Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1965/66 till skolväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

1965-04-22 · 61 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 61 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:66, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1965/66 till skolväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

1

Nr 66

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1965/66

till skolväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

l:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1

(bilaga 10, punkt D 1, s. 187—194 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 4 januari 1965) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för skolöverstyrelsen,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas

tills vidare fr. o.m. budgetåret 1965/66, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 17 640 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Kellgren och fröken Sandell väckt motion (11:463), vari

hemställts att riksdagen måtte bevilja medel för inrättande av en musikkonsulenttjänst

vid skolöverstyrelsen.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framförda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom vissa automatiska utgiftsökningar —

bl. a. följande.

1. Personal för utvecklingsarbete på skolbyggnadsområdet

a) En byrådirektör i Ae 27.

b) 200 000 kr. för arvoden åt experter.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 sand. Nr 66

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

2. En skolkonsulent för särskolan (arvode).

3. En skolkonsulent för vuxenutbildningen (arvode).

4. Bortfall av vissa tjänster på grund av avveckling av sektionen för centralupphandling.

5. Personal för provinstitutet

a) En föreståndare i Be 1.

b) Tre psykologer i Ae 27.

c) Fyra psykologer i Ae 21.

d) En kansliskrivare i Ae 11.

e) En kontorist i Ae 9.

f) Ett kanslibiträde i Ae 7.

g) Ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång.

h) 75 000 kr. till experter och tillfällig personal.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3 120 000 kr.

1963 års organisationskommitté för skolväsendets centrala ledning m.m. hade

— utöver vad som upptagits i Kungl. Maj :ts förslag — bl. a. föreslagit inrättande

av en befattning som folkbildningskonsulent för den frivilliga musikbildningsverksamheten.

Förslaget motiverades huvudsakligen av följande.

För budgetåret 1964/65 tilldelades skolöverstyrelsen en särskild anslagspost

under anslaget till speciella folkbildningsåtgärder för igångsättande av kompetenskurser

för musikcirkelledare och lärare inom den kommunala musikstudieverksamheten

enligt det förslag, som framlades av musikledarutredningen (SOU

1962: 51). Överstyrelsen hade anhållit om ytterligare medel under denna anslagspost

för att under budgetåret 1965/66 kunna möta det stora behov av dylika

kompetenskurser, som visat sig föreligga. Kommittén fann det med hänsyn till

denna verksamhet angeläget att till skolöverstyrelsen knyta särskild expertis

på det folkliga musikbildningsområdet.

I detta sammanhang redovisas även ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag

om inrättande av ett särskilt organ, Skolväsendets provinstitut, som

skulle handha framställning av standardprov m. m. Överstyrelsen föreslår, att

för nämnda organ anvisas 630 000 kr. till avlöningar och 370 000 kr. till omkostnader.

Departementschefen räknar i enlighet med organisationskommitténs förslag

med att sektionen för centralupphandling avvecklas med utgången av juni 1965.

Beträffande förslaget om ett särskilt provinstitut hänvisar departementschefen

till proposition 1964:171, enligt vilken framställningen av skriftliga prov m. m.

borde ingå i överstyrelsens verksamhet. Departementschefen förordar med hänsyn

härtill, att det föreslagna skolväsendets provinstitut organisatoriskt inordnas

i överstyrelsen.

Med hänsyn bl. a. till svårigheterna att exakt beräkna lönekostnaderna för

den nyanställda personalen förordar departementschefen, att i likhet med inne
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

3

varande budgetår icke-ordinarie posten anvisas förslagsvis. Anslagsposten bör

dock icke få överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I motionen 11:463 har yrkats medel för en tjänst som musikkonsulent vid

skolöverstyrelsen. Enligt utskottets mening bör ytterligare erfarenheter avvaktas

innan ställning tages till frågan om inrättande av en tjänst som konsulent för

den frivilliga musikbildningsverksamheten. Därest det sedermera visar sig, att

behov föreligger av en heltidsanställd expert för de frågor inom musikbildningsverksamheten,

vilka kräver särskild inblick i det fria och frivilliga folkbildningsarbetets

speciella struktur och målsättning samt den pedagogiska metodik, som

där utbildats, förutsätter utskottet att förslag härom ånyo framlägges. Utskottet

finner sålunda ej skäl förorda bifall till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 463,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för skolöverstyrelsen i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 969 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 46 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. m., förslagsvis .......................... 1 625 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 8 480 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 4 520 000

Summa kr. 17 640 000

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 17 640 000 kr.

2:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 2, s. 194—197), vilket innebär en anslagshöjning med 658 000 kr. varav

330 000 kr. för framställning av standardprov m. m. och 328 000 kr. till övriga

omkostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 524 000 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

3:o) Skolöverstyrelsen: Inredning och utrustning av ny ämbetsbyggnad. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 3, s. 197 och 198), vilket innebär

anvisande av ytterligare 490 000 kr. för ändamålet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Inredning och utrustning

av ny ämbetsbyggnad för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 490 000 kr.

4:o) Länsskolnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt D 4, s. 198—

200) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring

i personalförteckningen för länsskolnämnderna, som föranledes av vad

departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avIöningsstat

för länsskolnämnderna att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66, dels ock till Länsskolnämnderna: Avlöningar för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 8 270 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sörenson och Alexanderson

(1:79) och den andra inom andra kammaren av herr Keijer m.fl.

(IT: 107), i vilka hemställts att riksdagen måtte under punkt D 4 i Bil. 10 till

statsverkspropositionen besluta inrättande av ännu en tjänst som skolinspektör

vid skolnämnden för Stockholms stad och Stockholms län.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framförda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 107.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 846 000 kr., som föranledes

av — förutom vissa automatiska utgiftsökningar — bl. a. följande.

1. Två nya länsskolpsykologer i Ae 27.

2. Två skrivbiträden med halvtidstjänstgöring hos de nya länsskolpsykologerna.

3. Ökning med 60 000 kr. av medlen till experter.

4. 105 000 kr. för arvoden åt praktikanter hos länsskolpsykologerna.

Ur statsrådsprotokollet inhämtas att skolnämnden för Stockholms stad och län

gjort framställning om inrättande av ytterligare en skolinspektörstjänst vid

nämnden med särskild uppgift att handlägga ärenden rörande yrkesskolväsendet.

Av motiveringen för förslaget framgår bl. a. följande.

Redan före den 1 juli 1964 var arbetsbördan oproportionerligt stor för skolinspektörerna

vid nämnden. Därefter har arbetsområdet utvidgats därigenom att

nämnden blivit mellaninstans också för Stockholms stad.

Ett arbetsområde som blivit alltmer tidskrävande är yrkesskolväsendet, som

under senare år vuxit enormt inom området. Antalet heltidskurser i yrkesskolorna

i Stockholms stad och län uppgick år 1963 till inte mindre än 1 098 och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

antalet deltidskurser till 2 238. Av landets 71 statsunderstödda enskilda yrkesskolor,

som numera sorterar under nämnderna, finns i Stockholms stad och län

36, alltså mer än hälften.

Departementschefen finner, i likhet med skolöverstyrelsen, ej skäl tillstyrka

inrättandet av ytterligare en skolinspektörstjänst vid skolnämnden för Stockholms

stad och län men förordar beträffande anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar till experter och tillfällig personal m.m. en uppräkning med

60 000 kr. och motiverar halva beloppet med behovet av förstärkning av skolnämnden

för Stockholms stad och län.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Beträffande det i motionerna I: 79 och II: 107 framställda yrkandet om inrättande

av en skolinspektörstjänst vid skolnämnden i Stockholms stad och län

får utskottet erinra om att personaluppsättningen vid skolnämnden fr. o. m. den

1 juli 1964 utökats med sex tjänster. Vidare har hälften av den nu föreslagna

ökningen av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar till experter

och tillfällig personal m. m. beräknats för förstärkning av skolnämnden. I den

mån erfarenheterna ger vid handen att ytterligare personalförstärkning är behövlig,

torde såsom skolöverstyrelsen framhållit övervägas, huruvida förstärkningen

bör ske genom inrättande av en skolinspektörstjänst eller på annat sätt.

