Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1965/66 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1965-04-02 · 80 sidor, varav 80 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 80 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1965/66 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten

för budgetåret 1965/66 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

l:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. I propositionen

nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 8, punkt B 1., s. 19—23 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari 1965)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 17 735 000 kr.,

därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 277 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

3 346 000 kr.

Beträffande remissyttrande av väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 22).

Departementschefen har anfört följande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelscns huvudorganisation är f. n. föremål för

översyn av särskilda sakkunniga. Resultatet av översynen beräknas föreligga

under år 1965. I avvaktan härpå har styrelsen inte framlagt förslag om

nya specificerade tjänster utan endast föreslagit viss generell uppräkning

av avlöningsmedlen.

Under den tid organisationsöversynen pågår bör styrelsen ha möjligheter

att vidtaga vissa förstärkningar inom ramen för nuvarande organisation.

Detta bör liksom under innevarande budgetår ske genom att medel anvisas

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

för anställning av tillfällig personal. Jag beräknar medelsbehovet härför till

275 000 kr.

Styrelsens förslag till ökade befogenheter på personalområdet samt sammanslagning

av anslagsposter kan jag icke tillstyrka.

Under anslaget till vägunderhållet kommer jag att redovisa styrelsens förslag

rörande medel för utbildningsverksamheten. Det torde, i likhet med vad

som gäller för innevarande budgetår, böra ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma

storleken av det belopp styrelsen skall få disponera för utbildningsändamål.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 1912 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t 7 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

.............................. 9 570 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 6 246 000

Summa kr. 17 735 000;

b) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 17 735 000

kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

2:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt B 2., s. 23 och 24), som innebär en anslagsökning

med 166 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 2 624 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot

automobilskattemedlen.

3:o) Vägförvaltningama: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt B 3., s. 24—26), att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för vägförvaltningama, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1965/66, dels ock till Vägförvaltningama: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 42 751 000 kr., därav nio tiondelar

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

3

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 38 148 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

6 008 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

För förstärkning av vägförvaltningarnas tekniska och administrativa enheter

förordar jag en uppräkning av anslaget med 250 000 kr. för anställning

av tillfällig personal.

Styrelsens förslag till överföring av medel för avlöning av 17 obesatta

kontorsbiträdestjänster å övergångsstat från ordinarieposten till icke-ordinarieposten

föranleder ingen erinran från min sida.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................. 10 081 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 17 294 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis 15 376 000

Summa kr. 42 751 000;

b) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 42 751 000 kr., därav nio

tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 4., s. 26 och 27), som innebär en anslagsökning med 405 000

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 6 766 000

kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) De lokala vägnämnderna in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 5., s. 27 och 28), som innebär en oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

6:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 6., s. 28), som

innebär en anslagsökning med 125 000 kr. för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

7:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Anslagen till

vägunderhåll och vägbyggnader. Före behandlingen av de skilda anslagen

till vägunderhåll och vägbyggnader har Kungl. Maj :t (s. 28—48) lämnat en

allmän översikt över beräkningen av väganslagen in. in.

I skrivelse den 31 augusti 1964 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt

förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 i vad avser väghållningen

in. in.

För budgetåret 1965/66 (kalenderåret 1966) föreslår styrelsen att anslaget

till det statliga vägunderhållet uppföres med 520 milj. kr., vilket i förhållande

till den i föregående års statsverksproposition för kalenderåret 1965

beräknade medelsförbrukningen motsvarar en ökning med 50 milj. kr.

För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten äskar styrelsen

en ökning med 60 milj. kr. till 620 milj. kr.

Vad angår den kommunala väghållningen tager styrelsen upp för bidrag till

underhåll av vägar och gator 79 milj. kr. samt för bidrag till byggande av

vägar och gator 290 milj. kr. eller tillhopa 369 milj. kr. Ökningarna utgör

resp. 3 och 60 milj. kr.

För den enskilda väghållningen äskas 41 milj. kr. till vägunderhållet samt

25 milj. kr. till byggandet eller sammanlagt 66 milj. kr., vilket innebär ökningar

av resp. 8,5 och 7,4 milj. kr.

För administrativa och diverse ändamål har beräknats ca 628 milj. kr.

Härvid har vissa anslag under sjätte huvudtiteln, som äskas av andra myndigheter

än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, samt anslag under åttonde,

nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna förts upp med samma belopp som för

innevarande budgetår. Anslagen till allmänna beredskapsarbeten m. m. och

vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade in. fl. under elfte

huvudtiteln har tagits upp med belopp, som uppgivits från arbetsmarknadsstyrelsen.

Totalt skulle sålunda utgifterna inom automobilskattemedelsbudgeten

komma att uppgå till ca 2 203 milj. kr. Inkomsterna av bilskattemedel under

budgetåret 1965/66 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat till ca

2 007 milj. kr. Härtill kommer trafikomläggningsskatten med ca 100 milj. kr.

De totala inkomsterna skulle härigenom komma att uppgå till ca 2 107

milj. kr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

5

Beträffande de närmare motiveringarna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 28—36).

Remissyttrande har avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen (s. 36 och 37

i propositionen).

Departementschefen har anfört följande.

Inledningsvis vill jag lämna en redogörelse för utfallet av de faktiska

investeringarna inom väg- och gatubyggandet i förhållande till vägplanens

utgiftsprogram. I följande sammanställning redovisas storleken av dessa

investeringar under perioden 1958—1963. Härjämte har angivits beräknade

investeringar åren 1964 och 1965. Jämförelsen avser för varje år vägplanens

utgifter utan senareläggning. Beloppen angives avrundade i miljoner

kronor. Medelsförbrukningsramarna för den statliga vägbyggnadsverksamheten

på landsbygden för kalenderåren 1962—1965 har fastställts till

resp. 380, 440, 500 och 560 milj. kr. Anslagen till bidrag till det kommunala

vägbyggandet har för samma tid upptagits till resp. 155, 185, 215 och 230

milj. kr.

Landsbygden

Städerna

År

Väg-

planen

Ordinarie

väg-

arbeten

Vissa

väg-

byggnads-

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

Totalt

i för- hållande

till väg- planen

Väg-

planen

Ordinarie

gatu-

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

Totalt

i för- hållande

till väg- planen

1958

330

320

4

90

+ 84

no

87

3

— 20

1959

360

355

3

248

+ 246

125

103

16

— 6

1960

410

360

6

245

+ 201

145

86

16

— 43

1961

480

370

15

131

+ 36

165

113

8

— 44

1962

570

386

15

130

— 39

185

157

3

— 25

1963

670

434

18

263

+ 45

205

185

3

— 17

1964

(ber.)

770

500

11

270

+ 11

225

215

3

— 7

1965

(ber.)

870

560

1

200

— 109

250

230

—

— 20

S:a

4 460

3 205

73

1 577

+ 475

1 410

1 176

52

— 182

Av sammanställningen framgår att beredskapsarbetena utgjort en avsevärd

del av de totala investeringarna på landsbygden. I beredskapsarbetena

ingår, förutom de egentliga vägbyggnadsarbetena, vissa smärre förbättringsarbeten

vid vägunderhållet. Kostnaderna för dessa har under åren

1959—1963 uppgått till resp. 48,4, 44,6, 1,9, 16,3 och 61,5 milj. kr. Beredskapsarbetena

har till allra största delen avsett företag i flerårsplanerna.

Dessa företag har härigenom i åtskilliga fall kunnat tidigareläggas.

Investeringsverksamheten i städerna har enligt sammanställningen underskridit

vägplanens utgiftsprogram. Vid jämförelsen måste emellertid beaktas,

atl väghållningen rörande ca 1 100 km av städernas väg- och gatunät

övertagits av kronan fr. o. in. den 1 januari 1961. Den redovisade eftersläpningen

av 182 milj. kr. i den förutnämnda sammanställningen bör

för en rättvisande jämförelse därför reduceras med ett belopp som motsvarar

de i detta vägnät gjorda investeringarna. Storleken av dessa investeringar

är emellertid svår atl siffermässigt fastställa.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 196.)

De totala utgifterna för vägväsendet, trafikövervakningen in. fl. ändamål,

för vilka kostnaderna avräknas mot automobilskattemedel, uppgick

under budgetåret 1963/64 till 1 751,7 milj. kr. Inkomsterna samma budgetår

utgjorde 1 826,9 milj. kr., varför ett kassamässigt överskott av 75,2 milj. kr.

uppstod på specialbudgeten. I inkomstbeloppet ingår trafikomläggningsskatten

med 87,6 milj. kr. Bortsett från denna för högertrafikreformen

reserverade inkomst och den faktiska utgiften under budgetåret för högertrafikreformen,

2 milj. kr., visar specialbudgeten ett kassamässigt underskott

av 10,4 milj. kr. Med utgångspunkt härifrån minskade anslagsreservationerna

med ca 19,1 milj. kr. till 490,2 milj. kr. Behållningen å fonden

steg härigenom med ca 8,7 milj. kr. till 750,8 milj. kr. Om såväl inkomster

som utgifter för högertrafikreformen medräknas, uppgår anslagsreservationerna

till 498,2 milj. kr. och behållningen å fonden till 828,4 milj. kr.

Efter den osedvanligt stora ökningen av reservationsmedlen under budgetåret

1962/63 har en ökad förbrukning av sådana medel skett under budgetåret

1963/64.

Därefter lämnas uppgifter om det faktiska utfallet av automobilskattemedlens

specialbudget för budgetåren 1957/58—1963/64 samt beröres spörsmålet

om den översiktliga vägplaneringen. I fortsättningen anför departementschefen

följande.

Under år 1963 fastställdes flerårsplaner för den ordinarie statliga vägoch

brobyggnadsverksamheten för perioden 1964—1968.

I enlighet med givna riktlinjer har planerna gjorts upp på basis av en

medelstilldelning av 500 milj. kr. till det ordinarie vägbyggandet under ett

vart av åren i perioden. Nämnda belopp innebär givetvis icke något ställningstagande

i förväg till de anslagbelopp, som för här ifrågavarande

budgetår skall anvisas å riksstaten under de ordinarie vägbyggnadsanslagen.

Planerna innefattar förutom sådana projekt som beräknas komma till

utförande inom ramen för den ordinarie vägbyggnadsverksamheten — även

projekt av sådan omfattning, art och lokalisering, att de arbetskraftsresurser,

som arbetsmarknadsmyndigheterna önskar sätta in på beredskapsarbeten

inom vägväsendet, utnyttjas på möjligast effektiva sätt.

Genom beslut den 15 februari 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att i samråd med vederbörande länsstyrelser låta

inventera behovet av sådana allmänna vägföretag, vilka bedömdes underlätta

samordningen av verksamheten inom de kommunblock, som avsågs

bildas i olika län. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har med skrivelse

den 13 januari 1964 redovisat resultatet av inventeringen och därvid bl. a.

anfört, att åtskilliga av de vägar som ingår i flerårsplanerna för perioden

1964—1968 utgöres av vägar, som tillgodoser nämnda ändamål. De mest

angelägna projekten torde därför komma att genomföras under de närmaste

åren. I den mån övriga i inventeringen angivna företag inte kan

komina till utförande som beredskapsarbeten under nuvarande planperiod

torde de på sedvanligt sätt få prioriteras tillsammans med andra angelägna

företag vid den revision av flerårsplanerna, som författningsenligt skall ske

under år 1966.

Under år 1963 har även fördelningsplan fastställts för tilldelning under

åren 1964—1968 av bidrag till byggande av vägar och gator i städer och

samhällen som är väghållare. Planen baserar sig på beräknade anslag om

resp. 210, 250, 280, 310 och 340 milj. kr. eller sammanlagt 1 390 milj. kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr (i år 1965

7

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning för

nästa budgetår en minskning av anslagen till den statliga och kommunala

väghållningen med sammanlagt 36,1 milj. kr. Minskningen är en följd av

övergången till kalenderårsberäkning av vägunderhållsanslaget fr. o. m.

innevarande budgetår. Medelsförbrukningen under detta anslag kalenderåret

1965 uppskattade jag i 1964 års statsverksproposition (bil. 8, s. 481

till ca 470 milj. kr. (Under hänsynstagande härtill innebär väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

äskande för nästa budgetår en ökning med 188,9 milj.

kr. För det statliga vägunderhållet beräknar styrelsen en ökning av medelsbehovet

med 50 milj. kr. till 520 milj. kr. I fråga om den statliga vägbyggnadsverksamheten

föreslår styrelsen en ökning med 60 milj. kr. till 620

milj. kr. Bidraget till det kommunala vägunderhållet bör enligt styrelsen

ökas med 3 milj. kr. till 79 milj. kr. Beträffande det kommunala vägbyggandet

föreslås en ökning med 60 milj. kr. till 290 milj. kr. Till den enskilda

väghållningen äskas 25 milj. kr. till byggandet, en ökning med 7,4 milj. kr.,

och 41 milj. kr. till underhållet eller 8,5 milj. kr. mer än för innevarande

budgetår.

Departementschefen övergår därefter till frågan om den kollektiva närtrafiken

i storstockholmsområdet och anför följande.

I överensstämmelse med vad jag anförde i prop. 1963: 191 angående riktlinjer

för den statliga trafikpolitiken in. in. (s. 115—117) förordnade Kungl.

Maj :t den 19 december 1963 numera generaldirektören N. J. Hörjel att vara

statlig förhandlings- och utredningsman för den kollektiva närtrafikens

ordnande i storstockholmsområdet.

Förhandlings- och utredningsmannen har med biträde av särskilt tillkallade

experter bedrivit ett omfattande utredningsarbete och fört förhandlingar

med företrädare för Stockholms stad och Stockholms läns landsting.

Arbetet har resulterat i en preliminär principöverenskommelse den 17 december

1964 mellan stadens och landstingets företrädare om samordning,

utbyggnad och drift av det kollektiva trafiksystemet i Storstockholm in. in.

överenskommelsen bär i de delar, som berör statens järnvägar, godkänts

av järnvägsstyrelsen. Principöverenskommelsen har träffats under förutsättning

att statsbidrag utgår med 95 % av kostnaderna för s. k. underbyggnad

för de i överenskommelsen angivna tunnelbanorna, inberäknat kostnader

för marklösen. I huvudsak innebär överenskommelsen följande.

Staden och landstinget skall genom ett kommunalförbund samarbeta i

fråga om utbyggnad och drift av det kollektiva trafiksystemet inom Storstockholm

i syfte alt erbjuda invånarna eu god trafikservice samt gemensam!

verka för en god trafikservice jämväl åt invånarna inom de delar

av landstingsområdet som inte ingår i storstockholmsområdet. Aktiebolaget

Stockholms spårvägar skall ombildas och förvärvas av kommunalförbundet.

Bolaget, som efter ombildningen skall benämnas Aktiebolaget Storstockholms

lokaltrafik (SB), skall bedriva lunnelbanctrafik samt ombesörja den busstrafik

och de trafikuppgifter i övrigt som nu handhas av spårvägsbolaget.

Vad beträffar den busstrafik, som nu bcdrives av SJ inom Storstockholm

och den järnvägs- och busstrafik inom området, som f. n. bedrives av kommunala

och enskilda trafikföretag, skall förhandlingar upptas i syfte att till

SL överföra denna trafik i erforderlig omfattning. Vidare förutsättes att

avtal skall träffas med SJ om att SJ och dess dotterföretag skall på sina

järnvägslinjer och på de busslinjer, som fortsättningsvis skall tillhöra

nämnda företags linjenät. bedriva viss lokaltrafik för SL:s räkning. 1 an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

slutning därtill förutsattes en upprustning ske genom SJ:s försorg av

lokaltrafiken på de normalspåriga järnvägslinjerna innefattande bl. a. pendeltrafik

med moderna motorvagnsenheter på sträckan Märsta—Södertälje

från våren 1968 och på sträckan Kungsängen—Västerhaninge från våren

1970. SJ:s centralförvaltning har uppskattat kostnaderna för upprustningen

av SJ:s lokaltrafik fram t. o. in. år 1975 till sammanlagt högst 400 milj. kr.

exklusive räntor under byggnads- och anskaffningstiden. Intäkterna av den

lokaltrafik, som SJ bedriver för SL:s räkning, skall tillkomma SL, som i gengäld

skall till SJ lämna ersättning för drift- och kapitaltjänstkostnader för

nämnda trafik enligt vissa i överenskommelsen angivna grunder.

Enligt överenskommelsen skall tunnelbanorna byggas ut till att omfatta

tre system. Sålunda kompletteras tunnelbanesystem 2 med en ny

bana som från station Östermalmstorg går via Frescati genom Solna,

Stocksund och Danderyd till Täby. Vidare kompletteras detta tunnelbanesystem

med eu bansträcka från Vårberg till Botkyrka. Det tredje tunnelbanesystemet

avses i en första etapp byggas från stadens centrum genom

Kungsholmen, Solna och Sundbyberg till Järvafältet. I ett senare skede förutsättes

en utbyggnad från stadens centrum till sydöstra Södermalm och

därifrån med en bana till Nacka och en till station Isstadion. Som riktpunkt

för planering och byggande skall enligt avtalet gälla att tunnelbanorna till

Järvafältet, Täby och Botkyrka skall vara färdiga före 1975 samt banan till

Nacka och den nämnda bandelen till station Isstadion under senare hälften

av 1970-talet.

För den kollektiva trafiken inom Storstockholm skall enligt överenskommelsen

införas enhetliga regler för övergång mellan olika linjer och

trafikinedel samt successivt genomföras en samordning av taxesystemet.

Det kommunalförbund staden och landstinget avser att bilda skall enligt

överenskommelsen bl. a. ansvara för den översiktliga planeringen av den

fortsatta utbyggnaden av det kollektiva trafiksystemet, svara för den angivna

utbyggnaden av tunnelbanesystemet, genom SL i administrativt och ekonomiskt

hänseende svara för all kollektiv lokaltrafik inom området, bestämma

riktpunkterna i fråga om trafikstandard, riktlinjer i fråga om taxesystem

och taxenivå samt täcka eventuella förluster i SL:s verksamhet genom särskilda

tillskott.

Staden och landstinget skall vardera utse hälften av ledamöterna i kommunalförbundets

fullmäktige.

I fråga om kostnaderna för utbyggnaden av tunnelbanesystemet anges

bl. a. att kommunalförbundet — med det av parterna förutsatta statsbidraget

— skall ombesörja och bekosta för tunnelbanorna erforderliga underbyggnader

med vad därtill hör jämte byggnadstekniska råkonstruktioner

för trappnedgångar m. m. SL skall ombesörja och bekosta spåröverbyggnad

in. in. liksom övriga anordningar för trafiken, trafikanterna och SL:s

personal.

Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall i den mån de

ej täcks på annat sätt bestridas genom bidrag av staden och landstinget.

Fördelningen skall ske i förhållande till antalet skattekronor. Under en

övergångstid — t. o. m. år 1971 — gäller särskilda bestämmelser i fråga

om fördelningen av kapitaltjänstkostnaderna.

De i överenskommelsen angivna riktlinjerna för samordning, utbyggnad

och drift av det kollektiva trafiksystemet skall tillämpas fr. o. m. år i967.

För erforderliga förberedelser och övergångsanordningar skall kommunal
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 0 år 1965

9

förbundet bildas redan under år 19G5. För att bli bindande skall överenskommelsen

ha godkänts av Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms

läns landsting före den 15 april 1965.

Den sålunda föreliggande överenskommelsen mellan företrädare för

Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun skapar enligt min

mening en god grundval för lösning av den kollektiva närtrafikens problem

i storstockholmsregionen, överenskommelsen ansluter väl till den målsättning

jag i prop. 1963: 191 angav för den statliga förhandlings- och utredningsmannens

arbete, nämligen att uppnå en lösning som innebär en fullgod

trafikservice till lägsta samhällsekonomiska kostnad, i första hand genom

åtgärder för en samordning av investerings-, drift- och taxepolitiken för

närtrafiken inom området.

Den tidigare nämnda kostnaden för upprustning av lokaltrafiken på statens

järnvägar avser 400 milj. kr. i 1964 års kostnadsläge. Av beloppet har

200 milj. kr. beräknats för spåranläggningar, 165 milj. kr. för rullande materiel

och 35 milj. kr. för signal- och teleanläggningar samt diverse anläggningar.

Enligt min mening bör denna beräkning kunna läggas till grund för

ifrågavarande upprustning. För budgetåret 1955/66 beräknar jag medelsbehovet

till ca 10 milj. kr. avseende främst rullande materiel.

I fråga om den i överenskommelsen angivna förutsättningen rörande statsbidrag

till byggande av tunnelbanor vill jag anföra följande. Med den gemensamma

planering och samordning inom närtrafiken som uppnås genom utökad

tunnelbanetrafik och övriga i överenskommelsen angivna åtgärder kan

vägande skäl anföras för att staten bör aktivt stödja eu utbyggnad för kollektiv

närtrafik av detta slag. En kapacitetsjämförelse ger vid handen att därest

trafikförsörjningen i eu större tätortsregion — inom ramen för vad som

från stadsbyggnadsinässiga och andra synpunkter är praktiskt möjligt —

till övervägande del skall baseras på busstrafik och individuell biltrafik,

erforderliga investeringar för utbyggnad av väg- och gatunätet torde bli

avsevärt mer kostnadskrävande än de behöver bli vid tillgång till ett väl

utbyggt tunnelbanesystem. Detta motiverar enligt min mening att s. k. underbyggnad

för tunnelbanor i likhet med vad som gäller för vägar och gator

göres statsbidragsberättigad. Under villkor att den preliminära överenskommelsen

godkännes av vederbörande huvudmän och under de förut i övrigt

angivna förutsättningarna bör statsbidrag kunna utgå med 95 % av kostnader

för sådan underbyggnad inberäknat marklösen och medel härför

efter angelägenhetsprövning anvisas från anslagen till väg- och gatubyggande

fr. o. in. budgetåret 1965/66. I enlighet med hittills tillämpad terminologi

avses med tunnelbaneanläggnings underbyggnad i princip banvall intill

ballastens underkant eller intill underkanten på motsvarande anordning för

elastisk uppläggning jämte därtill hörande tunnlar, broar och viadukter.

