Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1965/66 till skolväsendet jämte i ämnet väckta motioner.
1965-04-22 · 61 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 61 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1965:66, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1965/66 till skolväsendet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
1
Nr 66
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1965/66
till skolväsendet jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
Skolväsendet
Centrala och regionala myndigheter m. m.
l:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1
(bilaga 10, punkt D 1, s. 187—194 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 4 januari 1965) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för skolöverstyrelsen,
som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas
tills vidare fr. o.m. budgetåret 1965/66, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 17 640 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Kellgren och fröken Sandell väckt motion (11:463), vari
hemställts att riksdagen måtte bevilja medel för inrättande av en musikkonsulenttjänst
vid skolöverstyrelsen.
Beträffande motiveringen för det motionsvis framförda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom vissa automatiska utgiftsökningar —
bl. a. följande.
1. Personal för utvecklingsarbete på skolbyggnadsområdet
a) En byrådirektör i Ae 27.
b) 200 000 kr. för arvoden åt experter.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 sand. Nr 66
2
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
2. En skolkonsulent för särskolan (arvode).
3. En skolkonsulent för vuxenutbildningen (arvode).
4. Bortfall av vissa tjänster på grund av avveckling av sektionen för centralupphandling.
5. Personal för provinstitutet
a) En föreståndare i Be 1.
b) Tre psykologer i Ae 27.
c) Fyra psykologer i Ae 21.
d) En kansliskrivare i Ae 11.
e) En kontorist i Ae 9.
f) Ett kanslibiträde i Ae 7.
g) Ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.
h) 75 000 kr. till experter och tillfällig personal.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3 120 000 kr.
1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala ledning m.m. hade
— utöver vad som upptagits i Kungl. Maj :ts förslag — bl. a. föreslagit inrättande
av en befattning som folkbildningskonsulent för den frivilliga musikbildningsverksamheten.
Förslaget motiverades huvudsakligen av följande.
För budgetåret 1964/65 tilldelades skolöverstyrelsen en särskild anslagspost
under anslaget till speciella folkbildningsåtgärder för igångsättande av kompetenskurser
för musikcirkelledare och lärare inom den kommunala musikstudieverksamheten
enligt det förslag, som framlades av musikledarutredningen (SOU
1962: 51). Överstyrelsen hade anhållit om ytterligare medel under denna anslagspost
för att under budgetåret 1965/66 kunna möta det stora behov av dylika
kompetenskurser, som visat sig föreligga. Kommittén fann det med hänsyn till
denna verksamhet angeläget att till skolöverstyrelsen knyta särskild expertis
på det folkliga musikbildningsområdet.
I detta sammanhang redovisas även ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag
om inrättande av ett särskilt organ, Skolväsendets provinstitut, som
skulle handha framställning av standardprov m. m. Överstyrelsen föreslår, att
för nämnda organ anvisas 630 000 kr. till avlöningar och 370 000 kr. till omkostnader.
Departementschefen räknar i enlighet med organisationskommitténs förslag
med att sektionen för centralupphandling avvecklas med utgången av juni 1965.
Beträffande förslaget om ett särskilt provinstitut hänvisar departementschefen
till proposition 1964:171, enligt vilken framställningen av skriftliga prov m. m.
borde ingå i överstyrelsens verksamhet. Departementschefen förordar med hänsyn
härtill, att det föreslagna skolväsendets provinstitut organisatoriskt inordnas
i överstyrelsen.
Med hänsyn bl. a. till svårigheterna att exakt beräkna lönekostnaderna för
den nyanställda personalen förordar departementschefen, att i likhet med inne
-
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
3
varande budgetår icke-ordinarie posten anvisas förslagsvis. Anslagsposten bör
dock icke få överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
I motionen 11:463 har yrkats medel för en tjänst som musikkonsulent vid
skolöverstyrelsen. Enligt utskottets mening bör ytterligare erfarenheter avvaktas
innan ställning tages till frågan om inrättande av en tjänst som konsulent för
den frivilliga musikbildningsverksamheten. Därest det sedermera visar sig, att
behov föreligger av en heltidsanställd expert för de frågor inom musikbildningsverksamheten,
vilka kräver särskild inblick i det fria och frivilliga folkbildningsarbetets
speciella struktur och målsättning samt den pedagogiska metodik, som
där utbildats, förutsätter utskottet att förslag härom ånyo framlägges. Utskottet
finner sålunda ej skäl förorda bifall till motionen.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 463,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för skolöverstyrelsen i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 969 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 46 000
3. Arvoden till experter och tillfällig personal
m. m., förslagsvis .......................... 1 625 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 8 480 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 4 520 000
Summa kr. 17 640 000
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 17 640 000 kr.
2:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 2, s. 194—197), vilket innebär en anslagshöjning med 658 000 kr. varav
330 000 kr. för framställning av standardprov m. m. och 328 000 kr. till övriga
omkostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 524 000 kr.
4
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
3:o) Skolöverstyrelsen: Inredning och utrustning av ny ämbetsbyggnad. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 3, s. 197 och 198), vilket innebär
anvisande av ytterligare 490 000 kr. för ändamålet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Inredning och utrustning
av ny ämbetsbyggnad för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 490 000 kr.
4:o) Länsskolnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt D 4, s. 198—
200) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring
i personalförteckningen för länsskolnämnderna, som föranledes av vad
departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avIöningsstat
för länsskolnämnderna att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66, dels ock till Länsskolnämnderna: Avlöningar för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 8 270 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sörenson och Alexanderson
(1:79) och den andra inom andra kammaren av herr Keijer m.fl.
(IT: 107), i vilka hemställts att riksdagen måtte under punkt D 4 i Bil. 10 till
statsverkspropositionen besluta inrättande av ännu en tjänst som skolinspektör
vid skolnämnden för Stockholms stad och Stockholms län.
Beträffande motiveringen för det motionsvis framförda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 107.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 846 000 kr., som föranledes
av — förutom vissa automatiska utgiftsökningar — bl. a. följande.
1. Två nya länsskolpsykologer i Ae 27.
2. Två skrivbiträden med halvtidstjänstgöring hos de nya länsskolpsykologerna.
3. Ökning med 60 000 kr. av medlen till experter.
4. 105 000 kr. för arvoden åt praktikanter hos länsskolpsykologerna.
Ur statsrådsprotokollet inhämtas att skolnämnden för Stockholms stad och län
gjort framställning om inrättande av ytterligare en skolinspektörstjänst vid
nämnden med särskild uppgift att handlägga ärenden rörande yrkesskolväsendet.
Av motiveringen för förslaget framgår bl. a. följande.
Redan före den 1 juli 1964 var arbetsbördan oproportionerligt stor för skolinspektörerna
vid nämnden. Därefter har arbetsområdet utvidgats därigenom att
nämnden blivit mellaninstans också för Stockholms stad.
Ett arbetsområde som blivit alltmer tidskrävande är yrkesskolväsendet, som
under senare år vuxit enormt inom området. Antalet heltidskurser i yrkesskolorna
i Stockholms stad och län uppgick år 1963 till inte mindre än 1 098 och
5
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
antalet deltidskurser till 2 238. Av landets 71 statsunderstödda enskilda yrkesskolor,
som numera sorterar under nämnderna, finns i Stockholms stad och län
36, alltså mer än hälften.
Departementschefen finner, i likhet med skolöverstyrelsen, ej skäl tillstyrka
inrättandet av ytterligare en skolinspektörstjänst vid skolnämnden för Stockholms
stad och län men förordar beträffande anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar till experter och tillfällig personal m.m. en uppräkning med
60 000 kr. och motiverar halva beloppet med behovet av förstärkning av skolnämnden
för Stockholms stad och län.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Beträffande det i motionerna I: 79 och II: 107 framställda yrkandet om inrättande
av en skolinspektörstjänst vid skolnämnden i Stockholms stad och län
får utskottet erinra om att personaluppsättningen vid skolnämnden fr. o. m. den
1 juli 1964 utökats med sex tjänster. Vidare har hälften av den nu föreslagna
ökningen av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar till experter
och tillfällig personal m. m. beräknats för förstärkning av skolnämnden. I den
mån erfarenheterna ger vid handen att ytterligare personalförstärkning är behövlig,
torde såsom skolöverstyrelsen framhållit övervägas, huruvida förstärkningen
bör ske genom inrättande av en skolinspektörstjänst eller på annat sätt.
Utskottet anser sig med hänsyn till det anförda icke böra förorda bifall till motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 79 och II: 107,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för länsskolnämnderna i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 772 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 323 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar till experter
och tillfällig personal m. m., förslagsvis........ 430 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 084 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 661 000
Summa kr. 8 270 000
c) till Länsskolnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 8 270 000 kr.
6
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
5 ro) Länsskolnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 5, s. 201—203), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsskolnämnderna: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 690 000 kr.
6:o) Läroboksnämnden. Kungl. Maj:t har (punkt D 6, s. 203—206) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning med 70 000 kr.
I statsrådsprotokollet redovisas bl. a. förslag av en expertgrupp rörande läroboksnämndens
organisation och verksamhet jämte remissyttranden, till vilken
redovisning torde få hänvisas.
Departementschefen erinrar om att han i prop. 1964:171 (s. 572 f) anmälde
sin avsikt att utverka Kungl. Maj:ts tillstånd att tillkalla särskilda sakkunniga
för en samlad utredning av frågorna rörande läroboksproduktionen samt granskningen
av olika hjälpmedel. De sakkunniga borde bl. a. företa den förutsättningslösa
omprövning av läroboksnämndens verksamhet och uppgifter, vilken, såsom
framhållits redan i prop. 1962: 54, på längre sikt ter sig nödvändig. Ändringar
i bestämmelserna angående läroboksnämnden borde så långt möjligt begränsas
med hänsyn till vad som anförts om en mera genomgripande omprövning av hela
granskningsverksamheten.
Då läroboksnämnden enligt gällande bestämmelser inte skall granska läroböcker
för fackgymnasierna kräver det nya gymnasiets konstruktion en justering
av nuvarande granskningsordning. Läroboksnämnden borde därför i avbidan
på denna omprövning ha att pröva sådana böcker för det nya gymnasiet,
vilka enligt nu gällande bestämmelser skall granskas. Läroböcker i tekniska och
ekonomiska ämnen inom gymnasiet borde således även fortsättningsvis undantas
från granskning.
Vidare framhölls i propositionen 1964:171, att det för att inte lärobokstillförseln
skall fördröjas vid det nya gymnasiets start kan visa sig nödvändigt att
övergångsvis granska läroböcker i annan ordning och omfattning än som nu sker.
Kungl. Maj :t borde senare besluta härom och om de ändringar i bestämmelserna
rörande läroboksnämnden, vilka erfordras på grund av det nya gymnasiets
konstruktion.
Departementschefen framhåller att han med hänsyn till den kommande utredningen
inte är beredd att nu föreslå någon ändring av gällande granskningsordning.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
Med anledning av förslag i 1964 års statsverksproposition framhöll utskottet,
att det syntes utskottet nödvändigt att den i propositionen 1962: 54 aviserade
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965 7
förutsättningslösa utredningen rörande läroboksnämndens verksamhet och organisation
skyndsamt företogs, så att en väl utbyggd granskningsorganisation stod
redo att träda i verksamhet i så nära anslutning som möjligt till genomförandet
av det nya gymnasiet och utbyggnaden av fackskoleorganisationen. Särskilda
utskottet, som hade att behandla propositionen 1964:171, förklarade sig intet
ha att erinra mot vad departementschefen i nämnda proposition anfört rörande
läroboksgranskningen i avvaktan på resultatet av den kommande utredningen.
I detta sammanhang vill statsutskottet anmäla, att utskottet erfarit att läroboksnämnden
— förutom genomsnittligt ca 330 ärenden rörande prishöjningar
på läroböcker — under budgetåren 1962/63 och 1963/64 haft att granska 361
respektive 369 nya läroböcker. Under samma år granskades dessutom sammanlagt
622 äldre läroböcker för eventuell användning i grundskolan. Som jämförelse
kan nämnas att antalet av nämnden granskade läroböcker budgetåret 1953/54
uppgick till sammanlagt 190. Såsom siffrorna antyder medför redan genomförandet
av grundskolan otvivelaktigt behov av en omprövning av granskningsförfarandet.
Då detta behov torde komma att accentueras ytterligare vid införandet
av det nya gymnasiet och utbyggnaden av fackskolan räknar utskottet med
att den förutsättningslösa utredning, som påkallats, snarast kommer till stand.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lärobolcsnämnden för budgetåret 1965/
66 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.
7:o) Bidrag till skolbibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
D 7, s. 206 och 207), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetar, hemställer utskottet, °
att riksdagen må till Bidrag till skolbibliotek för budgetaret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.
8:o) Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt D 8, s. 207), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation
för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 50 000 kr.
Pedagogiskt utvecklingsarbete
9:o) Statens försöksskola i Linköpings Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt D 9, s. 208 och 209) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för statens försöksskola i Linköping, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels till Statens försöksskola i
Linköping: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
1 914 000 kr.
8
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Eskilsson m.fl. (1:273)
och den andra inom andra kammaren av herr Wennerfors (II: 337), i vilka hemställts
att riksdagen måtte besluta att skolpsykologtjänsten vid statens försöksskola
i Linköping ordinariesättes fr. o. m. den 1 juli 1965.
Beträffande motiveringen för det motionsvis framställda yrkandet torde få
hänvisas till motionen II: 337.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med 303 000 kr.,
föranledd av dels automatiska kostnadsökningar, dels kostnader för utvidgning
av den externa försöksverksamheten och för extra biträdeshjälp vid skolans
forsknings- och försöksverksamhet.
Departementschefen har icke biträtt ett förslag av skolöverstyrelsen om förändring
av skolpsykologtjänsten i Ae 25 vid statens försöksskola i Linköping till
forskningssekreterartjänst i Ao 25.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Med anledning av det i motionerna I: 273 och II: 337 framställda yrkandet om
ordinariesättning av skolpsykologtjänsten får utskottet erinra om att den regionala
skolpsykologverksamheten är under utbyggnad och att icke någon av de
regionalt anställda skolpsykologerna ännu erhållit ordinarie tjänst. Med hänsyn
härtill finner utskottet — ehuru ett bifall till motionerna icke skulle innebära
någon ytterligare kostnad för statsverket — sig icke böra tillstyrka bifall till
desamma.
Utskottet hemställer alltså,
I. att motionerna 1:273 och II: 337, i vad de avser ordinariesättning
av en skolpsykologtjänst, icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:273 och II: 337, såvitt nu är i
fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för statens försöksskola
i Linköping, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 859 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ...}................ 5 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 423 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 627 000
Summa kr. 1 914 000
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
9
b) till Statens försöksskola i Linköping: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 914 000 kr.
10:o) Statens försöksskola i Linköping: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 10, s. 209), vilket innebär en anslagshöjning med
8 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens försöksskola i Linköping: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
104 000 kr.
ll:o) Pedagogiskt utvecklingsarbete. Kungl. Maj:t har (punkt D 11, s. 209—
216) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 3 010 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström rrv. fl. (1:114) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
m. fl. (II: 145) i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta,
att anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete uppräknas med 500 000 kr.
utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och därför till pedagogiskt utvecklingsarbete
för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 3 510 000 kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Virgin m.fl. (1:174) och den andra inom andra kammaren av herr Ileckscher
m. fl. (II: 195), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt skolöverstyrelsen
att till nästa års riksdag utreda och framlägga förslag i syfte att intensifiera
utvecklingsarbetet på det pedagogiska området;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Thorsten Larsson m.fl. (1:275) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 330), i vilka hemställts att riksdagen till Pedagogiskt
utvecklingsarbete under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1965/66
måtte anvisa ett reservationsanslag av 3 950 000 kr.;
dels ock en inom andra kammaren av herr Carlshamre väckt motion (II: 444),
i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta att till Pedagogiskt utvecklingsarbete
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 3 410 000 kr.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis framställda yrkandena hänvisar
utskottet till motionerna II: 145, II: 195, II: 330 och II: 444.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 900 000 kr. Vidare förutsättes
att kostnader för vissa ändamål, som nu belastar detta anslag, fr. o. m.
nästa budgetår skall bestridas från andra anslag. Sålunda avses kostnaderna för
10
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
viss verksamhet vid lärarutbildningsanstalter skola bestridas från folkskoleseminariemas
och lärarhögskolornas omkostnadsanslag samt kostnaderna för
reseersättningar m. m. i samband med planering och tillsyn av den pedagogiska
verksamheten inom grundskolan från skolöverstyrelsens omkostnadsanslag. Slutligen
har ett särskilt provinstitut för framställning av standardprov m. m. föreslagits
under skolöverstyrelsens omkostnads- och avlöningsanslag. Sammanlagt
medför dessa förslag en ökning av medelstillgången för övriga ändamål, som tillgodoses
från detta anslag, med ytterligare ca 300 000 kr.