Utskottet anser sig med hänsyn till det anförda icke böra förorda bifall till motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 79 och II: 107,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för länsskolnämnderna i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsskolnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 772 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 323 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till experter

och tillfällig personal m. m., förslagsvis........ 430 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 084 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 661 000

Summa kr. 8 270 000

c) till Länsskolnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 8 270 000 kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

5 ro) Länsskolnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 5, s. 201—203), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsskolnämnderna: Omkostnader för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 690 000 kr.

6:o) Läroboksnämnden. Kungl. Maj:t har (punkt D 6, s. 203—206) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning med 70 000 kr.

I statsrådsprotokollet redovisas bl. a. förslag av en expertgrupp rörande läroboksnämndens

organisation och verksamhet jämte remissyttranden, till vilken

redovisning torde få hänvisas.

Departementschefen erinrar om att han i prop. 1964:171 (s. 572 f) anmälde

sin avsikt att utverka Kungl. Maj:ts tillstånd att tillkalla särskilda sakkunniga

för en samlad utredning av frågorna rörande läroboksproduktionen samt granskningen

av olika hjälpmedel. De sakkunniga borde bl. a. företa den förutsättningslösa

omprövning av läroboksnämndens verksamhet och uppgifter, vilken, såsom

framhållits redan i prop. 1962: 54, på längre sikt ter sig nödvändig. Ändringar

i bestämmelserna angående läroboksnämnden borde så långt möjligt begränsas

med hänsyn till vad som anförts om en mera genomgripande omprövning av hela

granskningsverksamheten.

Då läroboksnämnden enligt gällande bestämmelser inte skall granska läroböcker

för fackgymnasierna kräver det nya gymnasiets konstruktion en justering

av nuvarande granskningsordning. Läroboksnämnden borde därför i avbidan

på denna omprövning ha att pröva sådana böcker för det nya gymnasiet,

vilka enligt nu gällande bestämmelser skall granskas. Läroböcker i tekniska och

ekonomiska ämnen inom gymnasiet borde således även fortsättningsvis undantas

från granskning.

Vidare framhölls i propositionen 1964:171, att det för att inte lärobokstillförseln

skall fördröjas vid det nya gymnasiets start kan visa sig nödvändigt att

övergångsvis granska läroböcker i annan ordning och omfattning än som nu sker.

Kungl. Maj :t borde senare besluta härom och om de ändringar i bestämmelserna

rörande läroboksnämnden, vilka erfordras på grund av det nya gymnasiets

konstruktion.

Departementschefen framhåller att han med hänsyn till den kommande utredningen

inte är beredd att nu föreslå någon ändring av gällande granskningsordning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Med anledning av förslag i 1964 års statsverksproposition framhöll utskottet,

att det syntes utskottet nödvändigt att den i propositionen 1962: 54 aviserade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965 7

förutsättningslösa utredningen rörande läroboksnämndens verksamhet och organisation

skyndsamt företogs, så att en väl utbyggd granskningsorganisation stod

redo att träda i verksamhet i så nära anslutning som möjligt till genomförandet

av det nya gymnasiet och utbyggnaden av fackskoleorganisationen. Särskilda

utskottet, som hade att behandla propositionen 1964:171, förklarade sig intet

ha att erinra mot vad departementschefen i nämnda proposition anfört rörande

läroboksgranskningen i avvaktan på resultatet av den kommande utredningen.

I detta sammanhang vill statsutskottet anmäla, att utskottet erfarit att läroboksnämnden

— förutom genomsnittligt ca 330 ärenden rörande prishöjningar

på läroböcker — under budgetåren 1962/63 och 1963/64 haft att granska 361

respektive 369 nya läroböcker. Under samma år granskades dessutom sammanlagt

622 äldre läroböcker för eventuell användning i grundskolan. Som jämförelse

kan nämnas att antalet av nämnden granskade läroböcker budgetåret 1953/54

uppgick till sammanlagt 190. Såsom siffrorna antyder medför redan genomförandet

av grundskolan otvivelaktigt behov av en omprövning av granskningsförfarandet.