.Tåg avser i enlighet härmed att senare föreslå Kung]. Maj :t att för riksdagen

framlägga förslag till de författningsbestämmelser, som föranledes av vad

jag föreslagit i det föregående.

Departementschefen redovisar därefter sina förslag till medelsanvisning

för den statliga, kommunala och enskilda väghållningen för budgetåret

1965/66 och anför därvid följande.

1 den inledande översikten har jag redogjort för landsvägstransporternas

utveckling. Mot bakgrund härav och med hänsyn till den beräknade fortgående

trafikutvecklingen bör ökade anslag ställas till förfogande för ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

byggnaden av väg- och gatunätet. Därvid har jag i princip utgått ifrån att

de i den preliminära överenskommelsen rörande storstockholmstrafiken angivna

statsbidragen skall rymmas inom ramen för en eljest normal ökning

av gatu- och väganslagen till kommuner i storstockholmsregionen. Jag förordar

— bortsett från effekten av den tidigare nämnda övergången till

kalenderårsberäkning för anslaget till vägunderhållet — en ökning under

nästa budgetår av anslagen till den statliga, kommunala och enskilda väghållningen

med sammanlagt 120,4 milj. kr. Mina förslag innebär en fortsatt

kraftig upprustning på vägväsendets område.

I fråga om anslagsmedlens användning vill jag beträffande investeringssidan

framhålla följande.

Vägupprustningen på landsbygden bör alltjämt och i första hand koncentreras

till de delar av vägnätet som är av särskild betydelse för näringslivets

transporter. Fortsatt upprustning av europavägarna till den internationellt

eftersträvade standarden är likaledes av hög angelägenhetsgrad.

Planeringsarbetet för om- och nybyggnader av vägar och broar bör

alltjämt inriktas på att så långa sammanhängande transportsträckor som

möjligt med god bärighetsstandard erhålles. Viss försiktighet bör likväl

iakttagas när det gäller att enbart genom ökning av de löpande underhållskostnaderna

söka öka bärigheten.

Genom den fortgående trafikutvecklingen och urbaniseringen har trafikproblemen

i de större tätortsregionerna blivit större än tidigare. Under

senare år har investeringarna i städerna till stor del avsett byggande av

infarts- och genomfartsleder. Genom dessa åtgärder får ifrågavarande trafikleder

en väsentligt ökad kapacitet. Den snabba trafikutvecklingen medför

emellertid att köbildningar ofta icke kan undvikas vid de tider på dygnet

då högtrafik råder. Köbildningen sammanhänger också med de synnerligen

stora svårigheter som föreligger för trafiken inom städernas centrala delar.

Det utan tvekan effektivaste sättet att medverka till ett rationellt fungerande

trafiksystem i storstadsområden är enligt min mening att, efter

erforderlig regionplanering, bygga ut de kollektiva trafikmedlen. Målsättningen

bör härvid vara att skapa ett kollektivt trafiksystem, som har en

sådan attraktivitet att det i väsentligt större utsträckning än nu utgör ett

ur den enskildes synpunkt fördelaktigt alternativ till den privata biltrafiken.

Även för storstadsområdena bör det vara en given trafikpolitisk målsättning

att skapa en tillfredsställande trafikstandard till så låga samhällsekonomiska

kostnader som möjligt. Som jag tidigare anfört ansluter den

träffade preliminära överenskommelsen rörande trafiken i storstockholmsregionen

väl till den här angivna målsättningen.

Vägbyggandet såväl på landsbygden som i städerna bör ske under särskilt

hänsynstagande till trafiksäkerhetens krav. Genom de undersökningar

och inventeringar som företagits och fortlöpande utföres, bl. a. i fråga om

trafikolyckornas orsaker och lokaliseringen av dessa olyckor, finnes ett

konkret underlag för sådana vägtekniska förbättringar, som direkt kan

öka trafiksäkerheten.

I fråga om det enskilda vägbyggandet bör en uppräkning av anslaget

ske med hänsyn till de anmälda bidragsbehoven. I detta sammanhang vill

jag också ta upp till behandling ett spörsmål om utvidgning av den kategori

enskilda vägar för vilka statsbidrag kan utgå. Chefen för jordbruksdepartementet

kommer senare vid behandlingen under nionde huvudtiteln

av anslaget till vägbyggnader å skogar i enskild ägo att framlägga förslag

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

11

rörande stödgivningen till skogsvägar. Förslaget innebär bl. a., att förhöjt

byggnadsbidrag skall kunna utgå till skogshuvudväg av särskild betydelse

ur fritidssynpunkt. Sådan betydelse bör skogshuvudväg kunna anses ha om

den kommer att utgöra tillfartsväg till naturområden som bör vara lätt tillgängliga

för rekreation och friluftsliv. Sådant naturområde kan vara trakten

kring en sjö, som är eu attraktiv badplats, eller ett område med särskilt lämplig

vintersportterräng. Särskild hänsyn bör tas till om området avsatts som

naturreservat med stöd av naturvårdslagen. Enligt kungörelsen den 19 december

1952 (nr 793) angående statsbidrag till enskild väghållning må byggnadsbidrag

utgå för sådan väg, som är av väsentlig betydelse såsom samfärdsled

för en bygds befolkning (byväg). Enskild väg av stor betydelse från

fritidssynpunkt kan således icke enligt hittills gällande bestämmelser erhålla

bidrag, därest den icke samtidigt utgör sådan byväg. Enligt min mening är

det angeläget, att möjligheter öppnas för att tillgodose det trafikbehov, som

föranledes av ett klart dokumenterat fritidsintresse. Det finns därför starka

skäl att staten i viss utsträckning lämnar bidrag till byggande av jämväl

andra enskilda vägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt än skogshuvudvägar.

Det föreliggande behovet av sådana vägar är dock inte närmare

utrett. Jag förordar därför, att bidragsgivningen får formen av eu försöksverksamhet

och att den lämpligen knyter an till bestämmelserna i kungörelsen

om statsbidrag till enskild väghållning. Vid den utredning i byggnadsärende,

varom länsstyrelse enligt kungörelsen regelmässigt har att föranstalta,

bör i här förevarande fali erforderligt samråd ske med statens

naturvårdsnämnd. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare

bestämmelser om försöksverksamheten.

Utförda undersökningar rörande vägnätets tillstånd från vägunderhållssynpunkt

visar, att betydande insatser erfordras i fråga om såväl egentligt

som förstärkt vägunderhåll för alt hålla vägnätet i ett tillfredsställande

skick. Genom den allt intensivare trafiken ökar förslitningen på vägnätet,

varigenom mera omfattande åtgärder än tidigare måste utföras. Jag anser

därför, att anslaget till vägunderhållet bör ytterligare ökas. I detta sammanhang

vill jag även erinra om den under föregående år genomförda

omläggningen till kalenderårsberäkning av vägunderhållsanslaget, vilken

medfört ökade möjligheter för styrelsen att rationellt utnyttja de medel, som

anvisas för verksamheten inom vägunderhållet. 1 sammanhanget vill jag

också framhålla, att under de senaste åren förstärkningsarbeten av betydande

omfattning utförts som beredskapsarbeten.

För gatuunderhållet i städerna föreslår jag eu anslagsuppräkning med

hänsyn främst till utökningen av det bidragsberättigade väg- och gatunätet.

Anslaget till det enskilda vägunderhållet bör ökas på grund av ökningen

av det vägnät som åtnjuter statsbidrag samt de fr. o. m. budgetåret 1963/64

vidgade bidragsmöjligheterna.

Under hänvisning till det anförda förordar jag, att den totala ökningen

av 120,4 milj. kr. för den statliga, kommunala och enskilda väghållningen

fördelas med 20 milj. kr. på det statliga vägunderhållet, 50 milj. kr. på

det ordinarie statliga vägbyggandet, 3 milj. kr. på det kommunala gatuunderhållet

och 40 milj. kr. på det kommunala gatubyggandet samt med

5 milj. kr. på det enskilda vägunderhållet och 2,4 milj. kr. på det enskilda

vägbyggandet.

Av de ordinarie anslagsmedlen har fr. o. in. budgetåret 1962/63 till vissa

län avsatts vägbyggnads- och vägunderhållsmedel att användas under sär
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1965

skilt beaktande av arbetsmarknadspolitiska synpunkter. Sedan budgetåret

1983/64 har dessa medel tilldelats Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Genom att

tilldelningen av dessa medel har förbundits med föreskrifter av nämnda

innebörd har ytterst angelägna arbeten kunnat inordnas i den ordinarie

väghållningsverksainheten under beaktande av såväl arbetsmarknadsmässiga

som vägpolitiska önskemål. Någon ändring i denna medelsdisposition

synes icke böra ske under budgetåret 1965/66. Jag föreslår därför, att de

förenämnda länen tilldelas 40 milj. kr. av vägbyggnadsanslagen och 20

milj. kr. av vägunderhållsanslagct. Sistnämnda belopp bör användas till

sådana förstärkningsarbeten, som erfordras för att möjliggöra oljegrusning

eller s. k. enkel beläggning. Vid dispositionen av ifrågavarande anslagsbelopp

bör, liksom tidigare, arbetsmarknadspolitiska synpunkter beaktas

i fråga om val av projekt ur flerårsplanerna, deras lokalisering, igångsättning,

anställning av arbetskraft m. in.

Vägbyggnadsförctagen på landsbygden utföres dels i väg- och vattenbyggnadsverkets

regi, dels som entreprenadarbeten. Kostnaderna för företag

utförda i egen regi har under åren 1961—1963 uppgått till resp. 136, 153

och 170 milj. kr. Dessa belopp utgör resp. 40, 44 och 42 % av de ordinarie

statliga väginvesteringarna under förenämnda år, exklusive projekteringsoch

marklösenkostnader. Samtidigt har den i egen regi sysselsatta arbetsstyrkan

minskat på grund av den fortgående rationaliseringen. I skrivelse

den 6 december 1963 har Svenska vägarbetareförbundet framfört vissa synpunkter

på frågan om avvägningen mellan egenregi- och entreprenadverksamhet.

Enligt min mening måste vägbyggnadsverksamheten utövas på

sådant sätt, att en fortlöpande kostnadskontroll kan upprätthållas såväl

i arbeten i egen regi som i entreprenadarbeten. Härför erfordras en riktigt

kostnadsredovisad verksamhet i egen regi av icke alltför begränsad omfattning

avseende olika slag av vägbyggnadsföretag. Det ankommer på styrelsen

att fortlöpande ägna frågan om verksamheten i egen regi uppmärksamhet

och att ge denna verksamhet sådan omfattning, som erfordras för

en effektiv kostnadskontroll.

I fråga om väg- och gatubyggandet i städerna har under senare år eu

viss koncentration skett till storstadsområdena. 1 såväl Stockholm som

Göteborg pågår eller planeras flera storföretag. Utbyggnaden av Essingeleden

och Tegelbacken i Stockholm samt Tingstadsleden och Älvsborgsleden

i Göteborg pågår. De sammanlagda kostnaderna för dessa företag kan

beräknas till storleksordningen 700 milj. kr., varav på Essingeleden och

Tingstadsleden belöper mer än 500 milj. kr. Med den av mig i det föregående

förordade medelsanvisningen för väg- och gatubyggandet i städerna

kan de nämnda trafikledsbyggena fullföljas planenligt.

De nedlagda kostnaderna för beredskapsarbeten uppgick under år 1963

till sammanlagt 263 milj. kr. Härav har 181 milj. kr. eller 69 % kommit

norrlandslänen till godo. Omfattningen av beredskapsarbetena i norrlandslänen

under senare år har beaktats vid uppgörandet av flerårsplanerna för

perioden 1964—1968 genom alt länen i södra och mellersta Sverige tillförts

en ökad andel av totalbeloppen i planerna i jämförelse med närmast föregående

period. Vidare har arbetskraft, som tillfälligt behövt beredas sysselsättning

genom arbetsmarknadsmyndigheternas försorg, använts i beredskapsarbeten

i södra och mellersta Sverige. För innevarande budgetår har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen planerat sådana arbeten för ca 70 milj. kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

13

vid vilka 900 man från områden med relativt liög arbetslöshet beräknas

få sysselsättning.

1 detta sammanhang vill jag även anmäla ett anslagsspörsmål avseende

viss hälsoundersökning. I skrivelse den 30 oktober 1963 hemställde vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen att få utföra en teknisk-medicinsk undersökning

avseende risker för ohälsa hos personal, sysselsatt vid väg- och vattenbyggnadsverkets

kross- och sorterverk. Kungl. Maj :t har genom beslut den

9 september 1964 medgivit, att styrelsen må utföra ifrågavarande undersökning

samt för bestridande av kostnaderna härför taga i anspråk högst

70 000 kr. av reservationsanslaget till vägunderhållet.

Sammanfattningsvis föreslår jag, att till det statliga vägunderhållet anvisas

490 milj. kr., vilket innebär en ökning med 20 milj. kr. i förhållande

till det för kalenderåret 1965 avsedda beloppet. Jämfört med det för innevarande

budgetår anvisade anslaget, som avser tiden 1/7 1964—31/12 1965,

är detta en minskning med 205 milj. kr.

Jag förordar vidare, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar

äskas hos riksdagen med sammanlagt 610 milj. kr.

Det bör få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt som gäller

för innevarande budgetår att i den mån arbetsmarknadsläget så medgiver

eller påkallar bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten

utöver angivna medelsomslutning om 610 milj. kr. genom

att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de

medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den ordinarie

verksamheten under andra halvåret 1966. Kungl. Maj:t bör även ha

befogenhet att minska byggnadsverksamheten om detta erfordras ur arbetsmarknadssynpunkt.

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker

jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om ett anslag av 79 milj. kr.

till bidrag till underhåll av vägar och gator. För det kommunala väg- och

gatubyggandet tillstyrker jag en arbetsomslutning under år 1966, som motsvarar

270 milj. kr. i statsbidrag. Anslaget till bidrag till byggande av vägar

och gator torde böra tagas upp med detta belopp.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar

jag, att till bidrag till underhåll av enskilda vägar anvisas 37,5 milj. kr.

Anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar torde böra uppföras

med 20 milj. kr. Totalt äskas alltså för bidrag till enskild väghållning 57,5

milj. kr.

För administrativa och diverse ändamål beräknar jag under andra anslag

under sjätte huvudtiteln sammanlagt 196,8 milj. kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen. Under åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna

föreslås därjämte att 455,5 milj. kr. skall avräknas mot dessa medel.

Totalt skulle alltså för de till administration m. in. hänförliga ändamålen

652,3 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen, vilket i förhållande

till innevarande budgetår innebär en ökning med 274,4 milj. kr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som

avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1965/66 uppgå

lill sammanlagt (490 + 610 + 71) + 270 + 57,5 + 652,3) 2 158,7 milj. kr. eller

exakt angivet 2 158 734 400 kr., vilket innebär eu ökning i förhållande till

motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbclopp

med omkring 128,7 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet har beräknat inkomsterna på automo
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

bilskattemedlens specialbudget (inkl. trafikomläggningsskatt) för budgetåret

1965/66 till sammanlagt 2 222 milj. kr.

Av sistnämnda belopp skulle alltså 2 159 milj. kr. disponeras för att täcka

anslag på driftbudgeten medan ca 63 milj. kr. torde få tillföras budgetutjämningsfonden

och där redovisas under särskild titel.

Till Vägunderhållet (punkt B 7. s. 49 och 50) beräknas ett reservationsanslag

av 490 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I fråga om Byggande av vägar och broar föreslås (punkterna B 8—11,

s. 50—52) reservationsanslag av sammanlagt 610 milj. kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

I följande sammanställning redovisas bl. a. till förenämnda ändamål för

innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade medel.

Anslag

Netto-

Reserva-

Anslag

Styrelsens Departe-

1963/64

utgift

tion vid

1964/65

förslag

ments-

1963/64

budget-

1965/66

chefens

årets

förslag

utgång

1965/66

miljoner kronor

8.

Byggande av riksvägar

275,0

255,9

198,9

295,0

350,0

340,0

9.

Byggande av länsvägar

202,0

173,4

116,0

210,0

218,0

214,0

10.

Byggande av ödebygds-

vägar................

5,0

8,4

8,6

11,0

12,0

12,0

11.

Byggande av storbroar

18,0

26,6

12,4

44,0

40,0

44,0

500,0

464,3

335,9

560,0

620,0

610,0

Departementschefen har beträffande anslagen till byggande av vägar och

broar anfört följande.

Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten

under år 1963 uppgick till 433,7 milj. kr. För år 1964 har

fastställts en medelsförbrukningsram av 500 milj. kr.

För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamhet under år

1965 har riksdagen i enlighet med förslag i 1964 års statsverksproposition

angivit en ram av 560 milj. kr.

Den vid ingången av år 1965 disponibla medelsbchållningen under förevarande

anslag kan beräknas till 585,6 milj. kr. Den marginal om 25,6 milj.

kr., som således skulle föreligga mellan de tillgängliga medlen och ramen

för år 1965, kan komma att visa sig så liten eller så fördelad att vissa administrativa

svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen av

560 milj. kr. Kungl. Maj :t bör på samma sätt som gällt för år 1964 i mån

av behov — för att uppnå den sammanlagda medelsförbrukningsramen —

bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för verksamheten under

år 1965 i förväg taga i anspråk medel från väganslagen för budgetåret

1965/66.

För den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under år 1966 har

jag under den allmänna översikten över beräkningen av väganslagen förordat

anslag om sammanlagt 610 milj. kr. Härav bör ett lämpligt avvägt belopp

reserveras för vägbyggnadsarbeten i samband med järnvägsnedläggningar

och för speciella vägbyggnadsändamål av olika slag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

15

Medelsförbrukningen under anslagen till byggande av riksvägar och byggande

av länsvägar kan med hänsyn till föreliggande reservationsmedelsbehållningar

tillgodoses i avsedd omfattning även med en viss reducering

av anslagen i förhållande till styrelsens äskanden. Under anslaget till byggande

av storbroar däremot kan förbrukningen beräknas bli större än som

kunde förutses vid tidpunkten för avgivandet av styrelsens anslagsframställning.

Jag har därför berett styrelsen tillfälle att under hand ange den

fördelning av anslagsmedlen, som styrelsen vid den av mig förordade totala

medelsförbrukningen anser mest lämplig. Styrelsen har därvid föreslagit

följande fördelning, nämligen 340 milj. kr. eller 56 % på anslaget till byggande

av riksvägar, 214 milj. kr. eller 35 % på anslaget till byggande av

länsvägar, 12 milj. kr. eller 2 % på anslaget till byggande av ödebygdsvägar

samt 44 milj. kr. eller 7 % på anslaget till byggande av storbroar. Jag finner

den av styrelsen föreslagna anslagsfördelningen böra godtagas.

Beträffande Bidrag till underhåll av vägar och gator föreslås (punkt B 12.,

s. 52 och 53) ett förslagsanslag av 79 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till Bidrag till byggande av vägar och gator föreslås (punkt B 13., s. 53

och 54) ett reservationsanslag av 270 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen anför, under hänvisning till sin anmälan i den allmänna

översikten över beräkningen av väganslagen, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bör givas rätt att för år 1966 ställa i utsikt statsbidrag intill

ett belopp av 270 milj. kr. Detta innebär en höjning med 40 milj. kr. i förhållande

till den beräknade omslutningen för år 1965. För budgetåret 1965/66

torde böra anvisas ett anslagsbelopp, som motsvarar ett bidragsbehov av

270 milj. kr.

Beträffande Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. förordas (punkt

B 14., s. 54—56) ett reservationsanslag av 37,5 milj. kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen, vilket innebär en uppräkning av innevarande budgetårs

anslag med 5 milj. kr. Vidare föreslås medgivande att under budgetåret

1965/66 bevilja statlig lånegaranti för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar till ett totalbelopp av 100 000 kr.

I fråga om Bidrag till byggande av enskilda vägar föreslås (punkt B 15.,

s. 56 och 57) ett reservationsanslag av 20 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen anför att med hänsyn till de ökade anspråken på bidrag

från förevarande anslag en höjning av anslaget bör ske. Vidare erinrar

departementschefen om att han under den allmänna översikten över beräkningen

av väganslagen förordat en viss försöksvis utvidgning av bidragsområdet

för den enskilda väghållningen. Därest riksdagen icke finner anledning

till erinran mot de av styrelsen föreslagna ändringarna i gällande före
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

skrifter om uppdelning av statsbidraget i vissa fall för två eller tre år avser

departementschefen att senare föreslå Kungl. Maj :t att meddela beslut i

överensstämmelse med styrelsens förslag. Den sammanlagda ökningen av

medelsbehovet under anslaget uppskattas till 2,4 milj. kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundin m. fl. (I: 447) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund m. fl. (II: 535), i vilka hemställts

I. att riksdagen vid sin behandling

a) av Vägunderhållet under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1965/66

måtte anvisa ett reservationsanslag av 520 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen,

b) av Byggande av riksvägar under sjätte huvudtiteln för budgetåret

1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 350 milj. kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen,

c) av Byggande av länsvägar under sjätte huvudtiteln för budgetåret

1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 218 milj. kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen,

d) av Byggande av storbroar under sjätte huvudtiteln för budgetåret

1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 40 milj. kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen,

e) av Bidrag till byggande av vägar och gator under sjätte huvudtiteln för

budgetåret 1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 285 milj. kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen,

f) av Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. under sjätte huvudtiteln

för budgetåret 1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 41 milj.

