos

beträffande samhällsekonomiens utveckling, som presenterats i årets finansplan.

Utskottet vill framhålla, att de nyss påtalade olägenheter som

följer av att minimiprogrammet avser en lägre igångsättningsnivå än den

tidigare uppnådda samtidigt som de finansiella resurserna fördelas med

prioritet för de storstadsregioner där bostadsbristen är särskilt framträdande,

ter sig så väsentliga att åtgärder för att i görlig mån begränsa dem

synes ofrånkomliga. Sådana åtgärder kan ta sikte på att något jämka den

preliminärt gjorda fördelningen av bostadslånemedlen sa att byggandet därigenom

kan ges större omfattning i områden utanför nämnda bristområden

eller utformas så att utrymme skapas för en ökning av det totala bostadsbyggnadsprogrammet.

önskemålet om ett tillräckligt byggande i berörda

bristområden torde inte kunna tillgodoses i full utsträckning samtidigt som

olägenheterna i övriga delar av landet begränsas till acceptabel omfattning,

utan att igångsättningsprogrammet för år 1965 ökas. Utskottet förutsätter

därför, att Kungl. Maj:t följer utvecklingen med största uppmärksamhet

och — såsom departementschefen själv ställt i utsikt —- vidtager sådana

åtgärder att uppkommande möjligheter till en ökning av bostadsbyggnadsprogrammet

tillvaratages.

Utskottet biträder det i propositionen framlagda förslaget att en viss del

av bostadslånemedlen skall reserveras för senare fördelning, varvid riktpunkten

skall vara att tillgodose det bostadsbehov, som uppkommer i samband

med nyetablering och utvidgning av industriföretag. Med åberopande

av vad ovan anförts anser utskottet emellertid att det finns skäl för att ge

ökat utrymme åt sådana hänsynstaganden vid lånemedlens fördelning. Utskottet

föreslår därför, att lånemedel för ytterligare 2 000 lägenheter överföres

till denna reserv.

I detta sammanhang vill utskottet understryka vikten av att statsmakterna

i de beslut och åtgärder, som berör bostadsproduktionens betingelser,

tar skälig hänsyn till behovet av en långsiktigare planering. Det framstår

enligt utskottets mening som eftersträvansvärt, att åstadkomma en sådan

ordning att kommuner och byggnadsföretagare kan erhålla uppgift om

sannolik lånemedelstilldelning på något längre sikt än som sker för närvarande.

Det synes därför önskvärt att myndigheterna på grundval av det

preliminära program riksdagen årligen fastställer för det kommande kalenderåret

snarast möjligt efter det att riksdagens beslut fattats ger berörda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

kommuner besked om vilken lånemedelstilldelning de kan påräkna inom

det sålunda fastställda programmet.

Vad utskottet sålunda anfört bör bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Utskottet godtager det av Kungl. Maj :t föreslagna minimiprogrammet

för år 1965. Yrkandena i motionerna I: 418 och II: 517 samt I: 118 och

II: 150 angående bostadsbyggnadsprogrammet för år 1965 torde få anses

beaktade med vad utskottet anfört i det föregående. Utskottet anser sig

också med de gjorda uttalandena ha beaktat de yrkanden angående bostadsbyggandets

lokalisering som framställts i motionerna 1:418 och

II: 517, I: 426 och II: 502, I: 118 och II: 150, I: 82 och II: 110, I: 412 och

II: 489, I: 423 och II: 518, I: 433 och II: 510 samt I: 604.

Beträffande det preliminära programmet för år 1966 finner utskottet ej

anledning till någon erinran mot förslaget i propositionen. Förslagen i motionerna

I: 418 och II: 517, I: 426 och II: 502 samt I: 118 och II: 150 angående

ökning av programmet för år 1966 avstvrkes alltså.

I fråga om bostadsproduktionens inriktning erinrar departementschefen

om att långivningen till småhus under en följd av år inte varit föremål för

särskild reglering. Innebörden härav har varit att lån till småhus — inom

den totalt givna ramen —• har fått beviljas i en omfattning som svarat

mot de faktiskt framkommande bygginitiativen. Denna anordning har förestavats

av en önskan att främja en ökning av småhusens relativa andel i

bostadsproduktionen. Syftet har varit att proportionen mellan olika hustyper

i bostadsbyggandet inte skulle styras av särskilda begränsningsregler

i samband med fördelningen av de för bostadslångivning avsedda medlen.

Denna ordning bör gälla även i fortsättningen, framhåller departementschefen.

I motionerna I: 418 och II: 517 föreslås att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t ger till känna vad som i motionerna anförts beträffande vissa miljöfrågor.

Motionärerna uttalar sig i detta sammanhang bl. a. för ett ökat småhusbyggande.

Vidare framhåller motionärerna, under erinran om att en

allsidig utredning rörande samhällsplaneringens olika delar tidigare hade

förutskickats, att en utredning av detta problemkomplex nu bör komma

till stånd.

I motionerna 1:426 och 11:502 föreslås att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställer, att frågorna rörande ökat utrymme i planeringen,

bättre finansieringsvillkor och rationella byggmetoder m. m. för småhusproduktionen

snarast måtte utredas i syfte att kraftigt öka småhusbyggandet.

Motionärerna framhåller, att det är önskvärt att utredningen på grundval

av vissa i motionerna skisserade huvudpunkter utmynnar i ett program

eller i allmänna riktlinjer för hur småhusen skall bli dominerande i bostadsproduktionen.

I motionerna I: 280 och II: 349 hemställes att riksdagen skall uttala att

lånemedel för småhus bör ställas till förfogande i sådan omfattning att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 13

produktionen av dylika hus upprätthålles på en i stort sett oförändrad

nivå.

Utskottet har tidigare uttalat (senast i uti. 1964:42, s. 11), att bostadsproduktionens

inriktning bör vara sådan, att de boendes behov och värderingar

så långt möjligt blir tillgodosedda vid bebyggelsens utformning. Detta

mål bör vara vägledande såväl för planeringen av bostadsförsörjningen som

vid bestämmande av villkoren för det statliga bostadsstödet.

Departementschefen har erinrat om att småhusbyggandets omfattning

sedan flera år inte är föremål för någon särskild reglering i samband med

långivningen, varför småhusbyggandets storlek — inom den totalt givna

låneramen — bestämmes av de faktiska bygginitiativen. Enligt utskottets

mening kan detta uttalande inte rimligen tolkas så, att småhusbyggandet

tillerkännes prioritet inom långivningen oavsett var byggandet äger rum.

En dylik tillämpning skulle i realiteten rubba förutsättningarna för en fördelning

av bostadslånemedlen på grundval av det föreliggande bvggnadsbehovet.

Utskottet anser, att bostadsproduktionens inriktning på hustyper bör

avgöras i planeringssammanhanget och grundas på bostadskonsumenternas

efterfrågan. Spörsmålet bör alltså beaktas i bebyggelseplaneringen och vid

uppgörande av kommunala bostadsbyggnadsprogram. Planläggningsverksainheten

bör såvitt möjligt inte styras av reglerna för husens finansiering.

Som allmän princip för utformning av villkoren för det statliga finansieringsstödet

bör gälla, att stödet bör innebära i huvudsak likartade villkor

och bestämmelser oavsett hustypen. Såvitt utskottet kan finna har denna

princip också varit vägledande för statsmakternas beslut under senare år

om ändringar i lånevillkor m. m. Med hänsyn till det sagda och då formerna

för samhällets insatser vid finansieringen av bostadsbyggandet utreds av

bostadspolitiska kommittén, kan utskottet inte tillstyrka det i motionerna

I: 426 och II: 502 framställda yrkandet angående en utredning om småhusbyggandet.

Utskottet finner inte heller tillräckliga skäl föreligga att biträda vad som

i motionerna 1:418 och 11:517 föreslås angående vissa miljöfrågor. Med

anledning av vad motionärerna anfört beträffande en utredning om samhällsplanering

har utskottet inhämtat, att frågan om en sådan utredning

övervägs inom berörda departement. Utskottet anser sig kunna utgå från

att en utredning i ämnet kommer till stånd och finner därför, att en framställning

i frågan till Kungl. Maj:t inte erfordras.

Yrkandet i motionerna I: 280 och II: 349 avstyrkes.

I motionerna 1:177 och 11:220 föreslås att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:l hemställer att förslag, grundade på markpolitiska utredningens

betänkande om kommunal markpolitik, snarast möjligt förelägges riksdagen.