Vid bedömningen av medelsbehovet har departementschefen i statsverkspropositionen
endast ansett sig böra ingå på de huvudändamål som befunnits mest
angelägna. Det torde, enligt departementschefens uttalande, i övrigt få ankomma
på Kungl. Maj :t att på grundval av förslag från skolöverstyrelsen meddela närmare
bestämmelser om anslagets användning.
Det av skolöverstyrelsen skisserade programmet för det pedagogiska utvecklingsarbetet
redovisas i korthet på s. 210—212, till vilken redovisning torde få
hänvisas.
I motiveringen för sin bedömning av medelsbehovet gör överstyrelsen en
jämförelse mellan kostnaderna för utvecklingsarbete inom skolväsendet, de statliga
forskningsutgifterna och insatserna för utvecklingsarbete inom näringslivet.
I industriella sammanhang synes enligt skolöverstyrelsen belopp motsvarande
ca 2 till 2,5% av de totala driftkostnaderna vara vanliga. De statliga forskningsutgifternas
storlek har i propositionen 1964: 69 beräknats till ca 2,1 % av
den samlade statliga driftbudgeten. För skolväsendets del kan under utvecklingsanslaget
anvisade medel beräknas till ca 0,2 % av de totala driftanslagen
för skolväsendet. Enligt en av överstyrelsen gjord alternativ beräkning — varvid
överstyrelsen även medtagit en del av kostnaderna för de pedagogiska institutionerna
vid universiteten och lärarhögskolorna, för skolväsendets centrala och
regionala ledning samt för sektionen för psykologi och pedagogik inom statens
råd för samhällsforskning — uppgår kostnaderna för utvecklingsarbete inom
skolväsendet till ca 1 % av de totala driftanslagen. Enligt överstyrelsen visar
denna jämförelse, att de möjligheter till rationalisering och effektivering, som
ett fortlöpande utvecklingsarbete anses ge inom all slags produktion, icke kan
antas ha framtagits annat än i begränsad utsträckning i fråga om den form av
produktion, som utbildningsverksamheten utgör. Med hänsyn till begränsade
personella resurser m. m. bedömer överstyrelsen det dock ej realistiskt att nu
äska medel motsvarande de procenttal, som är allmänt accepterade inom andra
områden.
Överstyrelsen redovisar också i sammanhanget de principiella riktlinjer, som
överstyrelsen avser att följa i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Beträffande
verksamheten med pedagogiska och psykologiska undersökningar framhålles
bl. a. följande.
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
11
Ansträngningarna bör inriktas på näraliggande problem inom områden som är
av direkt betydelse för skolreformernas genomförande. Mer fundamentalt forskningsarbete
bör liksom hittills kunna stödjas via anslagen till forskningsråd och
universitet.
Den tillämpade skolforskningen synes böra organiseras i form av ett antal
för speciella projekt upprättade forskargrupper. Dessa bör planeras vara verksamma
under en viss, inte alltför kort tidsperiod, t. ex. 2—6 år, och med en årsbudget
avpassad för ett omfattande och mångfasetterat forsknings- och utvecklingsprogram,
där fördelningen på speciella mindre undersökningar avgörs av
den forskare som är gruppens ledare.
Dessa grupper eller forskarlag kan etableras genom att en redan befintlig
pedagogisk-psykologislc institution ställer alla eller stora delar av sina resurser
till förfogande för undersökningar inom ett visst problemområde. Men man bör
också kunna räkna med att tillfälliga »institutioner» upprättas. Samarbete bör
ske med statens råd för samhällsforskning, som t. ex. genom inrättande av lämpliga
forskartjänster kan svara för en del av kostnaderna för ett visst större projekt,
medan skolöverstyrelsen svarar för andra kostnader.
Utskottet. I de under denna punkt redovisade motionerna I: 114 och 11:145,
1:275 och 11:330 samt 11:444 har yrkats anslagshöjningar av olika storlek,
varvid angelägenheten av anslagshöjningarna exemplifierats med skilda undersökningsobjekt.
Utskottet vill liksom tidigare år understryka betydelsen av ett
oavbrutet pågående utvecklingsarbete på det pedagogiska och psykologiska fältet.
Det av Ivungl. Maj:t föreslagna anslaget för nästa budgetår — 3 010 000 kr.
— innebär, med beaktande av att vissa kostnader som nu belastar anslaget
fr. o. m. nästa budgetår avses skola bestridas från andra anslag, en reell förstärkning
av detta anslag med betydligt mer än 50 %. Enligt utskottets mening
måste — med hänsyn till den nödvändiga avvägningen i förhållande till andra
angelägna ändamål inom skolområdet — den sålunda föreslagna höjningen
av anslaget anses vara helt tillfredsställande. Utskottet förordar därför bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker de i nyssnämnda motioner föreslagna ansla
gshö j ningarna.
Med anledning av det i motionerna I: 174 och II: 195 framförda yrkandet om
uppdrag åt skolöverstyrelsen att till nästa års riksdag utreda och framlägga
förslag i syfte att intensifiera utvecklingsarbetet inom det pedagogiska området,
vill utskottet framhålla att det måste anses höra till skolöverstyrelsens viktigaste
arbetsuppgifter att fullfölja och i mån av tillgång på personella och ekonomiska
resurser utvidga programmet för här avsedd verksamhet. Då förevarande område
ständigt torde vara föremål för överstyrelsens uppmärksamhet, anser utskottet
icke anledning föreligga att uppdraga åt överstyrelsen att vidtaga särskilda
åtgärder i det av motionärerna avsedda syftet. Utskottet avstyrker sålunda bifall
till motionerna I: 174 och II: 195, såvitt nu är i fråga.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
12
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:114 och II: 145, I: 275 och
II: 330 samt II: 444, förstnämnda två motioner såvitt nu är i
fråga, till Pedagogiskt utvecklingsarbete för budgetåret 1965/66
anvisa ett reservationsanslag av 3 010 000 kr.;
II. att motionerna 1:174 och II: 195, i vad de avser uppdrag
att till nästa års riksdag utreda och framlägga förslag i syfte
att intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet, icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
12:o) Pedagogiska hjälpmedelscentraler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 12, s. 216—219), vilket innebär en anslagshöjning med 120 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Pedagogiska hjälpmedelscentraler för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 164 000 kr.
13 :o) Information om skolreformerna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 13, s. 219—221), vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Information om skolreformerna för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 680 000 kr.
Det obligatoriska skolväsendet m. m.
14:o) Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt D 14, s. 222—230) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att besluta om grunderna för statens bidrag till driftkostnaderna
för Kristofferskolan, dels till Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 430 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m.fl. (1:114) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
to. fl. (II: 145), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte I.
besluta att anslaget till skrivhjälp åt lärare på grundskolans högstadium uppräknas
med 200 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit och därför till Grundskolor
m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1965/66
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
13
anvisa ett förslagsanslag av 1430 200 000 kr., II. i skrivelse till Kungl. Maj:t
1) anhålla, att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att under läsåret 1965/66 göra
kartläggning av grundskolans läge i fråga om personal, lokaler, läroböcker och
andra hjälpmedel, angivande i vilken utsträckning brister föreligger, samt anhålla
att Kungl. Maj:t i 1966 års statsverksproposition redovisar denna kartläggning
och framlägger förslag för ett planmässigt tillgodoseende av föreliggande
behov, 2) anhålla om att Kungl. Maj:t på grundval av skolöverstyrelsens förslag
skyndsamt utarbetar förslag till grunder för statligt bidrag för pedagogisk skolbibliotekstjänstgöring
i grundskolan samt att dessa förelägges 1965 års höstriksdagen
för beslut, 3) ge till känna vad i motionerna anförts angående studieoch
yrkesvägledningen samt begära en skyndsam utredning angående studieoch
yrkesvägledningens utformning, omfattning och organisation, 4) begära en
utredning angående utbildning av för skolväsendets hjälpmedelsinstitutioner
lämplig personal;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Källqvist m. fl. (1:158) och den andra inom andra kammaren av fru Nettelbrandt
m. fl. (II: 209), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att statsbidrag
för bibliotekstjänstgöring i grundskolan i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag för redovisningsåret 1965/66 skall utgå med motsvarande 1/4 veckotimme
för varje klass i skolor av klasstyp a och A samt motsvarande 1/4 veckotimme
för varje årskurs inom klass i skola av klasstyp b och B, vilket för budgetåret
1966/67 innebär ett statligt bidrag av 5 876 000 kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Virgin m.fl. (1:174) och den andra inom andra kammaren av herr Ileckscher
m.fl. (11:195), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte I.
besluta att delningstalet i klasserna på grundskolans mellan- och högstadium
skall vara 25, dock att tills vidare delningstalen må utgöra högst 30, II. i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t vid bifall till yrkandet under
I. måtte uppdraga åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga att efter företagen
utredning avge förslag till tidsplan för sänkning av delningstalen, III. i övrigt
beakta vad i motionerna anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Thorsten Larsson m.fl. (1:383) och den andra inom andra kammaren av herr
Westberg m.fl. (11:486), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte begära en skyndsam utredning för granskning av motiven för och
konsekvenserna av den värderande klassificeringen av skolans undervisningsämnen
som nu förekommer och i övrigt klarlägga alla stadgetekniska, ekonomiska
och andra frågor som sammanhänger med nuvarande indelning i ämnesgrupper
och dem som kan aktualiseras genom eventuell avveckling av systemet;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru IIamrin-Thorell (I: 602) och den andra inom andra kammaren av fru Nettelbrandt
(II: 333), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att ge Kungl.
Maj:t i uppdrag att göra en sådan översyn av läroplanen för grundskolan att all
14
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
uppdelning efter kön utrensas och att både flickor och pojkar i såväl textilslöjd
som trä- och metallslöjd ges ett lika kvantum av undervisning.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis framställda yrkandena hänvisar
utskottet till motionerna II: 145, II: 209, II: 195, II: 486 och II: 333.
Kungl. Maj:ts förslag innebär bl. a. en sammanlagd anslagshöjning med
250 000 000 kr. Härvid har beräknats en höjning av bidraget till de estniska
skolorna med 30 000 kr. till 255 000 kr. och till Kristofferskolan med 95 000 kr.
till 245 000 kr. I övrigt kan anslagshöjningen, varav 10 000 000 kr. föranledes av
den beslutade minskningen av kommunandelarna, sägas vara i huvudsak av
automatisk natur.
Departementschefen erinrar i sammanhanget om att 1964 års riksdag beslutat,
att ett ränte- och amorteringsfritt lån av 3 000 000 kr. från fonden för låneunderstöd,
under viss förutsättning, skulle ställas till förfogande för uppförande av en
skolanläggning för Kristofferskolan. Enligt uppgift skulle emellertid Stockholms
stad icke vara beredd att ställa medel till förfogande för denna nybyggnad, vilket
var en förutsättning för lånet, förrän frågan om fördelningen mellan staten, staden
och skolan av de framtida driftkostnaderna för skolan blivit löst. Kungl.
Maj:t bör därför, enligt departementschefen, bemyndigas besluta om grunderna
för statens bidrag till driftkostnaderna för Kristofferskolan.
Departementschefen har icke tillstyrkt förslag av skolöverstyrelsen om statsbidrag
till obligatorisk pedagogisk skolbiblioteksverksamhet i grundskolan och
ej heller den av överstyrelsen föreslagna utvidgningen av försöksverksamheten
med skrivhjälp åt lärare vid grundskolans högstadium.
TJtskottet. Med anledning av de till denna punkt knutna motionerna får utskottet
anföra följande.
I motionerna 1:114 och II: 145 har bl. a. hemställts att anslaget till skrivhjälp
åt lärare på grundskolans högstadium skall uppräknas med 200 000 kr. i enlighet
med skolöverstyrelsens förslag. Utskottet vill liksom föregående år erinra om
att anordningen med skrivhjälp åt lärarna har karaktär av försöksverksamhet.
Det väsentliga syftet har angivits vara hur verksamheten påverkar lärarnas
möjligheter att i större utsträckning fullgöra rent pedagogiska arbetsuppgifter.
Den nuvarande omfattningen härav bör enligt utskottets mening kunna ge
tillräckligt underlag för avsedd bedömning. Med hänsyn härtill och då erfarenheterna
av försöksverksamheten lämpligen bör avvaktas innan utvidgning av
anordningen överväges, avstyrker utskottet bifall till motionerna i denna del.
Beträffande det i nämnda motioner framförda yrkandet om kartläggning av
grundskolans läge med avseende på personal, lokaler, läroböcker m. m. uttalade
statsutskottet föregående år, att en sådan samlad kartläggning borde ske när
grundskolan genomförts i sin helhet. Utskottet, som förutsätter att skolöver
-
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
15
styrelsen kontinuerligt utarbetar de översikter, som påkallas för att få hithörande
frågor belysta, och på lämpligt sätt delgiver riksdagen resultaten av
dem, finner icke anledning ändra sin tidigare intagna ståndpunkt. Motionerna
bör sålunda enligt utskottets mening ej föranleda någon riksdagens åtgärd, såvitt
nu är i fråga.
I nämnda motioner 1:114 och II: 145 har vidare hemställts att Kungl. Maj:t
på grundval av skolöverstyrelsens förslag skall utarbeta förslag till grunder för
statsbidrag till pedagogisk skolbibliotekstjänstgöring i grundskolan och framlägga
detta till 1965 års höstriksdag samt att utredning skall verkställas rörande
utbildning av för skolväsendets hjälpmedelsinstitutioner lämplig personal. Av
skolöverstyrelsens motivering till förslaget om införandet av viss pedagogisk
bibliotekstjänstgöring inhämtas bl. a. att förslaget avgivits i avvaktan på en förutsättningslös
undersökning av frågan om vilken typ av befattningshavare, som
bör handha vården m. m. av alla skolans undervisningshjälpmedel samt om lämplig
utbildning för en eventuell sådan personalkategori. Enligt vad utskottet erfarit
har en dylik undersökning nu i det närmaste färdigställts inom överstyrelsen,
som avser att redovisa densamma i sina förslag till anslagsäskanden till 1966
års riksdag. Med hänsyn härtill förordar utskottet, att motionerna i dessa frågor
icke föranleder någon riksdagens åtgärd.
I motionerna 1:114 och II: 145 har framställts yrkande om utredning rörande
studie- och yrkesorienteringen, varvid framhållits vikten av att bryta könsrollsföreställningarnas
betydelse i valet av studieväg och yrke. Utskottet finner
de i motionerna aktualiserade spörsmålen angelägna. Såväl den teoretiska
som den praktiska yrkesorienteringen i grundskolan, som beslutades av 1962 års
riksdag, ägnas emellertid starkt ökat intresse av berörda myndigheter. 1964 års
riksdags beslut i förevarande hänseende syftar vidare till en bättre studie- och
yrkesorientering på det gymnasiala skolstadiet. Skäl att nu förorda en särskild
utredning av den omfattning som föreslagits i motionerna föreligger enligt utskottets
mening inte. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna i den del, som
nu berörts.
Under hänvisning till vad ovan sagts rörande skolöverstyrelsens undersökning
angående befattningshavare för vård m. m. av skolans undervisningshjälpmedel
avstyrker utskottet bifall till det i motionerna 1:158 och 11:209 framförda
yrkandet att statsbidrag skall utgå för bibliotekstjänstgöring i grundskolan för
redovisningsåret 1965/66.