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, samt

g) av Bidrag till byggande av enskilda vägar under sjätte huvudtiteln för

budgetåret 1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 25 milj. kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om närmare

preciseringar, när det gäller disponerande av automobilskattemedel för bidrag

till byggande av tunnelbanor, på i motionerna anförda grunder;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sveningsson (I: 449) och den andra inom andra kammaren av herr

Bengtson i Solna m. fl. (11:530), i vilka hemställts att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t dels hemställa om en allsidig utredning på sätt

i motionerna närmare angives om vägväsendets framtida finansiering med

särskild hänsyn till starkt kapitalkrävande anläggningar, såsom motorvägar,

tunnelbanor och storbroar, dels ock giva Kungl. Maj :t till känna vad

i motionerna framhållits rörande godkännande av den träffade principöverenskommelsen

rörande det kollektiva trafiksystemet i Storstockholm;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

17

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ferdinand Nilsson m. fl. (I: 30) och den andra inom andra kammaren

av herrar Larsson i Luttra och Persson i Heden (II: 38), i vilka hemställts

att riksdagen ville uttala att bidrag av automobilskattemedel icke skall utgå

för storstadsregionernas tunnelbanebyggen samt att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer om ny prövning av förslaget om bidrag av andra

statsmedel för sådana uppgifter;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Skärman och Åkerlund (I: 1S9) och den andra inom andra kammaren

av herrar Jönsson i Ingemarsgården och Bohman (II: 251), i vilka hemställts

att riksdagen, med avslag på Kungl. Maj :ts yrkande om godkännande

av förordade grunder för statsbidrag till byggande av tunnelbanor, måtte

1 skrivelse till Kungl. Maj:t dels hemställa om en allsidig utredning på sätt i

motionerna närmare angives om vägväsendets framtida finansiering, dels

ock giva Kungl. Maj :t till känna vad i motionerna framhållits rörande godkännande

av den träffade principöverenskommelsen rörande det kollektiva

trafiksystemet i Storstockholm;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lars Larsson m. fl. (I: 438) och den andra inom andra kammaren av

herr Johansson i Norrköping m. fl. (II: 537), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en utredning

av de i motionerna berörda frågorna angående samordning av lokaltrafiken

ute i landet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Johan Olsson och Svanström (I: 32) och den andra inom andra

kammaren av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (11:37), i vilka hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära en länsvis utförd

inventering över sådana vägar som i avvaktan på en framtida ombyggnad

redan nu bör bli föremål för en enklare upprustning för undanröjande av

de värsta trafikfällorna och därigenom förebygga uppenbara olycksrisker,

samt att erforderliga medel härtill ställes till vägförvaltningarnas förfogande;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Wikberg och Erik Olsson (I: 190) och den andra inom andra

kammaren av herr Larsson i Nordcrön m. fl. (11:252), i vilka hemställts

att riksdagen vid behandlingen av kommunikationshuvudtiteln, punkt B 7,

Vägunderhållet, måtte hesluta en uppräkning av Kungl. Maj:ts förslag med

1,5 milj. kr., att disponeras för ett forcerat vägunderhåll inom Jämtlands

län i enlighet med vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Risberg in. fl. (I: 188) och den andra inom andra kammaren av herr

Carlshamre in. fl. (11:249), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till

2 —Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 saml. Nr 6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Kungi. Maj :t måtte hemställa att frågan om motorvägarnas mittskiljeremsor

måtte göras till föremål för en skyndsam utredning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Åkerlund (I: 293) och den andra inom andra kammaren av herr Wennerfors

(11:354), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte giva till känna vad i motionerna anförts rörande sanitära anordningar

vid parkeringsplatser;

dels en inom andra kammaren av herrar Franzén i Träkumla och Gustafsson

i Stenkyrka väckt motion (II: 531), vari hemställts att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning och förslag

rörande särskilt fraktlindringsbidrag, att avräknas mot bilskattemedlen,

för transport av motorfordon på reguljär båtlinje mellan Gotland och

fastlandet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ferdinand Nilsson m. fl. (I: 85) och den andra inom andra kammaren

av herr Svensson i Vä m. fl. (II: 112), i vilka föreslagits att till Bidrag till

underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1965/66 anvisas ett reservationsanslag

av 41 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedel; att

till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1965/66 anvisas ett

reservationsanslag av 25 milj. kr. att avräknas mot automobilskattemedel;

samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att vid utarbetande

av nya planer för vägväsendets upprustning beaktas, att den förbättrade

vägstandard, som motorismens utveckling erfordrar och av denna

betalas, måtte komma även de enskilda vägarna till del genom väsentligen

ökade bidrag för upprustning och underhåll av mera trafikerade genomfartsvägar,

eventuellt genom sådana vägars intagande till allmänt underhåll

i betydligt ökad omfattning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ahlsten och Georg Pettersson (I: 46) och den andra inom andra

kammaren av herr Franzén i Träkumla m. fl. (11:57), i vilka hemställts

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att

skyndsam utredning vidtages syftande till att det nuvarande enskilda vägunderhållet

m. m. samordnas med den statliga vägförvaltningen;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Hamrin i Kalmar och Jönsson

i Ingemarsgården väckt motion (11:80), vari hemställts att riksdagen

måtte besluta att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr. att avräknas mot

automobilskattemedel.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna II: 535, II: 530, I: 30, II: 251, II: 537, II: 37,

II: 252, I: 188, I: 293, II: 531, I: 85,1: 46 och II: 80.

Utskottet. I sina petita för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lämnat en översikt över de senaste årens utvecklingstendenser inom

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196i>

19

näringsliv och befolkning samt beräknade förändringar under de närmaste

tio å femton åren. Styrelsen, som i anslutning härtill berört de konsekvenser

för vägplanering och vägupprustning dessa förändringar kan antagas

medföra, har vidare redogjort för vägnätets tillstånd och upprustningsbehov

samt flerårs- och fördelningsplanernas omfattning och inriktning. Mot

bakgrund härav och efter att ha erinrat om att de investeringsbelopp styrelsen

tidigare ansett erforderliga för den ordinarie vägbyggnadsverksamheten

under budgetåren 1963/64—1965/66 angivits till resp. 500, 560 och

620 milj. kr., har styrelsen för nästa budgetår hemställt om en medelsanvisning

för ändamålet om 620 milj. kr.

Departementschefen redogör inledningsvis för det faktiska utfallet av statens

utgifter för väg- och gatubyggandet under åren 1958—1963 samt de

beräknade utgifterna under åren 1964 och 1965 — allt i förhållande till vägplanens

förslag. Enligt denna redovisning uppgår i vad avser landsbygdens

vägar den beräknade merinvesteringen t. o. in. 1965 i förhållande till vägplanen

till eu 475 milj. kr., medan för städernas del investeringarna beräknas

underskrida de i vägplanen förutsatta med totalt ca 180 milj. kr. Vid jämförelsen

måste emellertid beaktas att väghållningen beträffande ca 1 100 km

av städernas vägar och gator övertagits av kronan fr. o. m. den 1 januari

1961, varför den angivna eftersläpningen bör reduceras med ett belopp

som motsvarar de i detta vägnät gjorda investeringarna.

För nästa budgetår bör enligt departementschefen anslagen till de ordinarie

statliga väginvesteringarna upptagas med 610 milj. kr. Det förutsättes

vidare få ankomma på Kungl. Maj :t att därest arbetsmarknadsläget

så medgiver eller påkallar bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

utöka byggnadsverksamheten utöver angivna medelsomslutning av 610 milj.

kr. genom att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp

av de medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den

ordinarie verksamheten under andra halvåret 1966.

Anslaget till det statliga vägunderhållet upptages med 490 milj. kr. Till

den kommunala väghållningen förordas 270 milj. kr. för byggande av vägar

och gator samt 79 milj. kr. till underhåll av vägar och gator. Anslagen för

enskild väghållning upptages med sammanlagt 57,5 milj. kr.

Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag i fråga om den statliga, kommunala

och enskilda väghållningen innebär eu total anslagshöjning för

nästa budgetår om 120,4 milj. kr., fördelad med 20 milj. kr. på det statliga

vägunderhållet, 50 milj. kr. på det ordinarie statliga vägbyggandet, 3 milj.

kr. på det kommunala gatuunderhållet och 40 milj. kr. på det kommunala

gatubyggandet samt med 5 milj. kr. på det enskilda vägunderhållet och 2,4

milj. kr. på det enskilda vägbyggandet.

För administrativa och diverse ändamål äskas — inklusive vissa anslag

under åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna — sammanlagt 652,3

milj. kr. Det totalbelopp, som avses skola täckas av automobilskattemedlen,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1065

skulle enligt beräkningarna därmed uppgå till sammanlagt (490 + 610 +

79 + 270 + 57,5 + 652,3) 2 158,7 milj. kr. I förhållande till motsvarande på

riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag innebär detta eu ökning

med ca 128,7 milj. kr. Då inkomsterna (inklusive trafikomläggningsskatten)

av automobilskattemedlen beräknas till 2 222 milj. kr., skulle således

det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet på vägväsendets

specialbudget, vilket per den 30 juni 1964 uppgick till ca 828 milj.

kr., komma att under budgetåret uppgå till ca 63 milj. kr.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande anslagsfrågor funnit medelsanvisningen

till Vägunderhållet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

böra upptagas med 490 milj. kr., vilket innebär en ökning med 20 milj. kr.

i förhållande till det för kalenderåret 1965 avsedda beloppet. Det i motionerna

1: 447 och II: 535 framförda yrkandet om en uppräkning av anslaget

till 520 milj. kr. avstyrkes följaktligen. Ej heller kan utskottet tillstyrka att

— på sätt i motionerna I: 190 och II: 252 föreslagits — en uppräkning sker

med 1,5 milj. kr., att i sin helhet disponeras för ett forcerat vägunderhåll i

Jämtlands län.

Vidkommande anslagen till den ordinarie vägbyggnadsverksamheten har

utskottet ävenledes — med hänsyn till de ökningar beräkningarna innebär

och med beaktande jämväl av övriga av departementschefen anförda skäl —

funnit sig kunna godtaga Kungl. Maj :ts förslag om en total medelsanvisning

om 610 milj. kr. samt den fördelning på olika anslagsändamål som därvid

förordats. Utskottet avstyrker således de yrkanden om en högre medelsanvisning

och ändrad fördelning, som framförts i motionerna 1: 447 och

11:535.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört har

inte givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill sålunda icke heller

motsätta sig att, på sätt Kungl. Maj :t förordat, 40 milj. kr. av vägbyggnadsanslagen

och 20 milj. kr. av vägunderhållsanslaget disponeras för särskilda

arbeten inom Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län. Vid dispositionen av dessa anslagsmedel

skall, liksom tidigare, arbetsmarknadspolitiska synpunkter beaktas

i fråga om val av projekt ur flerårsplanerna, deras lokalisering, igångsättning,

anställning av arbetskraft m. m.

Anslaget till bidrag till underhåll av städernas vägar och gator bör i enlighet

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens av departementschefen tillstyrkta

förslag upptagas med 79 milj. kr.

Även anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator bör enligt utskottets

mening upptagas med av Kungl. Maj :t beräknat belopp, dvs. 270

milj. kr. Den i motionerna 1:447 och 11:535 föreslagna uppräkningen till

285 milj. kr. avstyrkes därför.

Beträffande bidragsanslagen till enskilda vägar får utskottet anföra följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1905

21

Vid bedömningen av de med denna bidragsgivning sammanhängande frågorna

måste, såsom utskottet tidigare framhållit, hänsyn tagas till det enskilda

vägnätets betydelse för näringslivet och kommunikationerna i allmänhet.

Det är sålunda av intresse både för det allmänna och för väghållar11a

själva att de enskilda vägarna utbyggs och underhålls på ett rationellt

och ändamålsenligt sätt. Av samma skäl och med beaktande jämväl av kostnaderna

för denna väghållning framstår en insats från statens sida som

välmotiverad.

Avsevärda förbättringar i bidragsgivningen har dock nyligen genomförts.

Vid 1963 års riksdag beslutades således bl. a. en femprocentig höjning av

underhållsbidragen och eu tioprocentig höjning av byggnadsbidragen. Vissa

undersökningar pågår dessutom i syfte att åstadkomma ytterligare förbättringar

av bidragssystemet. Med hänsyn bl. a. till angivna förhållanden har

utskottet funnit sig böra godtaga Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar — innebärande

att till bidrag till underhåll och byggande av enskilda vägar anvisas

resp. 37,5 och 20 milj. kr. — dvs. en ökning i förhållande till innevarande

budgetår med sammanlagt 7,4 milj. kr. Utskottet har icke funnit anledning

till erinran mot vad departementschefen därvid i övrigt anfört, vilket bl. a.

innebär att möjligheter öppnas för bidragsgivning avseende s. k. fritidsvägar.

Yrkandena i motionerna 1:447 och 11:535 samt 1:85 och II: 112 om

en höjning av förevarande anslag till 41 milj. kr. resp. 25 milj. kr. samt i

motionen 11:80 om en uppräkning av enbart anslaget till byggnadsbidrag

till 25 milj. kr. avstyrkes följaktligen.

I de båda likalydande motionerna 1:85 och II: 112 har även yrkats att

riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa, att vid utarbetandet av nya

planer för vägväsendets upprustning beaktas, att den förbättrade vägstandard,

som motorismens utveckling erfordrar och av denna betalas, måtte

komma även de enskilda vägarna till del genom väsentligt ökade bidrag för

upprustning och underhåll av mera trafikerade genomfartsvägar, eventuellt

genom sådana vägars intagande till underhåll i betydligt ökad omfattning.

Då enligt direktiven för vägplaneutredningen denna även har att i grova

drag söka att ange utbyggnadsbehoven för de statsbidragsberättigade enskilda

vägarna på landsbygden, kan utskottet ej finna det motiverat att från

riksdagens sida nu begära ytterligare utredning i ämnet och avstyrker därför

motionerna i denna del.

I motionerna I: 46 och II: 57 har yrkats att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj:t hemställa, att skyndsam utredning vidtages, syftande till att det nuvarande

enskilda vägunderhållet samordnas med den statliga vägförvaltningen.

I anledning härav må erinras om att i anslutning till 1963 års

bidragsbeslut även prövades de i nämnda motioner berörda frågorna om en

samordning i skilda hänseenden av den enskilda väghållningen med den

statliga samt frågan om kommunernas handhavande av den enskilda väghållningen.

Utskottet finner därför icke skäl föreligga att från riksdagens

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

sida ånyo begära utredning i ämnet och avstyrker därför även dessa motioner.

Vidkommande vissa andra motionsledes väckta frågor får utskottet anföra

följande.

I motionerna I: 32 och II: 37 har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Ivungl. Maj :t måtte begära en länsvis utförd inventering över sådana vägar,

som i avvaktan på en framtida ombyggnad redan nu bör bli föremål för en

enklare upprustning för att undanröja de värsta trafikfällorna och därigenom

förebygga uppenbara olycksrisker, samt att erforderliga medel därtill

ställes till vägförvaltningarnas förfogande. Utskottet får i anledning härav

erinra om den inventering och prövning av utbyggnadsbehovet för vägnätet

i dess helhet, soin kontinuerligt sker och som ligger till grund för de

flerårsplaner, som jämlikt vägstadgans bestämmelser upprättas för att

tjäna till ledning vid fördelningen av de medel, som beviljas för olika vägbyggnadsändamål.

Fördelningen av investeringsmedel de skilda landsdelarna

och väggrupperna emellan sker därvid på grundval av en noggrann angelägenhetsgradering

och efter vederbörande regionala och lokala myndigheters

hörande.

Med beaktande härav och då utskottet dessutom anser sig kunna utgå

från att vägmyndigheterna även eljest fortlöpande följer behovet av smärre

förbättringsåtgärder samt inom ramen för tillgängliga medel vidtager i anledning

härav erforderliga åtgärder, synes någon särskild åtgärd från riksdagens

sida i det av motionärerna angivna syftet ej vara av hehovet påkallad.

Motionerna avstyrkes därför.

I motionerna I: 293 och II: 354 har hemställts att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte giva till känna vad i motionerna anförts rörande sanitära

anordningar vid parkeringsplatser. Härmed sammanhängande frågor

har emellertid sedan länge varit föremål för bl. a. vägmyndigheternas uppmärksamhet

och även föranlett vissa åtgärder från deras sida. Då spörsmålen

härom, enligt vad utskottet erfarit, också upptagits till prövning av

1960 års vägsakkunniga, torde någon särskild framställning i ämnet från

riksdagens sida ej vara erforderlig, varför motionerna i fråga avstyrkes.

Vidkommande det i motionerna I: 188 och II: 249 framförda yrkandet —

att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa att frågan om motorvägarnas

mittskiljeremsor måtte göras till föremål för skyndsam utredning —- vill utskottet erinra om att vägplaneutredningen jämlikt givna direktiv bl. a.

har att verkställa en översyn av tillämpade geometriska och byggnadstekniska

normer. Beträffande den geometriska standarden bör utredningen sålunda

på nytt utreda och överväga de normer som bör vara bestämmande

för denna, varvid uppmärksamhet bör ägnas frågorna om dimensionerande

hastighet samt vägsektionernas utformning. Vid behandlingen av angivna

spörsmål bör särskild hänsyn tagas till den inverkan som ändrade normer

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

23

kan antagas få på transporternas ekonomi och effektivitet samt på trafiksäkerheten,

varjämte jämförelser bör göras med de normer som tillämpas

i andra länder och med internationella rekommendationer. Någon särskild

åtgärd i ämnet från riksdagens sida synes med hänsyn till det anförda ej

påkallad, och utskottet avstyrker därför motionerna.

I motionen II: 531 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte hemställa

om en skyndsam utredning samt förslag rörande särskilt fraktlindringsbidrag,

att avräknas mot automobilskattemedlen, för transport av motorfordon

på reguljär båtlinje mellan Gotland och fastlandet. I anledning

härav må erinras om att särskild sakkunnig tillkallats för att verkställa utredning

i frågan om trafiken mellan Gotland och fastlandet. Utskottet har

med hänsyn härtill ej ansett sig kunna f. n. tillstyrka någon ytterligare åtgärd

i ämnet från riksdagens sida och avstyrker följaktligen motionen i

fråga.

I förevarande sammanhang har departementschefen upptagit frågan om

den kollektiva närtrafiken i storstockholmsområdet samt i anslutning härtill

erinrat om den principöverenskommelse rörande denna, som träffats

mellan Stockholms stads och landstingets företrädare och i de delar, som

berör statens järnvägar, godkänts av järnvägsstyrelsen. Överenskommelsen,

vars huvudsakliga innebörd framgår av den å s. 7—9 i det föregående lämnade

redogörelsen för Kungl. Maj :ts förslag, har träffats under förutsättning

att statsbidrag utgår med 95 % av kostnaderna för s. k. underbyggnad för

de i överenskommelsen angivna tunnelbanorna, inberäknat kostnaderna

för marklösen. Departementschefen anser för sin del att staten bör aktivt

stödja en utbyggnad för kollektiv närtrafik av detta slag. I anslutning härtill

framhålles bl. a. att eu kapacitetsjämförelse ger vid handen att, därest

trafikförsörjningen i en större tätortsregion — inom ramen för vad som

från stadsbyggnadsmässiga och andra synpunkter är praktiskt möjligt —

till övervägande del skall baseras på busstrafik och individuell biltrafik,

erforderliga investeringar för utbyggnad av väg- och gatunätet torde bli avsevärt

mer kostnadskrävande än de behöver bli vid tillgång till ett väl utbyggt

tunnelbanesystem. Det anses därför motiverat att s. k. underbyggnad för

tunnelbanor i likhet med vad som gäller för vägar och gator göres statsbidragsberättigande.

Medel för bidrag till sådana kostnader föreslås sålunda

kunna fr. o. in. budgetåret 19G5/66 — efter angelägenhetsprövning — anvisas

från anslagen till väg- och gatubyggande.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har motionsledes vissa erinringar

framförts. Sålunda har i motionerna I: 447 och II: 535 bl. a. yrkats, att riksdagen

hos Kungl. Maj :t måtte anhålla om närmare preciseringar när det

gäller disponerande av automobilskattemedel för bidrag till byggande av

tunnelbanor. I motionerna I: 449 och II: 530 har yrkats att riksdagen måtte

dels hos Kungl. Maj :t hemställa om en allsidig utredning om vägväsendets

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

framtida finansiering, med särskild hänsyn till starkt kapitalkrävande anläggningar,

såsom motorvägar, tunnelbanor och storbroar, dels ock giva

Kungl. Maj :t till känna vad i motionerna framhållits angående godkännande

av den träffade principöverenskommelsen rörande det kollektiva trafiksystemet

i Storstockholm. I motionerna I: 189 och 11:251 har yrkats att

riksdagen, med avslag å de av Kungl. Maj :t förordade grunderna för statsbidrag

till byggande av tunnelbanor, måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om

en allsidig utredning om vägväsendets framtida finansiering, dels ock giva

Kungl. Maj :t till känna vad i motionerna framhållits beträffande godkännande

av den träffade principöverenskommelsen rörande det kollektiva trafiksystemet

i Storstockholm. I motionerna 1:30 och 11:38 har yrkats att

riksdagen ville uttala att bidrag av automobilskattemedel icke skall utgå

för storstadsregionernas tunnelbanebyggen samt att riksdagen hos Kungl.

Maj :t hemställer om ny prövning av förslaget om bidrag av andra statsmedel

för sådana uppgifter. Slutligen har i motionerna 1:438 och 11:537 yrkats

att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om utredning av de i motionerna

berörda frågorna angående samordning av lokaltrafiken ute i landet.

Utskottet vill för sin del till en början erinra om vissa principiella ställningstaganden

vid 1963 års riksdagsbeslut rörande den statliga trafikpolitiken

m. m. I sitt av riksdagen sedermera godkända utlåtande nr 1 underströk

sålunda sammansatta stats- och tredje lagutskottet angelägenheten

av att en rationell samordning av investeringsverksamheten på trafikområdet

kommer till stånd, varvid målsättningen borde vara att skapa ett trafiksystem

där de olika trafikanläggningarna och transportmedlen på ett optimalt

sätt kompletterar varandra. Till en aktiv trafikpolitik hörde vidare,

enligt utskottet, att man i väsentligt större utsträckning än tidigare centralt

och regionalt kunde -— i samarbete mellan statliga och kommunala myndigheter

samt enskilda organisationer — fortlöpande planera och verka för

lämplig avvägning av trafikinvesteringarna och en rationell uppläggning av

trafiken, allt i syfte att skapa bästa möjliga trafikservice.

Vad speciellt beträffade samordningsproblemen i storstadsregionerna erinrades

om departementschefens uttalande att för stockholmsområdets del

en medverkan från statens sida till en lämplig lösning härav syntes motiverad.