Motionärerna framhåller att markfrågorna ofta spelar en nyckelroll i

bostadsbyggandets planering och att eu positiv lösning av olika markpoli2*—Bihang

till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 38

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1065

tiska problem därför är av grundläggande betydelse för en god bostadspolitik.

Motionärerna anför att, mot denna bakgrund och med hänsyn till det av

regeringen angivna långsiktiga målet för bostadsproduktionen, ett dröjsmål

med ställningstagandet till markpolitiska utredningens förslag framstår

såsom betänkligt.

Såvitt utskottet kan finna råder det i stort sett enighet om att en aktiv

kommunal markpolitik utgör en nödvändig förutsättning för att samhället

effektivt skall kunna leda bebyggelsens utveckling och ge den en ändamålsenlig

inriktning. I fråga om medlen för kommunernas markpolitiska handlande

har skilda åsikter kommit till uttryck i den offentliga debatten. En

för olika meningsriktningar gemensam uppfattning synes emellertid vara

att kommunala markförvärv är ett önskvärt inslag i kommunernas markpolitiska

åtgärder. Meningarna har brutit sig angående den lämpliga omfattningen

av kommunernas ifrågavarande engagemang. Med hänsyn till att

förhållandena gestaltar sig på olika sätt i skilda kommuner, synes det utskottet

naturligt att de markpolitiska åtgärderna kan få en varierande

utformning allteftersom utvecklingen påkallar kommunala åtgärder. Det

är emellertid angeläget att kommuner, vilka står inför nödvändigheten att

förvärva mark för bostadsbyggande och andra viktiga ändamål, om samhällsplanering

och samhällsbyggande skall kunna fullgöras framgångsrikt,

också ges praktiska möjligheter att förverkliga en politik efter dessa linjer.

En förutsättning härför synes vara att lämpliga kreditformer står kommunerna

till buds.

När det gäller tomträttsförfarandet vill utskottet erinra om att 1963 års

markvärdekommitté har uppdrag att pröva bl. a. frågan om tomträttsinstitutets

utformning. Motionärerna har anfört, att nuvarande praxis beträffande

kommunala lån innebär ett missgynnande av tomträttsmark i förhållande

till mark som innehas med äganderätt. Utskottet anser, att kreditreglernas

verkningssätt i stort sett motsvarar motionärernas beskrivning. Detta

förhållande utgör enligt utskottets mening motiv för sådan ändring, att

tomträttsmarken inte längre behöver komma i sämre läge än äganderättsmark

i fråga om kreditgivningen.

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang ta ståndpunkt till de

förslag som lagts fram av markpolitiska utredningen och som åberopas av

motionärerna. Utskottet vill emellertid framhålla, att det synes angeläget

att frågan om kreditstödet för kommunala markförvärv och tomträttsupplåtelser

snarast möjligt prövas av Kungl. Maj:t och att förslag i ämnet

förelägges riksdagen. Utskottet hyser förståelse för att det i nuvarande läge

på kreditmarknaden kan synas tveksamt om nya kreditmöjligheter skall

skapas. Utskottet anser likväl, att det aktuella kreditmarknadsläget inte

bör utgöra hinder för att besluta om de institutionella formerna för en

kreditverksamhet till stöd för aktivare markpolitiska åtgärder i kommunerna.

Därvid kan tillses att ifrågavarande åtgärder inte ger upphov till

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

15

någon ökning av kreditanspråken förrän vid en tidpunkt då bättre jämvikt

uppnåtts på kreditmarknaden.

Utskottet vill erinra om att chefen för inrikesdepartementet genom ett i

riksdagens andra kammare avlämnat interpellationssvar meddelat att en

proposition med vissa förslag i ämnet är avsedd att föreläggas riksdagen

vid innevarande års höstsession. Med hänsyn härtill anser utskottet att

någon framställning till Kungl. Maj :t i frågan inte är behövlig.

Bostadslån m. m. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall den såsom villkor

för de statliga lånen föreskrivna hyreskontrollen upphöra i fråga om lokaler,

som upplåts för annat ändamål än som bostad, utom i de orter, där den

lagstadgade allmänna hyresregleringen alltjämt är i kraft för motsvarande

kategori av lokaler.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

I motionerna 1: 290 och II: 343 yrkas att den statliga bostadslångivningen

fr. o. m. den 1 juli 1965 skall ersättas av ett kreditgarantisystem samt att

för erhållande av kreditgaranti en engångsavgift av 0,5 % skall erläggas.

Utskottet vill erinra om att frågan om en övergång till statliga kreditgarantier

skall prövas av bostadspolitiska kommittén. I avvaktan på denna

prövning bör statsmakterna ej ta ståndpunkt i frågan. Motionsyrkandet

avstyrkes alltså.

Beträffande bostadslånets storlek föreslås i motionerna I: 418 och II: 517

att den övre lånegränsen för bostadslån till enskilt företag, som erhåller

preliminärt lånebeslut efter den 1 juli 1965, skall höjas från 85 till 90 %

av pantvärdet.

I motionerna I: 290 och II: 343 föreslås — därest i motionerna framlagt

förslag om övergång till ett kreditgarantisystem ej vinner riksdagens bifall

— att bostadslån till vilka tillstånd lämnas tidigast den 1 juli 1965 skall

beviljas upp till 90 % av pantvärdet mot enbart inteckningssäkerhet, oavsett

förvaltningsform, och för s. k. allmännyttiga företag upp till 95 % mot

kommunal borgen samt till den del de överstiger 90 % amorteras på 25 år.

I motionerna I: 426 och II: 502 föreslås att den övre lånegränsen för statligt

bostadslån till enskilt företag fr. o. in. den 1 juli 1965 höjes från 90 till

95 % av pantvärdet såvitt gäller småhus och från 85 till 90 % såvitt gäller

flerfamiljshus.

Även frågorna om bostadslånets storlek och övre gräns skall prövas av

bostadspolitiska kommittén. Samtliga motionsyrkanden om ändring i nu

gällande bestämmelser härom avstyrkes.

I motionerna I: 175 och 11:226 föreslås att det högsta belopp, varmed

räntefritt stående förbättringslån kan utgå, skall höjas såvitt gäller pensionär

från 10 000 till 12 000 kr. och i övriga fall från 4 000 till 8 000 kr. samt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

att inkomstgränsen för erhållande av dylika lån höjes från 6 000 till 9 000

kr. beskattningsbar inkomst.

Utskottet anser skäl föreligga för eu omprövning av gällande bestämmelser

om det statliga stödet till pensionärernas bostadsförsörjning. Även

det allmänna stödet till bostadsförbättringar är enligt utskottets mening i

behov av en översyn. Utskottet vill erinra om att bostadsförbättringsutredningen

under fjolåret lade fram ett betänkande med vissa förslag i ämnet.

Enligt vad utskottet inhämtat är förslagen föremål för övervägande inom

berörda departement. Utskottet, som med hänsyn härtill anser sig kunna

förutsätta att Kungl. Maj :t snarast tar erforderliga initiativ till ändringar

i gällande bestämmelser, är därför ej berett att i detta sammanhang tillstyrka

motionsyrkandet.

I motionerna 1:418 och 11:517 föreslås att ränta och amortering på

bostadslån för privatägda småhus skall, med tillämpning fr. o. in. den 1 juli

1965, erläggas i form av fast annuitet.

Då även frågan om formen för förräntning och amortering av bostadslån

bör till de problem som bostadspolitiska kommittén skall överväga, kan

utskottet ej biträda motionsyrkandena.

I motionerna I: 290 och II: 343 föreslås att statliga bostadslån och egnahemslån

upp till 90 % av belåningsvärdet skall, i fråga om hus som påbörjats

efter 1957, fr. o. in. den 1 juli 1965 löpa med 6 % ränta. Motionärerna

föreslår vidare att räntesatsen, till den del lånen överstiger 90 % skall utgöra

6,5 %. I motionerna föreslås ytterligare att räntan för förbättringslån, avseende

hus som påbörjats efter 1957, skall för tid fr. o. m. den 1 juli 1965

utgöra 5 % samt att de tilläggslån som enligt beslut av 1953, 1957 och 1959

års riksdagar gjorts amorteringspliktiga skall för tid fr. o. m. den 1 juli

1965 löpa med 6 % ränta.

Då den i motionerna väckta frågan skall prövas av bostadspolitiska kommittén,

kan utskottet ej biträda yrkandena.

I motionerna I: 290 och II: 343 föreslås — därest i motionerna framlagt

förslag om övergång till ett kreditgarantisystem ej vinner riksdagens bifall

—• att vid utgivande av bostadslån skall uttagas en förvaltningsavgift av

0,5 % i samband med lånets utbetalande.