Vidkommande det i motionerna 1:174 och 11:195 framförda yrkandet om
principbeslut rörande sänkning av delningstalet i klass samt visst uppdrag åt
1964 års lärarutbildningssakkunniga vill utskottet liksom föregående år hänvisa
till vad särskilda utskottet anfört i utlåtande nr 1 år 1962 s. 170 f med anledning
av motioner i samma syfte som nu förevarandc. Särskilda utskottet framhöll
bl. a. att de framförda önskemålen, om de genomfördes, skulle medföra mycket
betydande kostnadsökningar utöver dem, som vid genomförandet av grund
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
skolan skulle följa redan av ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Dessutom skulle
den redan besvärande lärarbristen öka till förfång främst för landsbygdens
skolor. För bedömandet av dessa frågor borde avvaktas resultatet av de föreslagna
åtgärderna rörande bl. a. skolornas hjälpmedelsutrustning och lärarutbildningen.
Vidare borde i sammanhanget beaktas att den pedagogiska utvecklingen
och forskningen vid en senare tidpunkt kunde ge helt andra och nya möjligheter
för prövningen av frågorna. Dessa skäl talade enligt särskilda utskottet
mot bifall till de motionsvis framförda yrkandena. Statsutskottet, som föregående
år instämde i vad särskilda utskottet sålunda anfört, har icke funnit
skäl ändra sin ståndpunkt. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna 1:174
och II: 195, såvitt nu är i fråga.
Med anledning av att i motionerna 1:174 och II: 195 ifrågasatts en omprövning
av den s. k. 15 %-regeln, därest en utvidgad utbildning på speciallärarområdet
kommer till stånd, vill utskottet hänvisa till bestämmelserna i 5 kap.
43 § 3 mom. skolstadgan, vari bl. a. stadgas att specialklasser må anordnas till
större antal än motsvarande 15% av antalet normalklasser i kommunen, om
elever från andra kommuner mottagas i dem i större utsträckning eller andra
särskilda förhållanden föranleder härtill. I sammanhanget torde även böra erinras
om de möjligheter att utöver specialklasser anordna s. k. särskild specialundervisning
och annan specialundervisning, varom stadgas i 5 kap. 44 och 45 §§
skolstadgan. Utskottet förutsätter liksom föregående år att skolöverstyrelsen har
sin uppmärksamhet riktad på hithörande problem.
I nämnda motioner 1:174 och II: 195 har också framförts synpunkter rörande
rätt för lärare att ge råd om tillvalsgrupp och ämneskombination i grundskolan,
då målsman uttryckligen begär det. Beträffande studie- och yrkesorienteringen
får utskottet hänvisa till de allmänna anvisningar härom som ingår i grundskolans
läroplan. (Skolöverstyrelsens skriftserie 60, s. 35 och 78.) Elever och
föräldrar skall sålunda inför årskurser med studiealternativ erhålla grundlig
orientering — vid föräldramöten, klassmöten och på annat sätt — om studiernas
uppläggning, innehåll, krav på håg och fallenhet m. m. Vidare skall varje
enskild elev och målsman som så önskar kunna få personlig upplysning om
skolans syn på elevens studieförutsättningar i olika avseenden, vid behov och i
mån av tillgång med stöd av psykologisk expertis. Studieorienteringen glider
ofta över i yrkesorienterande moment. Det är då viktigt att den lärare, som ej
är särskilt sakkunnig på detta område och för vilken tillgängligt informationsmaterial
ej ger tillräckliga besked, hänvisar till skolans yrkesvägledare. Ju yngre
eleven är desto friare från yrkes- och arbetsmarknadsöverväganden bör emellertid
studieorienteringen vara. Läraren skall sålunda, om han har möjlighet härtill
och elev eller målsman så önskar, ge sådana upplysningar om elevens studieförutsättningar
och de till bud stående valmöjligheterna att elevens och målsmannens
val av studieväg underlättas. Det måste emellertid understrykas att
det är målsmannen som efter samråd med eleven skall välja tillvalsgrupp,
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
17
ämneskombination m. m. Någon form av påtryckning till beslut i av skolan
önskad riktning får sålunda ej förekomma. Enligt utskottets mening är nu
gällande system, där beslutanderätten oavvisligen ligger hos hemmen, tillfredsställande.
Vidkommande det i motionerna I: 383 och II: 486 framställda yrkandet om
utredning för granskning av motiven för och konsekvenserna av klassificeringen
av skolans undervisningsämnen m. m. vill utskottet erinra om vad särskilda utskottet
i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1 år 1964 s. 225 anfört rörande
prövningen av hithörande frågor. Utskottet, som framhöll ätt prövningen maste
ske bl. a. mot bakgrunden av lärarutbildning och behörighetskrav, underströk
angelägenheten av att indelningen i lärarkategorier särskilt uppmärksammades i
sammanhang med det förslag om lärarutbildning för gymnasiets och fackskolans
ämnen, som beräknades komma att framläggas relativt snart. I avvaktan härpå
borde något ställningstagande ej göras till dessa frågor. Statsutskottet, som instämmer
i vad särskilda utskottet salunda anfört, finner alltsa, att motionerna
I: 383 och II: 486 ej bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionerna I: 602 och II: 333 har hemställts att läroplanen för grundskolan
skall överses så att all uppdelning efter kön utrensas och både flickor och pojkar
ges ett lika kvantum undervisning i textilslöjd respektive i trä- och metallslöjd.
Av förslagen till anslagsäskanden till skolöverstyrelsen för budgetåret 1965/66,
framgår att skolöverstyrelsen hösten 1963 tillkallade särskilda sakkunniga, som
har att gruppvis utföra vissa pedagogiska arbetsuppgifter inom ramen för den
verksamhet, som initieras av Läroplan för grundskolan. Var och en av de för
närvarande 16 arbetsgrupperna har tilldelats ett bestämt ämnes- eller verksamhetsområde.
Enligt vad utskottet erfarit har vederbörande arbetsgrupp till överstyrelsen
ingivit förslag i linje med vad motionärerna anfört. Förslaget är under
bearbetning hos överstyrelsen. Utskottet finner sålunda att de spörsmål, som
aktualiserats i motionerna, i hög grad uppmärksammats av myndigheten. Motionerna
1:602 och 11:333 bör därför enligt utskottets mening ej föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser ökning av
anslaget till skrivhjälp åt lärare på grundskolans högstadium,
icke må bifallas av riksdagen;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ds förslag
samt med avslag å motionerna 1:114 och II: 145, såvitt nu är i
fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om grunderna för
statens bidrag till driftkostnaderna för Kristofferskolan;
b) till Grundskolor m. rrv.: Bidrag till driften av grundskolor
2 — llihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 66
18
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
1 430 000 000 kr.;
III. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser en
kartläggning under läsåret 1965/66 av grundskolans läge i fråga
om personal, lokaler, läroböcker m. m., icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
IV. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser förslag
till grunder för statsbidrag till pedagogisk bibliotekstjänstgöring
i grundskolan, icke må bifallas av riksdagen;
V. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser utredning
angående utbildning av för skolväsendets hjälpmedelsinstitutioner
lämplig personal, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
VI. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser utredning
angående studie- och yrkesorienteringens utformning, omfattning
och organisation, icke må bifallas av riksdagen;
VII. att motionerna 1:158 och II: 209 icke må bifallas av
riksdagen;
VIII. att motionerna 1:174 och II: 195, i vad de avser delnmgstal
i klasserna på grundskolans mellan- och högstadium,
icke må bifallas av riksdagen;
IX. att motionerna I: 383 och II: 486 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
X. att motionerna I: 602 och II: 333 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
15:°) Grundskolor m. m.: Särskilt stöd åt undervisningen i rikets nordligaste
gränsorter m. m. Kungl. Maj:t har (punkt D 18, s. 231 och 232) föreslagit
riksdagen att till detta ändamal för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av
225 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Wanhainen (1:173) och
den andra inom andra kammaren av herr Larsson i Hedenäset m.jl. (11:202),
i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av statsverkspropositionen
1965, bilaga 10 punkt D 18 måtte besluta att till Grundskolor m. m.: Särskilt stöd
åt undervisningen i rikets nordligaste gränsorter m.m. under åttonde huvudtiteln
för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 300 000 kr. samt att i skrivelse
till Kungl. Maj .t giva till känna vad i motionerna anförts om utredning beträffande
förevarande anslag i fortsättningen.
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
19
Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena hänvisar
utskottet till motionen II: 202.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagsminskning med 75 000 kr., föranledd
av att bidraget till biblioteksverksamheten i Tornedalen föreslås skola bestridas
ur anslaget Bidrag till folkbibliotek. Vidare föreslås en omrubricering av anslaget
Grundskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste gränsorter
m. m. till nu angivna.
Skolöverstyrelsen ifrågasätter om ej en avsevärd del av kostnaderna för utgiftsändamål,
som enligt tradition tillgodosetts ur förevarande anslag, lämpligen
borde bestridas i annan ordning. Härigenom torde det bli möjligt att inom en
oförändrad anslagsram ge ökat bidrag till bl. a. sådan undervisningsmateriel, som
är speciellt avsedd för undervisningen i svenska av elever med finska som modersmål.
Departementschefen föreslår, att skolöverstyrelsen erhåller i uppdrag att överväga
om detta anslag är behövligt, då det, såsom skolöverstyrelsen framhållit,
kan ifrågasättas om inte kostnaderna för vissa av de ändamål, som nu belastar
detta anslag, lämpligen bör bestridas i annan ordning.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
Med anledning av motionerna 1:173 och II: 202 vill utskottet anföra följande.
Utskottet finner lämpligt att bidraget till biblioteksverksamheten i Tornedalen
överföres till särskild anslagspost under anslaget Bidrag till folkbibliotek. Vidare
har utskottet inte funnit anledning till erinran mot att skolöverstyrelsen erhåller
i uppdrag att överväga om de anslagsändamål, som nu tillgodoses ur förevarande
anslag, lämpligen kan tillgodoses i annan ordning. Härvid förutsätter emellertid
utskottet att vid övervägandena beaktas att bedömning av hittillsvarande
och eventuellt nytillkommande bidragsändamål bör kunna ske med särskilt hänsynstagande
till de omständigheter, som föranlett nuvarande speciella bidragsgivning.
Utskottet förordar med hänsyn härtill att motionerna icke skall föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 173 och II: 202, såvitt nu är i
fråga, till Grundskolor m.m.: Särskilt stöd åt undervisningen
i rikets nordligaste gränsorter m.m. för budgetåret 1965/60
anvisa ett anslag av 225 000 kr.;
20
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
II. att motionerna 1:173 och II: 202, i vad de avser uttalande
från riksdagens sida om målsättningen för utredning om detta
anslag, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
16:o) Grundskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I enlighet
med Kungi. Maj:ts förslag (punkt D 19, s. 232), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Grundskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag
av 10 000 kr.
17:o) Nomadskolor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt D 20, s. 232—
234) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledes av vad departementschefen
förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för nomadskolorna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66, dels ock till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 1 755 000 kr.
Enligt de av 1962 års riksdag uppdragna riktlinjerna för nomadskolväsendets
organisation skulle samerna för sina barn ha valfrihet mellan vanliga kommunala
skolor och särskilda nomadskolor. Principerna för grundskolan skulle —
med eventuellt erforderliga modifikationer — genomföras även i nomadskolorna.
Därvid skulle dittillsvarande nomadskolanläggningar tagas i anspråk för årskurserna
1—6 medan ett särskilt högstadium skulle inrättas för att tillgodose
önskemålen om undervisning med inslag av samiska ämnen.
Sedan nomadskolorna i Jukkasjärvi och Storvallen nedlagts med utgången av
juni månad år 1964, upprätthålles undervisning i årskurserna 1—6 för närvarande
vid 7 nomadskolor, nämligen Karesuando, Lannavara, Jokkmokk, Arjeplog.
Tärna, Ange och Gällivare. Till Gällivare har också förlagts grundskolans
högstadium för samtliga samebarn, som önskar ovannämnda speciella högstadieundervisning.
Grundskolans högstadium omfattar nu endast årskurs 7. Inom
nomadskolväsendet undervisas innevarande läsår 295 elever, varav 56 i årskurs 7.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för nomadskolorna i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
21
b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 493 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 11 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 698 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................• • • 570 000
Summa kr. 1 772 000
Särskilda uppbördsmedel
Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av statens
allmänna fastighetsfond.................. 17 000
Nettoutgift kr. 1 755 000
c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 1 755 000 kr.
18:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 21, s. 234—236), vilket innebär en anslagshöjning med 280 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kr.
Gymnasier m. m.
19:o) Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt D 29, s. 238—251) föreslagit riksdagen att dels besluta att statens kompletteringsgymnasium
skall upphöra med utgången av juni 1965, dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de statliga
allmänna gymnasierna m. m., som föranledes av vad departementschefen
22
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de
statliga allmänna gymnasierna m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66, dels ock till Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 244 145 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m.fl. (1:114) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
m. fl. (II: 145), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att anslaget till skrivhjälp
åt lärarna vid de statliga gymnasierna uppräknas med 200 000 kr. utöver
vad Kungl. Maj:t föreslagit samt att anslaget till försöksverksamheten med
sekreterare vid rektorsexpeditioner i Ag 17 samt ställföreträdande rektor uppräknas
med 526 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och att därför till
Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisas
ett förslagsanslag av 244 871 000 kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Bengt Gustavsson och Larfors (1:153) samt den andra inom andra kammaren
av herr Lundkvist och fröken Andersson i Strängnäs (II: 206), i vilka hemställts
att riksdagen måtte besluta att införa kostnadsfri examensprövning av
privatister vid allmänt gymnasium;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Källqvist m.fl. (1:156) och den andra inom andra kammaren av fru Nettelbrandt
m.fl. (11:210), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av anslaget
Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar under åttonde huvudtiteln,
statsverkspropositionen för budgetåret 1965/66, måtte uttala att skrivhjälp
skall ställas till lärarnas förfogande vid försöksfackskolor och på grundskolans
alla stadier efter grunder motsvarande dem som avses komma att gälla
för det av departementschefen föreslagna bidraget avseende gymnasierna och
försöksskolans högstadium;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Lundström och Sundin (1:162) och den andra inom andra kammaren av
herrar Hedlund och Ohlin (II: 196), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj.t hemställa om 1) förslag
snarast till inrättande av ytterligare tre vuxengymnasier, i Övre Norrland, VästSverige
och Bergslagen, samt 2) tillsättande av en särskild utredning med uppgift
att skyndsamt göra en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet,
varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas de krav som nu och i framtiden ställs
i fråga om vuxenutbildningens organisation, kapacitet och målsättning samt
frågan om effektivt studiesocialt stöd till de vuxenstuderande;
dels ock tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Virgin m.fl. (1:404) och den andra inom andra kammaren av herr Heckscher
m.fl. (11:457), i vilka hemställts att riksdagen måtte I. besluta att del
-
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
23
ningstalet för elevantalet i klasserna inom gymnasiet och fackskolan skall vara
25, dock att tills vidare delningstalet må utgöra högst 30; II. i skrivelse till
Kungl. Maj:t 1) hemställa att Kungl. Maj:t vid bifall till yrkandet under I.
måtte uppdraga åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga att efter företagen utredning
avge förslag till tidsplan för sänkning av delningstalen; 2) hemställa att
Kungl. Maj:t måtte tillsätta en utredning med uppgift att belysa för- och nackdelar
med en betygsättning på absolut respektive relativ grundval inom gymnasiet
och fackskolan; 3) hemställa om utredning och förslag angående kursinnehållet
i ämnet religionskunskap inom gymnasiet och fackskolan.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 145, 1:153, II: 210, II: 196 och II: 457.
Kungl. Maj :ts förslag, som medför en minskning av anslaget med 1 730 000
kr., innebär bl. a. följande.
1. Inrättande av teknisk gren vid ytterligare ett 20-tal gymnasier.
2. Inrättande av 27 extra ordinarie lektorstjänster och 20 extra ordinarie adjunktst
jänster vid kommunala gymnasier under föi-statligande.