Då detta behov torde komma att accentueras ytterligare vid införandet

av det nya gymnasiet och utbyggnaden av fackskolan räknar utskottet med

att den förutsättningslösa utredning, som påkallats, snarast kommer till stand.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lärobolcsnämnden för budgetåret 1965/

66 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.

7:o) Bidrag till skolbibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

D 7, s. 206 och 207), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetar, hemställer utskottet, °

att riksdagen må till Bidrag till skolbibliotek för budgetaret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.

8:o) Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt D 8, s. 207), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges elevers centralorganisation

för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 50 000 kr.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

9:o) Statens försöksskola i Linköpings Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt D 9, s. 208 och 209) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för statens försöksskola i Linköping, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels till Statens försöksskola i

Linköping: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

1 914 000 kr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Eskilsson m.fl. (1:273)

och den andra inom andra kammaren av herr Wennerfors (II: 337), i vilka hemställts

att riksdagen måtte besluta att skolpsykologtjänsten vid statens försöksskola

i Linköping ordinariesättes fr. o. m. den 1 juli 1965.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framställda yrkandet torde få

hänvisas till motionen II: 337.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med 303 000 kr.,

föranledd av dels automatiska kostnadsökningar, dels kostnader för utvidgning

av den externa försöksverksamheten och för extra biträdeshjälp vid skolans

forsknings- och försöksverksamhet.

Departementschefen har icke biträtt ett förslag av skolöverstyrelsen om förändring

av skolpsykologtjänsten i Ae 25 vid statens försöksskola i Linköping till

forskningssekreterartjänst i Ao 25.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av det i motionerna I: 273 och II: 337 framställda yrkandet om

ordinariesättning av skolpsykologtjänsten får utskottet erinra om att den regionala

skolpsykologverksamheten är under utbyggnad och att icke någon av de

regionalt anställda skolpsykologerna ännu erhållit ordinarie tjänst. Med hänsyn

härtill finner utskottet — ehuru ett bifall till motionerna icke skulle innebära

någon ytterligare kostnad för statsverket — sig icke böra tillstyrka bifall till

desamma.

Utskottet hemställer alltså,

I. att motionerna 1:273 och II: 337, i vad de avser ordinariesättning

av en skolpsykologtjänst, icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:273 och II: 337, såvitt nu är i

fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för statens försöksskola

i Linköping, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 859 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ...}................ 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 423 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 627 000

Summa kr. 1 914 000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

9

b) till Statens försöksskola i Linköping: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 914 000 kr.

10:o) Statens försöksskola i Linköping: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 10, s. 209), vilket innebär en anslagshöjning med

8 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens försöksskola i Linköping: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

104 000 kr.

ll:o) Pedagogiskt utvecklingsarbete. Kungl. Maj:t har (punkt D 11, s. 209—

216) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 3 010 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström rrv. fl. (1:114) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

m. fl. (II: 145) i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta,

att anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete uppräknas med 500 000 kr.

utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och därför till pedagogiskt utvecklingsarbete

för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 3 510 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Virgin m.fl. (1:174) och den andra inom andra kammaren av herr Ileckscher

m. fl. (II: 195), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt skolöverstyrelsen

att till nästa års riksdag utreda och framlägga förslag i syfte att intensifiera

utvecklingsarbetet på det pedagogiska området;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Thorsten Larsson m.fl. (1:275) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 330), i vilka hemställts att riksdagen till Pedagogiskt

utvecklingsarbete under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1965/66

måtte anvisa ett reservationsanslag av 3 950 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Carlshamre väckt motion (II: 444),

i vilken hemställts att riksdagen måtte besluta att till Pedagogiskt utvecklingsarbete

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 3 410 000 kr.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framställda yrkandena hänvisar

utskottet till motionerna II: 145, II: 195, II: 330 och II: 444.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 900 000 kr. Vidare förutsättes

att kostnader för vissa ändamål, som nu belastar detta anslag, fr. o. m.