Med hänsyn till innebörden av bostadspolitiska kommitténs utredningsuppdrag

avstyrkes motionsyrkandet.

I motionerna I: 290 och II: 343 yrkas att de såsom allmännyttiga betecknade

bostadsföretagen skall åläggas redovisningsskyldighet för sina fonder,

dessas storlek och successiva uppbyggnad samt för de principer efter vilka

dels fonderna uppbygges, dels hyressättningen sker.

Motionsyrkanden av samma innebörd har framförts under en följd av år.

Utskottet har vid tidigare tillfällen (senast i uti. 1964: 42, s. 18) avstyrkt

förslagen under hänvisning till att vederbörande myndigheter utan särskild

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

17

föreskrift kan erhålla tillgång till ifrågavarande uppgifter och att en fortlöpande

uppgiftsinsamling ej är behövlig. Utskottet finner inte skäl att nu

inta eu ändrad ståndpunkt, varför yrkandena avstyrkes.

I propositionen föreslås att långivningen för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien skall ges en ny inriktning. Departementschefen återger

en av bostadsstyrelsen lämnad redogörelse angående det hittillsvarande tilllämpningsområdet

för ifrågavarande långivning samt framhåller att de

^y»Sna<lsniaskiner för vilkas anskaffande lån beviljats till övervägande del

synes vara sådana som numera har ganska utbredd användning inom byggnadsproduktionen.

Då syftet med långivningen inte är att allmänt tillhandahålla

kredit för byggnadsföretagarnas normala maskinanskaffning, kan det

ifrågasättas, anför departementschefen, om en låneverksamhet med nuvarande

inriktning i längden skall anses vara en angelägen uppgift för staten.

Efter att ha erinrat om att en utredning angående åtgärder för att främja

byggandets fortsatta industrialisering tillkallats anför departementschefen,

att det för utredningens överväganden angående kapitalanskaffning för

byggelemenlfabriker är av intresse att vinna praktiska erfarenheter rörande

denna kapitalförsörjningsfråga. 1 detta syfte föreslås i propositionen att

möjligheter tillskapas att försöksvis bevilja lån från lånefonden för maskinanskaffning

inom byggnadsindustrien till anläggningar för elementproduktion.

Ansökningar om lån för anskaffning av sådana byggnadsmaskiner,

som numera kan anses utgöra normal utrustning på byggnadsplatserna, bör

enligt förslaget i fortsättningen prövas restriktivt. Därmed ökas möjligheterna

att med lån stödja tillkomsten av anläggningar för tillverkning av

byggelement.

Utskottet biträder det i propositionen framlagda förslaget om försöksverksamhet

med långivning till anläggningar för tillverkning av byggnadselement.

I detta sammanhang har utskottet funnit anledning att pröva

frågan om räntesatsen för lån från ifrågavarande lånefond. Räntan är för

närvarande 5 % och gäller under hela lånetiden oavsett variationer i räntan

på den allmänna lånemarknaden. Syftet med lånen är emellertid inte att

ge låntagarna någon ränteförmån utan endast att tillhandahålla kredit i syfte

att främja en utveckling av byggnadsindustriens produktionsmetoder. Utskottet

anser därför, att räntan på lånen bör fastställas så, att räntesatsen

nära ansluter till lånemarknadens förhållanden. Möjligheter bör tillskapas

att fortlöpande anpassa räntan på lånen till förändringar i den allmänna

räntenivån. Utskottet föreslår, att riksdagen bemyndigar Kungi. Maj :t att

med beaktande av vad utskottet anfört bestämma räntan på lånen.

Räntebidrag m. m. I motionerna 1:418 och 11:517 föreslås att räntebidragen

fr. o. in. den 1 januari 1965 skall utgå enligt i motionerna föreslagna

villkor. Innebörden av förslaget är att basräntan skall utgöra 5,5 %

om huset finansierats med statslån enligt de villkor som gäller hus påbör
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

jade före den 1 januari 1958, 4,5 % för övriga hus färdigställda under åren

1958—1960, 4 % för hus färdigställda år 1961 och 3,5 % för hus färdigställda

år 1962. I fråga om senare tillkomna hus föreslås ingen ändring i

gällande regler.

I samma motioner föreslås eu omläggning av räntesubventionen innebärande

att den ersättes med ett enhetligt schablonbidrag enligt i motionerna

angivna riktlinjer.

I motionerna I: 290 och II: 343 föreslås att riksdagen skall uttala, att en

grundprincip för den fortsatta bostadspolitiken bör vara att de boende själva

skall betala vad deras bostäder kostar. I motionerna föreslås vidare att

räntebidrag fr. o. in. den 1 januari 1965 ej längre skall medgivas beträffande

hus som påbörjats före ingången av 1958, samt att basräntan för hus påbörjade

fr. o. in. den 1 januari 1958 skall vara 5 %, såvitt gäller lån, vilka

hänför sig till tiden fr. o. in. den 1 januari 1965.

I motionerna I: 426 och II: 502 föreslås att i motionerna angivna basräntor

fastställes att träda i kraft fr. o. in. den 1 januari 1965. Motionärernas förslag

har samma innebörd som nyss återgivna förslag i motionerna 1:418

och II: 517. Motionärerna föreslår också att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t skall hemställa om förslag rörande schablonmetod för beräknande av

räntebidrag.

Utskottet vill erinra om att statsmakterna under de två senaste åren har

genomfört betydande ändringar i villkoren för räntebidrag. Dessa ändringar

har föranlett inte oväsentliga hyreshöjningar i berörda årgångar av hus.

Ytterligare ökning av hyran har inträtt till följd av ändringar i lånemarknadsräntorna.

Ehuru utskottet i princip anser en fortlöpande översyn av

räntebidragsvillkoren motiverad, finner utskottet skäl föreligga att i år inte

vidtaga någon ändring i bestämmelserna. Motionsyrkandena om ändring

i gällande basräntor avstyrkes därför. Utskottet avstyrker även det i motionerna

1: 290 och II: 343 framställda yrkandet angående en grundprincip för

bostadspolitiken. Med anledning av det i motionerna I: 418 och II: 517 samt

I: 426 och II: 502 framlagda förslaget om en schablonmetod för beräkning

av räntesubventioner vill utskottet framhålla, att bostadspolitiska kommitténs

arbete även innefattar en prövning av formen för eventuella framtida

subventioner. Motionsyrkandena avstyrkes därför.

I propositionen behandlas eu av bostadsstyrelsen aktualiserad fråga rörande

utestående subventioner till studentbostäder. Ifrågavarande subventioner,

som tidigare hade formen av särskilda tilläggslån, är ränte- och

amorteringsfria i tio år, efter vilken tid det ankommer pa Kungl. Maj :t att,

med hänsyn till den allmänna hyresnivåns utveckling, besluta huruvida

lånebeloppet skall från viss bestämd dag i sin helhet eller delvis löpa med

ränta och amorteras eller om det skall avskrivas. Sedan ifrågavarande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

19

tioårsperiod nu utlöpt för nio studentbostadsföretag har bostadsstyrelsen

undersökt hyresutvecklingen i dessa hus och hyresnivån för nybyggda studentbostäder

samt därvid funnit att undersökningen inte ger tillräckligt

underlag för att nu generellt bedöma frågan, hur det skall förfaras med

subventionerna sedan tio år förflutit efter utbetalningen. I anslutning härtill

föreslår departementschefen, att subventionsbeloppen tills vidare skall

få vara räntefria och stående även efter utgången av de första tio åren av

lånetiden samt att det skall ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles, när

tillräckligt underlag för bedömningen föreligger, besluta om avskrivning

eller återkrav.

I motionerna 1:426 och 11:502 föreslås skrivelse till Kungl. Maj:t med

hemställan att frågan om avskrivning av nämnda lån förelägges riksdagen

så snart underlag erhållits för frågans bedömning.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och avstyrker alltså motionsyrkandet.

Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten m. m. Enligt Kungl.

Maj:ts beräkning bör anslaget till Räntebidrag uppföras med 250 milj. kr.

I motionerna I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502 föreslås att anslaget

anvisas med 215 milj. kr.

Motionsyrkandena är föranledda av förslag till ändringar i reglerna för

räntebidrag. Utskottet, som i det föregående avstyrkt dessa förslag, avstyrker

även nu ifrågavarande yrkanden.