3. Inrättande av 2 extra ordinarie lektorstjänster och en extra ordinarie adjunktstjänst
vid statens gymnasium för vuxna i Norrköping.
4. Arvodesanställning av extra personal för rättning av examensskrivningar
samt bestridande av kostnader för granskning av material för självstudier,
schemaläggning m. m. vid statens gymnasium för vuxna i Norrköping.
5. Inrättande av 2 extra ordinarie lektorstjänster och en extra ordinarie
adjunktstjänst vid statens gymnasium för vuxna i Härnösand.
6. Bestridande av kostnader för schemaläggning m. m. vid statens gymnasium
för vuxna i Härnösand.
7. Avveckling av statens kompletteringsgymnasium i Stockholm.
8. Indragning av 12 rektorst jänster och 13 på övergångsstat uppförda adjunktstjänster
vid avvecklade sa mrealskolor.
9. Indragning av 199 adjunkts- eller ämneslärarinnctjänster i Ao 23 respektive
Ao 21 samt förande på övergångsstat av 82 sådana tjänster.
10. Inrättande av 2 extra ordinarie lektorstjänster vid tekniska linjen vid allmänna
gymnasiet i Södertälje.
11. Inrättande av 20 extra ordinarie lektorstjänster för teknisk gren.
12. Indragning av en extra ordinarie övningsskollärartjänst vid statens normalskola.
13. Indragning av 4 ordinarie tjänster som lärare i trä- och metallslöjd, 3 ordinarie
tjänster som lärare i textilslöjd samt 3 på övergångsstat uppförda
tjänster.
14. Uppförande på övergångsstat av 17 lärartjänster i övningsämnen.
24 Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
15. Indragning av 10 skolskötersketjänster på övergångsstat samt
av en vaktmästartjänst i Ao 8 och en maskinisttjänst i Ao 9.
10. Förbud mot återbesättande av 19 vaktmästartjänster i Ao 9.
17. Förande på övergångsstat av 9 vaktmästartjänster i Ao 9.
18. 187 000 kr. till specialundervisning åt handikappade elever.
19. 900 000 kr. till särskild undervisning åt elever, som på grund av lyte, långvarig
sjukdom eller liknande omständighet ej kan deltaga i vanligt skolarbete.
20. Särskilda åtgärder för elever, som från grundskolan intages i allmänt gymnasium.
21. Stödundervisning i svenska åt utländska elever i realskolan.
Skolöverstyrelsen hade bl. a. föreslagit anvisande av ytterligare 200 000 kr.
till skrivhjälp åt lärare samt utvidgning av försöksverksamheten med skolsekreterare
i Ag 17 på rektorsexpeditionerna och ställföreträdande rektor till
ytterligare 20 gymnasier. Dessa förslag hade icke tillstyrkts av departementschejen.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas i övrigt bl. a. följande.
Utbyggnaden av det gymnasiala skolväsendet beräknas komma att ske i enlighet
med de av riksdagen vid 1964 års höstsession godkända riktlinjerna, vilka
bl. a. innebär att gymnasie- och fackskoleorganisationen bör utbyggas så att de
omkring år 1970 skall kunna taga emot ca 50 % av årskullen 17-åringar.
Gymnasiet och fackskolan, som läsåret 1964/65 omfattar tillsammans ca 1150
intagningsklasser, beräknas läsåret 1965/66 omfatta ca 1 385 intagningsklasser,
varav ca 1 125 i gymnasierna och ca 260 i fackskolorna. Intagningskapaciteten
beräknas härigenom öka från ca 28 % av den aktuella årskullen innevarande
läsår till ca 33% läsåret 1965/66. Fackgymnasiernas andel av det sammanlagda
antalet intagningsklasser i gymnasiet beräknas samtidigt öka från drygt
30 % till ungefär 32 %.
I linje med beslutet om utspridning av fackgymnasieutbildningen till flertalet
gymnasieorter föreslås teknisk gren, vilken anordning ansluter sig relativt nära
till den utformning, som den tekniska gymnasieutbildningen får i det nya gymnasiet,
bli inrättad vid ytterligare ett tjugotal allmänna gymnasier. Några ytterligare
filialklasser till befintliga tekniska gymnasier föreslås däremot ej.
För de elever, som följt den nya läroplanen för grundskolan och höstterminen
1965 intages i gymnasium föreslås, med hänsyn till att den nya gymnasieorganisationen
införes först 1966/67, anordnande av en modifierad form av försöksgymnasium
inom ramen för det nuvarande gymnasiet. Kungl. Maj:t förutsättes
erhålla bemyndigande att efter förslag av skolöverstyrelsen utfärda
erforderliga föreskrifter.
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
25
Med hänsyn till utvidgningen av den statsunderstödda kvällsgymnasieverksamheten
synes bärande skäl inte föreligga för att bibehålla statens kompletteringsgymnasium.
Den rådgivande och inspekterande verksamhet, som för närvarande
ankommer på rektor vid gymnasiet, bör överföras till skolöverstyrelsen.
Erforderliga medel, vilka med anledning härav bör tillföras överstyrelsen, beräknas
i annat sammanhang. Någon ändring förutsättes inte i nuvarande bidragsgivning
till de elever vid kompletteringsgymnasiet, som av särskilda skäl
önskar studera på dagtid, eller till studenter, som önskar komplettera matematik,
fysik eller kemi. Kompletteringsgymnasiets uppgifter i dessa avseenden bör
därför övertagas av överstyrelsen.
I fråga om undervisningen av skolpliktiga handikappade barn gäller bestämmelserna
i 5 kap. 42—50 §§ i skolstadgan. Enligt dessa kan bl. a. för barn med
syn-, hörsel- eller rörelsehinder anordnas specialundervisning. Vidare kan för
elev, som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller liknande omständighet inte
kan deltaga i vanligt skolarbete, anordnas särskild undervisning. Det är angeläget,
att samma anordningar står till buds även för elever på högre skolstadier.
Några kostnadsramar för här angivna ändamål bör med hänsyn till åtgärdernas
karaktär ej fixeras. De föreslagna stödåtgärderna skall i princip kunna avse alla
elever inte bara vid statliga allmänna gymnasier och realskolor utan också vid
de tekniska gymnasierna samt vid högre kommunala skolor, fackskolor, yrkesskolor,
handelsgymnasier, kommunala allmänna gymnasier och privatskolor. I
fråga om bestridandet av uppkommande merkostnader för specialundervisning
eller särskild undervisning av elever vid nyss angivna icke-statliga skolformer bör
det få ankomma på Kung]. Maj:t att utfärda närmare föreskrifter efter förslag av
skolöverstyrelsen och i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder som
gäller beträffande motsvarande undervisning inom den obligatoriska skolan.
Skolöverstyrelsen bör till nästa års anslagsäskanden ytterligare överväga formerna
för statens insatser på ifrågavarande område. Överstyrelsen bör också
sedermera redovisa erfarenheterna av här föreslagna åtgärder och överväga
vilka andra anordningar som kan vidtagas för att underlätta undervisning i
vanliga skolor av de barn och ungdomar, varom här är fråga.
Utskottet. Med anledning av de till denna punkt knutna motionerna får utskottet
anföra följande.
Beträffande det i motionerna 1:153 och 11:206 framförda yrkandet att
kostnadsfri examensprövning skall införas för privatister vid allmänt gymnasium
får utskottet hänvisa till att departementschefen i propositionen 1964: 171 förklarat
sig ha för avsikt att verkställa en allmän översyn av bestämmelserna om
avgifter i samband med examina och prövningar. Utskottet finner en sådan
översyn angelägen och förutsätter att översynen verkställes så snart som möjligt.
I avvaktan på resultatet härav bör enligt utskottets mening ställning icke
26
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
tagas till den i förevarande motioner berörda frågan. Utskottet avstyrker sålunda
bifall till motionerna.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 14 i det föregående
rörande motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser utökning av försöksverksamheten
med skrivhjälp åt lärare på grundskolans högstadium, avstyrker utskottet
yrkandet i motionerna I: 156 och 11:210 om utvidgning av denna verksamhet
till försöksfackskolor och grundskolans alla stadier.
Utskottet avstyrker likaså motionerna 1:114 och II: 145 i vad de avser ökat
anslag till skrivhjälp åt lärare vid de statliga allmänna gymnasierna. Även här
vill utskottet åberopa vad som anförts under punkten 14 i anledning av yrkande
i samma motioner om utvidgning av motsvarande verksamhet på grundskolans
högstadium.
Någon utvidgning av försöksverksamheten med skolsekreterare och ställföreträdande
rektor anser sig utskottet ej böra förorda. Utskottet avstyrker alltså
yrkandet härom i motionerna 1:114 och II: 145.
I motionerna 1:162 och II: 196 har hemställts om förslag snarast till inrättande
av ytterligare tre gymnasier för vuxna, i Övre Norrland, Väst-Sverige och
Bergslagen. Utskottet framhöll i uti. nr 93 år 1964 med anledning av förslag
om ytterligare ett vuxengymnasium, att utskottet gärna såge en utbyggnad
av den avsedda gymnasieorganisationen men att frågan om lokaliseringen av
ytterligare ett sådant gymnasium ej var tillräckligt utredd. Det borde enligt
utskottets mening ankomma på skolöverstyrelsen att ånyo pröva frågan om
lämplig ort för ytterligare ett gymnasium för vuxna. I sina anslagsäskanden
för budgetåret 1965/66 har överstyrelsen icke föreslagit ytterligare sådana
gymnasier i avvaktan på resultatet av gymnasieutredningens överväganden
rörande organisationen av vuxenutbildningen i gymnasium och fackskola. Utskottet
vill för sin del understryka angelägenheten av en väl utbyggd organisation
för vuxenundervisning i gymnasium och fackskola. En av huvuduppgifterna
för gymnasieutredningen måste emellertid vara att taga ställning till i vad
mån och på vilket sätt nu förefintlig vuxenutbildningsorganisation med bl. a.
gymnasier för vuxna av den typ, som avses i förevarande motioner, och kvällsgymnasier
för vuxna, varom riksdagen beslutade år 1963, bör utbyggas. Då gymnasieutredningens
överväganden i dessa hänseenden ej bör föregripas, anser utskottet
att motionerna, i vad de avser förslag om ytterligare tre vuxengymnasier,
icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I nyssnämnda motioner 1:162 och II: 196 har även framförts förslag om särskild
utredning med uppgift att skyndsamt göra en samlad översyn av hela
vuxenutbildningsområdet, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas de krav
som nu och i framtiden ställs i fråga om vuxenutbildningens organisation,
kapacitet och målsättning samt frågan om effektivt studiesocialt stöd till de
vuxenstuderande. Utskottet delar helt motionärernas uppfattning att kraftfulla
åtgärder bör vidtagas i syfte att underlätta utbildning och fortbildning för
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
27
vuxna. Emellertid är såsom även framhållits i motionerna ett flertal utredningar
för närvarande sysselsatta med frågor, som berör vuxenutbildningen. I detta
sammanhang vid utskottet framhålla, att gymnasieutredningen anmält att den
icke kommer att närmare ingå på den tekniska utformningen av det studiesociala
stödet åt vuxna. Enligt vad utskottet inhämtat kommer emellertid frågan
härom att beredas inom ecklesiastikdepartementet. Att tillsätta en särskild utredning
med uppdrag att överse ett område, som för närvarande till större delen
är under utredning, anser utskottet sig inte kunna tillstyrka. Enligt utskottets
mening bör frågan om en sådan sammanfattande översyn, som avses i motionerna,
prövas först sedan nu arbetande utredningar redovisat sina resultat. Utskottet
anser därför att motionerna 1:162 och II: 196, i vad de avser en särskild
utredning för en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet, icke bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beträffande det i motionerna I: 404 och II: 457 framförda yrkandet om sänkning
av elevantalet i klass i gymnasiet och fackskolan samt visst uppdrag åt
1960 års lärarutbildningssakkunniga vill utskottet hänvisa till vad särskilda utskottet
anfört i utlåtande nr 1 år 1964 s. 218 i anledning av motioner i samma
syfte. Särskilda utskottet framhöll bl. a. att en generell sänkning av elevantalet
i klasserna till 25 måste resultera i en mycket betydande ökning av lärarbehovet,
varigenom den rådande lärarbristen skulle förvärras och permanentas för lång
tid framåt. Av propositionen 1964:171 framgick att en dylik sänkning av elevantalet
enbart för gymnasiets och fackskolans del skulle medföra ett ökat
lärarbehov av ca 2 000 tjänster omkring 1970. Därest en sänkning av elevantalet
skulle övervägas, borde den inte ta sikte enbart på gymnasiet och
fackskolan. En sådan åtgärd borde rimligen betraktas som minst lika angelägen
på grundskolans mellan- och högstadium, och därmed skulle ökningen av lärarbehovet
bli ännu mycket större. En tidsplan för nedbringandet av elevantalet
förutsatte vidare såsom departementschefen konstaterat mycket tillförlitliga
prognoser för lärartillgången i framtiden, och sådana prognoser hade man ännu
ej tillgång till. Då dessutom resultaten av den pågående försöksverksamheten
med varierande klasstorlek och lagundervisning kunde medföra, att klasstorleken,
som hittills i skoldebatten varit en central fråga, finge allt mindre betydelse,
avstyrkte särskilda utskottet då föreliggande förslag i dessa hänseenden.
Statsutskottet instämmer i vad särskilda utskottet sålunda anfört och hänvisar
därjämte till vad utskottet anfört i motsvarande fråga under punkten 14 i det
föregående. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna 1:404 och 11:457,
såvitt nu är i fråga.
I motionerna 1:404 och 11:457 har vidare hemställts om utredning rörande
betygsättningen på absolut respektive relativ grundval inom gymnasiet och
fackskolan. Även beträffande detta yrkande vill utskottet hänvisa till vad särskilda
utskottet i nyssnämnda utlåtande anfört (s. 220). Enligt särskilda utskottets
mening var departementschefens motiveringar för den valda utformningen
av betygsättningen övertygande. Med hänsyn till angelägenheten av
28
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
att betygssystemet i de gymnasiala skolformerna fick samma utformning som i
grundskolan och till den relativa betygsättningens överlägsenhet i fråga om
möjligheten att uppnå mer rättvisa och jämförbara betyg, borde man enligt
särskilda utskottets uppfattning övergå till den relativa betygsättningen i
gymnasiet och fackskolan. Statsutskottet, som delar den av särskilda utskottet
sålunda framförda uppfattningen, avstyrker bifall till motionerna i de delar,
som nu berörts.
Vidkommande det i nyssnämnda motioner I: 404 och II: 457 framförda yrkandet
om utredning och förslag angående kursinnehållet i ämnet religionskunskap
inom gymnasiet och fackskolan vill utskottet erinra om att riksdagen vid höstsessionen
1964 ingående diskuterat och analyserat de olika undervisningsämnenas
innehåll och omfattning. Särskilda utskottet anslöt sig i ovannämnda utlåtande
nr 1 år 1964 till vad departementschefen anfört och förordat beträffande omfattning
och allmän uppläggning av gymnasiets och fackskolans religionsundervisning.