nästa budgetår skall bestridas från andra anslag. Sålunda avses kostnaderna för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

viss verksamhet vid lärarutbildningsanstalter skola bestridas från folkskoleseminariemas

och lärarhögskolornas omkostnadsanslag samt kostnaderna för

reseersättningar m. m. i samband med planering och tillsyn av den pedagogiska

verksamheten inom grundskolan från skolöverstyrelsens omkostnadsanslag. Slutligen

har ett särskilt provinstitut för framställning av standardprov m. m. föreslagits

under skolöverstyrelsens omkostnads- och avlöningsanslag. Sammanlagt

medför dessa förslag en ökning av medelstillgången för övriga ändamål, som tillgodoses

från detta anslag, med ytterligare ca 300 000 kr.

Vid bedömningen av medelsbehovet har departementschefen i statsverkspropositionen

endast ansett sig böra ingå på de huvudändamål som befunnits mest

angelägna. Det torde, enligt departementschefens uttalande, i övrigt få ankomma

på Kungl. Maj :t att på grundval av förslag från skolöverstyrelsen meddela närmare

bestämmelser om anslagets användning.

Det av skolöverstyrelsen skisserade programmet för det pedagogiska utvecklingsarbetet

redovisas i korthet på s. 210—212, till vilken redovisning torde få

hänvisas.

I motiveringen för sin bedömning av medelsbehovet gör överstyrelsen en

jämförelse mellan kostnaderna för utvecklingsarbete inom skolväsendet, de statliga

forskningsutgifterna och insatserna för utvecklingsarbete inom näringslivet.

I industriella sammanhang synes enligt skolöverstyrelsen belopp motsvarande

ca 2 till 2,5% av de totala driftkostnaderna vara vanliga. De statliga forskningsutgifternas

storlek har i propositionen 1964: 69 beräknats till ca 2,1 % av

den samlade statliga driftbudgeten. För skolväsendets del kan under utvecklingsanslaget

anvisade medel beräknas till ca 0,2 % av de totala driftanslagen

för skolväsendet. Enligt en av överstyrelsen gjord alternativ beräkning — varvid

överstyrelsen även medtagit en del av kostnaderna för de pedagogiska institutionerna

vid universiteten och lärarhögskolorna, för skolväsendets centrala och

regionala ledning samt för sektionen för psykologi och pedagogik inom statens

råd för samhällsforskning — uppgår kostnaderna för utvecklingsarbete inom

skolväsendet till ca 1 % av de totala driftanslagen. Enligt överstyrelsen visar

denna jämförelse, att de möjligheter till rationalisering och effektivering, som

ett fortlöpande utvecklingsarbete anses ge inom all slags produktion, icke kan

antas ha framtagits annat än i begränsad utsträckning i fråga om den form av

produktion, som utbildningsverksamheten utgör. Med hänsyn till begränsade

personella resurser m. m. bedömer överstyrelsen det dock ej realistiskt att nu

äska medel motsvarande de procenttal, som är allmänt accepterade inom andra

områden.

Överstyrelsen redovisar också i sammanhanget de principiella riktlinjer, som

överstyrelsen avser att följa i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Beträffande

verksamheten med pedagogiska och psykologiska undersökningar framhålles

bl. a. följande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

11

Ansträngningarna bör inriktas på näraliggande problem inom områden som är

av direkt betydelse för skolreformernas genomförande. Mer fundamentalt forskningsarbete

bör liksom hittills kunna stödjas via anslagen till forskningsråd och

universitet.

Den tillämpade skolforskningen synes böra organiseras i form av ett antal

för speciella projekt upprättade forskargrupper. Dessa bör planeras vara verksamma

under en viss, inte alltför kort tidsperiod, t. ex. 2—6 år, och med en årsbudget

avpassad för ett omfattande och mångfasetterat forsknings- och utvecklingsprogram,

där fördelningen på speciella mindre undersökningar avgörs av

den forskare som är gruppens ledare.