Med utgångspunkt i förutnämnda antaganden beträffande bostadsbyggandets

storlek föreslår Kungl. Maj:t att ramen för långivning från lånefonden

för bostadsbyggande för år 1965 fastställes till 1 470 milj. kr. avseende

högst 82 000 bostadslägenheter och för år 1966 till 1 460 milj. kr.

avseende högst 84 000 bostadslägenheter. För att ramen skall kunna utvidgas

snabbt och en smidig anpassning av långivningen till ett ökat igångsättningsprogram

bli möjlig, om det under året skulle inträda sådana förändringar

i förutsättningarna beträffande samhällsekonomi och arbetsmarknad,

att en ökning av igångsättningen kan bedömas som möjlig och lämplig,

föreslås i propositionen att Kungl. Maj :t erhåller riksdagens bemyndigande

att under angivna förutsättningar besluta om utökning av låneramen. Bemyndigandet

bör enligt departementschefens förslag kunna tagas i anspråk

även vid sådana förskjutningar i fråga om produktionens inriktning och

genomsnittliga lånebelopp per lägenhet som väsentligt rubbar de vid ramens

bestämmande gjorda antagandena härom.

I motionerna I: 418 och II: 517 föreslås att ramen för långivningen under

år 1965 bestämmes till 1 530 milj. kr. avseende 84 000 lägenheter samt att

ramen för år 1966 skall avse ytterligare 4 000 lägenheter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

I motionerna I: 290 och II: 343 föreslås — därest det i motionerna framlagda

förslaget rörande bostadslånens storlek bifalles — att låneramen fastställes

till 1 380 milj. kr. för år 1965 och 1 370 milj. kr. för år 1966.

I motionerna I: 118 och II: 150 föreslås ramen för år 1965 till 1 571 500 000

kr. avseende 89 000 lägenheter samt för år 1966 till 1 532 500 000 kr., avseende

samma antal lägenheter.

Av vad utskottet anfört i det föregående följer att utskottet biträder

Kungl. Maj :ts förslag beträffande låneramens storlek och alltså avstyrker

motionsyrkandena.

Utskottet tillstyrker vidare, att Kungl. Maj :t erhåller det begärda bemyndigandet

att besluta om en utökning av ramen.

Kungl. Maj :t föreslår, att fr. o. m. nästa budgetår skall fastställas en ram

för beslut om räntefria förbättringslån. Ramens storlek föreslås bli 60 milj.

kr. Anslaget till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet har av Kungl.

Maj:t upptagits till 30 milj. kr. Samtidigt föreslås att anslaget uppföres

som ett förslagsanslag mot tidigare reservationsanslag.

Förslaget föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Kungl. Maj :t har föreslagit, att under Lånefonden för bostadsbyggande

för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 850 milj. kr.

I motionerna I: 290 och II: 343 föreslås, som följd av det i samma motioner

framlagda förslaget om övergång till ett kreditgarantisystem, att något

anslag till lånefonden inte skall anvisas.

I motionerna I; 118 och II: 150 föreslås att anslaget uppföres med 1 000

milj. kr.

Då utskottet avstyrkt den i motionerna I: 290 och II: 343 föreslagna övergången

till ett kreditgarantisystem, avstyrker utskottet även nu berörda

yrkande i dessa motioner. Kungl. Maj :ts beräkning av anslagsbehovet kan

utskottet godtaga. Yrkandet i motionerna I: 118 och II: 150 avstyrkes.

Utskottet, som avser att i ett senare sammanhang behandla frågan om

bostadsstyrelsens avlöningsanslag, biträder övriga i propositionen framlagda

förslag rörande den bostadspolitiska organisationen och anslagen till bostadsstyrelsen

och länsbostadsnämnderna.

Vad föredragande departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt

anfört och föreslagit har ej givit utskottet anledning till erinran eller särskilt

yttrande.

Hemställan. Under åberopande av vad såunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

1. beträffande bostadsbyggandets omfattning och lokalisering
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

21

a) i anledning av Kungi. Maj:ts förslag jämte motionerna

I: 418 och II: 517, I: 426 och II: 502, I: 118 och II: 150, I: 82

och II: 110, I: 412 och II: 489, I: 423 och II: 518, I: 433 och

11:510 samt 1:604, de sex förstnämnda motionerna såvitt

nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad

utskottet anfört;

b) i skrivelse till fullmäktige i riksbanken giva till känna

vad utskottet i förevarande sammanhang anfört beträffande

bostadsbyggandets kreditförsörjning;

2. beträffande bostadsbyggandets inriktning med avslag

å motionerna 1:418 och 11:517, 1:426 och 11:502 samt

1:280 och 11:349, de fyra förstnämnda motionerna såvitt

nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

3. beträffande kommunal markpolitik i anledning av motionerna

I: 177 och 11:220 godkänna vad utskottet anfört;

4. avslå i motionerna 1: 290 och II: 343 framställt yrkande

om införande av ett kreditgarantisystem på bostadsområdet;

5. avslå i motionerna I: 418 och II: 517, I: 290 och II: 343

samt 1:426 och 11:502 framställda yrkanden beträffande

bostadslånets storlek;

6. avslå i motionerna I: 175 och II: 226 framställt yrkande

angående räntefria stående förbättringslån;

7. avslå i motionerna I: 418 och II: 517 framställt yrkande

angående formen för förräntning och amortering av vissa

bostadslån;

8. avslå i motionerna I: 290 och II: 343 framställda yrkanden

angående räntan på bostadslån, egnahemslån, förbättringslån

och vissa tilläggslån;

9. avslå i motionerna I: 290 och II: 343 framfört yrkande

angående en förvaltningsavgift för bostadslån;

10. avslå i motionerna 1:290 och 11:343 framställt yrkande

angående viss redovisningsskyldighet för allmännyttiga

bostadsföretag;

11. beträffande långivningen för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i

skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört;

12. avslå i motionerna I: 418 och II: 517 samt I: 426 och

II: 502 framställda yrkanden angående en schablonmetod för

beräkning av räntesubventioner;

13. avslå i motionerna I: 418 och II: 517, I: 290 och II: 343

samt 1:426 och 11:502 framställda yrkanden beträffande

grunderna för räntebidrag;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Staisurskottets utlåtande nr 38 år i965

14. beträffande vissa utestående subventioner till studentbostäder

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna 1: 426 och II: 502, såvitt nu är i fråga,

godkänna vad utskottet anfört;

15. beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten

till främjande av bostadsförsörjningen,

såvitt de ej behandlats under 1.—14., med bifall till Kungl.

Maj :ts förslag och under erinran om vad utskottet anfört

godkänna i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den

4 januari 1965 förordade ändringar;

16. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:290 och 11:343, 1:418 och 11:517 samt

1:426 och II: 502, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

till Räntebidrag för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

250 000 000 kr.;

17. medgiva att beslut om räntefria förbättringslån må

meddelas intill 60 000 000 kr. under budgetåret 1965/66;

18. till Bidrag till viss bostadsförbåttringsverksamhet för

budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.;

19. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:418 och 11:517, 1:290 och 11:343 samt

I: 118 och II: 150, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

medgiva att lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må under år 1965 beviljas för högst 82 000 bostadslägenheter

intill ett belopp av 1 470 000 000 kr. samt

under år 1966 för högst 84 000 bostadslägenheter intill ett

belopp av 1 460 000 000 kr.;

20. bemyndiga Kungl. Maj:t att under förutsättningar,

som departementschefen angivit i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 4 januari 1965, besluta om utökning

av den under 19. upptagna ramen för långivning under år

1965;

21. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:290 och 11:343 samt 1:118 och 11:150,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Lånefonden för

bostadsbyggande för budgetåret 1965/66 på kapitalbudgeten

under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag

av 850 000 000 kr.;

22. till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

för budgetåret 1965/66 på kapitalbudgeten under

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 23

statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av

1 000 kr.;

23. medgiva att lån, som skall utgå från anslaget till räntefria

lån till bostadsbyggande, må meddelas intill

22 000 000 kr. under ettvart av åren 1965 och 1966;

24. bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om en utökning

av den under 23. upptagna ramen för långivning under

år 1965 i den omfattning, som utvecklingen i fråga om kapital-

och arbetskraftsresurser möjliggör;

25. till Räntefria lån till bostadsbyggande för budgetåret

1965/66 på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.;

26. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för länsbostadsnämnderna, som föranledes

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 4 januari 1965 föreslagit;

27. godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... 1 007 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 150 000

3. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis

......................... 655 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................ 3 743 000

5. Ersättningar till experter och sakkunniga,

förslagsvis .............. 515 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 3 080 000

Summa kr. 9 150 000;

28. till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1965/66 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 9 150 000 kr.;

29. till Bostadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1965/66 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 052 000 kr.;

30. till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader för budgetåret

1965/66 på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 201 000 kr.;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

31. besluta att i förevarande sammanhang behandlade

motioner, till den del de inte blivit under punkterna 1.—30.

särskilt berörda eller av utskottet behandlas i annat utlåtande,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 mars 1965

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, Birger Andersson,

Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson,

Bertil Petersson, Edström, Kaijser, Herbert Larsson, Källqvist,

Holmberg, Nils-Eric Gustafsson och Harald Pettersson; samt

från andra kammaren: herrar Karlsson i Olofström, Eliasson i Sundborn,

Almgren, fröken Elmén, fru Lewén-Eliasson, herrar Turesson, Bergman,

Johansson i Norrköping, Gustafsson i Skellefteå, Fagerlund, fru Holmberg,

herrar Blomkvist, Nordstrandh, Nilsson i Tvärålund och Mundebo.