Målet för arbetet härvidlag angavs vara att mot bakgrund av bl. a. regionplanen

uppnå en lösning som innebure en fullgod trafikservice inom området

till lägsta samhällsekonomiska kostnad.

Det nu framlagda förslaget till lösning av den storstockholmska närtrafiken

står enligt utskottets uppfattning i överensstämmelse med angivna

principer. Såsom departementschefen framhållit kan, med den gemensamma

planering och samordning inom närtrafiken som uppnås genom utökad

tunnelbanetrafik och övriga i överenskommelsen angivna åtgärder, vägande

skäl anföras för att staten bör stödja en utbyggnad för kollektiv närtrafik

av detta slag. Det anförda bör enligt utskottets uppfattning givet ris gälla

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 196ö

25

inte bara stockholmsområdet utan även andra regioner där liknande frågeställningar

kan komma att aktualiseras. Utskottet förutsätter också att

Ivungl. Maj :t med uppmärksamhet följer utvecklingen inom andra delar av

landet samt, därest så befinnes påkallat, vidtager i anledning härav eventuellt

erforderliga åtgärder. Vidare vill utskottet kraftigt understryka departementschefens

uttalande, att utgångspunkten i princip måste vara, att

de i den preliminära överenskommelsen angivna statsbidragen skall rymmas

inom ramen för en eljest normal ökning av gatu- och väganslagen till regionen.

I anslutning härtill och med anledning av vissa yrkanden i de förenämnda

motionerna må framhållas, att den föreslagna utvidgningen av tilllämpningsområdet

för bidragsgivningen icke i och för sig avses medföra en

ökning i den totala medelstilldelningen av automobilskattemedel utan

främst öppna möjligheter för eu alternativ användning av bidragsmedel i

vad avser byggande av tunnelbanor och yttrafikleder. Frihet skall alltså

därvid föreligga att i princip välja det alternativ, som ur samhällsekonomiska

och trafikekonomiska synpunkter bedöms som den fördelaktigaste lösningen.

Medelstilldelningen för väg- och gatubyggnader inom andra delar

av landet får följaktligen ej heller påverkas i negativ riktning.

Genom den nu aktuella tunnelbaneutbyggnaden torde förutsättningar

skapas för en betydande avlastning av trafiken på allmänna vägar och för

den allmänna samfärdseln nödiga gator. Utbyggnaden torde också medföra

att man kan undvika eller tidsmässigt förskjuta eljest erforderliga om- eller

nybyggnader av väg- och gatuleder eller att man kan dimensionera dessa

för en väsentligt lägre trafik än om tunnelbanorna ej kommer till stånd.

Över huvud taget torde byggande av dessa tunnelbanor leda till besparingar

på längre sikt i fråga om ny- eller ombyggnad av trafikleder för biltrafiken.

Med hänsyn härtill bör enligt utskottets uppfattning en finansiering med

bilskattemedel kunna accepteras. En sådan finansieringsmetod synes också

skapa bättre förutsättningar för åstadkommandet av en samhällsekonomiskt

riktig avvägning av trafikledsinvesteringarna inom regionen. En statlig

bidragsgivning i annan ordning däremot skulle kunna komma att innebära,

att regionen för sina trafikledsbyggen utöver bilskattemedel i ordinarie

omfattning även skulle erhålla ett tillskott av allmänna skattemedel.

Utskottet, som också för sin del finner det tillfredsställande att förenämnda

principöverenskommelse kommit till stånd, tillstyrker under de angivna

förutsättningarna Kungi. Maj :ts förevarande förslag.

Vad slutligen angår vägväsendets finansieringsfrågor finner även utskottet

vissa skäl tala för att dessa, såsom motionsledes yrkats, i sin helhet utredes

antingen genom någon av de redan verksamma utredningarna på vägoeh

vägtrafikområdet eller i annan ordning. Med stöd av Kungl. Maj:ts

bemyndigande har emellertid chefen för finansdepartementet nyligen tillsatt

eu särskild utredning angående vägtrafikbeskattningen, vilken angivits

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

skola ske bl. a. mot bakgrund av den s. k. kostnadsansvarighetsprineipcn.

Vid sådant förhållande finner utskottet någon framställning i ämnet från

riksdagens sida ej påkallad.

Genom utskottets i det föregående intagna ståndpunkt synes motionärernas

önskemål i väsentliga delar tillgodosedda samt därutöver icke böra föranleda

någon riksdagens särskilda åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 447 och II: 535, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna I: 190

och 11:252, till Vägunderhållet för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 490 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:447 och 11:535, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1965/66 anvisa

följande reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,

nämligen till

a) Byggande av riksvägar

b) Byggande av länsvägar

c) Byggande av ödebygdsvägar

d) Byggande av storbroar

340 000 000 kr.

214 000 000 kr.

12 000 000 kr.

44 000 000 kr.;

III. att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och

gator för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

79 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:447 och 11:535, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av

vägar och gator för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 270 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen

;

V. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:447 och 11:535 ävensom

motionerna 1:85 och 11:112, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. in.

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

37 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

VI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:447 och 11:535 ävensom

motionerna I: 85 och II: 112, nämnda motioner såvitt nu är

i fråga, samt motionen II: 80, till Bidrag till byggande av en
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

27

skilda vägar för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;
VII.

att riksdagen må medgiva att under budgetåret

1965/66 statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp

av vägunderhållsinaskiner för vissa enskilda vägar till

ett totalbelopp av 100 000 kr.;

VIII. att motionerna I: 85 och II: 112, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IX. att motionerna I: 46 och II: 57 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

X. att motionerna I: 32 och II: 37 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

XI. att motionerna 1:293 och 11:354 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

XII. att motionerna I: 188 och II: 249 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

XIII. att motionen 11:531 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

XIV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt i anledning av motionerna 1: 449 och II: 530, 1: 30

och 11:38, I: 189 och 11:251 samt 1:438 och 11:537 ävensom

motionerna I: 447 och II: 535, sistnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, godkänna i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 4 januari 1965 förordade

grunder för statsbidrag till byggande av tunnelbanor.

8:o) Kostnader för övergång till högertrafik. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt B 16., s. 58—61) att till Kostnader för övergång till högertrafik

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 40 milj. kr.

Statens högertrafikkoinmission har föreslagit att anslaget ökas med 100

milj. kr.

Departementschefen har anfört följande.

Arbetet inom högertrafikkommissionen har under första verksamhetsåret

i huvudsak omfattat planläggnings- och förberedelsearbeten. Omställningen

av bussparken har påbörjats. Anvisningar har utfärdats beträffande

planläggning och genomförande av de åtgärder, som erfordras i fråga om

vägar och gator inför omläggningen. Plancringsarhetet rörande upplysningsverksamheten

har satts igång i samarbete med representanter för NTF, skol
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1965

väsendet, radio och TV, arbetsmarknads- och ungdomsorganisationer m. fl.

Under hösten 1964 har kommissionen behandlat frågan om tidpunkten för

övergången till högertrafik. Kommissionen har efter överväganden av de

utredningar i frågan som framlagts av olika experter föreslagit, att övergången

sker den 3 september 1967. Kungl. Maj:t har den 18 december 1964

fattat beslut i enlighet med kommissionens förslag.

Med stöd av riksdagens beslut i anledning av propositionen angående

övergång till högertrafik (1963: 58) har Kungl. Maj :t utfärdat kungörelsen

den 10 april 1964 (nr 99) om ersättning av statsmedel för kostnader till

följd av övergången till högertrafik. Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut

den 10 april 1964 förordnat, att vid tillämpningen av kungörelsen skall

iakttagas vad som anföres i en till beslutet fogad promemoria.

I prop. 1964: 199 har förslag framlagts rörande statlig långivning för anskaffning

av högertrafikbussar i sådana fall, då anskaffningen sker tidigare

än normalt. Riksdagen anslöt sig till de i propositionen anförda förslagen.

I propositionen anförde jag, att jag icke då var beredd att ta ställning till

frågan om den anslagstekniska redovisningen av långivningen. Vid behandlingen

i det följande av kapitalbudgeten kommer jag att göra hemställan

om att ett särskilt anslag för detta ändamål uppföres under fonden för låneunderstöd.

Kommissionen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till sammanlagt

140 milj. kr., varav 40 milj. kr. avser medel för förenämnda långivning.

Kommissionens beräkning av medelsbehovet för den löpande verksamheten

har icke givit mig anledning till erinran. Anslaget bör sålunda uppföras

med (40 + 60) 100 milj. kr.

Utskottet. Under förevarande anslag lämnas vissa uppgifter rörande åtgärder

för övergången till högertrafik. Departementschefen anför därvid

att arbetet inom högertrafikkommissionen under första verksamhetsåret

i huvudsak omfattat planläggnings- och förberedelsearbeten. Omställningen

av bussparken har påbörjats, varjämte bl. a. planeringsarbetet rörande upplysningsverksamheten

har satts i gång i samarbete med representanter för

NTF, skolväsendet, radio och TV, arbetsmarknads- och ungdomsorganisationer

m. fl. Kungl. Maj :t har den 18 december 1964 beslutat att övergången

till högertrafik skall ske den 3 september 1967. Vidare har Kungl. Maj:t utfärdat

kungörelse om ersättning av statsmedel för kostnader till följd av

övergången till högertrafik.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande

rörande vad sålunda anförts. Ej heller har utskottet haft något att erinra

mot beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande

anslag. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Kostnader för övergång till högertrafik

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

9:o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 17., s.

61 och 62), som innebär en uppräkning av anslaget med 200 000 kr. för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

29

att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1965/66

anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

10 :o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 18., s. 63) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 25 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

11 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 19., s. 63) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskaltemedelsfond

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

12:o) Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt B 20., s. 64 och 65) att till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

85 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 80 milj. kr.

Väg- och vattenbgggnadsstijrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

10 milj. kr.

Departementschefen förordar en uppräkning av anslaget med 5 milj. kr.

till 85 milj. kr. Därvid räknar departementschefen i likhet med styrelsen

med oförändrad medelstilldelning för beviljande av s. k. förtursbidrag eller

direktbidrag till avloppsreningsverk.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ferdinand Nilsson in. fl. (I: 31) och den andra inom andra kammaren

av herr Svensson i Vä m. fl. (II: 39), i vilka föreslagits att riksdagen ville

besluta att till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 100 milj. kr.;

dels en inom första kammaren av herr Sundin in. fl. väckt motion (I: 607),

vari hemställts att riksdagen vid sin behandling av anslaget Bidrag till

vatten- och avloppsanläggningar under sjätte huvudtiteln för budgetåret

1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag av 90 milj. kr.;

dels ock en inom andra kammaren av berrar Westberg och From väckt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

motion (II: 153), vari hemställts 1. att riksdagen i skrivelse till Kungi.

Maj :t måtte begära en snabbutredning av vattenvårdssammanslutningarnas

framtida organisation och ställning; 2. att riksdagen måtte bemyndiga vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen att under budgetåret 1965/66 av de medel,

som ställs till styrelsens förfogande för bidrag till vatten- och avloppsanläggningar,

taga i anspråk högst 200 000 kr. för bidrag till vattenvårdssammanslutningarnas

undersöknings-, inventerings- och upplysningsverksamhet.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna I: 31, I: 607 och II: 153.

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat om har för bidragsgivningen

till förevarande ändamål under de senaste budgetåren successivt ökade medel

ställts till förfogande. Med hänsyn härtill och då för nästa budgetår föreslås

en ytterligare uppräkning av anslaget med 5 milj. kr. har utskottet ansett

sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker följaktligen

de i motionerna I: 31 och II: 39 samt I: 607 framförda yrkandena om

en till 100 milj. kr. resp. 90 milj. kr. förhöjd medelsanvisning.

I motionen II: 153 har yrkats dels att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte

begära en snabbutredning av vattenvårdssammanslutningarnas framtida organisation

och ställning, dels att riksdagen måtte bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att under budgetåret 1965/66 av de medel, som ställs

till styrelsens förfogande för bidrag till vatten- och avloppsanläggningar

taga i anspråk högst 200 000 kr. för bidrag till vattenvårdssammanslutningarnas

undersöknings-, inventerings- och upplysningsverksamhet.

Utskottet anser det för sin del vara angeläget att de av motionärerna därvid

aktualiserade frågorna får en snar och riktig lösning. I avvaktan på

statsmakternas prövning av vattenvårdskommitténs nyligen avgivna betänkande

(SOU 1964: 60) har utskottet emellertid funnit sig icke böra tillstyrka

motionerna i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:31 och 11:39 ävensom

motionen 1:607, till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 85 000 000 kr.;

II. att motionen II: 153, såvitt den avser bidrag till vattenvårdssammanslutningar,

icke må av riksdagen bifallas;

III. att motionen II: 153, såvitt den avser skrivelse till

Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

31

V ägtrafikväsendet

13:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt C 1., s. 66—68) att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1965/66, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 028 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 191 000 kr.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har föreslagit att anslaget minskas med

2 139 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Den tekniska fordonskontroll, som tidigare utförts av statens bilinspektion,

har med undantag för typbesiktning överförts till Aktiebolaget

Svensk Bilprovning från den 1 januari 1965. Bolaget omhänderhar därjämte

den periodiska fordonskontrollen.

Jag torde i förevarande sammanhang få lämna en kortfattad redogörelse

för verksamheten inom bolaget.

Bolaget har under år 1964 bedrivit försöksverksamhet vid 40 anläggningar

och därvid per den 28 december kontrollerat 35 000 fordon. Omkring

hälften av dessa fordon har varit behäftade med fel, som icke har

ansetts vara av allenast ringa betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt. Tre

fjärdedelar av de fordon, å vilka brister konstaterats, har haft fel på belysningen

och drygt en tredjedel på bromsarna. Bristfälligheterna har ofta varit

enkla att avhjälpa. Vid företagna efterkontroller har 92 % av de efterkontrollerade

fordonen godkänts.

Vid starten för den allmänna periodiska fordonskontrollen den 1 januari

1965 påbörjades driften vid flertalet övriga planerade anläggningar. I lokaliseringsplanen

ingår sammanlagt 135 orter. I en rad orter har nya byggnader

för besiktningsverksamheten uppförts. På ett antal orter pågår nybyggen,

vilka beräknas bli färdigställda under våren 1965. I prop. 1964: 71

uttalades, att tidigare för riksdagen anmälda nybyggnader för bilinspektionen

i Malmö, Göteborg och Östersund skulle fullföljas medan nybyggnader

för bilinspektionen i övrigt icke skulle komma till utförande. Det har befunnits

lämpligt att något utvidga lokalerna i Östersund för att bättre svara

mot den större besiktningsvolymen vid bolaget. Kungl. Maj :t har den 20

november 1964 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra anläggningen i

Östersund med ytterligare två besiktningsbanor. Erforderliga medel finns

tillgängliga på anslaget Byggnadsarbeten för statens bilinspektion. I de fall

då lokalfrågan ej permanent kunnat ordnas har verksamheten som regel

påbörjats i provisoriska lokaler.

Behovet av teknisk personal har per ingången av mars månad 1965 beräknats

till ca 550 personer, varav drygt 200 besiktningsmän och drygt 300

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

bilprovare. I väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi har för bolagets räkning

under år 1964 utbildats 135 besiktningsmän. Vidare har anställningsavtal

som besiktningsman tecknats med ca 75 tidigare befattningshavare

inom statens bilinspektion. Rekryteringen av bilprovare fortsätter planenligt

och full styrka beräknas bli uppnådd den 1 mars 1965. Den totala personalstyrkan

den 1 januari 1965 var ca 600 personer.

Enligt prop. 1963:91 beräknades kostnaderna för utbildningen hos statens

bilinspektion av besiktningsmän för bolaget till ca 2 milj. kr. Kostnaderna

härför skulle förskottsvis bestridas genom överskridanden av bilinspektionens

avlönings- och omkostnadsanslag. Under budgetåret 1963/64

togs ca 374 000 kr. i anspråk för nämnda utbildning. För innevarande budgetår

har överskridanden medgivits om sammanlagt 1 600 000 kr. Kostnaderna

bör slutligen belasta bolaget.

Bolagets kapitalbehov vid starten har i nyssnämnda proposition beräknats

till 24 milj. kr. utöver aktiekapitalet. Staten har ställt lånegaranti intill

ett belopp av 12 milj. kr. Något ytterligare kreditstöd från statens sida

beräknas icke vara erforderligt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag under förevarande anslag till

personalförändringar och medel för utbildningsverksamheten anser jag mig

icke kunna tillstyrka.

Anslaget torde böra uppföras med (3 191 000 — 2 163 000) 1 028 000 kr.

Utskottet. Under förevarande punkt har lämnats vissa uppgifter rörande

verksamheten inom Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Vad departementschefen

därvid anfört har ej givit utskottet anledning till erinran eller särskilt

uttalande. Utskottet har ej heller något att erinra mot beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 330 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 325 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 373 000

Summa kr. 1 028 000;

b) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 028 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

14:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt C 2., s. 68), som innebär en minskning av anslaget för nästa

budgetår med 837 000 kr., hemställer utskottet,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965 33

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 305 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

15:o) Statens bilinspektion: Uppdragsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt C 3., s. 69 och 70) att dels godkänna av departementschefen

förordad stat för statens bilinspektions uppdragsverksamhet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Statens

bilinspektion: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 4 525 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 099 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

2 467 000 ler.

Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka styrelsens förslag

till personalförändringar. För utbildningsverksamhet beräknas särskilda

medel av 10 000 kr. I fråga om omkostnaderna beräknar departementschefen

under förevarande anslag medel för bilinspektionens kostnader

för utbildningsändamål och för underhåll av utrustning m. m.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens bilinspektions uppdragsverksamhet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66:

Stat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 58 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 1 836 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 080 000

4. Omkostnader, förslagsvis ................ 1 551 000

Summa kr. 4 525 000;

b) till Statens bilinspektion: Uppdragsverksamhet för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 525 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt C 4., s. 70) hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 6

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

17 :o) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt C 5., s. 70 och 71) att till

Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar för

budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 6 500 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 250 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med

2 250 000 kr.

Departementschefen biträder väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag

om en höjning av anslaget med 2,25 milj. kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande

åtgärder vid järnvägskorsningar för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 6 500 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

18:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt C 6., s. 71—73) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 064 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 964 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har föreslagit att anslaget ökas med 197 000 kr.

Departementschefen har inte något att erinra mot nämndens förslag till

höjning av beloppet för vikariats- och övertidsersättningar samt beräknar

vidare medel för den lönegradsförändring som chefen för civildepartementet

föreslagit vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 30 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis . .

32 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

35

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 664 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 338 000

Summa kr. 1 064 000;

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 064 000 kr., att

avräknas mot automobilskatlemedlen.

19:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt C 7., s. 73), som innebär en anslagsökning med 7 000 kr. för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

111 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

20:o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt C 8., s. 73—75), innebärande en minskning av anslaget med 8 000

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens trafiksäkerhetsråd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Stat

Avlöningar

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis

..........,........................... 32 000

2. Arvoden till ledamöter .................... 45 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 77 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 63 000

217 000

Omkostnader

1. Kostnader för snabbstatistik rörande vägtrafikolyckor

.................................. 29 000

2. Övriga omkostnader 36 000

65 000

Summa kr. 282 000;

b) till Statens trafiksäkerhetsråd in. in. för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 282 000 kr., alt avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

21 :o) Trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt C 9., s. 75—77) att till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 150 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har föreslagit, att anslaget ökas med 250 000

kr.

Departementschefen har anfört följande.

Jag har intet att erinra mot trafiksäkerhetsrådets beräkning av medelsbehovet,

vilket innebär en ökning med 250 000 kr. I anledning av rådets

förslag om inrättande av särskilda forskartjänster föreslår jag, att vid rådet

inrättas fyra tjänster som forskare i Ag 27. För tjänsterna bör i enlighet

med rådets förslag gälla, att anställningstiden i princip begränsas till treårsperioder.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga

föreskrifter rörande ifrågavarande tjänster.

Jag föreslår, att rubriceringen av förevarande anslag i förenklande syfte

ändras från Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning till Trafiksäkerhetsforskning.

Eventuell förefintlig behållning vid utgången av budgetåret

1964/65 å det äldre anslaget torde böra överföras till det nya anslaget.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till Trafiksäkerhetsforskning för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

22 :o) Bidrag till Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt CIO., s. 78—81), som innebär en

ökning av anslaget med 200 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Nationalföreningen för

trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1965/66 anvisa

ett anslag av 1 600 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

37

Sjöfart

Sjöfartsverket

23:o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt D 1., s. 82—89) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för sjöfartsstyrelsen i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för sjöfartsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66, dels ock till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 8 415 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 998 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har i skrivelse den 21 augusti 1964 föreslagit att anslaget

ökas med 1 771 000 kr.

I propositionen redovisas även skrivelse från statskontoret den 25 september

1964 med rapport rörande översyn av fartygsinspektionens organisation

(s. 85—87).

Sjöfartsstyrelsen har i skrivelse den 25 september 1964 i anslutning till

statskontorets organisationsförslag för budgetåret 1965/66 föreslagit anslagsökningar

— utöver vad som äskats i styrelsens skrivelse den 21 augusti

1964 — med sammanlagt ca 645 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

I enlighet med sjöfartsstyrelsens förslag torde styrelsens nautiska byrå

förstärkas med en tjänst som förste byråinspektör i Ae 21 och en tjänst som

kanslibiträde i Ae 7.

Jag kan icke tillstyrka, att ytterligare ett antal fasta befattningar för kartritningspersonal

inrättas under styrelsens avlöningsanslag. Däremot förordar

jag vissa uppflyttningar i lönegrad av befintliga tjänster. Mina förslag

i detta avseende innebär, att tre av de nuvarande tolv befattningarna för kartritningspersonal

placeras som förste ritare i lönegraden Ae 13, tre som förste

ritare i Ae 11 samt sex som ritare i Ae 9. I anslutning härtill bör en tjänst

som förste ritare i Ao 11, en som ritare i Ao 9 och en som ritbiträde i Ao 7

föras på övergångsstat. Därutöver beräknar jag ett belopp av 100 000 kr. för

avlöning av tillfällig kartritningspersonal.