Dessa grupper eller forskarlag kan etableras genom att en redan befintlig

pedagogisk-psykologislc institution ställer alla eller stora delar av sina resurser

till förfogande för undersökningar inom ett visst problemområde. Men man bör

också kunna räkna med att tillfälliga »institutioner» upprättas. Samarbete bör

ske med statens råd för samhällsforskning, som t. ex. genom inrättande av lämpliga

forskartjänster kan svara för en del av kostnaderna för ett visst större projekt,

medan skolöverstyrelsen svarar för andra kostnader.

Utskottet. I de under denna punkt redovisade motionerna I: 114 och 11:145,

1:275 och 11:330 samt 11:444 har yrkats anslagshöjningar av olika storlek,

varvid angelägenheten av anslagshöjningarna exemplifierats med skilda undersökningsobjekt.

Utskottet vill liksom tidigare år understryka betydelsen av ett

oavbrutet pågående utvecklingsarbete på det pedagogiska och psykologiska fältet.

Det av Ivungl. Maj:t föreslagna anslaget för nästa budgetår — 3 010 000 kr.

— innebär, med beaktande av att vissa kostnader som nu belastar anslaget

fr. o. m. nästa budgetår avses skola bestridas från andra anslag, en reell förstärkning

av detta anslag med betydligt mer än 50 %. Enligt utskottets mening

måste — med hänsyn till den nödvändiga avvägningen i förhållande till andra

angelägna ändamål inom skolområdet — den sålunda föreslagna höjningen

av anslaget anses vara helt tillfredsställande. Utskottet förordar därför bifall till

Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker de i nyssnämnda motioner föreslagna ansla

gshö j ningarna.

Med anledning av det i motionerna I: 174 och II: 195 framförda yrkandet om

uppdrag åt skolöverstyrelsen att till nästa års riksdag utreda och framlägga

förslag i syfte att intensifiera utvecklingsarbetet inom det pedagogiska området,

vill utskottet framhålla att det måste anses höra till skolöverstyrelsens viktigaste

arbetsuppgifter att fullfölja och i mån av tillgång på personella och ekonomiska

resurser utvidga programmet för här avsedd verksamhet. Då förevarande område

ständigt torde vara föremål för överstyrelsens uppmärksamhet, anser utskottet

icke anledning föreligga att uppdraga åt överstyrelsen att vidtaga särskilda

åtgärder i det av motionärerna avsedda syftet. Utskottet avstyrker sålunda bifall

till motionerna I: 174 och II: 195, såvitt nu är i fråga.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:114 och II: 145, I: 275 och

II: 330 samt II: 444, förstnämnda två motioner såvitt nu är i

fråga, till Pedagogiskt utvecklingsarbete för budgetåret 1965/66

anvisa ett reservationsanslag av 3 010 000 kr.;

II. att motionerna 1:174 och II: 195, i vad de avser uppdrag

att till nästa års riksdag utreda och framlägga förslag i syfte

att intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

12:o) Pedagogiska hjälpmedelscentraler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 12, s. 216—219), vilket innebär en anslagshöjning med 120 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pedagogiska hjälpmedelscentraler för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 164 000 kr.

13 :o) Information om skolreformerna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 13, s. 219—221), vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Information om skolreformerna för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 680 000 kr.

Det obligatoriska skolväsendet m. m.

14:o) Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. m. Kungl.

Maj:t har (punkt D 14, s. 222—230) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att besluta om grunderna för statens bidrag till driftkostnaderna

för Kristofferskolan, dels till Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor

m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 430 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström m.fl. (1:114) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

to. fl. (II: 145), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte I.