Riksdagen beslöt i enlighet med vad särskilda utskottet förordat. Statsutskottet
anser icke skäl föreligga att nu förorda utredning i hithörande frågor
och avstyrker alltså bifall till motionerna i denna del.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad avser uppräkning
av anslaget till skrivhjälp åt lärare vid de statliga allmänna
gymnasierna, icke må bifallas av riksdagen;
II. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser uppräkning
av anslaget till försöksverksamhet med sekreterare och
ställföreträdande rektor, icke må av riksdagen bifallas;
III. att motionerna 1:153 och II: 206, i vad de avser kostnadsfri
examensprövning av privatister vid allmänt gymnasium,
icke må av riksdagen bifallas;
IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:114 och II: 145 samt
1:153 och 11:206, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
a) besluta att statens kompletteringsgymnasium skall upphöra
med utgången av juni 1965;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för de statliga allmänna gymnasierna m. m. i enlighet med vad
i statsrådsprotokollet föreslagits;
c) godkänna följande avlöningsstat för de statliga allmänna
gymnasierna m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:
29
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 108 637 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 2 164 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................... 55 396 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 77 985 600
Summa kr. 244 182 600
Särskilda uppbördsmedel
Avkastning av donationer från kronan m. m..... 37 600
Nettoutgift kr. 244 145 000
d) till Statliga allmänna gymnasier m.m.: Avlöningar för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 244 145 000 kr.;
V. att motionerna 1:156 och II: 210 icke må av riksdagen
bifallas;
VI. att motionerna 1:162 och II: 196, i vad de avser inrättande
av ytterligare tre gymnasier för vuxna, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
VII. att motionerna 1:162 och II: 196, i vad de avser utredning
för en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
VIII. att motionerna 1:404 och II: 457, i vad de avser delningstal
i klasserna inom gymnasiet och fackskolan, icke må av
riksdagen bifallas;
IX. att motionerna I: 404 och II: 457, i vad de avser utredning
rörande den absoluta och relativa betygsättningen i gymnasiet
och fackskolan, icke må av riksdagen bifallas;
X. att motionerna 1:404 och 11:457, i vad de avser utredning
och förslag angående kursinnehållet i ämnet religionskunskap
i gymnasiet och fackskolan, icke må av riksdagen
bifallas.
20:o) Statliga allmänna gymnasier m.m.: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 30, s. 251 och 252), vilket innebär en anslagsminskning
med 665 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statliga allmänna gymnasier m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
14 160 000 kr.
30
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
21 :o) Statliga allmänna gymnasier m. m.: Laboratorieutrustning m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 31, s. 252 och 253), vilket innebär
en anslagshöjning med 450 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statliga allmänna gymnasier m. m.:
Laboratorieutrustning m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 1 350 000 kr.
22:o) Bidrag till driften av högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt D 32, s. 253—255), vilket innebär en anslagshöjning med
8 550 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till drijten av högre kommunala
skolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
64 350 000 kr.
23:o) Bidrag till driften av fackskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 33, s. 255 och 256), vilket innebär en anslagsökning med 9 450 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driften av fackskolor för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 15 450 000 kr.
24 :o) Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt D34, s. 256 och 257), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 665 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, i överensstämmelse med vad
i statsrådsprotokollet anförts, besluta om statsbidrag till de
kommunala gymnasierna i Bandhagen, Sollentuna och Täby
samt det kommunala musikgymnasiet i Stockholm;
b) till Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 9 965 000 kr.
25:o) Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor. Kungl. Maj:t har (punkt
D 35, s. 258 och 259) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 17 890 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lidgard (I: 386) och
den andra inom andra kammaren av herr Turesson (11:483), i vilka hemställts
att riksdagen måtte 1) med avslag å Kungl. Maj :ts förslag om anslag till Privatskolor:
Bidrag till vissa internatskolor m. m. besluta, att till Privatskolor: Bidrag
till vissa privatskolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
18 005 000 kr.; 2) besluta att följande skolor, nämligen Solbacka läroverk, Sigtunaskolan,
Restenässkolan, Viggbyholmsskolan och Mariannelundsskolan från
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
31
och med budgetåret 1965/66 skall erhålla statsbidrag i enlighet med Kungl.
Maj:ts kungörelse den 23 april 1964 (SFS: 137) under sistnämnda anslag; 3)
besluta att statsbidrag till Estniska gymnasiet måtte utgå med 44 000 kr. under
anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen I: 386.
Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom automatiska utgiftsökningar —
bidrag till ytterligare två försöksgymnasieklasser vid Lunds privata elementarskola.
Totalt innebär förslaget en anslagshöjning med 1 932 000 kr.
Skolöverstyrelsen hade härutöver bl. a. föreslagit, att Solbacka läroverk, Sigtunaskolan,
Restenässkolan, Viggbyholmsskolan och Mariannelundsskolan skulle
inordnas under förevarande anslag och erhålla bidrag i samma ordning som
övriga under anslaget redovisade skolor. Anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa
internatskolor m. m. borde vid bifall härtill utgå ur riksstaten. Till följd härav
borde också bidraget å 44 000 kr. till Estniska gymnasiet inordnas under detta
anslag. Dessa förslag har ej tillstyrkts av departementschefen.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
I motionerna 1:386 och 11:483 har bl. a. yrkats att de skolor, som för närvarande
erhåller bidrag ur anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor
m. m., på visst sätt skall inordnas under här förevarande anslag. Med anledning
härav vill utskottet erinra om att, sedan 1963 års riksdag i skrivelse till
Kungl. Maj:t givit till känna vad utskottet anfört rörande behovet av en utredning
om internatskolorna m. m., den av departementschefen då aviserade utredningen
om utlandsskolorna omfattar jämväl statsbidragsgivningen till internatskolor.
Skäl synes i och för sig tala för vidgade insatser från det allmännas sida i
fråga om skolor av internatkaraktär. Enligt utskottets mening bör emellertid
ställning till denna fråga tagas först sedan utredningen om de utlandssvenska
barnens skolgång m. m. slutförts och därav föranledda förslag underställts riksdagens
prövning. Utskottet avstyrker sålunda bifall till motionerna I: 386 och
II: 483 i vad de avser detta anslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:386 och 11:483, i vad de avser statsbidrag
under detta anslag till ytterligare skolor, icke må av riksdagen
bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 386 och II: 483, såvitt nu är
i fråga, till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 17 890 000 kr.
32
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
26:o) Privatskolor: Bidrag till hälsovården vid vissa privatskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 36, s. 259 och 260), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatskolor: Bidrag till hälsovården
vid vissa privatskolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 43 000 kr.
27:o) Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt D 37, s. 260 och 261) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 850 000 kr.
I sammanhanget har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Boman m. fl. (I: 270) och den andra inom andra kammaren av herr Hamrin i
Jönköping m. fl. (IT: 328), i vilka hemställts att statsbidraget till Mariannelundsskolan
under budgetåret 1965/66 utvidgas att omfatta jämväl kostnaderna
för den tvååriga realskolan;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Boman m.fl. (1:371) och den andra inom andra kammaren av herr Lothigius
m.fl. (11:470), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta om ett driftbidrag
till Grännaskolan av den storleksordning som utgår till vissa internatskolor;
dels de under punkten 25 redovisade likalydande motionerna 1:386 och
11:483 angående statsbidrag till privatskolor, såvitt det gäller förevarande
anslag;
dels ock en inom andra kammaren av herr Keijer m. fl. väckt motion (II: 200),
vari hemställts att riksdagen måtte till Ekebyholmsskolan, Rimbo, för budgetåret
1965/66 anvisa 140 000 kr. under Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor
m. m. och i anledning därav uppräkna anslaget till 1 990 000 kr.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 270,1: 371,1: 386 och II: 200.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagsökning av 115 000 kr., vilken helt
föranledes av att statsbidragsgivningen till Viggbyholmsskolan föreslås utvidgas
till att omfatta klasserna 7 och 8 av grundskolans högstadium.
Skolöverstyrelsen hade bl. a. föreslagit att statsbidrag skulle utgå även till
Mariannelundsskolans tvååriga realskola. Detta förslag har icke tillstyrkts av
departementschefen, som ej heller förordat bifall till de av skolöverstyrelsen
avstyrkta framställningarna om statsbidrag till bl. a. Ekebyholmsskolan och
Grännaskolan.
Utskottet. I motionerna I: 270 och II: 328, I: 371 och II: 470 samt II: 200 har
hemställts om statsbidrag till respektive den tvååriga realskollinjen vid Ma
-
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
33
riannelundsskolan, Grännaskolan och Ekebyholmsskolan. Mariannelundsskolan
har nu statsbidrag till den treåriga realskollinjen och till yrkesskollinjerna men
ej till den tvååriga realskollinjen. Till Grännaskolan och Ekebyholmsskolan
utgår icke något statsbidrag. Utskottet har stor förståelse för motionärernas uppfattning
att statsbidrag bör utgå till nyssnämnda skolor liksom till berörd realskollinje.
I avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete beträffande
internatskolorna, omnämnt under punkten 25 i det föregående, är utskottet
emellertid icke berett att nu förorda en utökning av antalet internatskolor med
statligt bidrag. Utskottet förutsätter dock att Kungl. Maj:t kommer att ha sin
uppmärksamhet riktad på berörda skolors ekonomiska förhållanden och därest
det visar sig nödvändigt, innan utredningen slutförts, överväger frågan om statsbidrag
till de skolor och den realskollinje, som avses i motionerna. Utskottet
avstyrker sålunda bifall till motionerna.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 25 i det föregående
avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 386 och II: 483, i vad de avser detta
anslag.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat under denna punkt har
icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer alltså,
I. att motionerna 1:270 och II: 328, i vad de avser statsbidrag
till den tvååriga realskollinjen vid Mariannelundsskolan,
icke må bifallas av riksdagen;
II. att motionerna I: 371 och II: 470, i vad de avser statsbidrag
till Grännaskolan, icke må bifallas av riksdagen;
III. att motionen II: 200, i vad den avser statsbidrag till
Ekebyholmsskolan, icke må bifallas av riksdagen;
IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 270 och II: 328,1: 371 och
II: 470,1: 386 och II: 483 samt II: 200, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor
m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
1 850 000 kr.
28 :o) Intagningsnämnder vid allmänna gymnasier m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 38, s. 261), vilket innebär en
anslagshöjning med 3 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Intagningsnämnder vid allmänna gymnasier
m.fl. läroanstalter för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 73 000 kr.
29:o) Vissa kostnader för student- och rcalexamina. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt D 39, s. 261 och 262), vilket innebär en anslagshöjning med
140 000 kr., hemställer utskottet,
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 66
34
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
att riksdagen må till Fma kostnader för student- och realexamina
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
1 540 000 kr.
30:o) Tekniska gymnasier: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt D 40,
s. 262—267) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för de tekniska gymnasierna, som föranledes
av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för de tekniska gymnasierna, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Tekniska gymnasier: Avlöningar för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 46 680 000 kr.
Kungl. Maj:ts förslag avser — förutom automatiska utgiftsförändringar — i
huvudsak följande:
1. 70 nya extra ordinarie lektorstjänster;
2. 3 nya tjänster som institutionstekniker i Ae 10;
3. uppflyttning av vissa adjunktstjänster i Ae 21 till Ae 23;
4. en ny extra ordinarie teknisk biträdestjänst vid tekniska gymnasiet i Örebro;
5. 130 000 kr. till särskilda åtgärder för elever, som från grundskolan intages i
tekniskt gymnasium.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 5 880 000 kr.
Beträffande utbyggnaden av gymnasieorganisationen hänvisas till anslaget
Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt samt
hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för de tekniska gymnasierna i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för de tekniska gymnasierna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 17 412 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 524 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 14 975 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 13 775 000
Summa kr. 46 686 000
Särskilda uppbördsmedel, förslagsvis............ 6 000
Nettoutgift kr. 46 680 000
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
35
c) till Tekniska gymnasier: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 46 680 000 kr.
31 :o) Tekniska gymnasier: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt D 41, s. 268), vilket innebär en anslagshöjning med 610 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska gymnasier: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 5 335 000 kr.
32:o) Tekniska gymnasier: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt D 42, s. 269), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska gymnasier: Materiel, böcker
m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
5 300 000 kr.
33:o) Tekniska gymnasier: Fortbildningskurser. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt D 43, s. 269 och 270), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska gymnasier: Fortbildningskurser
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
60 000 kr.
34 :o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 44, s. 270—272), vilket innebär en anslagshöjning med 600 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för sjöbefälsskolorna i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, jörslagsvis 1 809 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, jörslagsvis.................. 34 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, jörslagsvis
.................................... 1 331 000
4. Rörligt tillägg, jörslagsvis.................... 1 116 000
Summa kr. 4 290 000
36
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
c) till Sjöbefälsskoloma: Avlöningar för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 4 290 000 kr.
35:o) Sjöbefälsskoloma: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 45, s. 272—274), vilket innebär en anslagshöjning med 101 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskoloma: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 380 000 kr.
36:o) Sjöbefälsskoloma: Utrustning m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt D 46, s. 274 och 275), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskoloma: Utrustning m. m. för
budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 730 000 kr.
37:o) Sjöbefälsskoloma: Fortbildningskurser m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt D 47, s. 275—277), vilket innebär en anslagshöjning med
90 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskoloma: Fortbildningskurser
m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kr.
38:o) Bidrag till handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 48, s. 277 och 278), vilket innebär en anslagshöjning med 6 300 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till handelsgymnasier för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 21 300 000 kr.
39:o) Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt D 49, s. 278 och 279), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kr.
40 :o) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 50, s. 279), vilket innebär en anslagsminskning
med 7 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejerioch
skogsstuderande för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 208 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
37
Yrkesskolor m. m.
41 :o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 51, s. 280—285), vilket innebär en anslagshöjning med 290 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att på statens vägnar träffa avtal
med Stockholms stad om fördelningen av vissa kostnader
för konstfackskolan i huvudsaklig överensstämmelse med i
statsrådsprotokollet redovisade grunder;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för konstfackskolan i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;
c) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 616 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis.................. 39 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................... 1 189 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 870 000
Summa kr. 2 714 900
Särskilda uppbördsmedel
1. Elevavgifter, förslagsvis ...................... 22 000
2. Avkastning av Sjöstedtska fonden ............ 2 900
3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis........ 240 000
Summa kr. 264 900
Nettoutgift kr. 2 450 000
d) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 2 450 000 kr.
42:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 52, s. 285 och 286), vilket innebär cn anslagshöjning med 196 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 490 000 kr.
38
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
43:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt D 53, s. 286), vilket innebär en anslagshöjning med
35 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
235 000 kr.
44 ro) Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har (punkt
D 54, s. 286—289) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
i vissa av departementschefen angivna fall meddela särskilt beslut om statsbidrag,
dels ock till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 49 000 000 kr.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6 000 000 kr., huvudsakligen
föranledd av automatiska kostnadsförändringar.
Departementschefen anför bl. a. följande.
»Till Institutet för Högre Reklamutbildning utgår för närvarande statsbidrag
enligt för enskild lokal yrkesskola, grupp B, gällande bestämmelser. Med hänsyn
till att utbildningen vid institutet, som är av postgymnasial karaktär, saknar
motsvarighet inom landet, anser jag det motiverat att institutet erhåller ökat
statligt stöd samt förordar, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande
att meddela särskilt beslut om statsbidrag till institutet.
Beträffande den av Stockholms stad övertagna utbildningen av ålderdomshemsföreståndare
torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas att för budgetåret
1965/66 medge bidrag till staden med hela kostnaden för utbildningen. Skulle
det visa sig, att åsyftat inordnande av utbildningen i stadens yrkesskolväsende
inte kan hinna genomföras till läsaret 1966/67, torde frågan om en förlängning
av detta bemyndigande få anmälas på nytt för riksdagen.»
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de i statsrådsprotokollet angivna
fallen meddela särskilt beslut om statsbidrag;
b) till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 49 000 000 kr.
45:o) Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har (punkt
D 55, s. 289—292) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
vissa av departementschefen angivna fall meddela särskilt beslut om statsbidrag,
dels ock till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
39
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Boman m.fl. (I: 149) och den andra inom andra kammaren av fru Holmquist
m.jl. (II: 198), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av förevarande
avsnitt av statsverkspropositionen, med bifall till förslaget om bidrag till
ifrågavarande verksamhet under budgetåret 1965/66 och under uttalande att
staten även i fortsättningen skall svara för hela kostnaden för verksamheten vid
Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet, måtte besluta, att Allmänna barnhuset
jämlikt eget åtagande skall kvarstå som huvudman för seminariet;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Olsson och herr Wikberg (1:393) samt den andra inom andra kammaren av
herrar Nilsson i Tvärålund och Larsson i Öskeviksby (II: 475), i vilka hemställts
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam
utredning och förslag beträffande komplettering av grundutbildningen för
icke grundskolekompetent ungdom, som har för avsikt att söka inträde \ id yrkesskola,
enligt i motionerna anförda grunder;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Stefanson m.fl. (1:397) och den andra inom andra kammaren av herr
Nordgren m.jl. (11:476), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, 1) att statsbidraget
till inbyggda skolor höjes för skolor inom industri och hantverk och
handelns område från 13 000 till 16 000 kr. och inom husligt arbete från 10 800
till 13 500 kr., 2) att anslaget till enskilda företagsskolor inom industri och hantverk
höjes från 14 500 kr. till 18 000 kr., 3) att till företagsskolor inom husligt
arbete och inom handelns områden beviljas statsbidrag med 16 000 kr. resp.