På ekonomiska byrån bör inrättas en tjänst som kanslibiträde i Ae 7. För

chefen för försvarskontoret torde inrättas en tjänst som byrådirektör i Ae 27.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti är It 16.i

38

För tillfälliga personalförstärkningar i samband med utredningsarbeten

in. m. upptager jag ett belopp av 20 000 kr. -lag har vidare beräknat medel

för de lönegradsförändringar som chefen för civildepartementet föreslagit

vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Såsom sjöfartsstyrelsen föreslår bör en extra tjänst som byrådirektör i

A 27 på ekonomiska byrån extraordinariesättas.

Jag förordar, att chefen för sjökar tebyråns hydrografiska sektion erhåller

ett årligt arvode av 1 740 kr. Arvodet till statens isbrytardirektör bör utgå

med 3 000 kr. Till dennes assistent bör utgå ett särskilt arvode av 1 500 kr.

Slutligen biträder jag förslaget om uppräkning med 21 000 kr. av arvodena

till särskilda mönstringsförrättare. Sjöfartsstyrelsens övriga förslag till personalförändringar

och tjänsteförändringar kan jag icke biträda i annan mån

än vad som framgår i det följande vid min behandling av förslaget till omorganisation

av fartygsinspektionen.

I samband med anmälan av fartygsinspektionens avlöningsanslag i föregående

års statsverksproposition (bil. 8, p. 35) anförde jag bl. a., att viss

överarbetning pågick av ett betänkande med förslag till nya författningsbestämmelser

rörande säkerheten å fartyg. Vidare anförde jag, att del i samband

härmed bedömts angeläget med en fullständig översyn av tillsynsmyndighetens

organisation, d. v. s. sjöfartsstyrelsens fartygsbyrå och fartygsinspektionen.

Kungl. Maj :t hade därför uppdragit åt statskontoiet att i samråd

med sjöfartsstyrelsen verkställa en sådan översyn. Statskontoret har

redovisat resultatet härav i eu rapport, översynen grundar sig enligt statskontoret

på det överarbetade förslaget till lag om säkerheten å fartyg. För

den regionala organisationen, som bygger på i stort sett oförändrad distriktsindelning,

föreslår statskontoret tio nya tjänster som fartygsinspektör, av

vilka sju bör placeras på vissa distrikt och tre på fartygsbyrån för tjänstgöring

i distrikten efter sjöfartsstyrelsens bestämmande. För fartygsbyrån

föreslås fem nya befattningar, varav en tidsbegränsad. Sjöfartsstyrelsen har

inkommit med förslag till lönegradsplacering av de av statskontoret föreslagna

tjänsterna och beräknat kostnaderna för genomförande a''\ organis.ttionsförslaget

fr. o. m. den 1 juli 1965 till ca 645 000 kr.

För egen del vill jag anföra, att jag har för avsikt att senare under vårriksdagen

föreslå Kungl. Maj :t att till riksdagen avlåta proposition med

förslag till nya bestämmelser rörande säkerheten på fartyg. Då sådana bestämmelser

icke torde kunna träda i kraft före den 1 januari 1966, är jag

icke nu beredd förorda, att den av statskontoret föreslagna personalförstärkningen

genomföres helt redan fr. o. in. ingången av budgetåret 1965/66. För

att bl. a. möjliggöra för tillsynsmyndigheten att förbereda de arbetsuppgifter,

som de nya säkerhetsbestämmelserna avses medföra, biträder jag emellertid

sjöfartsstyrelsens förslag om inrättande av eu tjänst som byrådirektör

i Ae 25 och eu som ingenjör i Ae 17 på fartygsbyrån. Kostnaden härför

beräknas till ca 70 000 kr. I samma syfte samt för att bereda styrelsen tillfälle

att successivt anställa personal för tillsynsverksamheten förordar jag

vidare, att särskilda medel ställes till förfogande. Medlen bör användas för

anställning av tillfällig personal och i huvudsaklig överensstämmelse med

statskontorets organisationsförslag. I enlighet härmed bör under törevarande

anslag anvisas ett belopp av 50 000 kr. 5 id behandlingen av styrelsens

omkostnadsanslag samt fartygsinspektionens avlönings- och omkostnadsanslag

avser jag vidare att föreslå, att tillhopa 222 000 kr. ställes till förfogande,

varav 200 000 kr. för anställning av tillfällig personal inom far
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

39

tygsinspektionen. Vid bifall till mina förslag kommer under nästa budgetår

sammanlagt 342 000 kr. att kunna disponeras för inspektionsverksamhetens

utbyggnad.

Utskottet. Vad departementschefen anfört i förevarande sammanhang har

icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet, som tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag, hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för sjöfartsstyrelsen i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 2 116 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t.......................... 13 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 3 146 000

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis.......... 290 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 850 000

Summa kr. 8 415 000;

c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 8 415 000 kr.

24:o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 2., s. 89—91), som innebär en anslagsminskning med 592 000

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 916 000 kr.

25:o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt D 3., s. 91—98) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra

personalförteckningen för lots- och fyrstaten i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar

som kan bli erforderliga i anledning av i statsrådsprotokollet

redovisade rationaliseringsåtgärder inom lots- och fyrstaten, dels

medgiva att Kungl. Maj :t eller, i den omfattning Kungl. Maj :t bestämmer,

sjöfartsstyrelsen skall äga besluta om indragningar av lots- eller fyrplatser

på sätt föreslagits i statsrådsprotokollet och vidtaga därav föranledda ändringar

i personalförteckningen för lots- och fyrstaten och de övergångsåtgärder

i övrigt som kan befinnas erforderliga, dels godkänna av departe
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

mentschefen förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Lots- och fyrstaten: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 32 067 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 29 052 000 kr.

Sjöfartsstijrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 3 054 700 kr.

I fråga om yttranden av lotslöneberedningen och lotsorganisationsutredningen

får utskottet hänvisa till propositionen (s. 95 och 96).

Departementschefen har anfört följande.

I enlighet med statsmakternas beslut förra året har lotsplatserna vid

Stedsholmen och Kyllej dragits in under hösten 1964. Genom härav föranledda

personalindragningar räknar sjöfartsstyrelsen med minskade lönekostnader

för nästa budgetår om sammanlagt 38 000 kr. Vidare har Almagrundets

fyrskepp samt bemanningen av Högbondens, Lungö och Storj ungfruns

fyrplatser indragits. Kostnadsbesparingarna till följd härav uppskattas

för nästa budgetår till ca 135 000 kr.

Sjöfartsverkets arbete med att rationalisera lots- och fyrväsendet har resulterat

i att ytterligare minskningar av lots- och fyrpersonalen kan genomföras.

Sålunda föreslås att Stocka, Klintehamns, Ronneby och Limhamns

lotsplatser dras in vid olika tidpunkter under loppet av budgetåret 1965/66.

Besparingarna till följd härav uppgår till ca 111 000 kr. Jag tillstyrker de

föreslagna indragningarna och därav föranledda personalminskningar och

övriga personaldispositioner. Indragningarna bör ske i huvudsak enligt det

av sjöfartsstyrelsen angivna tidsschemat. De definitiva tidpunkterna bör

sjöfartsstyrelsen bestämma efter samråd med lotslöneberedningen och lotsorganisationsutredningen.

Sjöfartsstyrelsen har givetvis att följa utvecklingen och vidtaga sådana

personaldispositioner och övriga åtgärder att sjöfartens behov av rimlig lotsservice

även i fortsättningen kan tillgodoses inom de av indragningarna berörda

farvattnen.

Beträffande sjöfartsstyrelsens förslag till personalförändringar för lotsdistriktsexpeditionerna

tillstyrker jag, att en tjänst som distriktsfyrmästare

i Ao 16 i södra lotsdistriktet ersättes med en halvtidstjänst som kansliskrivare

i Ae 11 och en tjänst som kanslibiträde i Ae 7.

I fråga om fyrväsendet avses arbetet med automatisering av fyrarna Rödkallen,

Östergarn, Hallands Väderö, Paternoster, Ursholmen och Faludden

bli avslutat i början av nästa budgetår varvid avbemanning av fyrarna kommer

att ske. Besparingarna i lönekostnader till följd härav för budgetåret

1965/66 uppgår till ca 312 000 kr. Jag biträder styrelsens förslag också i denna

del liksom förslaget om vissa personalförändringar på grund av indragning

av Erholmens gasstation. Vid beräkningen av lots- och fyrstatens omkostnadsanslag

kommer jag att beakta vissa ytterligare kostnadsminskningar

i anledning av nedläggningen av gasstationen. Den föreslagna tjänsten som

förste motorskötare i Ae 9 på motorjakten Sefyr torde benämnas förste motormän

i samma lönegrad.

Jag biträder förslaget om inrättande av en tjänst som matros i Ae 7 på

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

41

motorjakten Tändaren. Jag beräknar vidare medel för de lönegradsförändringar,

som chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av för flera

huvudtitlar gemensamma frågor. Jag tillstyrker slutligen styrelsens förslag

om uppräkning av arvodena till tillsyningsinän för ej ständigt bevakade fyrar

samt till sjöräddningspersonal med sammanlagt 35 000 kr.

Anslaget torde böra uppföras med (29 052 000 + 3 015 000) 32 067 000 kr.

I samband med rationaliseringsåtgärderna inom lots- och fyrstaten kan

svårigheter uppkomma att i vissa fall omplacera överbliven personal. Kungl.

Maj :t torde därför — liksom skett för innevarande budgetår — böra inhämta

riksdagens bemyndigande att i mån av behov överföra ordinarie personal

till övergångsstat och att i övrigt vidtaga de övergångsåtgärder som kan befinnas

erforderliga.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit ett förenklat förfarande vid framtida indragningar

av lots- och fyrplatser. Förslaget innebär, att styrelsen själv skall

äga besluta i sådana frågor i stället för som hittills Kungl. Maj :t och riksdagen.

Härvid förutsättes, att styrelsens beslut skall kunna överklagas i

vanlig ordning.

Den tekniska utvecklingen möjliggör betydande rationaliseringsvinster

inom lots- och fyrväsendet. Det är angeläget, att dessa vinster kan tillvaratagas

så snabbt som möjligt, och enligt min mening är den av sjöfartsstyrelsen

föreslagna administrativa handläggningen av ärenden rörande indragningar

av lots- och fyrplatser väl ägnad att tillgodose detta intresse. Även

lotsorganisationsutredningen har funnit det föreslagna tillvägagångssättet

lämpligt. Jag vill också erinra om att det här är fråga om en serie likartade

och numera tämligen rulinbetonade ärenden. Jag förordar därför, att Kungl.

Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att i framtiden få avgöra hithörande

frågor. Kungl. Maj :t bör kunna i lämplig omfattning delegera denna

befogenhet till sjöfartsstyrelsen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Helge Karlsson

m. fl. (1:437) och den andra inom andra kammaren av fru Löfqvist m. fl.

(II: 541), i vilka föreslagits dels att utöver vad i propositionen föreslås ytterligare

en lotstjänst inrättas vid Karlshamn-Ronneby lotsplats, dels att till

Ronneby hamn förlägges två lotsar samt en båtman.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionen 1: 437.

Utskottet. Under förevarande punkt har departementschefen erinrat om

det arbete som inom sjöfartsverket pågår med att rationalisera lots- och

fyrväsendet och som resulterat i att Stocka, Klintehamns, Ronneby och

Limhamns lotsplatser anses kunna dras in under loppet av budgetåret

1965/66. BI. a. skulle därvid Karlshamns och Ronneby lotsplatser sammanslås

till en lotsplats, benämnd Karlshamn-Ronneby lotsplats, placerad i

Karlshamn. Av de Ronneby tilldelade tjänsterna skulle överlotstjänsten i

Ao 13 och två Iotstjänster i Ao 11 å övergångsstat indragas, medan eu lotstjänst

i Ao 11 skulle överföras till Karlshamn-Ronneby lotsplats.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i de likalydande motionerna

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

I: 437 och II: 541 hemställts dels att, utöver vad i propositionen föreslagits,

ytterligare en lotstjänst inrättas vid Karlshamn-Ronneby lotsplats, dels att

till Ronneby hamn förlägges två lotsar och en båtman.

Utskottet finner det för sin del angeläget att den pågående rationaliseringsverksamheten

på förevarande område fullföljes. Med hänsyn härtill och

med beaktande jämväl av omständigheterna i övrigt har utskottet icke funnit

skäl föreligga att frångå Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet, som således

avstyrker motionerna i fråga, vill vidare erinra om departementschefens uttalande

att de definitiva tidpunkterna för de föreslagna indragningarna bör

av sjöfartsstyrelsen bestämmas efter samråd med lotslöneberedningen och

lotsorganisationsutredningen. Dessutom har understrukits att styrelsen givetvis

har att följa utvecklingen och vidtaga sådana personaldispositioner och

övriga åtgärder att sjöfartens behov av rimlig lotsservice även i fortsättningen

kan tillgodoses inom de av indragningarna berörda farvattnen.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under förevarande punkt har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 437 och II: 541,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för lots- och fyrstaten i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar

som kan bli erforderliga i anledning av i statsrådsprotokollet

redovisade rationaliseringsåtgärder inom

lots- och fyrstaten;

c) medgiva att Kungl. Maj :t eller, i den omfattning Kungl.

Maj :t bestämmer, sjöfartsstyrelsen skall äga besluta om indragningar

av lots- eller fyrplatser på sätt föreslagits i

statsrådspx*otokollet och vidtaga därav föranledda ändringar

i personalförteckningen för lots- och fyrstaten och de övergångsåtgärder

i övrigt som kan befinnas erforderliga;

II. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 7 979 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 9 830 000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

icke-ordinarie personal, förslagsvis

43

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

6 029 000

8 229 000

Summa kr. 32 067 000;

b) till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 32 067 000 kr.

26:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt D 4., s. 98 och 99), som innebär en anslagsökning med

582 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lots- och fyrstaten: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

7 781 000 kr.

27 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt D 5., s. 99 och 100) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Fartygsinspektionen: Avlöningar

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 143 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 879 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 552 300 kr.

Departementschefen har anfört följande.

I syfte att förstärka fartygsinspektionen i avbidan på nya bestämmelser

om säkerheten å fartyg har för innevarande budgetår anvisats ett belopp om

100 000 kr. för anställning av tillfällig personal. I enlighet med vad jag anfört

vid anmälan av sjöfartsstvrelsens avlöningsanslag (p. Dl.) bör nämnda

belopp höjas till 200 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 738 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t......................... 12 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal 707 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 686 000

Summa kr. 2 143 000;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 143 000 kr.

28:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt D 6., s. 100 och 101), som innebär en ökning av anslaget med

23 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 316 000

kr.

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m.m.

29 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt D 7., s. 101—107) att till ifrågavarande ändamål i vad avser

driftbudgeten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

2 500 000 kr., samt bemyndiga Kungl. Maj :t att från förevarande anslag utbetala

ersättningar till lotspersonal på sätt föreslagits i statsrådsprotokollet.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 450 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att till säkerhetsanstalter för sjöfarten

för budgetåret 1965/66 anvisas, å driftbudgeten ett reservationsanslag av

3 900 000 kr. och å kapitalbudgeten ett investeringsanslag av 4 750 000 kr.

I anslutning härtill erfordras som avskrivningsanslag jämväl 4 225 000 kr.

Styrelsen har vidare föreslagit dels ett nytt reservationsanslag av 100 000

kr. till ersättningar i anledning av indragning av lotsplatser, dels ock ett

nytt investeringsanslag av 600 000 kr. till personalbostäder vid Sandhamns

lotsplats. I anslutning till det sistnämnda anslaget erfordras som avskrivningsanslag

300 000 kr.

Slutligen har styrelsen föreslagit, att till anläggning av en deccakedja för

Skagerack m. m. för budgetåret 1965/66 anvisas, å driftbudgeten ett reservationsanslag

av 2 000 000 kr. och å kapitalbudgeten ett investeringsanslag av

500 000 kr. I anslutning härtill erfordras ett avskrivningsanslag av 250 000

kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 101—104).

Beträffande remissyttrande av lotsorganisationsutredningen får utskottet

jämväl hänvisa till propositionen (s. 104).

Departementschefen har anfört följande.

I anslutning till sjöfartsstyrelsens framställning om medel till säkerhetsanstalter

för sjöfarten vill jag erinra om att automatiseringen och ratio
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

45

naliseringen av säkerhetsanstalterna under senare år kunnat fortgå i snabb

takt genom att medel anvisats under förevarande anslag och i särskild ordning.

Fyrautomatiseringen har möjliggjort betydande personalindragningar.

Ett genomförande av sjöfartsstyrelsens nu föreslagna automatiseringar

medför att ytterligare ett trettiotal tjänster under fyrstaten kan dragas in.

Huvuddelen av sjöfartsstyrelsens äskanden för nästa budgetår torde i och

för sig vara väl motiverad med tanke på de rationaliseringsvinster som

möjliggöres. Emellertid måste vid medelstilldelningen ske en avvägning med

hänsyn till övriga för sjöfarten angelägna önskemål. Den pågående utredningen

om lotsväsendets organisation föranleder också viss återhållsamhet

beträffande utgifter för denna verksamhet. Vidare har arbetsmarknadsstyrelsen

efter tidpunkten för sjöfartsstyrelsens pepitaskrivelse ställt betydande

belopp till förfogande för uppförande av en bottenfast fyr vid Svenska Björn.

Jag föreslår därför, att drift- och kapitalanslagen till säkerhetsanstalter för

sjöfarten för nästa budgetår utgår med sammanlagt 7 milj. kr., varav 2,5

milj. kr. å driftbudgeten och 4,5 milj. kr. å kapitalbudgeten.

Vid min bedömning av medelsbehovet å kapitalbudgeten har jag beräknat

2,5 milj. kr. för att den föreslagna deccakedjan för Skagerack och Vänern

skall kunna påbörjas. I den mån anläggningen dimensioneras och lokaliseras

med beaktande av försvarssynpunkter bör närmare övervägas, huruvida

icke viss del av anläggningskostnaden bör avskrivas omedelbart. Med hänsyn

till bl. a. de ekonomiska fördelar radionavigeringssystemet innebär för i

första hand sjöfart och fiske, anser jag det rimligt att full täckning av de

med systemen förenade kostnaderna uppnås. Jag har därför för avsikt att

senare föreslå Kungl. Maj :t att uppdraga åt sjöfartsstyrelsen att vidtaga

åtgärder i detta syfte.

Vid bifall till mitt förslag om medelsanvisning torde det i övrigt få ankomma

på sjöfartsstyrelsen att få bestämma om medlens användning. Ombyggnad

av lotsdistriktsfartyget Stockholm torde dock få anstå. Kungl. Maj :t

bör liksom hittills ha befogenhet att fatta beslut om påbörjande av företag,

även om de medel som under budgetåret står till förfogande icke förslår till

att täcka hela kostnaden.

I fråga om medelsanvisningen på kapitalbudgeten kommer jag att göra

hemställan i det följande (Kb III: K: 0).

För budgetåret 1962/(>3 ställdes ett belopp av 150 000 kr. under särskild

anslagsrubrik till sjöfartsstyrelsens förfogande för att möjliggöra utbetalning

av ersättningar till vissa lotsar för förluster, som kunde uppkomma

vid avyttring av bostadsfastigheter till följd av flyttning av lotsplatsen i

Salmis. Enligt statsmakternas senare beslut får behållningen på anslaget

användas jämväl för utbetalning av liknande ersättningar som kan aktualiseras

genom indragning av ytterligare fyra lotsplatser. Därest behållningen

på anslaget icke täcker ersättningarna får medel förskotteras från anslaget

till säkerhetsanstalter för sjöfarten.

Ersättningar har hittills utbetalats i samband med indragningar av lotsplatserna

i Salmis och Skäggenäs. Således bemyndigade Kungl. Maj :t den

25 juni 1964 sjöfartsstyrelsen att för sammanlagt 158 000 kr. inköpa fastigheter

tillhörande lotspersonal i Salmis samt att till denna personal för

övriga på grund av indragningen uppkommna kostnader utbetala, förutom

vissa smärre belopp, engångsbelopp om sammanlagt 19 750 kr. Styrelsen

bemyndigades även alt till viss lotspersonal i Skäggenäs utbetala 17 000 kr.

som ersättning för omkostnader och förluster i samband med fastighetsför
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

säljningar. Behållningen å ersättningsanslaget är beroende av de priser sjöfartsstyrelsen

kan erhålla vid försäljning av de inköpta fastigheterna.

Jag kan icke biträda sjöfartsstyrelsens förslag, att ett nytt reservationsanslag

skall anvisas för ytterligare ersättningar, som kan aktualiseras genom

fotsalta indragningar av lotsplatser. I stället bör eventuella utbetalningar

i framtiden ske från anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten.

Möjligheten att utbetala ersättningar bör icke knytas till vissa i förväg bestämda

lotsplatser. Kungl. Maj :t bör därför inhämta riksdagens bemyndigande

att från förevarande anslag få utbetala eventuella ersättningar av

hittillsvarande slag, vilka kan föranledas av indragningar av lotsplatser.

Det bör liksom f. n. ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om formerna för

ersättning och ersättningarnas storlek m. m. Vid bifall till mitt förslag bör

eventuell vid innevarande budgetårs utgång befintlig behållning å reservationsanslaget

Ersättningar i anledning av flyttning av lotsplatsen i Salmis

överföras till förevarande anslag.

Sjöfartsstyrelsens förslag om ett särskilt anslag till personalbostäder vid

Sandhamns lotsplats kan jag icke biträda. Med hänsyn till den pågående

lotsorganisationsutredningen är jag icke beredd att nu taga ställning till

frågan huruvida byggnaderna bör komma till stånd. Därest det senare skulle

visa sig att projektering bör utföras, torde kostnaderna härför få bestridas

från förevarande anslag.