besluta att anslaget till skrivhjälp åt lärare på grundskolans högstadium uppräknas

med 200 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit och därför till Grundskolor

m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1965/66

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

13

anvisa ett förslagsanslag av 1430 200 000 kr., II. i skrivelse till Kungl. Maj:t

1) anhålla, att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att under läsåret 1965/66 göra

kartläggning av grundskolans läge i fråga om personal, lokaler, läroböcker och

andra hjälpmedel, angivande i vilken utsträckning brister föreligger, samt anhålla

att Kungl. Maj:t i 1966 års statsverksproposition redovisar denna kartläggning

och framlägger förslag för ett planmässigt tillgodoseende av föreliggande

behov, 2) anhålla om att Kungl. Maj:t på grundval av skolöverstyrelsens förslag

skyndsamt utarbetar förslag till grunder för statligt bidrag för pedagogisk skolbibliotekstjänstgöring

i grundskolan samt att dessa förelägges 1965 års höstriksdagen

för beslut, 3) ge till känna vad i motionerna anförts angående studieoch

yrkesvägledningen samt begära en skyndsam utredning angående studieoch

yrkesvägledningens utformning, omfattning och organisation, 4) begära en

utredning angående utbildning av för skolväsendets hjälpmedelsinstitutioner

lämplig personal;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Källqvist m. fl. (1:158) och den andra inom andra kammaren av fru Nettelbrandt

m. fl. (II: 209), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att statsbidrag

för bibliotekstjänstgöring i grundskolan i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag för redovisningsåret 1965/66 skall utgå med motsvarande 1/4 veckotimme

för varje klass i skolor av klasstyp a och A samt motsvarande 1/4 veckotimme

för varje årskurs inom klass i skola av klasstyp b och B, vilket för budgetåret

1966/67 innebär ett statligt bidrag av 5 876 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Virgin m.fl. (1:174) och den andra inom andra kammaren av herr Ileckscher

m.fl. (11:195), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte I.

besluta att delningstalet i klasserna på grundskolans mellan- och högstadium

skall vara 25, dock att tills vidare delningstalen må utgöra högst 30, II. i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t vid bifall till yrkandet under

I. måtte uppdraga åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga att efter företagen

utredning avge förslag till tidsplan för sänkning av delningstalen, III. i övrigt

beakta vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Thorsten Larsson m.fl. (1:383) och den andra inom andra kammaren av herr

Westberg m.fl. (11:486), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t måtte begära en skyndsam utredning för granskning av motiven för och

konsekvenserna av den värderande klassificeringen av skolans undervisningsämnen

som nu förekommer och i övrigt klarlägga alla stadgetekniska, ekonomiska

och andra frågor som sammanhänger med nuvarande indelning i ämnesgrupper

och dem som kan aktualiseras genom eventuell avveckling av systemet;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru IIamrin-Thorell (I: 602) och den andra inom andra kammaren av fru Nettelbrandt

(II: 333), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att ge Kungl.

Maj:t i uppdrag att göra en sådan översyn av läroplanen för grundskolan att all

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

uppdelning efter kön utrensas och att både flickor och pojkar i såväl textilslöjd

som trä- och metallslöjd ges ett lika kvantum av undervisning.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framställda yrkandena hänvisar

utskottet till motionerna II: 145, II: 209, II: 195, II: 486 och II: 333.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bl. a. en sammanlagd anslagshöjning med

250 000 000 kr. Härvid har beräknats en höjning av bidraget till de estniska

skolorna med 30 000 kr. till 255 000 kr. och till Kristofferskolan med 95 000 kr.

till 245 000 kr. I övrigt kan anslagshöjningen, varav 10 000 000 kr. föranledes av

den beslutade minskningen av kommunandelarna, sägas vara i huvudsak av

automatisk natur.

Departementschefen erinrar i sammanhanget om att 1964 års riksdag beslutat,

att ett ränte- och amorteringsfritt lån av 3 000 000 kr. från fonden för låneunderstöd,

under viss förutsättning, skulle ställas till förfogande för uppförande av en

skolanläggning för Kristofferskolan. Enligt uppgift skulle emellertid Stockholms

stad icke vara beredd att ställa medel till förfogande för denna nybyggnad, vilket

var en förutsättning för lånet, förrän frågan om fördelningen mellan staten, staden

och skolan av de framtida driftkostnaderna för skolan blivit löst. Kungl.

Maj:t bör därför, enligt departementschefen, bemyndigas besluta om grunderna

för statens bidrag till driftkostnaderna för Kristofferskolan.