18 000 kr. per år och avdelning och 4) att bidraget till driften av lokala yrkesskolor
uppräknas till 140 200 000 kr.
Beträffande motiveringarna för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 198,1: 393 och I: 397.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 14 000 000 kr., som föranledes
av höjningen av det allmänna driftbidraget med en procentenhet och
de beslutade löneökningarna.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.
Genom beslut den 29 november 1963 uppdrogs åt yrkesutbildningsberedningen
att skyndsamt verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning rörande
de ändringar av grunderna för statsbidrag till enskilda yrkesskolor, som kunde
anses vara omedelbart påkallade med hänsyn främst till den år 1963 genomförda
löneregleringen för skolledare och lärare vid kommunala yrkesskolor m. fl. läroanstalter.
Beredningen har nu framlagt förslag av innebörd, att ett extra bidrag
utöver det, som enligt gällande regler och praxis för närvarande utgår till enskilda
A- och B-skolor, skall kunna utgå till de enskilda skolor, som är i behov
därav.
40
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
Till Allmänna barnhuset har sedan budgetaret 1953/54 årligen anvisats ett
bidragsbelopp motsvarande ungefär hälften av den beräknade driftkostnaden
för den utbildning av i första hand barnhemsföreståndare, som under socialstyrelsens
tillsyn och med Allmänna barnhuset som huvudman bedrivits vid Sociala
barna- och ungdomsvårdsseminariet. Enligt beslut av 1964 års riksdag utgår
bidraget fr. o. m. innevarande budgetår ur förevarande anslag. Direktionen för
Allmänna barnhuset har sedermera anhållit att bli befriat från huvudmannaskapet.
Styrelsen för Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet har emellertid
anmält, att frågan om huvudmannaskapet ännu ej är avgjord och har anhållit
om en ökning av det statliga stödet, motsvarande den del av driftkostnaderna,
som hittills bestritts av Allmänna barnhuset.
Departementschefen, som avstyrker av överstyrelsen för yrkesutbildning
framlagda förslag om bl. a. höjning av statsbidraget till inbyggda skolor och
företagsskolor samt statsbidrag till företagsskolor inom handelns och det husliga
arbetets områden, framhåller bl. a. följande.
Med hänsyn till betydelsen av den verksamhet de enskilda yrkesskolorna bedriver
och till de ansträngda ekonomiska villkor, under vilka dessa skolor i
\issa
daning av yrkesskolväsendet, bemyndigas att efter prövning av behovet i varje
särskilt fall besluta om ett extra bidrag till enskild yrkesskola. Någon uppräkning
av anslaget i anledning av förslaget synes inte erforderlig.
Enligt vad som inhämtats kommer utbildningen av barnhemsföreståndare vid
Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet att fr. o. m. den 1 juli 1966 övertagas
av Stockholms stad. Då det är angeläget, att utbildningen intill dess kan fortgå
i oförändrad omfattning, förordas att Kungl. Maj:t för budgetåret 1965/66
skall äga medge bidrag till kostnaden för verksamheten med belopp, som motsvarar
hela denna kostnad.
Utskottet. I motionerna 1:149 och II: 198 har hemställts att riksdagen, med
bifall till förslaget i fråga om bidraget till Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet
för budgetåret 1965/66 och under uttalande att staten även i framtiden
skall svara för hela kostnaden för denna verksamhet, måtte besluta att
Allmänna barnhuset jämlikt eget åtagande skall kvarstå som huvudman för
seminariet. Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande överläggningar
mellan skolöverstyrelsen, Stockholms stad och Allmänna barnhuset rörande
bl. a. huvudmannaskapet för Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet. Resultatet
av dessa överläggningar bör enligt utskottets mening ej föregripas.
Utskottet, som i likhet med motionärerna inte funnit anledning till erinran mot
att statsbidrag till Allmänna barnhuset under budgetåret 1965/66 skall kunna
utgå i enlighet med vad departementschefen förordat, anser sig med hänsyn till
vad nyss sagts ej böra tillstyrka motionerna.
Utskottet förutsätter att yrkesutbildningsberedningen kommer att överväga
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
41
behov och lämplig utformning av kompletterande grundutbildning för bl. a. de
ungdomar, som ej erhållit grundskoleutbildning men har behov av sådan för
inträde i yrkesskola. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet det i motionerna
1:393 och II: 475 framförda yrkandet om särskild utredning rörande dessa
frågor.
Med anledning av den i motionerna I: 397 och II: 476 föreslagna uppräkningen
av statsbidragen till inbyggda skolor och enskilda företagsskolor samt bidragsgivningen
till vissa företagsskolor får utskottet erinra om att motioner i motsvarande
syfte behandlades av statsutskottet föregående år. Utskottet avstyrkte
då en uppräkning av bidragen under hänvisning till att dessa frågor borde prövas
av yrkesutbildningsberedningen. Utskottet, som förutsätter att förslag i avsedda
frågor framlägges så skyndsamt som möjligt, har icke funnit anledning frångå
sin tidigare uppfattning. Enligt utskottets mening bör sålunda motionerna I: 397
och II: 476 i de delar, som nu berörts, icke bifallas.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:149 och II: 198 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
II. att motionerna I: 397 och II: 476, i vad de avser dels ändrade
normer för statsbidrag till inbyggda skolor samt till enskilda
företagsskolor inom industri och hantverk, dels normer
för och statsbidrag till företagsskolor inom husligt arbete och
inom handelns områden, icke må bifallas av riksdagen;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 397 och II: 476, såvitt nu
är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de i statsrådsprotokollet
angivna fallen meddela särskilt beslut om statsbidrag;
b) till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.;
IV. att motionerna 1:393 och 11:475 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
46:o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad. Kungl. Maj:t har (punkt D 56,
s. 292 och 293) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 329 000 kr., vilket innebär en höjning av anslaget
med 39 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Källqvist och
Oscar Carlsson (I: 44) och den andra inom andra kammaren av herr Andersson
42
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
i Storfors m.jl. (II: 52), i vilka föreslagits att riksdagen vid behandling av åttonde
huvudtiteln, punkt D 56, till Bergsskolan i Filipstad måtte för budgetåret
1965/66 anvisa ett anslag av 10 000 kr. för täckande av lärarkostnader vid gruvmästarkurs.
Beträffande motiveringen för det motionsvis framförda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 52.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
Enligt för bergsskolan i Filipstad gällande statsbidragsbestämmelser utgöres
det bidragsunderlag, som avser kostnader för timlärare och andra tillfälligt anställda
lärare m. m., av ett av Kungl. Maj:t för varje budgetår bestämt belopp.
Detta har för budgetåret 1964/65 bestämts till 69 200 kr. Enligt vad utskottet
erfarit ingår i beloppet också kostnaderna för lärare vid gruvmästarkursen. Det
i motionerna I: 44 och II: 52 avsedda ändamålet synes därigenom vara tillgodosett.
Utskottet finner därför att motionerna ej bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 44 och II: 52, till Bidrag till bergsskolan
i Filipstad för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 329 000 kr.
47 :o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 57, s. 293), vilket
innebär en anslagshöjning med 30 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser för utbildning
av elektriska installatörer för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 125 000 kr.
48 :o) Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 58, s. 294), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurs för utbildning av sysselsättningsoch
arbetsterapeuter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 86 000 kr.
49:o) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. Kungl.
Maj :t har (punkt D 59, s. 294—296) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 344 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Stefanson m. fl. (I: 397)
och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren m.fl. (11:476), i vilka
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
43
hemställts, såvitt nu är i fråga, 1) att statsbidraget för lärlingsutbildning hos
hantverksmästare i yrken med minst tre års lärlingstid höjes från 2 000 kr. till
2 500 kr. (grundbidrag) för lärling som icke tidigare erhållit undervisning i yrket
vid yrkesskola som står under inseende av skolöverstyrelsen, 2) att bidraget, där
lärlingstiden understiger tre men ej två år, höjes från 1 500 kr. till 1 900 kr.,
3) att kursbidraget för teoriundervisning meddelad under ledighet med bibehållen
lön höjes från 1 200 kr. till 1 500 kr., 4) att statsbidraget till lärlingsutbildning
inom muraryrket, byggnadsträarbetaryrket m. m. höjes från 1 100 till 1 500
kr. samt att kurstillägg utgår enligt samma grunder som för lärling hos hantverksmästare
samt 5) att anslaget för främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
uppräknas med erforderligt belopp.
Beträffande motiveringen för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen I: 397.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 320 000 kr., varav
150 000 kr. på grund av ökat antal bidragsrum och 170 000 kr. på grund av
automatiska utgiftsökningar.
Departementschefen har icke tillstyrkt av överstyrelsen för yrkesutbildning
framlagt förslag om höjning av grundbidragen och kurstilläggen med ca 25 %.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
I motionerna I: 397 och II: 476 har föreslagits vissa höjningar av grundbelopp
och kurstillägg. Utskottet, som under punkten 45 i det föregående icke ansett sig
böra tillstyrka uppräkning av bidragen till inbyggda skolor och företagsskolor
m. m., är icke heller berett att biträda de i motionerna i anslutning till denna
punkt framförda yrkandena.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:397 och II: 476, såvitt nu är i
fråga, till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. to. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
3 344 000 kr.
50 :o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 60, s. 296 och 297), vilket innebär en anslagshöjning
med 70 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning av
utförda gesällprov för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av
95 000 kr.
44
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
51 :o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt D 61, s. 297 och 298), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning för
budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
Folkhögskolor
52 :o) Bidrag till driften av folkhögskolor. Kungl. Maj:t har (punkt D 62,
s. 299—304) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 36 700 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m.jl. (1:114) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
m. fl. (II: 145), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta
att ytterligare en folkhögskola utöver departementschefens förslag erhåller
statsbidrag och att anslaget till bidrag till folkhögskolor därvid uppräknas med
151 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och därför till Bidrag till driften
av folkhögskolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 36 851 000
kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru
Olsson (I: 391) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i Skärstad
m. fl. (II: 459), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1) besluta att för
budgetåret 1965/66 antalet folkhögskolor som åtnjuter statsbidrag till driften
av sin verksamhet utökas med två samt 2) vid sin behandling av Bidrag till
driften av folkhögskolor under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 36 882 700 kr.;
dels en inom andra kammaren av herr Eskel m.jl. väckt motion (11:448), i
vilken hemställts att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1965/66 statsbidrag
skall utgå till ytterligare två folkhögskolor samt att till Bidrag till driften
av folkhögskolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 36 882 700
kr.;
dels ock en inom andra kammaren av herr Keijer m. jl. väckt motion (II: 460),
i vilken hemställts att riksdagen beslutar att under budgetåret 1965/66 statsbidrag
må utgå till ytterligare en folkhögskola utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna
samt att riksdagen under åttonde huvudtiteln punkt D 62 anvisar ytterligare
medel för detta behov.
Beträffande motiveringarna för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 145, II: 459, II: 448 och II: 460.
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
45
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6 129 000 kr., varav —
förutom automatiska kostnadsförändringar — beräknats 2 000 000 kr. till ytterligare
förstärkning av bidragsgivningen till folkhögskolorna, 182 000 kr. för statsbidrag
till ytterligare en folkhögskola, 80 000 kr. till expertmedverkan vid ungdoms-,
studie- och organisationsledarutbildning samt 49 000 kr. till ytterligare
fem kombinerade tjänster som lärare och konsulent.
Departementschefen har i anledning av ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag
om nya grunder för statsbidragsgivningen till folkhögskolorna förklarat att
enligt hans mening förutsättningarna för en omprövning av bidragsvillkoren för
dessa skolor nu föreligger. Överstyrelsens förslag bör emellertid överses och
kompletteras, innan slutlig ställning kan tagas till ändrade principer för bidragsgivningen.
En kompletterande utredning bör kunna genomföras inom sådan tid
att förslag i frågan kan föreläggas 1966 års riksdag. I avvaktan härpå förordas
en höjning av den provisoriska bidragsförstärkningen med 2 000 000 kr. till sammanlagt
5 000 000 kr. budgetåret 1965/66.
Skolöverstyrelsen hade framlagt förslag om statsbidrag till ytterligare två
folkhögskolor. Departementschefen tillstyrker bidrag till endast en ny folkhögskola
under hänvisning bl. a. till att försiktighet bör iakttagas beträffande statligt
stöd till ytterligare folkhögskolor.
Utskottet. Innevarande budgetår utgår statsbidrag till 102 folkhögskolor.
Dessutom uppehåller, enligt vad utskottet erfarit, tre folkhögskolor verksamhet
utan statsbidrag. Av dessa startade en skola arbetsåret 1942/43 men kan, enligt
skolöverstyrelsen, anses uppfylla statsbidragsfordringarna först fr. o. m. arbetsåret
1962/63. En skola startade arbetsåret 1962/63 och kan, likaså enligt skolöverstyrelsen,
fr. o. m. samma år anses uppfylla statsbidragsfordringarna. Den
tredje skolan slutligen startade hösten 1964. Huruvida denna skola uppfyller
statsbidragsfordringarna har ännu ej bedömts av nämnda myndighet.
I motionerna 1:114 och 11:145, 1:391 och 11:459, 11:448 samt 11:460 har
föreslagits att statsbidrag skall få utgå till en folkhögskola utöver vad departementschefen
föreslagit. I sammanhanget vill utskottet erinra om att statsutskottet
redan vid 1961 års riksdag uttalade att försiktighet borde iakttagas vid inrättande
av nya folkhögskolor. Detta uttalande har i anledning av motioner om
statsbidrag till folkhögskolor understrukits vid såväl 1962 som 1963 års riksdagar.
Utskottet vill ånyo framhålla vikten av att försiktighet iakttages vid inrättande
av nya folkhögskolor särskilt med hänsyn till önskvärdheten av att större erfarenhet
vinnes beträffande verkningarna av de beslutade skolreformerna. Med
hänsyn till vad nu sagts finner sig utskottet icke böra tillstyrka förslagen i ovannämnda
motioner.
Såsom statsutskottet tidigare framhållit är en mera allmän, permanent förstärkning
av statsbidraget till folkhögskolorna ytterst angelägen. Utskottet
46
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
noterar därför med största tillfredsställelse att förslag om ändrat bidragssystem
beräknas kunna föreläggas 1966 års riksdag.
Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:114 och 11:145, 1:391 och 11:459,
II: 448 samt II: 460, i vad de avser statsbidrag till en folkhögskola
utöver Kungl. Maj:ts förslag, icke må bifallas av riksdagen;
II.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:114 och II: 145,1: 391 och
11:459, 11:448 samt 11:460, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, till Bidrag täl driften av folkhögskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 36 700 000 kr.
53 :o) Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt D63, s. 304), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid
folkhögskolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 49 000 kr.
Investeringsbidrag
54 :o) Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet m. m.
Kungl. Maj :t har (punkt D 64, s. 305—310) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 145 000 000 kr.,
vilket innebär en höjning av anslaget med 16 000 000 kr.
Departementschefen har under förevarande anslag behandlat investeringsramarna
för byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet och yrkesskolväsendet
i ett sammanhang.
För den kommande treårsperioden — dvs. budgetåren 1965/68 — har, beträffande
grundskolan, riksdagen år 1962 godtagit en plan för investeringarna,
enligt vilken det totala investeringsutrymmet beräknats till 825 milj. kr. Skolöverstyrelsen
anser sig i dagens läge inte böra räkna med en snävare ram än
1 140 milj. kr. för de nämnda budgetåren. För gymnasiets och fackskolans del
har för samma period de nödvändiga investeringarna i skollokaler beräknats
till 385 milj. kr. Med utgångspunkt i gällande planer och, beträffande yrkes
-
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
47
skolorna, aktuell investeringsram kan investeringsbehovet beräknas icke oväsentligt
överstiga 1 400 milj. kr.