Slutligen vill jag anmäla, att sjöfartsstyrelsen i skrivelse den 19 november

1963 föreslagit, att masten från fyrskeppet Svinbådan skall bevaras och

sättas upp som ett minnesmärke över fyrskeppens utomordentligt stora

betydelse för sjöfarten. Som lämplig plats anges en bergsplatå inom sjöfolkets

fritidsområde vid Rosenhill vid inloppet till Göteborg. Kostnaden för

mastens uppsättning beräknas till 25 000 kr., vilket belopp enligt styrelsens

mening bör bestridas från anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten. Sedan

anläggningen färdigställts avser styrelsen att vederlagsfritt överlämna

den till handelsflottans välfärdsråd. Riksrevisionsverket har icke något att

erinra mot framställningen. Därest riksdagen icke har något att invända,

har jag för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att bifalla sjöfartsstyrelsens

förslag.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Rikard Svensson

m. fl. (1:452) och den andra inom andra kammaren av herr Hedin m. fl.

(It: 534), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj :t begära en skyndsam undersökning av förutsättningarna för

att upprätta en Decca-navigatorkedja för södra Östersjön samt vidtaga de

åtgärder vartill undersökningen kan föranleda.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionen II: 534.

Utskottet. Under förevarande punkt föreslås en medelsanvisning av 2,5

milj. kr. för fortsatt automatisering och rationalisering av säkerhetsanstalter

för sjöfarten. Utskottet, som under punkten 11 i sitt utlåtande nr 9

tillstyrkt ett investeringsanslag av 4,5 milj. kr. till föreliggande ändamål,

biträder jämväl Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt. Vad depar
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965 47

tementschefen i övrigt anfört och förordat tillstyrkes likaledes av utskottet.

I motionerna 1: 452 och II: 534 har begärts en skyndsam undersökning

av förutsättningarna för en Decca-kedja för södra Östersjön samt att de

åtgärder vidtages vartill undersökningen kan föranleda. Enligt vad utskottet

erfarit föreligger redan inom sjöfartsstyrelsen planer på en fortsatt utbyggnad

av Decca-systemet bl. a. för södra Östersjön och styrelsen avser att

i sedvanlig ordning äska härför erforderliga medel. Utskottet, som även för

sin del finner en sådan utbyggnad önskvärd, anser emellertid med hänsyn

till angivna förhållanden någon särskild åtgärd från riksdagens sida ej erforderlig

och avstyrker därför motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att från förevarande anslag

utbetala ersättningar till lotspersonal på sätt föreslagits i

statsrådsprotokollet;

II. att motionerna 1:452 och 11:534 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

30 :o) Materielanskaffning till vissa farleder m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt D 8., s. 107), som för nästa budgetår innebär en minskning

av anslaget med 140 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Materielanskaffning till vissa farleder

m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kr.

31 :o) Viss omläggning av utprickningssystemet för sjöfarten. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 9., s. 107 och 108), som för nästa

budgetår innebär en minskning av anslaget med 20 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss omläggning av utprickningssystemet

för sjöfarten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kr.

32:o) Driftkostnader för radionavigeringsstationer. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt D 10., s. 108 och 109), som innebär en ökning av anslaget

med 51 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för radionavigeringsstationer

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

273 000 kr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

33:o) Anskaffning av lotsbåtar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D It., s. 109 och 110), som innebär ett oförändrat anslag för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av lotsbåtar för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

34:o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 12., s. 110), som innebär ett oförändrat anslag

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 80 000 kr.

35 :o) Statens isbrytarverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt D 13., s. 111) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 894 000 kr.

Marinförvaltningen och sjöfartsstgrelsen har föreslagit, att anslaget ökas

med 635 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hilding (I: 122) och den andra inom andra kammaren av herr Westberg

m. fl. (II: 154), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag till en förstärkning av vår

isbrytarflotta;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sundin (I: 445) och den andra inom andra kammaren av herrar Nilsson

i Tvärålund och Lundmark (11:544), i vilka hemställts att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning och förslag till en

förstärkning av isbrytarverksamheten i enlighet med vad i motionerna anförts;
dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Strandberg och fröken Stenberg (1:443) och den andra inom

andra kammaren av herrar Petersson och Nilsson i Agnäs (II: 546), i vilka

hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att frågan

om byggande av ytterligare isbrytare blir föremål för skyndsam utredning.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna II: 154,1: 445 och I: 443.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

49

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, har i förevarande sammanhang

också tagit ställning till vissa motionsledes väckta frågor och får

i anslutning härtill anföra följande.

I motionerna I: 122 och II: 154 har yrkats att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhåller om utredning och förslag till en förstärkning av vår

isbrytarflotta. Motionerna 1: 445 och II: 544 innehåller likaledes yrkanden

om att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om utredning och

förslag till en förstärkning av isbrytarverksamheten i enlighet med vad i

motionerna anförts. Slutligen har i motionerna 1: 443 och II: 546 hemställts

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller att frågan om byggande

av ytterligare isbrytare blir föremål för skyndsam utredning.

Vid föregående års riksdag hade utskottet att ta ställning till motioner

av likartat innehåll som de nu föreliggande. Utskottet ansåg sig emellertid

därvid för sin del kunna förutsätta att behovet av nya isbrytare fortlöpande

prövas av sjöfartsstyrelsen i samråd med övriga berörda myndigheter och

intressenter samt att i anledning härav eventuellt erforderliga åtgärder vidtages.

Med beaktande härav fann utskottet ej skäl tillstyrka motionerna i

fråga. Enligt vad utskottet nu har erfarit pågår inom sjöfartsstyrelsen utredning

rörande behovet av isbrytare. Styrelsen avser vidare att, sedan utredningen

slutförts, framlägga de förslag vartill denna kan föranleda. Med

hänsyn till det anförda har utskottet ej funnit skäl tillstyrka de nu föreliggande

motionerna.

Utskottet hemställer därför,

I. att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000

kr.;

II. att motionerna I: 122 och II: 154 samt I: 445 och II: 544

ävensom 1: 443 och II: 546 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

36:o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt D 14., s. 112—114) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 5 230 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 740 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 5 625 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Den pågående utvecklingen mot större och mera djupgående fartyg medför

bl. a. ökade krav på sjömätningsresurserna. Statsmakterna har därför

4. — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 sand. Nr 6

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

under de senaste åren i ökad omfattning ställt medel till förfogande för

mätnings- och rekognosceringsverksamheten. Sålunda mer än fördubblades

anslaget för innevarande budgetår och uppgår nu till drygt 3,7 milj. kr.

Mina förslag i det följande innebär en uppräkning med ytterligare nära

1,5 milj. kr.

Som jag anfört vid behandlingen av sjöfartsstyrelsens omkostnadsanslag

(p. D 2.) bör drivmedelskostnaderna för mätnings- och rekognosceringsverksamheten

även i fortsättningen bestridas från förevarande anslag. Med

hänsyn härtill bör posten till fältarbeten räknas upp med visst belopp.

I detta sammanhang torde följande böra anmälas för riksdagen. Med bifall

till en av sjöfartsstyrelsen gjord framställning föreslog Kungl. Maj :t i

föregående års statsverksproposition (bil. 8, p. 44) riksdagen att för budgetåret

1964/65 anvisa 1,4 milj. kr. för byggande av ett nytt sjömätningsfartyg,

som styrelsen kostnadsberäknat till totalt ca 4 milj. kr. Sedan riksdagen

bifallit förslaget ställde Kungl. Maj :t den 29 april 1964 förenämnda belopp

av 1,4 milj. kr. till sjöfartsstyrelsens förfogande att användas för avsett

ändamål. I skrivelse den 3 september 1964 anmälde styrelsen, att ett något

större fartyg, som kostnadsberäknats till totalt ca 5,6 milj. kr. var att föredraga

framför det tidigare förutsatta, varjämte styrelsen hemställde om

bemyndigande att utlägga beställning av det större fartyget före den 15

november 1964 vid vilken tidpunkt av styrelsen infordrade anbud eljest

förföll. I beslut den 6 november 1964 lämnade Kungl. Maj :t det begärda

bemyndigandet. Kungl. Maj :t förutsatte därvid, att styrelsen beaktade alla

möjligheter till kostnadsbesparingar i samband med ifrågavarande fartygsbygge.

Jag har av sjöfartsstyrelsen erfarit att styrelsen numera beställt det

större fartyget. Med hänsyn härtill har jag beräknat medelsbehovet under

posten till anskaffning av nytt sjömätningsfartyg till 2,3 milj. kr. för nästa

budgetår.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot beräkningen av medelsbehovet

till förevarande ändamål eller vad departementschefen i övrigt anfört,

hemställer,

att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 5 230 000 kr.

Hamnar och farleder

37:o) Statliga farledsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

D 16., s. 115), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kr.

38:o) Bidrag till byggande av fiskehamnar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt D 17., s. 116 och 117) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 3 milj. kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

51

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 milj. kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget uppföres med 4 milj. kr.

Departementschefen har anfört följande.

Av den vid ingången av budgetåret 1964/65 befintliga reservationen om

drygt 3 900 000 kr. var ett belopp om nära 2 200 000 kr. disponibelt för nya

företag. Då för innevarande budgetår anvisats 3 000 000 kr., står sammanlagt

5 200 000 kr. till sjöfartsstyrelsens förfogande för nya företag. För nästa

budgetår bör ett oförändrat anslag av 3 000 000 kr. ställas till styrelsens

disposition för fortsatt utbyggnad av fiskehamnar enligt de riktlinjer som

angavs i 1962 års statsverksproposition vid behandlingen av anslaget till

bidrag till byggande av fiskehamnar.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av fiskehamnar

m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kr.

39ro) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 18., s. 117), innebärande en ökning av

anslaget med 359 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 534 000 kr.

40 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt D 19., s. 118 och 119) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 4 milj. kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 milj. kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget uppföres med 5 milj. kr. för

nästa budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 milj. kr. Det starkt

stegrade intresset för fritidsverksamheten och det kraftigt ökade antalet fritidsbåtar

motiverar att ytterligare medel ställes till förfogande. Jag föreslår

därför en uppräkning med 1 milj. kr. I sammanhanget vill jag nämna,

att jag vid behandlingen i det följande av väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond kommer att föreslå medelsanvisning för anskaffning av ett

mudderverk huvudsakligen avsett för småbåtshamnar.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll

av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 4 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Övriga sjöfartsändamål

41 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt D 20., s. 119—121) att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen för handelsflottans pensionsanstalt

i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits, dels godkänna

av departementschefen förordad stat för handelsflottans pensionsanstalt,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till

Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader för nämnda

budgetår anvisa ett anslag av 1 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 000 kr.

Direktionen över handelsflottans pensionsanstalt har hemställt, att anslaget

uppföres med oförändrat belopp.

Departementschefen har anfört följande.

Jag har icke något att erinra mot direktionens beräkning av medelsbehovet

för extra arbetsbiträde och försäkringsteknisk expertis. Under hänvisning

till vad chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av för flera

huvudtitlar gemensamma frågor beräknar jag vidare medel för de av direktionen

föreslagna lönegradsförändringarna.

Vid bifall till vad jag nu förordat kommer pensionsanstaltens administrationskostnader

att uppgå till 170 000 kr. Enligt gällande ordning bör för att

täcka dessa kostnader under anslaget tagas till uppbörd ett lika stort belopp

från den särskilda stödfonden för sjömanspensioneringen. Avdrag skall i

sammanhanget göras med endast ett formellt belopp av 1 000 kr., vilket utgör

den anslagsmässiga nettoutgiften.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för handelsflottans pensionsanstalt i enlighet med

vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

b) godkänna följande stat för handelsflottans pensionsanstalt,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

53

Stat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ..................................... 12 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 89 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 42 000

5. Omkostnader, förslagsvis .................. 20 000

Summa kr. 170 000;

Särskilda uppbördsmedel

Inflytande fondmedel ........................ 169 000

Nettoutgift kr. 1 000;

c) till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 1 000

kr.

42:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt D 21., s. 121 och 122), som innebär en ökning av anslaget

med 119 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska

museum, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis ................................

128 000

2.

Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t

600

3.

Avlöningar till tillfällig personal ..........

440 000

4.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

500 000

5.

Rörligt tillägg, förslagsvis ................

358 400

Summa kr. 1 427 000;

b) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 427 000 kr.

43:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt D 22., s. 122 och 123), som innebär en anslagsökning

med 7 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Om
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

kostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 215 000 kr.

44:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 23., s. 123 och 124), som innebär

en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll

och ökning av samlingarna för budgetåret 1965/66

anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.

45 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 24., s. 124 och 125), som innebär en oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.

46 :o) Bidrag till vissa resor av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 25., s. 125 och 126), som innebär en oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa resor av sjöfolk för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

47 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt D 26., s. 126), som innebär en oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 370 000 kr.

48:o) Understöd åt skärgårdsrederier m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt D 27., s. 126—128) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 350 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

I föregående års statsverksproposition (bil. 8, p. 57) redogjorde jag vid

behandlingen av förevarande anslag för de förhållanden som lett fram till

bl. a. ett mellan företrädare för staten, Stockholms stad och Stockholms läns

landsting, å ena, samt Vaxholms stad, å andra sidan, den 10 april 1963 träffat

avtal om båttrafik i vissa delar av Stockholms mellersta skärgård under

tiden den 1 oktober 1964—den 30 september 1984. Jämlikt i propositionen

framlagt förslag godkände riksdagen för sin del avtalet. Härjämte bemyn
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti år lOtiä 55

digade riksdagen Kungl. Maj :t att i enlighet med i propositionen angivna

riktlinjer träffa avtal om understöd för upprätthållande av viss sjötrafik

i Blidö—Yxlan-området.

Enligt förenämnda avtal med Vaxholms stad skall staden svara för 7 %

av underskottet å den enligt avtalet bedrivna trafiken, medan staten, Stockholms

stad och Stockholms läns landsting svarar för återstående 93 %. Trafiken

bedrives av det av Vaxholms stad ägda Waxholms ångfartygs aktiebolag.

I syfte att åstadkomma en sådan fördelning av bidragen till täckande

av underskottet, att de av trafiken berörda skärgårdskommunerna tillsammans

svarar för 10 % därav, har förhandlingar inletts med representanter

för Ljusterö, österåkers och Värmdö kommuner. Förhandlingarna har

lett till två den 17 september 1964 träffade avtal med de två förstnämnda

kommunerna. Avtalen, som godkänts av Kungl. Maj :t den 23 oktober 1964,

föreskriver bl. a. att envar av nämnda kommuner skall svara för 1 % av

underskottet. Härigenom kommer staten, Stockholms stad och landstinget

att svara för sammanlagt 91 % av underskottet. Statens bidrag beräknas

därför bli reducerat till ca 310 000 kr. under första året.

1 sammanhanget vill jag även erinra om att den 30 juni 1964 avtal träffats

med Blidö kommun om båttrafik i Blidö—Yxlan-området för en tioårsperiod

räknat från den 1 oktober 1964. I enlighet med riksdagens förenämnda

bemyndigande godkändes avtalet av Kungl. Maj :t den 26 augusti

samma år. I avtalet föreskrives, att Blidö kommun skall bedriva tillfredsställande

reguljär båttrafik mellan Bromskär (med vissa alternativ) och

öarna Norröra, Söderöra, Svartlöga och Rödlöga enligt viss trafikplan.

Blidö kommun svarar för 10 % av underskottet och resten fördelas mellan

staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting enligt samma grunder

som angivits i avtalet med Vaxholms stad. Statens bidrag beräknas första

året uppgå till högst 18 400 kr. Även denna trafik ombesörjes av det av

Vaxholms stad ägda Waxholms ångfartygs aktiebolag enligt ett mellan Blidö

kommun och bolaget träffat avtal.

1 och med nu föreliggande avtal torde trafikförsörjningen för Stockholms

norra och mellersta skärgårdar vara tryggad för lång tid. Jämlikt Kungl.

Maj :ts beslut den 28 juni 1963 pågår utredning rörande den reguljära båttrafiken

i Stockholms södra skärgård. Förslag i denna fråga beräknas kunna

framläggas under år 1965.

Statens andel av understödet till trafiken i norra och mellersta delarna av

Stockholms skärgård under budgetåret 1965/66 beräknas till 350 000 kr.

Utskottet. Enligt ett mellan företrädare för staten, Stockholms stad och

Stockholms läns landsting, å ena, samt Vaxholms stad, å andra sidan, den

10 april 1963 träffat avtal om båttrafik i vissa delar av Stockholms mellersta

skärgård under tiden den 1 oktober 1964—30 september 1984 skall Vaxholms

stad svara för 7 % av underskottet å den enligt avtalet bedrivna trafiken,

medan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting svarar för återstående

93 %. Den 17 septeml>er 1964 har avtal träffats med Ljusterö och

österåkers kommuner, varigenom envar av nämnda kommuner skall svara

för 1 % av underskottet. Staten, Stockholms stad och landstinget kommer

sålunda att svara för sammanlagt 91 % av underskottet.

Departementschefen erinrar även om att avtal den 30 juni 1964 träffats

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

med Blidö kommun om båttrafik i Blidö—YxJan-området för en tioårsperiod

räknat från den 1 oktober 1964. Blidö kommun svarar för 10 % av

underskottet, och resten fördelas mellan staten, Stockholms stad och Stockholms

läns landsting enligt samma grunder som angivits i avtalet med

Vaxholms stad. Statens bidrag beräknas första året uppgå till högst 18 400

kr.

Enligt departementschefens mening torde trafikförsörjningen för Stockholms

norra och mellersta skärgårdar i och med nu föreliggande avtal vara

tryggad för lång tid. Statens andel av understödet till trafiken i norra och

mellersta delarna av Stockholms skärgård under budgetåret 1965/66 beräknas

till 350 000 kr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande i

anledning av vad departementschefen anfört i förevarande sammanhang. Ej

heller har utskottet haft något att erinra mot förslaget till medelsanvisning

för nästa budgetår. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier m. m.

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

350 000 kr.

49:o) Avveckling av vissa avgifter för sjöfarten i Stockholm. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt D 28., s. 128—133) att dels besluta om avveckling

av de s. k. danviks- och fattigpenningarna i enlighet med vad som

föreslagits i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4

januari 1965, dels ock till Avveckling av vissa avgifter för sjöfarten i Stockholm

för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 1 540 000 kr.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade statsrådet och chefen

för handelsdepartementet den 9 januari 1963 landshövdingen Anders Tottie

att vara sakkunnig med uppdrag att, efter överläggning med vederbörande

intressenter, framlägga förslag om avveckling av vissa avgifter för sjöfarten

i Stockholm. Med skrivelse den 1 augusti 1963 har den sakkunnige överlämnat

förslag till uppgörelse i frågan.

Beträffande den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till

propositionen (s. 128 och 129).

I fråga om remissyttranden av sjöfartsstyrelsen, kammarkollegium, statskontoret,

kommerskollegium (efter hörande av Stockholms handelskammare

och Svenska hamnförbundet) och överståthållarämbetet (efter hörande av

Stockholms stadskollegium) samt yttranden av Sveriges redareförening och

Stockholms rederiförening får utskottet jämväl hänvisa till propositionen

(s. 130 och 131).

Departementschefen har anfört följande.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

57

Sedan flera hundra år tillbaka belastas den utrikes sjöfarten på Stockholm

med särskilda avgifter, nämligen dels de s. k. danvikspenningama,

som tillfaller Stiftelsen Danviks hospital, och dels de s. k. fattigpenningarna,

vilka tillfaller Stockholms borgerskaps änkehus. Uppbörden av avgifterna

omhänderhas av tullverket, som äger uppbära viss ersättning härför. Då

frågan om avgifternas fortbestånd aktualiserats i olika sammanhang, tillkallades

den 9 januari 1963 en särskild sakkunnig med uppdrag att, efter

överläggning med vederbörande intressenter, framlägga förslag om avgifternas

avveckling. Med skrivelse den 1 augusti 1963 har den sakkunnige

överlämnat förslag till uppgörelse i frågan. Förslaget innebär, att danviksoch

fattigpenningarna skall av staten avlösas mot en engångsersättning av

770 000 kr. till envar av Stiftelsen Danviks hospital och Stockholms borgerskaps

änkehus. Ifrågavarande belopp har beräknats som ett efter 3,5 %

kapitaliserat värde av vardera institutionens till 27 000 kr. avrundade årsinkomst

av avgifterna. Slutligen skulle enligt förslaget avlösningen ske

senast den 1 juli 1964.

Remissinstanserna har tillstyrkt den sakkunniges förslag. Statskontoret

har emellertid ifrågasatt, huruvida icke nya förhandlingar borde upptagas i

frågan, då bl. a. bärande skäl enligt ämbetsverkets mening föreligger för att

Stockholms stad skall deltaga i kostnaderna för avlösningen. I anslutning

härtill vill jag erinra om att danviks- och fattigpenningarna behandlats i

prop. 1964: 157. Till grund för propositionen låg bl. a. en inom finansdepartementet

upprättad promemoria angående avveckling av vissa av

städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten.

I förevarande avseende anfördes i promemorian att det syntes rimligt, att

Stockholms stad i fortsättningen svarade för hospitalets och änkehusets

ekonomi. Denna fråga borde regleras genom avtal med staden i samband

med den i promemorian berörda avvecklingen av städernas rättigheter och

skyldigheter. I yttrande över promemorian avvisade stadskollegiet i Stockholm

bestämt förslaget under hänvisning till det tidigare förslaget, att staten

skulle avlösa avgifterna genom en engångsersättning till envar av de

båda institutionerna. Föredragande departementschefen förklarade sig mot

Stockholms stads avstyrkande icke beredd att förorda departementspromemorians

förslag rörande danviks- och fattigpenningarna, utan förordade

att frågan om avlösning av dessa avgifter skulle tagas upp i annat sammanhang.

För egen del vill jag anföra följande. Den form av pålaga som danviksoch

fattigpenningarna utgör hänför sig till gångna tiders förhållanden. Då

några skäl att belasta sjöfarten med dessa avgifter icke längre kan anföras,

bör de avskaffas. Stiftelsen Danviks hospital och Stockholms borgerskaps

änkehus bör emellertid icke frånhändas den inkomstkälla avgifterna utgör

utan att de beredes kompensation härför. Vissa skäl har anförts mot att

staten ensam skulle svara för hela ersättningsbeloppet. Å andra sidan utgör

den sakkunniges förslag till uppgörelse ett förhandlingsresultat och därtill

kommer önskvärdheten av att en avlösning kommer till stånd snarast möjligt.