Reservationer

1) beträffande bostadsbyggandets omfattning och lokalisering

a) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10, som börjar med »Utskottet

finner» och slutar med »sålunda anfört», bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner därför skäl föreligga att närmare undersöka möjligheterna

till en bättre koordinering av den fysiska och ekonomiska planeringen

av bostadsförsörjningen. Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet sålunda anfört.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»1. beträffande bostadsbyggandets omfattning och lokalisering

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag jämte motionerna

1:418 och 11:517, 1:426 och 11:502, 1:118 och

11:150, 1:82 och 11:110, 1:412 och 11:489, 1:423 och

11:518, 1:433 och 11:510 samt 1:604, de sex förstnämnda

motionerna såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, fröken Elmén, herrar

Gustafsson i Skellefteå och Mundebo, vilka ansett att det stycke i utskot
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

25

tets yttrande på s. 9, som börjar med »Förhållandena på» och slutar med

»att förverkliga», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Läget på bostadsmarknaden gör att en fortsatt ökning av bostadsproduktionen

är mycket angelägen. På många orter kvarstår ett betydande

lägenhetsunderskott. Enligt utskottets mening är därför kraftfulla samhällsinsatser

på bostadsområdet nödvändiga. Bostadsproduktionen bör i stort

sett ligga på en hög och jämn nivå.

I statsverkspropositionen föreslås att det ordinarie bostadsbyggnadsprogrammet

för år 1965 skall omfatta 88 000 lägenheter, medan bostadsstyrelsen

hade föreslagit 95 000. Det faktiska påbörjandet under år 1964 omfattade

94 000 lägenheter. Minskningen av årets program motiveras med önskvärdheten

att bromsa pågående kostnadsuppgång inom byggnadsverksamheten.

Utskottet finner en planering av bostadsbyggandet på längre sikt vara

angelägen. En ökning av produktionen med 4 000—5 000 lägenheter per år

i genomsnitt bör vara möjlig att uppnå. En ökningstakt av minst denna

omfattning är enligt utskottets mening nödvändig om den nuvarande bostadsbristen

skall avvecklas och utrymme beredas den ökade bostadsefterfrågan

som standardstegringen kommer att medföra. Utskottet vill därför

ansluta sig till det bostadsbyggnadsprogram på längre sikt som upplinjeras

i motionerna 1:418 och 11:517. Detta program kommer att för en tioårsperiod

innebära ett lägenhetstillskott om ca 1,1 miljon lägenheter.»

c) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, frökpn Elmén, herrar

Gustafsson i Skellefteå och Mundebo, vilka ansett att det avsnitt i utskottets

yttrande, som på s. 10 börjar med »Vad angår» och på s. 11 slutar

med »denna reserv», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser, att den regionala fördelningen av bostadslånemedlen bör

ske under beaktande av bostadsbristens lokalisering. Vidare bör hänsyn tas

till vikten av kontinuitet i planering och produktion. Den kvotfördelning

som bostadsstyrelsen företagit i januari 1965 — en fördelning som utgått

från att igångsättningen under 1965 blir lägre än under 1964 — innebär en

betydande minskning i vissa delar av landet, också i flera expanderande

områden. Detta kan inte undgå att vålla olägenheter för produktionen. Utskottet

finner det vara angeläget att i görlig mån begränsa dessa olägenheter.

Detta kan ske antingen genom att något jämka den preliminära

fördelningen — varvid emellertid målsättningen att öka byggandet i de mest

utpräglade bristområdena inte i samma grad kan förverkligas — eller genom

alt öka igångsättningen och därvid förutsätta att ökningen i första hand

skall tillgodose behoven i områden utanför storstadsregionerna.

Utskottet, som förordar det senare tillvägagångssättet, biträder det i propositionen

framlagda förslaget att en viss del av bostadslånemedlen för år

1965 skall reserveras för senare fördelning, varvid riktpunkten skall vara

att tillgodose det bostadsbehov, som uppkommer i samband med nvetable
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 38 är 1965

ring och utvidgning av industriföretag. Det finns enligt utskottets mening

skäl att ge något ökat utrymme åt sådana hänsynstaganden, och utskottet

föreslår därför att lånemedel för ytterligare 2 000 lägenheter överföres till

denna reserv.»

d) av herrar Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn

och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett att det avsnitt i utskottets yttrande,

som på s. 10 börjar med »Vad angår» och på s. 11 slutar med »denna

reserv», bort ha följande lydelse:

»Vad angår bostadsbyggandets lokalisering vill utskottet erinra Om att

bostadsstyrelsen framhållit att en ökning av bostadsbyggandet i storstäderna

inte får medföra en minskning i landet i övrigt. Det är utskottets uppfattning

att denna målsättning skall följas. Därest en ökning av bostadsbyggandet

jämfört med propositionen är realiserbar, bör denna så långt möjligt

komma bristområdena till godo. Detta överensstämmer med det uttalande

som utskottet gjorde i sitt utlåtande till fjolårets riksdag.

Samtidigt som utskottet betonar att bristområdena bör tilldelas en ökad

bostadsproduktion bör fastslås att det för dagen aktuella lägenhetsbehovet

inte får vara det enda kriteriet vid fördelningen av lånemedlen.

Såsom departementschefen framhållit och som även understrukits i flera

motioner har bostadsproduktionen stor betydelse för näringslivets utveckling.

Det är därför angeläget att vid den regionala fördelningen också ta

hänsyn till de näringspolitiska betingelserna och samhällets lokaliseringspolitiska

mål.

Utskottet finner att de ovan anförda synpunkterna inte har beaktats i

departementschefens förslag. I förhållande till de av kommuner och byggnadsföretag

uppgjorda produktionsplanerna innebär programmet en avsevärd

begränsning. Utskottet vill framhålla att denna begränsning inte kan

undgå att vålla stora olägenheter. Utskottet finner därför att den oro beträffande

produktionsutveckling och sysselsättning inom bostadsbyggandet som

kommer till uttryck i åtskilliga av de ovan nämnda motionerna är befogad.

Konsekvenserna av den i statsverkspropositionen föreslagna fördelningen

av bostadsbyggandet kan inom stora delar av landet bli förödande för situationen

på arbetsmarknaden. Arbetslöshet blir inom vissa regioner följden

av de föreslagna nedskärningarna, utan att arbetskraft i motsvarande utsträckning

kan överföras till de utpräglade bristregionerna. Störningarna

på arbetsmarknaden inskränker sig ej heller bara till det närmast kommande

året, eftersom den föreslagna omfördelningen har konsekvenser för

många olika samhällssektorer. Utskottet vill här erinra om att arbetskraft

inte endast friställs inom själva bostadsproduktionen med dess komplementära

industrier utan också inom industrier som för sin expansion är beroende

av en viss bostadsproduktion för sina anställda.

Skälig hänsyn bör tagas till betydelsen av en viss kontinuitet i planering

och produktion. Förutsättningen för en sådan kontinuitet är att produk
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

27

tionsvolymen inom en ort eller region inte underkastas alltför stora oförutsedda

ändringar. Den ryckighet som skulle bli följden av den föreslagna

omfördelningen av bostadsproduktionen kan medföra att samhällets resurser

inte på ett tillfredsställande sätt utnyttjas. Samtidigt befarar utskottet

att den plötsliga förändring av storstadsområdenas bostadsbyggande inte

överallt kan utnyttjas på grund av att planering inte skett i tillräcklig utsträckning.

Man kan genom den överhettning som kan bli följden i vissa

områden befara oskäligt höga byggkostnader.