Investeringsverksamheten för skolväsendet i dess helhet kommer således att
under de närmaste åren ta i anspråk en betydande del av de reala resurserna i
samhället. Vidare bör framhållas att investeringarna i anläggningar för högre
utbildning och forskning de närmaste åren kommer att öka mycket starkt och
nå upp till, kanske överstiga 150 milj. kr. per år.
Departementschefen betraktar det som nödvändigt att i jämförelse med de
1962 godtagna planerna öka investeringsramen för grundskolebyggnader. Det är
å andra sidan av samhällsekonomiska skäl inte möjligt att fullt ut genomföra
skolöverstyrelsens förslag om en till 380 milj. kr. höjd investeringsram.
För grundskolans del beräknas därför en investeringsram av 350 milj. kr.,
vilket belopp bör fördelas med 270 milj. kr. på permanenta och 80 milj. kr. på
provisoriska anläggningar. I jämförelse med den av riksdagen godtagna investeringsplanen
är detta en ökning av ramen med 25 milj. kr. För gymnasiet och
fackskolan räknas med en investeringsram av 115 milj. kr. för permanenta
byggnader. Investeringsramen för yrkesskolanläggningar bör enligt departementschefen
utgöra 80 milj. kr., varav 60 milj. kr. för permanenta och 20 milj. kr.
för provisoriska anläggningar.
I sammanhanget erinras om vad i prop. 1964:171 uttalats rörande jämkningar
i fördelningen av investeringsramarna för skilda skolbyggnadsändamål.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
Att ändamålsenliga skollokaler står till förfogande i erforderlig omfattning är
enligt utskottets mening en väsentlig förutsättning för genomförande av grundskolereformen.
Utskottet har bl. a. med hänsyn härtill intet att erinra mot den
föreslagna avvägningen mellan de olika investeringsändamålen. Då det emellertid
synes angeläget att trots kostnadshöjningarna tillgodose det lokalbehov för
grundskolan, som avsågs i 1962 års investeringsplan, förutsätter utskottet, att
åtgärder vidtages för att ytterligare höja investeringsramen för grundskolebyggnader
och anslagsbeloppet, så snart samhällsekonomiska skäl gör detta möjligt.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten inom det
allmänna skolväsendet för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 145 000 000 kr.
55 :o) Bidrag till elevhemebyggnader inom det allmänna skolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 65, s. 310 och 311), vilket innebär
en anslagshöjning med 500 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till elevhemebyggnader inom
det allmänna skolväsendet för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 2 500 000 kr.
48
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
56 :o) Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 66, s. 311), vilket innebär en
anslagsminskning med 300 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten
för folkskoleväsendet för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 2 400 000 kr.
57:o) Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 67, s. 311 och 312), vilket innebär
en anslagsminskning med 100 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bostäder för lärare inom det
obligatoriska skolväsendet för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 350 000 kr.
58:o) Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor. Kungl. Maj:t har
(punkt D 68, s. 312—316) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att medgiva statsbidrag till byggnadsarbeten m. m. vid Sveriges Juvelerareoch
Guldsmedsförbunds yrkesskola i Stråisnäs samt vid Sveriges Urmakare- och
Optikerförbunds yrkesskola i Borensberg, dels ock till Bidrag till byggnadsarbeten
m. m. vid yrkesskolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
50 600 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Johan Olsson och
Svanström (I: 395) samt den andra inom andra kammaren av herr Skoglösa m. fl.
(II: 481), i vilka föreslagits att till Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor
för budgetåret 1965/66 anvisas ett förslagsanslag av 56 800 000 kr. samt
att statsbidrag utgår jämväl till komplettering av stadigvarande undervisningsmateriel
vid yrkesskolorna intill ett belopp av 3 000 000 kr., vilket belopp är inräknat
i ovan föreslagna anslagshöjning.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen I: 395.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3 600 000 kr., varav
1 000 000 kr. till anskaffande av stadigvarande undervisningsmateriel.
Departementschefen har, såsom framgår av vad som anförts under punkten
54 i det föregående, för yrkesskolbyggnader beräknat en investeringsram av
80 000 000 kr., vilket belopp jämfört med budgetåret 1964/65 innebär oförändrad
investeringsram och i förhållande till överstyrelsens för yrkesutbildning
förslag en minskning med 20 000 000 kr. Departementschefen har vidare icke
tillstyrkt överstyrelsens förslag om statsbidrag till komplettering av stadigvarande
undervisningsmateriel.
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
49
Bemyndigandet att medgiva statsbidrag till byggnadsarbeten vid guldsmedsskolan
i Stråisnäs och urmakar- och optikerskolan i Borensberg avser enskilda
yrkesskolor. Då båda skolorna är de enda i sitt slag i landet, föreligger enligt
departementschefens mening starka skäl för den förordade statsbidragsgivningen.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
I motionerna I: 395 och II: 481 har föreslagits höjd investeringsram och ökat
anslag för yrkesskolbyggnader samt statsbidrag till anskaffande av kompletterande
undervisningsmateriel vid yrkesskolorna.
Beträffande förslaget om höjd investeringsram och ökat anslag för yrkesskolbyggnader,
vilka åtgärder i och för sig kan synas motiverade, vill utskottet
hänvisa till vad utskottet anfört under punkten 54 i det föregående. Under
åberopande av vad där sagts samt med hänsyn till vad i propositionen 1964:171
och tidigare uttalats rörande jämkningar i fördelningen av investeringsramarna
för olika skolbyggnadsändamål avstyrker utskottet bifall till motionerna i de
delar, som nu berörts.
I fråga om den i motionerna föreslagna bidragsgivningen till komplettering
av stadigvarande undervisningsmateriel vid yrkesskolorna vill utskottet erinra
om att riksdagen vid höstsessionen 1964 tagit ställning till hithörande frågor.
Enligt utskottets mening bör övervägandena om en utökad bidragsgivning till
stadigvarande undervisningsmateriel ske med hänsynstagande till hela det gymnasiala
stadiet. Utskottet är sålunda icke berett att tillstyrka det förslag i här
avsett syfte, som framlagts i motionerna I: 395 och II: 481.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva
statsbidrag till byggnadsarbeten m. m. vid Sveriges Juvelerareoch
Guldsmedsförbunds yrkesskola i Strålnäs samt Sveriges
Urmakare- och Optikerförbunds yrkesskola i Borensberg;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 395 och II: 481, till Bidrag täl
byggnadsarbeten to. to. vid yrkesskolor för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 50 600 000 kr.
59:o) Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt D 09, s. 316 och 317), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 500 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.
60 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer att framdeles avgiva utlåtande i
fråga om Kungl. Maj:ts under följande punkter framställda förslag, nämligen
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1065. 6 samt. Nr 66
50
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
punkten D 15: Grundskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
elevhem eller enskilda hem
punkten D 16: Grundskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
punkten D 17: Grundskolor m. m.: Bidrag till pedagogisk utrustning m. m.
punkten D 22: Statens blindskolor m. m.: Avlöningar
punkten D 23: Statens blindskolor m. m.: Omkostnader
punkten D 24: Statens dövskolor m. m.: Avlöningar
punkten D 25: Statens dövskolor m. m.: Omkostnader
punkten D 26: Statens dövskolor m. m.: Engångsanskaffning av utrustning
m. m.
punkten D 27: Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn
punkten D 28: Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 22 april 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,
Axel Andersson, Rikard Svensson, Mårtensson, Bertil Petersson, Herbert Larsson,
Rönnberg, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson, Wallmark, Nyman och
Strandberg; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Larsson i
Hedenäset, Turesson, Bergman, Nihlfors, fröken Olsson, herrar Arvidson, Carbell,
Fagerlund, Nelander, Eskel, Mattsson, Källstad och Jönsson i Arlöv;
dock att herr Johan Olsson deltagit i stället för herr Thorsten Larsson vid
behandlingen av punkterna 45—60.
Reservationer
1) vid punkten 11 (Pedagogiskt utvecklingsarbete)
a) av herrar Boman, Axel Andersson, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Nelander, Mattsson och Källstad, vilka
ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »I de» och
slutar med »föreslagna anslagshöjningarna», bort ha följande lydelse:
»Det pedagogiska utvecklingsarbetet ingår såsom en mycket viktig del i strävandena
att höja undervisningens effektivitet och skolväsendets allmänna kvalitet.
Såsom framhållits i motionerna 1:114 och II: 145, 1:275 och II: 330 samt
II: 444 är en utökad forsknings- och försöksverksamhet på det pedagogiska och
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
51
psykologiska området därför av största vikt. Utskottet vill i sammanhanget
exempelvis framhålla angelägenheten av forskning rörande lagundervisning och
individualiseringsmetoder. Mot denna bakgrund finner utskottet den av departementschefen
förordade anslagsökningen otillräcklig. Utskottet förordar salunda,
att anslaget till Pedagogiskt utvecklingsarbete i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag uppräknas med 940 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:114 och II: 145 samt II: 444 ävensom med
bifall till motionerna I: 275 och II: 330, förstnämnda två motioner
såvitt nu är i fråga, till Pedagogiskt utvecklingsarbete för
budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 3 950 000
kr.;»
b) av herrar Wallmark, Strandberg, Bohman och Turesson, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Med anledning»
och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:
»Såsom i motionerna 1:174 och II: 195 framhållits utgör den förhållandevis
ringa tillgången på personal, lämpad för uppgifterna inom det pedagogiska utvecklingsarbetet,
en faktor som i samband med hithörande frågor verkar begränsande
på utvidgningsmöjligheterna. Tillräckligt underlag saknas emellertid
för bedömning av denna faktors inverkan på skolöverstyrelsens möjligheter att
rationellt utnyttja det belopp, skolöverstyrelsen begärt. Utskottet finner bl. a.
med hänsyn härtill den i motionerna föreslagna undersökningen befogad och tillstyrker
sålunda bifall till motionerna såvitt nu är fråga.»
dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:174 och
II: 195, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om utredning och förslag till nästa års riksdag i syfte att
intensifiera utvecklingsarbetet på det pedagogiska området.»
2) vid punkten H (Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor
m. m.)
a) av herrar Boman, Axel Andersson, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Nelander, Mattsson och Källstad,
vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »I motionerna
1:114» och slutar med »denna del», bort ha följande lydelse:
»Bristen på behöriga lärare är, såsom i motionerna 1:114 och 11:145 framhållits,
utomordentligt allvarlig. Situationen kan på många ställen klaras upp
endast genom att de ordinarie lärarna åtager sig betydande övertidstjänstgöring.
Alla åtgärder som främjar att lärarna befrias från olika rutinarbeten och mer
kan ägna sina krafter åt pedagogisk verksamhet bör i ett sådant läge vidtagas.
Utskottet förordar därför den i motionerna föreslagna höjningen av an
-
52 Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
slaget till skrivhjälp åt lärarna i avvaktan på en kartläggning av det lokala behovet
och förslag till anslagsprinciper. Utskottet tillstyrker motionerna i denna
del.»
dels att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:114 och II:
145, såvitt nu är i fråga, besluta att anslaget till skrivhjälp åt
lärare på grundskolans högstadium skall ökas med 200 000 kr.;»
dels ock att utskottets hemställan under II. — under förutsättning av bifall
till yrkandet beträffande I. — bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:114 och II: 145, såvitt nu är
i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om grunderna för
statens bidrag till driftkostnaderna för Kristofferskolan;
b) till Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
1 430 200 000 kr.;»
b) av herrar Boman, Axel Andersson, T hor sten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Nelander, Mattsson och Källstad,
vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 14 börjar med »Beträffande
det» och på s. 15 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:
»I motionerna 1:114 och II: 145 har framhållits att det är angeläget att för
bedömningen i framtiden få en samlad överblick över grundskolans situation i
fråga om personella och materiella resurser. Utskottet, som instämmer i denna
synpunkt, anser i likhet med motionärerna att en sådan översiktlig kartläggning
bör göras snarast möjligt av skolöverstyrelsen. Härvid bör den ovan åsyftade
planen för utvidgning av anordningen med skrivhjälp åt lärarna särskilt uppmärksammas.
Om de problem, som föreligger i här avsedda hänseenden, icke på
ett tidigt stadium observeras, finnes enligt utskottets mening risk för att lösningen
av problemen medför större svårigheter och kostnader än vad som behöver
vara fallet. Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motionerna i här berört
avseende.»
dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 114 och
II: 145, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att under läsåret
1965/66 göra en kartläggning av grundskolans läge i fråga om
personal, lokaler, läroböcker och andra hjälpmedel, angivande
i vilken utsträckning brister föreligger, samt anhålla att Kungl.
Maj:t i 1966 års statsverksproposition redovisar denna kartläggning
och framlägger förslag för ett planmässigt tillgodoseende
av föreliggande behov;»
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965 53
c) av herrar Boman, Axel Andersson, Nyman, Nihlfors, Neländer och Källstad,
vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »I nämnda»
och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:
»Stora förhoppningar ställs i alla sammanhang på de pedagogiska hjälpmedlen,
såväl i grundskolan som i de nya skolformer, som håller på att växa fram på det
gymnasiala stadiet. De senaste årens upprustning med hjälpmedel har också lett
till större möjligheter för lärarna att på ett riktigt sätt använda dessa hjälpmedel
i undervisningen. Så har exempelvis utnyttjandet av s. k. lärobokspaket ökat
väsentligt. Att samla skolans olika hjälpmedel till en enhet, en hjälpmedelscentral,
ter sig då naturligt. Såsom motionsvis framhållits bör dessa centraler ledas
av särskilda befattningshavare. Frågan om en adekvat utbildning för dessa befattningshavare
bör enligt utskottets mening bli föremål för en förutsättningslös
utredning. Då skolans bibliotek utgör en viktig och nödvändig del av skolans
hjälpmedel, bör frågan om skolbiblioteksverksamheten kunna lösas provisoriskt
i avvaktan på resultatet av åsyftade utredning. Den av skolöverstyrelsen
föreslagna obligatoriska pedagogiska biblioteksverksamheten i grundskolan finner
utskottet i likhet med motionärerna värdefull. Grunderna för statligt bidrag
till verksamheten bör emellertid ytterligare utredas. Utskottet tillstyrker därför
motionerna 1:114 och II: 145 i dessa hänseenden.»
dels ock att utskottets hemställan under IV. och V. bort ha följande lydelse:
»IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:114 och
II: 145, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att Kungl. Maj:t på grundval av skolöverstyrelsens förslag
skyndsamt utarbetar förslag till grunder för statligt bidrag
till pedagogisk skolbibliotekstjänstgöring i grundskolan samt
att dessa förelägges 1965 års höstriksdag;
V. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:114 och
II: 145, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om utredning angående utbildning av för skolväsendets
hjälpmedelsinstitutioner lämplig personal;»
d) av herrar Wallmark, Strandberg, Bohman och Turesson, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 15 börjar med »Vidkommande
det» och på s. 16 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:
»En minskning av elevantalet i klasserna är såsom framhållits i motionerna
I: 174 och II: 195 en av de viktigaste åtgärderna för att förverkliga intentionerna
i läroplanen för grundskolan med avseende på bl. a. individualiseringen av undervisningen.
Färre elever i klassen möjliggör också ett gott samarbete mellan
skola och hem i de enskilda fallen. En nära nog självklar konsekvens av ett
minskat antal elever per klass är vidare en förbättring av disciplinsituationen.