Jag är därför beredd att förorda, att ersättningarna helt bestrides med

statsmedel. Jag har icke något alt erinra mot de föreslagna ersättningsbeloppens

storlek. Ersättningarna bör således bestämmas till 770 000 kr. för

ettvart av hospitalet och änkchuset, d. v. s. sammanlagt 1 540 000 kr. De

båda institutionerna har förklarat sig villiga all avstå från rätten till danviks-

resp. fattigpenningarna fr. o. in. den 1 juli 1965 under förutsättning

att ersättningarna samtidigt utbetalas till dem.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Vid bifall till vad jag nu förordat bör för nästa budgetår ett särskilt anslag

av 1 540 000 kr. benämnt Avveckling av vissa avgifter för sjöfarten i Stockholm

uppföras å riksstaten under sjätte huvudtiteln.

Utskottet. Från förevarande anslag avses bestridas kostnaderna för avlösning

av de s. k. danviks- och fattigpenningarna, vilka sedan flera hundra

år tillbaka belastar den utrikes sjöfarten på Stockholm. Avlösningen föreslås

ske med ett engångsbelopp av 770 000 kr. till envar av Stiftelsen Dan viks

hospital och Stockholms borgerskaps änkehus. Beloppet har beräknats som

ett efter 3,5 % kapitaliserat värde av vardera institutionens till 27 000 kr.

avrundade årsinkomst av avgifterna.

Utskottet, som i likhet med departementschefen anser att några skäl att

belasta sjöfarten med dessa avgifter icke längre kan anföras, tillstyrker den

föreslagna avvecklingen ävensom den förordade medelsanvisningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta om avveckling av de s. k. danviks- och fattigpenningarna

i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 4 januari 1965 föreslagits;

b) till Avveckling av vissa avgifter för sjöfarten i Stockholm

för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 1 540 000

kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt E 1., s. 134—140) att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock

till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 7 767 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 920 000 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har föreslagit att anslaget

ökas med 1 701 000 kr.

I fråga om remissyttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till pro
positionen

(s. 138 och 139).

Departementschefen har anfört följande.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 1965

59

Med hänsyn till veckoprognosernas ökade betydelse för planeringen inom

olika områden av samhälls- och näringslivet bör väderleksbyråns veckoprognosavdelning

förstärkas såtillvida att en tjänst som förste statsmeteorolog

i Ae 25 och en tjänst som kontorsbiträde i högst Ae 5 inrättas. Jag beräknar

i likhet med institutet ett minskat medelsbehov till följd av redan

tidigare beslutad indragning av fem tjänster som kartbiträde på byråns

aeorologiska avdelning.

I fråga om hydrologiska byrån tillstyrker jag, att inom dess hydrologiska

och hydrografiska avdelning inrättas en befattning som förste hydrologassistent

i Ae 15. I likhet med statskontoret finner jag det också motiverat med

en förstärkning av institutets kansliavdelning. Sålunda torde en tjänst som

kanslist i Af 9/Ae 15 samt en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 inrättas.

Härvid kan en tjänst som kontorsbiträde i högst Ae 5 indragas. Vidare har

jag beräknat medel för den lönegradsförändring, som chefen för civildepartementet

föreslagit vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor.

För höjda arvoden till institutets meteorologiska och hydrologiska observatörer

upptager jag 30 000 kr. och för löneomräkning slutligen 740 000 kr.

Övriga av institutet framförda yrkanden har jag icke ansett mig kunna biträda.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t ändra personalförteckningen

för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i enlighet

med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare

fr.

o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags-

vis ....................................

810 000

2.

Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t

1 200

3.

Arvoden till sakkunniga

23 000

4.

Arvoden till observatörer.................

1 422 000

5.

Avlöningar till icke-ordinarie personal

3 263 000

6.

Ersättningar till timlärare

96 800

7.

Rörligt tillägg, förslagsvis

2 151 000

Summa kr. 7 767 000;

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 7 767 000 kr.

51 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt E 2., s. 140—142), som innebär

en anslagsökning för nästa budgetår med 306 000 kr., hemställer utskottet,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska

institut: Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa

ett förslagsanslag av 1 764 000 kr.

52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av

materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 3., s. 142 och

143), som innebär en anslagsökning för nästa budgetår med 40 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Underhåll av materiel m. m. för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 655 000 kr.

53:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning

av instrument m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 4., s.

143—145), som innebär en anslagsökning med 170 000 kr. för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Nyanskaffning av instrument m. m. för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 870 000 kr.

54:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 5., s. 145), som innebär

en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 3 100 000 kr.

55:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt E 6., s. 145—151)

att dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten

för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66,

dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten för budgetåren 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

5 168 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 437 000 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har föreslagit, att anslaget

ökas med 1 102 000 kr.

Beträffande remissyttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till

propositionen (s. 149 och 150).

Departementschefen har anfört följande.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

61

Institutet har i sin petitafraniställning för nästa budgetår bedömt medelsbehovet

under detta anslag med utgångspunkt i den utredning rörande

flygväderlekstjänstens uppgifter och arbetsformer, som verkställts i institutets

och luftfartsstyrelsens regi under medverkan av företrädare för

olika statliga myndigheter samt flygföretagen. I fråga om flygväderlekstjänstens

organisation bygger utredningen på den principiella uppläggning,

som statskontoret förordat och som närmare redovisas i ett i 1964 års

statsverksproposition återgivet yttrande (bil. 8, s. 166). Principerna för

organisationen, vilken i praktiken redan börjat tillämpas, innebär att arbetet

med det meteorologiska underlaget för flygväderlekstjänsten i så stor

utsträckning som möjligt utföres centralt vid institutet i Stockholm. Vid den

regionala organisationen skall verksamheten för de olika flygplatserna differentieras

med hänsyn till trafik och flygsäkerhet. Ett mindre antal flygväderlekstjänster

utrustas med egna prognosresurser — s. k. självständiga

flygväderlekstjänster — i syfte att kunna fungera som prognoscentraler för

ett motsvarande antal räjonger, vardera innefattande ett växlande antal

lokala flygväderlekstjänster. De självständiga flyväderlekstjänsterna är

Arlanda, Bromma, Torslanda, Bulltofta och Sundsvall/Härnösand, varjämte

den militära väderlekstjänsten vid Kallax permanent ingår i systemet med

prognoscentraler.

För att angivna organisation skall fungera på ett effektivt sätt och för

att den ökade flygtrafiken skall erhålla önskvärd service är jag beredd att

för nästa budgetår tillstyrka en väsentlig personalförstärkning. Sålunda

bör vid Malmö/Bulltofta flygväderlekstjänst inrättas en tjänst som meteorolog

i Af 13/Ae 17 och en som förste meteorologassistent i Ae 13. Flygväderlekstjänsten

vid Sundsvall/Härnösands flygplats bör tillföras en meteorolog

i Af 13/Ae 17, en förste meteorologassistent i Ae 13, en meteorologassistent

i Ae 11 samt ett kartbiträde i högst Ae 7. Jönköpings flygväderlekstjänst

torde förstärkas med en förste meteorologassistent i Ae 13 och två ineteorologassistenter

i Ae 11. Vid Umeå flygväderlekstjänst bör inrättas en förste

meteorologassistent i Ae 13 och två meteorologassistenter i Ae 11 och vid

Kiruna flygväderlekstjänst en förste meteorologassistent i Ae 13. Slutligen

bör inom institutets flygväderleksavdelning tillkomma en tjänst som statsmeteorolog

i Ae 21 vilken tjänst är avsedd för tjänstemeteorolog. Tillhopa

föreslår jag sålunda fjorton nya tjänster samtidigt som i enlighet med

institutets förslag fyra assistenttjänster i Ae 13 kan indragas vid resp.

Hultfreds, Kristianstads, Skellefteå och örnsköldsviks flygplatser i anslutning

till att väderleksobservationerna vid dessa helt övertages av härför utbildade

trafikledare.

Vad angår omkostnaderna bör posterna till sjukvård och reseersättningar

räknas upp med 2 500 resp. 10 100 kr. och posten till expenser minskas med

4 000 kr. Under posten till kostnader för anskaffning av speciell instrumentutrustning

torde liksom innevarande budgetår beräknas 140 000 kr. för att

möjliggöra erforderliga nyanskaffningar. Posten till telekommunikationer

föreslås uppräknad med 49 400 kr. Slutligen upptages posterna till kostnader

för underhåll av instrumentutrustning m. in. samt till kostnader för

maskinell databehandling med oförändrade belopp.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Stat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 27 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 2 720 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 1 390 000

4. Omkostnader, förslagsvis 1 031 000

Summa kr. 5 168 000;

b) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1965/66 anvisa

ett förslagsanslag av 5 168 000 kr.

56:o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 7., s. 152 och 153), som innebär

en anslagsökning för nästa budgetår med 239 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett förslagsanslag av 1 209 000 kr.

Byggnadsväsemlet

57:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt F 1., s. 154—161) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra

personalförteckningen för byggnadsstyrelsen i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 11 483 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 776 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 2 753 000 kr.

I fråga om remissyttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till pro
positionen

(s. 159 och 160).

Departementschefen har anfört följande.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

63

Till förslaget att inom byggnadsstyrelsen tillskapa ett stabsorgan för

vissa översiktliga utrednings- och planeringsfrågor etc. bör ställning icke nu

tagas, då frågan om myndigheternas planeringsresurser f. n. är föremål

för överväganden i annat sammanhang.

I övrigt förordar jag ett flertal betydelsefulla förstärkningar av styrelsens

personalresurser. Sålunda torde inom intendentsbyrån inrättas två

byrådirektörstjänster i Ae 25, vilkas innehavare närmast avses ägna sig åt

projekterings- resp. upphandlingsfrågor inom byråns underhållsavdelning.

Vid den likaledes till intendentsbyrån knutna utrikesavdelningen bör vidare

tillskapas en byrådirektörstjänst i Ae 27. Detta motiveras av de växande

arbetsuppgifterna i fråga om utrustning och inredning av svenska beskickningslokaler

utomlands. För att tillgodose vederbörande befattningshavares

behov av skrivhjälp beräknas medel för ett kanslibiträde i Ae 7. —

Jag har icke något att erinra mot att tjänstebenämningen för en inspektör

i Ae 25 på intendentsbyråns bränslekontrollavdelning ändras till byrådirektör

i Ae 25.

Med hänsyn till arbetsbelastningen inom planbyrån förordar jag inrättande

av följande befattningar på dess allmänna avdelning, nämligen en

byrådirektör i Ae 27, en förste byråingenjör i Ae 23 samt en kanslist i

Af 9/Ae 15.

För arvodesanställning av en till styrelsens administrativa byrå knuten

befattningshavare med vissa beredskaps- och säkerhetsuppgifter beräknar

jag ett medelsutrymme om 16 000 kr. —- Förslaget om extraordinariesättning

av en tjänst som byrådirektör i Ag 25 på fjärde projekteringsbyrån

föranleder ingen erinran från min sida.

För särskilda utredningar och arvoden till viss expertis föreslår jag —

bl. a. med hänsyn till de utredningsbehov som aktualiseras av den planerade

revisionen av anvisningarna till byggnadsstadgan (BABS) — en uppräkning

med 150 000 kr. Till experthjälp vid omläggningen av styrelsens bokföring

och ekonomiska kontrollsystem till automatisk databehandling beräknar

jag även för nästa budgetår ett medelsutrymme om 100 000 kr. I likhet med

styrelsen bedömer jag, att verksamheten i anslutning till styrelsens tekniska

råd och styrelsens råd för samhällsplanering kommer att föranleda ett

minskat medelsbehov nästa budgetår om 8 000 kr. För löneomräkning slutligen

upptar jag ett belopp om 1 297 000 kr.

Utskottet. Vad departementschefen anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för byggnadsstyrelsen i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
-

1 447 000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............ 23 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 5 912 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 4 101 000

Summa kr. 11 483 000;

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 11 483 000 kr.

58:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt F 2., s. 161—163), som innebär en anslagsökning för nästa

budgetår med 71 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 099 000 kr.

59:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag, (punkt F 3., s. 163 och 164), som innebär en

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kr.

60 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt F 4., s. 164—166) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 8 338 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 213 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 1 601 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

Då frågan rörande den lämpliga personalorganisationen för den fasta

maskinanläggningen vid vissa av byggnadsstyrelsen förvaltade fastigheter i

Härnösand fortfarande är föremål för överväganden inom styrelsen, anser

jag mig för nästa budgetår kunna tillstyrka endast en mera begränsad personalförstärkning

vid anläggningen. Sålunda torde en tjänst som förste

reparatör i Ae 11 inrättas. Härutöver bör medel beräknas för den maskinchefsbefattning

i Ae 15, som redan tillskapats jämlikt särskilt bemyndigande

av Kungl. Maj :t.

I likhet med byggnadsstyrelsen finner jag en förstärkning av personalresurserna

vid länsarkitektskontoren motiverad. Denna synes böra ske på

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

65

sätt styrelsen föreslagit. Sålunda torde i första hand tolv kanslisttjänster i

Af 9/Ae 15 inrättas. Därmed möjliggöres vid de berörda länskontoren, att

mera rutinbetonade göromål i större utsträckning kan avlastas arkitektpersonalen,

som i motsvarande mån får ökade möjligheter att ägna sig åt de

kvalificerade uppgifter, vilka förutsätter arkitektkompetens. Då erforderlig

utbildningskurs först skall medhinnas, räcker det om ifrågavarande kanslisttjänster

inrättas fr. o. m. den 1 januari 1966. — Vidare anser jag, att ökade

möjligheter bör beredas byggnadsstyrelsen att vid större och mera arbetstyngda

länskontor medge anställning av exempelvis ingenjörer med lägre

teknisk utbildning och med inriktning på plantekniska frågor. Av detta skäl

bör posten Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter m. fl. uppräknas

med 125 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 1 028 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 3 655 000

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis ................ 628 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 3 027 000

Summa kr. 8 338 000;

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 8 338 000 kr.

61 :o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt F 5., s. 166—168), som innebär en anslagsökning för

nästa budgetår med 139 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 857 000 kr.

62ro) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt F 6., s. 168), som innebär att anslaget uppföres med

ett formellt belopp om 1 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner

m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kr.

5 — Bilmng till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 6

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Tekniska institut

63:o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

G 1., s. 169—174), som innebär en anslagsökning med 234 000 kr. för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för statens väginstitut i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

b) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Stat

Avlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 279 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t 11000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal 760 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 592 000

1 642 000

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................ 861 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis 491 000

1 352 000

Summa kr. 2 994 000

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet,

förslagsvis .............................. 368 000

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis 600 000

968 000

Summa kr. 3 962 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m..... 2 222 000

Nettoutgift kr. 1 740 000;

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

67

c) till Statens våginstitut för budgetåret 1965/66 anvisa ett

förslagsanslag av 1 740 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

64:o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt G 2., s. 174 och 175), som innebär en ökning av anslaget med 20 000

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för

budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 140 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

65:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt G 3., s. 175-—177), innebärande en anslagsökning med

102 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för statens geotekniska institut i enlighet med vad i

statsrådsprotokollet föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis 135 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t 7 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal 578 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis 406 000

Summa kr. 1 126 000;

c) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 126 000 kr.

66:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt G 4., s. 177 och 178), som innebär en anslagsökning

med 9 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 245 000 kr.

67:o) Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt G 5., s. 178—180), innebärande en ökning av

anslaget med 108 000 kr., hemställer utskottet,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för statens geotekniska instituts uppdragsverksamhet

i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

b) godkänna följande stat för statens geotekniska instituts

uppdragsverksamhet, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1965/66:

Stat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ................................ 726 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 413 000

3. Omkostnader, förslagsvis ................. 498 000

Summa kr. 1 637 000;

c) till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 637 000

kr.

68:o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt G 6., s. 181), som innebär en oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kr.

Diverse

69 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 1., s. 182) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 4 207 000 kr.

70:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 2., s. 182) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 10 542 000 kr.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

69

71 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 3., s. 182) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Sjöfartsstyrelsens delfond för budgetåret 1965/

66 anvisa ett förslagsanslag av 1 109 000 kr.

72:o) Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt H 4., s. 183 och

184) att till förevarande ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag

av 210 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 215 milj. kr.

Järnvägsstyrelsen har hemställt att anslaget för budgetåret 1965/66 uppföres

med 221 milj. kr.

Departementschefen har anfört följande.

I prop. 1964: 118 lämnade jag en ingående redogörelse för styrelsens beräkningar

av underskottet i den till grund för ersättningens bestämmande

utförda 1963 års separatredovisning. På mitt förslag fastställde riksdagen ersättningen

för innevarande budgetår till 211 milj. kr., vartill kom 4 milj. kr.

för viss reducering av styckegodsavgifter vid övergång från järnvägs- till

landsvägstrafik. Av naturliga skäl är det vanskligt att bedöma hur de olika

faktorer, som påverkar ersättningens storlek, kan väntas utveckla sig intill

utgången av budgetåret 1965/66. Särskilt gäller detta lönekostnader samt

de besparingar, som väntas av bannedläggningar. Erfarenheterna har hittills

visat, att dessa besparingar inte kunnat helt kompensera löneökningarna,

varför underskottet på det ersättningsberättigade bannätet utvecklas

ogynnsamt. Vid mina överväganden härutinnan har jag dock funnit att

driftersättningen för nästa budgetår bör utgå med 206 milj. kr., vilket innebär

en minskning med 5 milj. kr. jämfört med ersättningen för innevarande

budgetår. I ersättningen har jag därvid räknat in 12 milj. kr. för investeringar

i fasta anläggningar och investeringsinventarier i de ersättningsberättigade

banorna. Liksom för innevarande budgetår bör SJ i samband med

ersättningen erhålla 4 milj. kr. såsom kompensation för det inkomstbortfall,

som uppkommer genom att företaget vid nedläggningar av banor tillämpar

en reducerad taxa för styckegods, som förs över till billinjetrafik. Jag förordar

därför att ersättningen för budgetåret 1965/66 utgår med 210 milj. kr.

I detta sammanhang bar utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson (I: 451)

och den andra inom andra kammaren av herrar Nordgren och Magnusson i

Borås (11:545), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Ersättning till

statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer för budgetåret

1965/66 anvisa ett anslag av 190 milj. kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen II: 545.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Utskottet. Under förevarande punkt föreslår departementschefen att ersättningen

till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer för nästa budgetår

utgår med 210 milj. kr., vilket i jämförelse med motsvarande belopp

för innevarande budgetår innebär en minskning med 5 milj. kr. I motionerna

I: 451 och II: 545 har yrkats att ifrågavarande ersättning beräknas till

190 milj. kr. Utskottet får i anledning härav anföra följande.

Nu gällande principer för beräkning av ersättning till SJ för drift av icke

lönsamma järnvägslinjer godkändes av 1963 års riksdag. Ersättning utgår

för täckning av underskott i trafik, som erfordras för att säkra en tillfredsställande

transportförsörjning. I enlighet härmed utgår full ersättning även

för de kostnader som SJ orsakas i samband med driften av trafiksvaga järnvägslinjer

såvida det inte kan anses företagsekonomiskt motiverat att fortsätta

driften även om den lämnar visst underskott. Utskottet, som anser en

minskning av ersättningen till SJ i snabbast möjliga takt som i och för sig

angelägen, har i förevarande sammanhang icke funnit skäl till erinran mot

Kungl. Maj :ts förslag. Motionerna i fråga avstyrkes därför.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 451 och II: 545, till Ersättning

till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer

för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av

210 000 000 kr.

73:o) Ersättning till trafikföretag för drift av icke lönsamma busslinjer.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt H 5., s. 184—186) att till förevarande

ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 6,5 milj. kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6,1 milj. kr.

Statens biltrafiknämnd har föreslagit, att anslaget ökas med 1,3 milj. kr.

Departementschefen har anfört följande.

Sedan biltrafiknämnden i början av november från länsstyrelserna erhållit

materialet för bedömning av bidragsgivningen till 1964 års trafik, har

det visat sig att vissa avvikelser föreligger jämfört med de preliminära uppgifterna

i nämndens petita. Sammanlagt har 457 ansökningar om bidrag

inkommit, varav 418 från privata och kommunala företag och 39 från statliga.

Länsstyrelserna har tillstyrkt bidrag om sammanlagt 5,8 milj. ler.

Häremot svarar ett för innevarande budgetår anvisat belopp av 6,1 milj. kr.

från vilket även kostnaderna för administration av bidragsgivningen, ca

60 000 kr., skall bestridas. Även om man räknar med viss marginal för

ytterligare bidrag i anslutning till besvärsärenden, synes det för 1964 års

trafik anvisade beloppet således förslå till bidragsgivningen utan att någon

generell jämkning av bidragsbeloppen skall bli erforderlig.

Vad beträffar bidragsgivningen till 1965 års trafik har nämnden upp
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

71

skattat medelsbehovet till 7,4 milj. kr. Av det material rörande bidragsgivningen

till 1964 års trafik, som numera står till nämndens förfogande,

framgår, att medelsbehovet för nästa budgetår torde bli icke oväsentligt

lägre än vad som angivits i petita. Jag uppskattar medelsbehovet för 1965

års trafik till 6,5 milj. kr.

Det torde liksom hittills böra ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda kungörelse

rörande bidragsgivningen. Då flera års erfarenhet av bidragsgivningen

nu föreligger, torde det hittillsvarande systemet med en årlig kungörelse

i ämnet böra ersättas med en kungörelse utan tidsbegränsning.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Ersättning till trafikföretag för

drift av icke lönsamma busslinjer för budgetåret 1965/66

anvisa ett anslag av 6 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

74 :o) Ersättning till statens järnvägar för överlåtelse av mark vid Stockholms

östra station. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt H 6., s. 186

och 187) att till förevarande ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag

av 1 630 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

I samband med prop. 1963:50 rörande upplåtelse av viss SJ tillhörig

mark vid östra station i Stockholm för att möjliggöra uppförandet av ett

internationellt studenthem beräknades värdet av markupplåtelsen till

1 630 000 kr. Ett särskilt anslag härför bör upptagas för budgetåret 1965/66

och rubriceras Ersättning till statens järnvägar för överlåtelse av mark

vid Stockholms östra station. Beloppet bör användas för att bestrida kostnaderna

för markens iordningställande.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för

överlåtelse av mark vid Stockholms östra station för budgetåret

1965/66 anvisa ett anslag av 1 630 000 kr.

75:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 7., s. 187 och 188), som innebär

en anslagsökning med 11,2 milj. kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1965/66 anvisa ett

förslagsanslag av 74 000 000 kr., därav 1 700 000 kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen.

76 :o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt H 8., s. 188), som innebär en oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. in.

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kr.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

77 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt H 9., s. 189 och 190), som innebär en uppräkning

av anslaget med 127 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 757 000 kr.

78:o) Viss beredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt H 10., s. 191) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

79:o) Ersättning för viss rundradioverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt H 11., s. 191) att till förevarande ändamål för budgetåret

1965/66 anvisa ett anslag av 19 500 000 kr.

Utskottet. I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 9 för innevarande år

har utskottet under punkten .3, avseende televerkets anslagsbehov för nästa

budgetår, även tagit ställning till sättet för bestridande av de med här ifrågavarande

anslag avsedda kostnaderna samt behandlat vissa motionsledes

framförda yrkanden. Utskottet har i förevarande sammanhang icke funnit

anledning till erinran mot beräkningen av medelsbehovet under anslaget

och hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Ersättning för viss rundradioverksamhet

för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 19 500 000

kr.

Luftfartsfonden

80 :o) Underskott å luftfartsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 1., s. 192—205) att för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret

1965/66 upptaga ett underskott av 10,5 milj. kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10,5 milj. kr.

Luf tfartsstyr elsen har beräknat underskottet för nästa budgetår till 14,5

milj. kr.

Beträffande yttrande av 1963 års luftfartsutredning får utskottet hänvisa

till propositionen (s. 201—203).

Departementschefen har anfört följande.

Luftfartsfondens underskott upptogs å riksstaten för budgetåret 1963/64

till 12,3 milj. kr. Kungl. Maj :t föreskrev sedermera att utgifterna å luftfartsverkets

driftkostnadsstat för nämnda budgetår ej finge överstiga verkets

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

73

inkomster med mer än 9,2 milj. kr. Minskningen i förhållande till det å riksstaten

uppförda beloppet berodde huvudsakligen på att intäkterna beräknades

till högre belopp än som tidigare förutsatts. Efter framställning av

luftfartsstyrelsen medgav Kungl. Maj :t den 27 november 1964, att ett underskott

å 10,3 milj. kr. för budgetåret 1963/64 finge i sin helhet avföras från

luftfartsfonden. Det ökade underskottet berodde helt på att inkomsterna

blivit lägre än förutsatt.

I 1964 års statsverksproposition beräknades luftfartsfondens underskott

för budgetåret 1964/65 till 10,5 milj. kr. I luftfartsstyrelsens i maj 1964

framlagda förslag till driftkostnadsstat uppskattades inkomsterna till 46,1

milj. kr. och underskottet till i runt tal 12,0 milj. kr. Genom beslut den 29

juni 1964 fastställde Kungl. Maj :t driftkostnadsstat för luftfartsverket, varvid

driftkostnaderna upptogs till inemot 57,4 milj. kr. och underskottet beräknades

till högst 10,5 milj. kr. Vid den beräkning, som verkställts inom

luftfartsstyrelsen i samband med anslagsframställningen för nästa budgetår,

har underskottet för innevarande år beräknats till nära 12,9 milj. kr.

För nästa budgetår uppskattar luftfartsstyrelsen driftutgifterna till 62,8

milj. kr., vilket innebär en ökning i förhållande till staten för innevarande

budgetår med nära 5,5 milj. kr. Inkomsterna beräknas samtidigt öka med

2,2 milj. kr. till 48,3 milj. kr. Underskottet å fonden för budgetåret 1965/66

skulle följaktligen enligt luftfartsstyrelsen komma att uppgå till 14,5 milj.

kr.

Den största delen av den beräknade inkomstökningen eller 2,0 milj. kr.

hänför sig till trafikinkomster. Av utgiftsökningarna belöper 1,3 milj. kr. på

avlöningsposterna, 0,5 milj. kr. på omkostnadsposterna, 1,4 milj. kr. på

underhåll av flygplatser samt 0,9 milj. kr. på utgifter för väderlekstjänsten.

Dessutom har upptagits en post om 0,7 milj. kr. för oförutsedda utgifter.

Vad beträffar föreslagna personalförändringar vid luftfartsstyrelsen tillstyrker

jag inrättande av en tjänst som förste trafikledare i Ae 23 och en

som assistent i Ae 15 på trafikbyrån. Jag beräknar vidare medel för en ny

tjänst som kontorsbiträde i högst Ae 5. Vidare upptager jag i likhet med styrelsen

50 000 kr. för löneklassuppflyttningar, 20 000 kr. för vissa arvoden

samt 125 000 kr. för löneomräkning. I övrigt kan jag icke biträda förslagen

rörande styrelsens avlöningspost. Mina ställningstaganden innebär, att kostnadsökningen

i förevarande avseende kan beräknas till 272 000 kr.

I fråga om flygplatsorganisationens avlöningspost upptager jag medel för

åtta tjänster som trafikledare i Af 13/Ae 19. Vidare tillstyrker jag, att två

tjänster som brandförman i Ae 13 inrättas. Jag biträder styrelsens förslag

till löneklassuppflyttningar och löneomräkning inom flygplatsorganisationen.

Övriga förslag anser jag mig inte kunna biträda. Styrelsens förslag till

vissa tjänsteförändringar för bl. a. ett antal trafikledare är icke av den art,

att de bör prövas i förevarande sammanhang. Utgiftsökningen under flygplatsorganisationens

avlöningspost beräknar jag därför totalt till ett belopp

av 612 000 kr.

För luftfartsstyrelsens och flygplatsorganisationens omkostnader beräknar

jag eu ökning med resp. 36 000 kr. och 197 000 kr.

Med hänsyn till vad jag föreslagit vid anmälan av anslagen till Sveriges

meteorologiska och liydrologiska institut upptager jag utgiftsökningen för

väderlekstjänsten till 561 000 kr. Beträffande posten diverse utgifter förordar

jag eu ökning med 100 000 kr. i förhållande till staten för innevarande

budgetår.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Styrelsens förslag under övriga poster i driftkostnadsstaten tillstyrker jag.

Vid bifall till de av mig tillstyrkta driftkostnaderna kan luftfartsverkets

utgifter för budgetåret 1965/66 beräknas öka i förhållande till innevarande

budgetårs driftkostnadsstat med ca 4,3 milj. kr. eller 7,5 %. Verkets driftkostnader

skulle därmed beräknas till (57,3 +4,3) 61,6 milj. kr.

Inkomsterna för nästa budgetår har av styrelsen vid oförändrade avgifter

beräknats till sammanlagt 48,3 milj. kr. Underskottet på luftfartsfonden för

nästa budgetår skulle sålunda komma att uppgå till (61,6 — 48,3) 13,3 milj.

kr. Kostnadsökningarna torde således bli av väsentligt större omfattning än

de av styrelsen beräknade inkomstökningarna. 1963 års luftfartsutredning

har i sitt yttrande över luftfartsstyrelsens petita anfört, att utvecklingen av

luftfartsfondens ekonomi inger stora bekymmer. Det synes vidare utredningen

som om en väntad ökad flygverksamhet kommer att medföra ökat

underskott. Med hänsyn härtill bör enligt utredningen åtgärder vidtagas, som

leder till ökade inkomster och så långt som möjligt minskar kostnaderna.

I sammanhanget bör påpekas att det under luftfartsfonden redovisade

underskottet ej ger en realistisk bild av det ekonomiska resultatet av luftfartsverkets

verksamhet. Det under fonden redovisade underskottet inbegriper

således ej bl. a. avsedd förräntning — ca 12 milj. kr. — av det av luftfartsverket

disponerade statskapitalet om ca 225 milj. kr. Med hänsyn härtill

är det verkliga underskottet ca 25 milj. kr., d. v. s. mer än dubbelt så mycket

som det redovisade underskottet. Det kan sägas innebära, att varje flygresa

inom landet eller till utlandet av staten subventioneras med i genomsnitt 17

kr. Enligt min mening måste effektiva åtgärder vidtagas för att förbättra relationen

mellan luftfartsverkets inkomster och utgifter. I avbidan på resultatet

av luftfartsutredningens arbete anser jag, att man i första hand bör inrikta

sig på att söka hålla det direkta underskottet inom den av statsmakterna

för innevarande budgetår angivna ramen av 10,5 milj. kr. Som luftfartsstyrelsen

själv framhållit är utgiftsökningarna till stor del av automatisk

karaktär. Till en del motiveras de av kraven på trafiksäkerhet. Främst med

hänsyn härtill finner jag att strävandena att förbättra verkets ekonomi inte

helt bör inriktas på att undvika ökade utgifter utan också på att öka inkomsterna.

Jag avser därför, att inom den närmaste tiden pröva föreliggande

möjligheter att företaga vissa höjningar av avgifterna för luftfarten.

Med hänvisning till vad jag i det föregående framhållit rörande luftfartsverkets

ekonomi torde vid riksdagens bifall därtill underskottet på luftfartsfonden

för budgetåret 1965/66 böra upptagas till oförändrat 10,5 milj. kr. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t, att liksom hittills varit fallet, verkställa

en mera noggrann avvägning av de olika utgiftsposterna, sedan styrelsen

under våren 1965 ingivit sina definitiva förslag till driftkostnadsstat.

Utskottet. Enligt den av Kungl. Maj :t fastställda driftkostnadsstaten för

luftfartsverket har underskottet å luftfartsfonden för budgetåret 1964/65 beräknats

till högst 10,5 milj. kr. Luftfartsstyrelsen har i samband med anslagsframställningen

för nästa budgetår beräknat underskottet för innevarande

budgetår till nära 12,9 milj. kr.

Departementschefen har för nästa budgetår beräknat luftfartsverkets

driftkostnader till 61,6 milj. kr. och inkomsterna vid oförändrade avgifter i

enlighet med luftfartsstyrelsens beräkning till 48,3 milj. kr. Underskottet på

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965 75

luftfartsfonden skulle sålunda för nästa budgetår komma att uppgå till 13,3

milj. kr.

Enligt departementschefens mening måste effektiva åtgärder vidtagas för

att förbättra relationen mellan luftfartsverkets inkomster och utgifter. I

avbidan på resultatet av luftfartsutredningens arbete anser departementschefen

att det i första hand bör eftersträvas att för nästa budgetår söka hålla

det direkta underskottet inom den ram som gäller för innevarande budgetår

eller 10,5 milj. kr. Underskottet för budgetåret 1965/66 föreslås därför

upptagas med detta belopp. Departementschefen anför att strävandena att

förbättra luftfartsverkets ekonomi inte helt bör inriktas på att undvika ökade

utgifter utan också på att öka inkomsterna. På grund härav avser departementschefen

att pröva föreliggande möjligheter att företaga vissa höjningar

av avgifterna för luftfarten.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för

budgetåret 1965/66 upptaga ett underskott av 10 500 000 kr.

Uppskjutna frågor

81 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande Kungl. Maj :ts under följande punkter framlagda förslag, nämligen
punkten

Al.: Kommunikationsdepartementet: Avlöningar

punkten A 2.: Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

punkten A 3.: Kommittéer m. m.

punkten A i.: Extra utgifter

punkten D 15.: Bidrag till handelshamnar och farleder

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 2 april 1965

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Birger

Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Axel Andersson, Virgin, Rikard

Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Per Jacobsson, Bertil Petersson,

Hjorth och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Gustafsson i Stockholm, Karlsson i

Olofström, Ståhl, Blidfors, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fröken Elmén,

herrar Bergman, Johansson i Norrköping, Gustafsson i Kårby, Cassel, Carbell,

Nordstrandh, Lindahl och Tobé.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

Reservationer

1) vid punkten 7 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m.

Anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader)

a) beträffande anslaget till statligt vägunderhåll av herrar Ivar Johansson,

Bengtson, Eliasson i Sundborn och Gustafsson i Kårby, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka motionerna I: 447 och II: 535, såvitt nu är i fråga,

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Utskottet

har» och slutar med »Jämtlands län», bort ha följande lydelse:

»Utskottet har vid sin prövning av förevarande anslagsfrågor funnit den

av departementschefen förordade medelsanvisningen om 490 milj. kr. till

Vägunderhållet otillräcklig. Såsom i motionerna 1: 447 och II: 535 framhållits

bör därför en uppräkning till 520 milj. kr. ske. Utskottet, som alltså

biträder motionärernas yrkande härom, kan däremot icke tillstyrka att —

på sätt i motionerna 1: 190 och II: 252 föreslagits — en uppräkning sker

med allenast 1,5 milj. kr., att i sin helhet disponeras för vägunderhållet i

Jämtlands län. Nämnda motioner avstyrkes följaktligen.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:447 och 11:535, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, ävensom med avslag å motionerna

I: 190 och II: 252, till Vägunderhållet för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 520 000 000 kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen;»

b) beträffande anslagen till statliga vägbyggnader av herrar Ivar Johansson,

Bengtson, Eliasson i Sundborn och Gustafsson i Kårby, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka motionerna I: 447 och II: 535, såvitt nu är i fråga,

och afl därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Vidkommande

anslagen» och slutar med »och II: 535», bort ha följande lydelse:

»Vidkommande anslagen till den ordinarie vägbyggnadsverksamheten har

utskottet ävenledes funnit Kungl. Maj :ts förslag otillräckliga med hänsyn

till vägväsendets behov. Utskottet anser därför medelsanvisningen till förevarande

ändamål böra i enlighet med yrkandena i motionerna 1: 447 och

II: 535 upptagas med 620 milj. kr. att fördelas med 350 milj. kr. på riksvägar,

218 milj. kr. på länsvägar, 12 milj. kr. på ödebygdsvägar och 40 milj.

kr. på storbroar.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:447 och 11:535,

nämnda motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1965/66

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

77

anvisa följande reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,

nämligen till

a) Byggande av riksvägar

b) Byggande av länsvägar

350 000 000 kr.

218 000 000 kr.

12 000 000 kr.

40 000 000 kr.;»

c) Byggande av ödebygdsvägar

d) Byggande av storbroar . . .

c) beträffande anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator av

herrar Ivar Johansson, Bengtson, Eliasson i Sundborn och Gustafsson i

Kårby, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:447 och II:

535, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med »Även anslaget»

och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Anslaget till Bidrag till byggande av vägar och gator bör enligt utskottets

uppfattning däremot — såsom i motionerna 1: 447 och II: 535 förordats

— uppräknas till 285 milj. kr. i stället för av departementschefen föreslagna

270 milj. kr.»

dels ock utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts för
-

slag samt med bifall till motionerna 1: 447 och II: 535,

nämnda motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande

av vägar och gator för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 285 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;»
-

d) beträffande statsbidragen till enskild väghållning av herrar Ivar

Johansson, Bengtson, Eliasson i Sundborn och Gustafsson i Kårby, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 447 och II: 535, I: 85 och

II: 112 samt II: 80, förstnämnda fyra motioner såvitt nu är i fråga, samt

att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med »Avsevärda

förbättringar» och slutar med »avstyrkes följaktligen», bort ha följande

lydelse:

»De anslag som hittills lämnats för byggande och underhåll har, såsom

av motionärerna framhållits, emellertid varit klart otillräckliga och berättigade

krav föreligger för en fortsatt utökning av det statsbidragsberättigade

enskilda vägnätet. De reduceringar i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagna medelsanvisningen Kungl. Maj :t förordat försämrar avsevärt

möjligheterna att lämna byggnads- och iståndsättningsbidrag och det bidragsbcrättigade

nätet kan knappast utökas i normal omfattning. Utskottet

anser därför anslagen böra upptagas med de högre belopp väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förordat, dvs. med 25 milj. kr. resp. 41 milj. kr. till byggande

och underhåll av enskilda vägar. Motionerna I: 447 och II: 535 samt

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

I: 85 och II: 112, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionen

II: 80 tillstyrkes följaktligen.;»

dels utskottets hemställan under V. och VI. bort ha följande lydelse:

»V. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1: 447 och II: 535 ävensom

motionerna I: 85 och II: 112, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

41 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

VI. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1: 447 och II: 535 ävensom

motionerna I: 85 och II: 112, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, samt motionen II: 80, till Bidrag till byggande

av enskilda vägar för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;»
2)

vid punkten 12 (Bidrag till vatten-och avloppsanläggningar) av herrar

Ivar Johansson, Bengtson, Per Jacobsson, Eliasson i Sundborn, Gustafsson

i Kårby och Tobé, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionen I: 607

och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30, som börjar med »Såsom departementschefen»

och slutar med »förhöjd medelsanvisning», bort ha följande

lydelse:

»Kungl. Maj :ts förevarande förslag innebär en ökning av anslagsmedlen

i förhållande till innevarande budgetår med 5 milj. kr. Med hänsyn till den

betydande eftersläpning, som föreligger på detta område bör dock såsom

motionsledes föreslagits en ytterligare uppräkning ske. Utskottet finner därför

att anslaget för nästa budgetår bör upptagas med det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagna beloppet av 90 milj. kr. och tillstyrker följaktligen

det i motionen I: 607 därom framförda yrkandet.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna 1:31 och 11:39 ävensom med bifall till

motionen I: 607, till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 90 000 000 kr.;»

3) vid punkten 25 (Lots- och fyrstaten: Avlöningar) av herrar Rikard

Svensson och Karlsson i Olofström, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

motionerna I: 437 och II: 541 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 42, som börjar med »Utskottet

finner» och slutar med »berörda farvattnen», bort ha följande lydelse:

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

79

»Utskottet finner det i och för sig vara angeläget att den pågående rationaliseringsverksamheten

på förevarande område fullföljes. I likhet med

motionärerna anser utskottet det dock vara tveksamt huruvida den begränsning

av personalen vid den sammanslagna lotsplatsen Karlshamn-Ronneby,

som av Kungl. Maj :t föreslagits, kan vara tillrådlig. Vid en personalstyrka

av den förordade omfattningen torde nämligen ett samtidigt utförande av

lotsuppdrag i Karlshamn och Ronneby icke vara möjligt under ogynnsamma

väderleksförhållanden. En överflyttning av all lotspersonal till Karlshamn

torde vidare innebära att ett större antal fartyg icke kommer att anlita lots

— med alla de risker för sjöfarten ett sådant förhållande skulle medföra.

I sammanhanget bör också beaktas den expansion av hamnverksamheten

som redan kunnat konstateras och torde ytterligare öka i såväl Ronneby som

Karlshamn. Med hänsyn bl. a. till angivna förhållanden anser utskottet

personalen vid den föreslagna lotsplatsen Karlshamn-Ronneby böra utöver

Kungl. Maj :ts förslag utökas med en lotstjänst. Av den gemensamma personalstyrkan

bör vidare, såsom motionärerna yrkat, två lotsar och en båtman

förläggas till Ronneby hamn. Utskottet, som således tillstyrker motionerna,

vill vidare kraftigt understryka departementschefens uttalande, att

sjöfartsstyrelsen givetvis har att följa utvecklingen på området och vidtaga

sådana personaldispositioner och övriga åtgärder att sjöfartens behov av

rimlig lotsservice även i fortsättningen kan tillgodoses inom de av indragningarna

berörda farvattnen.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 437 och II: 541,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för lots- och fyrstaten i enlighet med vad utskottet

föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsanordningar

som kan bli erforderliga i anledning av i statsrådsprotokollet

och av utskottet redovisade rationaliseringsåtgärder

inom lots- och fyrstaten;

c) medgiva att Kungl. Maj :t eller, i den omfattning Kungl.

Maj:t bestämmer, sjöfartsstyrelsen skall äga besluta om indragningar

av lots- eller fyrplatser på sätt föreslagits i statsrådsprotokollet

och med beaktande av vad utskottet anfört

samt vidtaga därav föranledda ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten och de övergångsåtgärder i

övrigt som kan befinnas erforderliga;»

4) vid punkten Ilo (Statens isbrytarverksamhet) av herrar Virgin, Strandberg,

Cassel och Nordstrantlh, vilka ansett att

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1965

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 49, som börjar med »Vid föregående»

och slutar med »föreliggande motionerna», bort ha följande lydelse:

»De i motionerna I: 122 och II: 154, I: 445 och II: 544 samt I: 443 och

II: 546 framförda synpunkterna rörande behovet av en effektiv isbrytarorganisation

synes utskottet beaktansvärda. Även om det i första hand bör

åvila sjöfartsstyrelsen att ägna isbrytarverksamheten all uppmärksamhet

kan det dock anses skäligt att riksdagen som sin mening uttalar önskvärdheten

av att en utredning rörande den framtida isbrytarverksamheten snarast

bör framläggas. Inte minst talar de i motionerna angivna Iokaliseringsoch

näringspolitiska motiven härför. Då tiden mellan ett riksdagsbeslut om

byggande av ny havsisbrytare intill dess denna kan insättas i arbete torde

få beräknas till ca 4 år bör, såsom i motionerna framhållits, en skyndsam

utredning vidtagas och förslag framläggas avseende byggande av ny havsisbrytare.

»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 122

och II: 154 samt 1:445 och 11:544 ävensom 1:443 och II:

546, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört rörande behovet av en effektiv isbrytarorganisation

m. m.»

5) vid punkten 72 (Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma

järnvägslinjer) av herrar Virgin, Strandberg, Cassel och Nordstrandh,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 451 och

II: 545 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 70, som börjar med »Nu gällande»

och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med motionärerna att nedläggningen av trafiksvaga

bandelar bör ske i en takt som medför en snabbare minskning av

ersättningen till SJ än vad Kungl. Maj :t föreslagit. En nedläggningstakt som

möjliggör att ersättningen för nästa budgetår kan begränsas till 190 milj.

kr. synes därvid lämplig. Motionerna i fråga tillstyrkes därför.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 451 och II: 545, till Ersättning

till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer

för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av

190 000 000 kr.»

ESSELTE AB. STHLM 65

514828

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1965/66 a1 i texten