För att den lokaliseringspolitiska målsättning, som riksdagen under

fjolåret fattade beslut om, skall fullföljas är det enligt utskottets mening

inte möjligt att göra den omfördelning av bostadsbyggandet som föreslås i

propositionen. Utskottet vill peka på de möjligheter som finns att lätta

trycket på bostadsmarknaden i storstadsområdena genom en aktiv lokaliseringspolitik.

Utskottet föreslår beträffande bostadsbyggandet utanför storstadsregionerna

att lånemedlen fördelas på ett sådant sätt att igångsättningen sker

i samma omfattning och med samma fördelning som föregående år. Därmed

anser utskottet att yrkandet i motionerna I: 82 och II: 110 är tillgodosett.

Utskottet föreslår beträffande storstadsregionerna att ökningen av bostadsbyggnadsprogrammets

omfattning för hela landet utöver departementschefens

förslag skall så långt möjligt tillföras dessa områden.

Skall önskemålet om ett tillräckligt byggande i hela landet kunna tillgodoses

i full utsträckning synes en förutsättning vara att igångsättningsprogrammet

för år 1965 ökas. Det bostadsbyggande som således kommer till

stånd utöver minimiprogrammet bör ske på ett sådant sätt att tillgängliga

resurser optimalt tillvaratages och förutsättningar därmed skapas för ett

överskridande av minimiprogrammet.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t i beslut rörande bostadsbyggnadsprogrammet

för år 1965 beaktar de av utskottet sålunda anförda synpunkterna

samt att Kungl. Maj :t följer utvecklingen med största uppmärksamhet

och vidtager sådana åtgärder att uppkommande möjligheter till en

ökning av bostadsbyggnadsprogrammet tillvaratages.

Utskottet biträder det i propositionen framlagda förslaget att en viss del

av bostadslånemedlen — motsvarande 3 000 lägenheter — skall reserveras

för det bostadsbehov, som uppkommer i samband med nyetablering och

utvidgning av industriföretag. Därvid skall de lokaliseringspolitiska hänsynstagandena

vara vägledande.»

e) av herrar Per Jacobsson, Edström, Kätlqvist, Nils-Eric Gustafsson,

Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Gustafsson i

Skellefteå, Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att det avsnitt

i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Utskottet godtager» och

slutar med »avstyrkes alltså», bort ha följande lydelse:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

»Med hänsyn dels till den omfattande bostadsbristen, dels till vikten av

kontinuitet i byggandet anser utskottet att programmet för 1965 bör sättas

något högre än vad departementschefen föreslagit. Emellertid finner utskottet

de anförda synpunkterna rörande kostnadsutvecklingen vägande

och har stannat för att föreslå en ökning av minimiprogrammet med endast

2 000 lägenheter. Förslaget överensstämmer med yrkandena i motionerna

1:418 och 11:517. Utskottet vill emellertid understryka angelägenheten av

att uppkommande möjligheter till en ytterligare ökning av bostadsbyggnadsprogrammet

tillvaratages.

Med anledning av yrkandena i motionerna I: 418 och II: 517 samt I: 426

och 11:502 föreslår utskottet att det preliminära programmet för år 1966

sättes till 94 000 lägenheter, vilket bör vara ett minimiprogram.»

f) av herrar Karlsson i Olofström, Almgren, Johansson i Norrköping och

Blomkvist.

2) av herrar Per Jacobsson, Edström, Kaijser, Källqvist, Holmberg, NilsEric

Gustafsson, Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén,

herrar Turesson, Gustafsson i Skellefteå, Nordstrandh, Nilsson i Tvärålund

och Mundebo, vilka beträffande bostadsproduktionens inriktning ansett

att

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Departementschefen

har» och slutar med »11:349 avstyrkes», bort ha följande

lydelse:

»Bostadsstyrelsen har anfört att småhus även i fortsättningen bör byggas

i en utsträckning som motsvarar framkommande bygginitiativ. Departementschefen

har i detta sammanhang erinrat om att småhusbyggandets

omfattning sedan flera år inte är föremål för någon särskild reglering i samband

med långivningen, varför småhusbyggandets storlek bestämmes av de

faktiska bygginitiativen. Enligt bostadsstyrelsen har småhusbyggandet under

senare år ökat.

Det måste emellertid konstateras att småhusen upptar en förhållandevis

liten andel av lägenhetsproduktionen i vårt land, 28—29 procent, av det

totala lägenhetstillskottet. Då småhusens andel i det totala bostadsbeståndet

är betydligt högre blir följden att småhusen framdeles kommer att utgöra

en allt mindre andel av landets totala bostadsbestånd.

Utskottet biträder de förslag som framförts i motionerna 1: 426 och II: 502

om utredning av frågorna om ökat utrymme i planeringen, bättre finansieringsvillkor

och rationella byggmetoder in. m. för småhusproduktionen i

syfte att kraftigt öka småhusbyggandet.

Utskottet föreslår att riksdagen uttalar sig för att småhusbyggandets omfattning

bör bestämmas av konsumenternas reella efterfrågan. Man kan

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

29

förutsätta att denna är vida större än den som vanligtvis kommer fram

eftersom de ringa möjligheterna att kunna skaffa småhus gör att konsumenterna

avstår från att redovisa sina önskemål. Utskottet föreslår att riksdagen

hos Kungl. Maj :t hemställer att någon av de pågående utredningarna

på området får i uppdrag att presentera ett program för hur konsumenternas

reella önskemål om småhusbyggande skall kunna tillfredsställas.

Även från miljöpolitisk synpunkt är ett ökat småhusbyggande önskvärt.

Utskottet biträder de förslag som framförts i motionerna I: 418 och II: 517

angående vissa miljöfrågor. Utskottet delar motionärernas uppfattning att

miljöfrågorna hittills inte har ägnats tillräckligt intresse. Hård markexploatering,

koncentrerad höghusbebyggelse, otillräckliga utrymmen för lekplatser

har i alltför hög grad präglat vårt bostadsbyggande.

Genom en nära samordning av hela planeringsfältet på bostadsbyggandets

område kan förutsättningarna för en god samhällsplanering ökas samtidigt

som riskerna för felinvesteringar minskas.

Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i ovannämnda motioner att

en allsidig utredning rörande samhällsplaneringens olika delar nu bör komma

till stånd.

Utskottet föreslår riksdagen uttala att det är väsentligt att större hänsyn

till önskvärdheten av ökat småhusbyggande tas vid den kommunala planeringen

och vid den lokala medelstilldelningen.

Resultatet av här föreslagna utredningar kan ej påverka småhusbyggandet

under det närmast kommande året. Utskottet föreslår därför riksdagen

att uttala att möjligheter bör skapas för en oförändrad produktion av småhus

under 1965 i enlighet med yrkandet i motionerna 1:280 och 11:349.

Med det anförda anser sig utskottet ha beaktat ifrågavarande yrkanden i

motionerna 1:426 och 11:502, 1:418 och 11:517 samt 1:280 och 11:349.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»2. beträffande bostadsbyggandets inriktning i anledning

av motionerna 1:418 och 11:517 samt 1:426 och 11:502,

nämnda motioner såvitt nu är i fråga, ävensom med bifall

till motionerna 1:280 och 11:349 i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

3) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka beträffande

kommunal markpolitik ansett att det avsnitt i utskottets yttrande,

som på s. 14 börjar med »Såvitt utskottet» och på s. 15 slutar med »på

kreditmarknaden», bort ha följande lydelse:

»Såvitt utskottet kan finna råder det i stort sett enighet om att en aktiv

kommunal markpolitik utgör en viktig förutsättning för att samhället

effektivt skall kunna leda bebyggelsens utveckling och ge den en ändamålsenlig

inriktning. I fråga om medlen för kommunernas markpolitiska handlande

har skilda åsikter kommit till uttryck i den offentliga debatten. Eu för

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

olika meningsriktningar gemensam uppfattning synes emellertid vara att

kommunala markförvärv utgör ett betydelsefullt inslag i kommunernas

markpolitiska åtgärder. Meningarna har brutit sig angående den lämpliga

omfattningen av kommunernas ifrågavarande engagemang. Med hänsyn till

att förhållandena gestaltar sig på olika sätt i skilda kommuner, synes det

utskottet naturligt att de markpolitiska åtgärderna kan få en varierande

utformning allt efter som utvecklingen påkallar kommunala åtgärder.