Bl. a. med hänsyn till vad nyss sagts anser utskottet ett minskat antal elever
per klass vara så betydelsefullt att de ökade kostnader och det ökade behov av
54
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
lärare detta medför ej bör få hindra en sådan reform. Då en dylik åtgärd emellertid
kräver ändringar i den långsiktiga planeringen på lärarutbildningsområdet
inskränker sig utskottet till att i enlighet med motionärernas förslag förorda att
riksdagen uttalar att elevantalet i klass på grundskolans mellan- och högstadium
i princip skall vara 25 samt hemställer att lärarutbildningssakkunniga ålägges
att utarbeta tidsplan för reformens genomförande.»
dels ock att utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:
»VIII. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:174 och
II: 195, såvitt nu är i fråga, besluta dels att delningstalet i klasserna
på grundskolans mellan- och högstadium skall vara 25,
dock att tills vidare delningstalen må utgöra högst 30, dels att i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
uppdraga åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga att efter företagen
utredning avge förslag till tidsplan för sänkning av delningstalen;»
e)
av herr Thorsten Larsson
3) vid punkten 15 (Grundskolor m. m.: Särskilt stöd åt undervisningen i rikets
nordligaste gränsorter m. m.) av herr Larsson i Hedenäset
4) vid punkten 19 (Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar)
a) av herrar Boman, Axel Andersson, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Walhnark, Nyman, Strandberg, Bohman, Larsson i Hedenäset, Turesson,
Nihlfors, Nelander, Mattsson och KäUstad, vilka ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 26, som börjar med »Utskottet
avstyrker» och slutar med »och II: 145», bort ha följande lydelse:
»Bristen på behöriga lärare är, såsom i motionerna 1:114 och II: 145 framhållits,
så stor att situationen vid många skolor kan klaras endast genom att de ordinarie
lärarna åtager sig betydande övertidstjänstgöring. Alla åtgärder som
främjar att lärarna befrias från olika rutinarbeten och mer kan ägna sina krafter
åt pedagogisk verksamhet, bör därför vidtagas. En mycket kraftig höjning
av anslaget till skrivhjälp åt lärarna vore således motiverad. För att en sådan
skall kunna ges avsedd effekt, kräves emellertid en kartläggning av det lokala
behovet och förslag till anslagsprinciper. Då en sådan plan ej föreligger, inskränker
utskottet sig till att förorda den i motionerna föreslagna höjningen av ifrågavarande
anslag.
Även rektorernas arbetsbörda är utomordentligt pressad. De administrativa
göromålen är ofta så omfattande att rektorerna ej har möjlighet att ägna sig åt
sina pedagogiska uppgifter i den omfattning som vore önskvärd. Då den hittillsvarande
försöksverksamheten med sekreterare i Ag 17 och ställföreträdande
rektor enligt vad skolöverstyrelsen meddelat har givit goda erfarenheter, synes
en utvidgning av verksamheten i enlighet med det motionsvis framförda förslaget
vara motiverad. Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motionerna 1:114 och
II: 145, såvitt nu är i fråga.»
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
55
dels att utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:114 och
II: 145, såvitt nu är i fråga, besluta att anslaget till skrivhjälp
åt lärare vid statliga allmänna gymnasier skall ökas med
200 000 kr.;
II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:114 och
II: 145, såvitt nu är i fråga, besluta att anslaget till försöksverksamheten
med sekreterare i Ag 17 på rektorsexpeditionerna
och ställföreträdande rektor skall ökas med 526 000 kr.;»
dels ock att utskottets hemställan under IV. — under förutsättning av bifall
till yrkande beträffande I. och II. — bort ha följande lydelse:
»IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall å motionerna 1:114 och II: 145 ävensom med
avslag å motionerna 1:153 och II: 206, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga,
a) besluta att statens kompletteringsgymnasium skall upphöra
med utgången av juni 1965;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för de statliga allmänna gymnasierna m. m. i enlighet med vad
i statsrådsprotokollet föreslagits;
c) godkänna följande avlöningsstat för de statliga allmänna
gymnasierna m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 108 637 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 2 164 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis............................... 56 122 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 77 985 600
Summa kr. 244 908 600
Särskilda uppbördsmedcl
Avkastning av donationer från kronan m. m..... 37 600
Nettoutgift kr. 244 871 000
d) till Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 244 871 000 kr.;»
56
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
b) av herrar Boman, Axel Andersson, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Nelander, Mattsson och Källstad,
vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 26 börjar med »I nyssnämnda»
och på s. 27 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:
»I nyssnämnda motioner 1:162 och II: 196 har även framförts förslag om särskild
utredning med uppgift att skyndsamt göra en samlad översyn av hela
vuxenutbildningsområdet, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas de krav
som nu och i framtiden ställs i fråga om vuxenutbildningens organisation, kapacitet
och målsättning samt frågan om effektivt studiesocialt stöd till de vuxenstuderande.
Utskottet delar helt motionärernas uppfattning att kraftfulla åtgärder
bör vidtagas i syfte att underlätta utbildning och fortbildning för vuxna. Såsom
även framhållits i motionerna är ett flertal utredningar för närvarande sysselsatta
med frågor, som berör vuxenutbildningen. I detta sammanhang vill utskottet
framhålla, att gymnasieutredningen anmält att den icke kommer att närmare
ingå på den tekniska utformningen av det studiesociala stödet åt vuxna. Det
synes då utskottet vara riktigt att en särskild utredning tillkallas för att såsom
en första arbetsuppgift skyndsamt utreda frågan om och framlägga förslag till
reformering av studiehjälpen till elever vid olika former av vuxenutbildning.
Denna utredning bör lämpligen därefter — sedan olika nu arbetande utredningar
framlagt sina förslag och därav föranledda detaljändringar genomförts —
kunna verkställa en sådan sammanfattande översyn, som avses i motionerna.
Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna 1:162 och II: 196, i vad de
avser en särskild utredning för en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet.
»
dels ock att utskottets hemställan under VII. bort ha följande lydelse:
»VII. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:162 och
II: 196, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om tillkallande av särskild utredning i fråga om studiehjälpen
vid vuxenutbildning och för en samlad översyn av
hela vuxenutbildningsområdet;»
c) av herrar Wallmark, Strandberg, Bohman och Turesson, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Beträffande
det» och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner angeläget att elevantalet per klass i gymnasiet och fackskolan
reduceras. Varken rådande lärarbrist eller ekonomiska överväganden bör
i längden få hindra en sådan åtgärd. Utskottet delar sålunda de i motionerna
I: 404 och II: 457 framförda synpunkterna rörande elevantalet i klass. Såsom i
motionerna framhållits måste emellertid genomförandet av det lägre delningstalet
i praktiken bero på hur snabbt lärarutbildningskapaciteten kan höjas, varvid
även samhällsekonomiska hänsynstaganden kommer in i bilden. Det är därför
enligt utskottets mening lämpligt att 1960 års lärarutbildningssakkunniga
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
57
ålägges att utarbeta förslag till tidsplan för beslutets genomförande. Utskottet
tillstyrker sålunda bifall till motionerna I: 404 och II: 457, såvitt nu är i fråga.»
dels ock att utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:
»VIII. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:404 och
II: 457, såvitt nu är i fråga, besluta att delningstalet för elevantalet
i klasserna inom gymnasiet och fackskolan skall vara
25, dock att tills vidare delningstalet må utgöra högst 30, samt
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
uppdraga åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga att efter företagen
utredning avge förslag till tidsplan för sänkning av delningstalen;»
d)
av herrar Wallmark, Strandberg, Bohman och Turesson, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 27 börjar med »I motionerna
I: 404» och på s. 28 slutar med »nu berörts», bort ha följande lydelse:
»I motionerna 1:404 och 11:457 hemställes också om utredning för att belysa
för- och nackdelar med en absolut respektive relativ betygsättning i gymnasiet
och fackskolan. Enligt utskottets mening är detta yrkande väl motiverat. Gymnasieutredningens
framställning i detta hänseende bygger i huvudsak på äldre
utredningar, medan de erfarenheter som vunnits i den obligatoriska skolan ej
blivit föremål för de metodiska undersökningar, som varit befogade. I de olika
remissyttrandena har också framkommit mycket delade meningar på detta område.
Även denna omständighet talar enligt utskottets mening för en genomgripande
översyn av betygsfrågan. Utskottet tillstyrker alltså bifall till motionerna
i denna del.»
dels ock att utskottets hemställan under IX. bort ha följande lydelse:
»IX. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 404 och
11:457, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en utredning med uppgift
att belysa för- och nackdelar med en betygsättning på
absolut respektive relativ grundval inom gymnasiet och fackskolan;»
-
e) av herrar Boman, Axel Andersson, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Wallmark, Nyman, Strandberg, Bohman, Larsson i Hedenäset, Turesson, Nihlfors,
Nelander, Mattsson och Källstad, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Vidkommande
det» och slutar med »denna del», bort ha följande lydelse:
»Ämnesträngseln vid de gymnasiala skolformerna har orsakat att ämnet religionskunskap
ej kunnat tillmätas det önskvärda utrymmet. Den vikt utskottet
tillmäter religionsorienteringen i gymnasium och fackskola föranleder därför
utskottet att i anledning av motionerna 1:404 och 11:457, såvitt nu är i fråga,
58
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
hos Kungl. Maj:t begära en prövning av möjligheterna till ytterligare förstärkning
av religionskunskapens utrymme och innehåll vid gymnasium och fackskola.
»
dels ock att utskottets hemställan under X. bort ha följande lydelse:
»X. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:404 och
11:457, såvitt nu är fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
prövning av möjligheterna till ytterligare förstärkning av religionskunskapens
ställning.»
5) vid punkten 25 (Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor) av herrar
WaUmark, Nyman, Strandberg, Bohman, Turesson, Nihlfors och Nelander, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 386 och II: 483 samt
att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening finnes icke något skäl för att de internatskolor, som
angivits i motionerna 1:386 och 11:483, skall bedriva sin verksamhet under
sämre villkor i statsbidragshänseende än de internatskolor, som nu åtnjuter bidrag
ur förevarande anslag. Utskottet, som vill understryka den betydelsefulla
uppgift som nu befintliga internatskolor fyller från både social och pedagogisk
synpunkt, tillstyrker därför de förändringar i statsbidragshänseende m.m., som
föreslagits i nämnda motioner.
Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 386 och
II: 483, såvitt nu är i fråga, besluta att från förevarande anslag
skall utgå statsbidrag till Solbacka läroverk, Sigtunaskolan,
Restenässkolan, Viggbyholmsskolan och Mariannelundsskolan
enligt kungörelsen den 23 april 1964 (SFS 1964: 137) samt till
Estniska gymnasiet med 44 000 kr.;
II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 386 och II: 483, såvitt nu är i
fråga, till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 18 005 000 kr.»
6) vid punkten 27 (Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m.)
a) av herrar Wallmark, Nyman, Strandberg, Bohman, Turesson, Nihlfors och
Nelander, vilka under förutsättning av bifall till reservationen 5) ansett
deh att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 33, som börjar med »Under
hänvisning» och slutar med »särskilt uttalande», bort ha följande lydelse:
»Utskottet, som alltså icke ansett sig böra tillstyrka bidrag ur förevarande
anslag till ytterligare internatskolor, förordar, under hänvisning till vad därom
anförts under punkten 25 i det föregående, bifall till det i motionerna I: 386 och
11:483 framförda förslaget att detta anslag icke skall uppföras i riksstaten för
budgetåret 1965/66.»
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965 59
dels ock att utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:
»IV. att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:270 och 11:328, 1:371 och 11:470 samt 11:200
ävensom med bifall till motionerna I: 386 och II: 483, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, besluta att anslaget Privatskolor:
Bidrag till vissa internatskolor m. m. icke skall uppföras i riksstaten
för budgetåret 1965/66.»
b) av herr Boman
7) vid punkten A5 (Bidrag till driften av lokala yrkesskolor) av herrar Boman,
Axel Andersson, Nils-Eric Gustafsson, Wallmark, Nyman, Strandberg, Johan
Olsson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Turesson, Nihlfors, Neländer, Mattsson
och Källstad, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 41, som börjar med »Med anledning»
och slutar med »icke bifallas», bort ha följande lydelse:
»I motionerna I: 397 och II: 476 har föreslagits en uppräkning av statsbidraget
till inbyggda skolor och före tagsskolor med 25%. överstyrelsen för yrkesutbildning
föreslog redan i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 en
dylik höjning av bidraget till dessa skolor med hänsyn till löneutvecklingen sedan
nuvarande bidragsbelopp fastställdes år 1958. Framställningen har på nytt
upprepats i överstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1965/66. Utskottet
finner det skäligt att huvudmännen för ifrågavarande skolor genom en justering
av bidragsbeloppen erhåller kompensation för de automatiska kostnadsökningarna.
Ett bifall till motionärernas förslag kan också väntas stimulera till ökade insatser
i fråga om yrkesutbildningen inom näringslivet. Att en sådan ökning är
önskvärd understrykes också av statsrådet Edenmans uttalanden i direktiven
till yrkesutbildningsberedningen ’att det sannolikt blir nödvändigt att i större
utsträckning än hittills ta näringslivets resurser i anspråk för yrkesutbildningen’.
Enligt utskottets mening bör denna möjlighet att stimulera yrkesutbildningen
inom näringslivet tillvaratagas. En höjning av bidragsbeloppen i enlighet
med motionärernas förslag kan väntas medföra en kostnadsökning av ca
5 000 000 kr. och förevarande anslag bör därför såsom yrkats i motionerna I: 397
och 11:476 uppräknas med nämnda belopp.»
dels att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 397 och
II: 476, såvitt nu är i fråga, besluta om dels ändrade normer för
statsbidrag till inbyggda skolor samt enskilda företagsskolor
inom industri och hantverk, dels normer för och statsbidrag till
företagsskolor inom husligt arbete och handelns område i enlighet
med vad i motionerna föreslagits;»
60
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
dels ock att utskottets hemställan under III. — under förutsättning av bifall
till yrkandet beträffande II. — bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 397 och II: 476, såvitt nu är i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de i statsrådsprotokollet
angivna fallen meddela särskilt beslut om statsbidrag;
b) till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 000 kr.;»
8) vid punkten 49 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m.) av herrar Boman, Axel Andersson, Nils-Eric Gustafsson, Wallmark, Nyman,
Strandberg, Johan Olsson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Turesson, Nihlfors,
Neländer, Mattsson och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:
»I motionerna 1:397 och 11:476 har föreslagits höjningar av grundbidrag och
kurstillägg i enlighet med överstyrelsens för yrkesutbildning förslag. Utskottet
anser det angeläget, att statsbidraget till lärlingsutbildningen med hänsyn till de
allmänna kostnadsökningarna höjes i enlighet med vad som föreslagits i nämnda
motioner. Enligt utskottets mening måste man från statens sida medverka till
att dessa statsbidrags realvärde bibehålies. Ett genomförande av förslagen om
höjning av grundbidrag och kurstillägg kan väntas medföra en kostnadsökning
av ca 350 000 kr. och förevarande anslag bör därför uppföras med ett belopp av
3 694 000 kr.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 397 och II: 476, såvitt nu är i fråga, till Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 694 000 kr.»
9) vid punkten 52 (Bidrag till driften av folkhögskolor) av herrar Boman, Axel
Andersson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman, Johan Olsson, Larsson i Hedenäset,
Nihlfors, Neländer, Eskel, Mattsson och Källstad, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 45, som börjar med »I motionerna
I: 114» och slutar med »ovannämnda motioner», bort ha följande lydelse:
»I motionerna 1:114 och 11:145, 1:391 och 11:459, 11:448 samt 11:460 har
föreslagits att statsbidrag skall få utgå till ytterligare en folkhögskola utöver
vad departementschefen föreslagit samt att förevarande anslag på grund härav
skall uppräknas. Med hänsyn dels till att två folkhögskolor uppfyller fordringarna
för statsbidrag fr. o. m. arbetsåret 1962/63, dels till de stora ekonomiska
svårigheter, under vilka folkhögskolor utan statsbidrag måste arbeta, tillstyrker
utskottet att statsbidrag i enlighet med förslaget i motionerna må utgå till en
folkhögskola utöver vad departementschefen föreslagit. Utskottet vill emellertid
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965
61
i anslutning till vad statsutskottet tidigare uttalat understryka att försiktighet
torde böra iakttagas vid inrättande av nya folkhögskolor.»
dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:114 och
11:145, 1:391 och 11:459, 11:448 samt 11:460, såvitt nu är i
fråga, besluta att för budgetåret 1965/66 medgiva statsbidrag
till en folkhögskola utöver Kungl. Maj:ts förslag;
II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 391 och II: 459, II: 448 samt II: 460 ävensom
med bifall till motionerna 1:114 och II: 145, såvitt nu är i fråga,
till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 36 851 000 kr.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1965/66 till skolväsendet. a1 i texten