Uppenbart är emellertid att en förutseende markpolitik många gånger är

nödvändig för att samhällsplanering och bostadsbyggande skall kunna genomföras

framgångsrikt. En förutsättningslös ''rullande markpolitik’ synes

därvid med hänsyn till de till förfogande stående resurserna vara ägnad att

leda till de på lång sikt bästa resultaten.

Även när det gäller tomträttsinstitutels användbarhet och betydelse för

den kommande markpolitiken har olika åsikter och värderingar framförts i

debatten, och dess innebörd och verkningar för kommunernas långsiktiga

ekonomi torde icke vara helt klarlagda. Frågan om tomträttens betydelse

som instrument att förbehålla kommunerna markvärdestegringen prövas

av 1963 års markvärdekommitté.

Motionärerna har anfört att nuvarande praxis beträffande kommunala

lån innebär ett missgynnande av tomträttsmark i förhållande till mark som

innehas med äganderätt. Utskottet vill i anledning härav erinra om att

tomträttsinstitutets civilrättsliga karaktär av tidsbegränsad nyttjanderätt

— vilket medför fördelar för kommunerna från värdestegringssynpunkt —- självfallet också måste få konsekvenser för institutet som kreditobjekt,

utan att detta för den skull kan sägas utgöra ett missgynnande. En annan

fråga, på vilken utskottet i detta sammanhang saknar anledning ingå, är

huruvida utformningen av den statliga bostadslångivningen kan ges en

annan med hänsyn till tomträttsinstitutets natur bättre anpassad utformning
Motionärerna

har gjort gällande att rådande finansieringssvårigheter utgjorde

det svåraste hindret för en rationell kommunal markpolitik och menat

att markpolitiska utredningens förslag om bildande av statliga lånefonder

för finansiering av kommunala markförvärv och tomrättsupplåtelser

skulle utgöra ett verkningsfullt bidrag att komma till rätta med nämnda

svårigheter. Uppenbart är emellertid enligt utskottets mening att kommunernas

investeringar i allt väsentligt kan betraktas som för- eller följdinvesteringar

till bostadsbyggandet och att därför en utbyggnad av kreditprioriteringen

kan vara ägnad att medföra olägenheter även för kommunernas

kreditförsörjning. Ur allmänna kreditförsörjningssynpunkter framstår

i varje fall en dylik utbyggnad som principiellt sett betänklig.»

4) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka beträffande

kreditgarantisystemet ansett att

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

31

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »avstyrkes alltså», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionerna

I: 290 och II: 343 att man utan ytterligare dröjsmål bör kunna gå över till

ett kreditgarantisystem. Möjligheterna att ersätta den nuvarande direkta

statliga långivningen till byggande av flerfamiljshus och egnahem med av

staten garanterade krediter över vanliga kreditinrättningar har år 1963 närmare

undersökts av Näringslivets bostadsutredning. I ett av denna utredning

framlagt betänkande ''Bostadshusens finansiering’ har tekniska anvisningar

lämnats för hur en dylik övergång till ett kreditgarantisystem kan

genomföras. Någon ytterligare, mer ingående undersökning utöver vad som

bör kunna ske av Kungl. Maj :t torde enligt utskottet inte vara nödvändig.

Statsmakterna bör därför kunna ta ståndpunkt till frågan om övergång till

statliga kreditgarantier utan att avvakta bostadspolitiska kommitténs förslag

i detta hänseende.

Utskottet vill också erinra om att en omläggning till kreditgarantisystem

inte i och för sig förhindrar en ränte- eller kapitalsubventionering därest

en sådan anses motiverad. Själva övergången till ett kreditgarantisystem

behöver ej heller medföra några svårigheter för de personer som redan sökt

lån för byggande av flerfamiljshus eller småhus. Staten har alltid möjlighet

att se till att lånemedel i erforderlig utsträckning står till förfogande.

Utskottet, som sålunda tillstyrker yrkandena i motionerna I: 290 och

II: 343 om övergång från statlig bostadslångivning till ett kreditgarantisystem

fr. o. in. den 1 juli 1965, är medvetet om att förslaget aktualiserar

vissa författningsändringar. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t utan

dröjsmål förelägger riksdagen förslag till sådana ändringar.

Såsom en följd härav förordar utskottet även bifall till yrkandena i motionerna

I: 290 och II: 343 om att fr. o. m. den 1 juli 1965 varken preliminära

beslut skall meddelas angående lån från lånefonden för bostadsbyggande

eller anslag anvisas till samma fond.

Utskottet biträder motionärernas förslag att för erhållande av kreditgaranti

skall erläggas en engångsavgift av 0,5 %.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»4. beträffande införande av ett kreditgarantisystem på

bostadsområdet med bifall till motionerna I: 290 och II: 343,

såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

5) beträffande bostadslånets storlek

a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Kållqvist, Nils-Eric Gustafsson,

Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Gustafsson

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Även

frågorna» och slutar med »härom avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Trots att frågorna om bostadslånens övre gräns prövas av bostadspolitiska

utredningen, anser utskottet i likhet med vad som föreslås i motionerna

I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502 att en provisorisk höjning av

lånegränserna för enskilda företag och småhus bör genomföras. Utskottet

föreslår därför att lånegränsen för enskilda företag, som får preliminärt

beslut efter den 1 juli 1965, höjes från 85 % till 90 % av belåningsvärdet

samt att lånegränsen för småhus höjes från samma tidpunkt från 90 %

till 95 %. Övriga motionsyrkanden angående förändringar i lånegränserna

kan utskottet inte tillstyrka.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»5. beträffande bostadslånets storlek med bifall till motionerna

I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502 ävensom

med avslag å motionerna 1: 290 och II: 343, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

till känna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Även frågorna»

och slutar med »härom avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottet synes inte några bärande skäl föreligga för att ånyo

avvakta en tidsfördröjande prövning av den övre gränsen för statliga bostadslån.

En redan nu genomförd sänkning av gränserna skulle dessutom

medföra att låneramar och anslag räckte till byggande av fler lägenheter.

Utskottet anser det förslag beträffande bostadslånens storlek, som framförts

i motionerna I: 290 och II: 343 väl avvägt och tillstyrker det framlagda

förslaget.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»5. beträffande bostadslånets storlek med bifall till motionerna

1:290 och 11:343 ävensom med avslag å motionerna

I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört;»

6) av herrar Per Jacobsson, Edström, Kaijser, Källqvist, Holmberg, NilsEric

Gustafsson, Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén,

herrar Turesson, Gustafsson i Skellefteå, Nordstrandh, Nilsson i Tvärålund

och Mundebo, vilka beträffande formen för förräntning och amortering

av vissa bostadslån ansett att

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

33

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Då även»

och slutar med »biträda motionsyrkandena», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Frågan om ränta och amortering av bostadslån hör till de problem, som

bostadspolitiska kommittén skall överväga. Utskottet anser emellertid, att

en minskning av kapitalkostnaderna för småhus under de första åren är så

angelägen, att vissa åtgärder bör vidtagas i väntan på att utredningen blir

färdig.

I motionerna I: 418 och II: 517 föreslås att ränta och amortering på

bostadslån i privatägda småhus, som belånas fr. o. m. den 1 juli 1965, skall

erläggas i form av fast annuitet. Härigenom skulle enligt motionärerna kostnaden

för det statliga bostadslånet under det första året nedbringas från

nuvarande 7,3 procent per år till 5,75 procent.

Utskottet finner motionärernas förslag väl motiverat och tillstyrker detsamma.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»7. beträffande formen för förräntning och amortering av

vissa bostadslån med bifall till motionerna I: 418 och II: 517,

såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört;»

7) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka beträffande

räntan på bostadslån, egnahemslån, förbättringslån och vissa

tilläggslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Då den»

och slutar med »biträda yrkandena», bort ha följande lydelse:

»Utskottet biträder de i motionerna I: 290 och II: 343 framförda förslagen

rörande ränta på bostadslån m. m.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställande bort ha följande

lydelse:

»8. beträffande ränta på bostadslån, egnahemslån, förbättringslån

och vissa tilläggslån med bifall till motionerna

I: 290 och II: 343, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;»

8) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka beträffande

en förvaltningsavgift för bostadslån ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16, som börjar med »Med hänsyn»

och slutar med »avstyrkes motionsyrkandet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker det i motionerna I: 290 och II: 343 framlagda förslaget.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

»9. beträffande en förvaltningsavgift för bostadslån med

bifall till motionerna 1: 290 och II: 343, såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

9) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka beträffande

viss redovisningsskyldighet för allmännyttiga bostadsföretag ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 16 börjar med »Motionsyrkanden

av» och på s. 17 slutar med »yrkandena avstyrkes», bort ha följande

lydelse:

»Motionsyrkanden av samma innebörd har framförts under en följd av

år. Utskottet anser de i motionerna I: 290 och II: 343 framförda yrkandena

väl motiverade och tillstyrker desamma.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»10. beträffande viss redovisningsskyldighet för allmännyttiga

bostadsföretag med bifall till motionerna 1: 290 och

II: 343, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

till känna vad utskottet anfört;»

10) beträffande grunderna för räntebidrag

a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Nils-Eric Gustafsson,

Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Gustafsson

i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »avstyrkes därför», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Departementschefen föreslår inte några ändringar beträffande principerna

för räntebidragen. Utskottet anser emellertid att en mindre höjning

av basräntorna är motiverad även i år trots att statsmakterna de två senaste

åren genomfört vissa höjningar. I finansplanen redovisas ett diagram över

hyresstrukturen, december 1964, som visar att hyrorna i hus färdigställda

åren 1957—1962 är något lägre än hyran i hus byggda åren närmast före

1956. Utskottet anser därför att vissa mindre höjningar av basräntorna i hus

byggda åren 1957—1962 är motiverad för att utjämna denna hyreskurva.

Utskottet föreslår därför med bifall till motionerna 1:418 och 11:517

samt I: 426 och II: 502 att basräntan fr. o. m. den 1 januari 1965 skall utgöra

5,5 % om huset finansierats med statslån enligt de villkor som gäller

för hus påbörjade före den 1 januari 1958, 4,5 % för övriga hus färdigställda

under åren 1958—1960, 4 % för hus färdigställda år 1961 och 3,5 % för

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965 35

hus färdigställda år 1962. I fråga om senare tillkomna hus föreslås ingen

ändring.

Utskottets förslag innebär en besparing i jämförelse med Kungl. Maj:ts

förslag med ca 35 milj. kr. för budgetåret 1965/66 och med ca 70 milj. kr.

för följande budgetår.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»13. beträffande grunderna för räntebidrag med bifall till

motionerna I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502 ävensom

med avslag å motionerna 1:290 och 11:343, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva till känna vad utskottet anfört;»

b) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka ansett

att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Utskottet

vill» och slutar med »avstyrkes därför», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Statsmakterna har under de senaste åren genomfört vissa ändringar i

villkoren för räntebidrag. Dessa ändringar bör nu följas upp med de förslag

i dessa avseenden som framförts i motionerna I: 290 och II: 343.

I dessa motioner föreslås även att riksdagen måtte uttala, att en grundprincip

för den fortsatta bostadspolitiken bör vara att de boende själva skall

betala vad deras bostäder kostar. Utskottet kan helt instämma i vad motionärerna

anfört på denna punkt. Det nuvarande generella subventionssystemet

har medverkat till en ojämn och orättfärdig hyressättning som allmänheten

i allt större utsträckning vägrar acceptera. Utskottet biträder sålunda

motionsyrkandet.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»13. beträffande grunderna för räntebidrag med bifall till

motionerna 1: 290 och II: 343 ävensom med avslag å motionerna

I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört;»

11) av herrar Nils-Eric Gustafsson, Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn

och Nilsson i Tvärålund, vilka beträffande vissa utestående subventioner

till studentbostäder ansett att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »I motionerna»

och slutar med »alltså motionsyrkandet», bort ersättas med text av

följande lydelse:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

»I motionerna I: 426 och II: 502 föreslås skrivelse till Kungl. Maj:t med

hemställan om att frågan om huruvida tio år gamla eller äldre tilläggslån

till studentbostäder bör avskrivas eller återkrävas skall föreläggas riksdagen

så snart underlag erhållits för frågans bedömning.

Utskottet finner rent principiellt att den i motionen framförda åsikten

har fog för sig. Därför föreslår utskottet att riksdagen hos Kungl. Maj :t

måtte hemställa att förslag i ärendet förelägges riksdagen så snart underlag

framkommit för frågans bedömning.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»14. beträffande vissa utestående subventioner till studentbostäder

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med

bifall till motionerna I: 426 och II: 502, såvitt nu är i fråga,

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört;»

12) beträffande anslag till räntebidrag

a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Nils-Eric Gustafsson,

Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Gustafsson

i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka under förutsättning

av bifall till reservationen 10 a) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Motionsyrkandena

är» och slutar med »ifrågavarande yrkanden», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet som i det föregående tillstyrkt de ändringar i reglerna för

räntebidrag som föreslagits i motionerna I: 418 och II: 517 samt I: 426 och

11:502 föreslår att anslaget till Räntebidrag uppföres med 215 milj. kr.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»16. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna

I: 290 och II: 343 ävensom med bifall till motionerna

I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, till Räntebidrag för budgetåret 1965/66

på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 215 000 000 kr.;»

b) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka under

förutsättning av bifall till reservationen 10 b) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Motionsyrkandena

är» och slutar med »ifrågavarande yrkanden» bort ha följande

lydelse:

»Utskottet har ovan tillstyrkt de ändringar i fråga om räntebidraget som

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

37

föreslagits i motionerna I: 290 och II: 343 och där beräknats innebära en

minskning av statsutgifterna för budgetåret 1965/66 med 120 milj. kr. Utskottet

föreslår därför, under förutsättning att de av utskottet förordade

ändringarna i bestämmelserna för räntebidrag vinner riksdagens bifall, att

anslaget uppföres med 130 000 000 kr.;»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»16. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

I: 418 och II: 517 samt I: 426 och II: 502 ävensom med

bifall till motionerna 1:290 och 11:343, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, till Räntebidrag för budgetåret 1965/66

på driftbudgeten under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 130 000 000 kr.;»

13) beträffande låneramens storlek

a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Nils-Eric Gustafsson,

Harald Pettersson, Eliasson i Sundborn, fröken Elmén, herrar Gustafsson

i Skellefteå, Nilsson i Tvärålund och Mundebo, vilka under förutsättning

av bifall reservationen 1 e) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Av vad»

och slutar med »avstyrker motionsyrkandena», bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som i det föregående tillstyrkt förslaget om ett bostadsbyggnadsprogram

på 90 000 lägenheter för 1965 och 94 000 lägenheter för 1966

föreslår med bifall till motionerna I: 418 och II: 517 att ramen för långivning

från lånefonden för bostadsbyggande för år 1965 fastställes till 1 530

milj. kr. motsvarande 84 000 lägenheter samt för år 1966 1 560 milj. kr. avseende

88 000 lägenheter.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»19. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna

1:118 och 11:150 samt med bifall till motionerna 1:418

och 11:517 ävensom med avslag på motionerna 1:290 och

II: 343, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, medgiva att

lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

må under år 1965 beviljas för högst 84 000 bostadslägenheter

intill ett belopp av 1 530 000 000 kr. samt under år

1966 för högst 88 000 bostadslägenheter intill ett belopp av

1 560 000 000 kr.;»

b) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka under

förutsättning av bifall till reservationen 5 b) ansett att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 38 år 1965

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, soin börjar med »Av vad»

och slutar med »avstyrker motionsyrkandena», bort ha följande lydelse:

»Utskottet som ovan tillstyrkt de i motionerna I: 290 och II: 343 föreslagna

ändringarna i reglerna för bostadslån, förordar i anslutning härtill, att

låneramarna fastställes i enlighet med vad som föreslagits i samma motioner.

»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»19. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

1:118 och 11:150 samt 1:418 och 11:517 ävensom

med bifall till motionerna 1: 290 och II: 343, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, medgiva att lån, som skall utgå

från lånefonden för bostadsbyggande, må beviljas intill

1 380 000 000 kr. under år 1965 samt 1 370 000 000 kr. under

år 1966;»

14) av herrar Kaijser, Holmberg, Turesson och Nordstrandh, vilka beträffande

anslag till lånefonden för bostadsbyggande under förutsättning

av bifall till reservationen 4) ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Då utskottet»

och slutar med »II: 150 avstyrkes», bort ha följande lydelse:

»Då utskottet tillstyrkt den i motionerna föreslagna övergången till ett

kreditgarantisystem, tillstyrker utskottet berörda motionsyrkande.»

dels ock nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»21. med bifall till motionerna 1:290 och 11:343 samt

med avslag å motionerna I: 118 och II: 150, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj :ts förslag rörande

investeringsanslag för budgetåret 1965/66 till Lånefonden

för bostadsbyggande.»

1LTE AB. STHLM SB

814842

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:147 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående reglering av sockernäringen. a1 i texten