Departementschefen har icke tillstyrkt förslag av skolöverstyrelsen om statsbidrag

till obligatorisk pedagogisk skolbiblioteksverksamhet i grundskolan och

ej heller den av överstyrelsen föreslagna utvidgningen av försöksverksamheten

med skrivhjälp åt lärare vid grundskolans högstadium.

TJtskottet. Med anledning av de till denna punkt knutna motionerna får utskottet

anföra följande.

I motionerna 1:114 och II: 145 har bl. a. hemställts att anslaget till skrivhjälp

åt lärare på grundskolans högstadium skall uppräknas med 200 000 kr. i enlighet

med skolöverstyrelsens förslag. Utskottet vill liksom föregående år erinra om

att anordningen med skrivhjälp åt lärarna har karaktär av försöksverksamhet.

Det väsentliga syftet har angivits vara hur verksamheten påverkar lärarnas

möjligheter att i större utsträckning fullgöra rent pedagogiska arbetsuppgifter.

Den nuvarande omfattningen härav bör enligt utskottets mening kunna ge

tillräckligt underlag för avsedd bedömning. Med hänsyn härtill och då erfarenheterna

av försöksverksamheten lämpligen bör avvaktas innan utvidgning av

anordningen överväges, avstyrker utskottet bifall till motionerna i denna del.

Beträffande det i nämnda motioner framförda yrkandet om kartläggning av

grundskolans läge med avseende på personal, lokaler, läroböcker m. m. uttalade

statsutskottet föregående år, att en sådan samlad kartläggning borde ske när

grundskolan genomförts i sin helhet. Utskottet, som förutsätter att skolöver
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

15

styrelsen kontinuerligt utarbetar de översikter, som påkallas för att få hithörande

frågor belysta, och på lämpligt sätt delgiver riksdagen resultaten av

dem, finner icke anledning ändra sin tidigare intagna ståndpunkt. Motionerna

bör sålunda enligt utskottets mening ej föranleda någon riksdagens åtgärd, såvitt

nu är i fråga.

I nämnda motioner 1:114 och II: 145 har vidare hemställts att Kungl. Maj:t

på grundval av skolöverstyrelsens förslag skall utarbeta förslag till grunder för

statsbidrag till pedagogisk skolbibliotekstjänstgöring i grundskolan och framlägga

detta till 1965 års höstriksdag samt att utredning skall verkställas rörande

utbildning av för skolväsendets hjälpmedelsinstitutioner lämplig personal. Av

skolöverstyrelsens motivering till förslaget om införandet av viss pedagogisk

bibliotekstjänstgöring inhämtas bl. a. att förslaget avgivits i avvaktan på en förutsättningslös

undersökning av frågan om vilken typ av befattningshavare, som

bör handha vården m. m. av alla skolans undervisningshjälpmedel samt om lämplig

utbildning för en eventuell sådan personalkategori. Enligt vad utskottet erfarit

har en dylik undersökning nu i det närmaste färdigställts inom överstyrelsen,

som avser att redovisa densamma i sina förslag till anslagsäskanden till 1966

års riksdag. Med hänsyn härtill förordar utskottet, att motionerna i dessa frågor

icke föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionerna 1:114 och II: 145 har framställts yrkande om utredning rörande

studie- och yrkesorienteringen, varvid framhållits vikten av att bryta könsrollsföreställningarnas

betydelse i valet av studieväg och yrke. Utskottet finner

de i motionerna aktualiserade spörsmålen angelägna. Såväl den teoretiska

som den praktiska yrkesorienteringen i grundskolan, som beslutades av 1962 års

riksdag, ägnas emellertid starkt ökat intresse av berörda myndigheter. 1964 års

riksdags beslut i förevarande hänseende syftar vidare till en bättre studie- och

yrkesorientering på det gymnasiala skolstadiet. Skäl att nu förorda en särskild

utredning av den omfattning som föreslagits i motionerna föreligger enligt utskottets

mening inte. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna i den del, som

nu berörts.

Under hänvisning till vad ovan sagts rörande skolöverstyrelsens undersökning

angående befattningshavare för vård m. m. av skolans undervisningshjälpmedel

avstyrker utskottet bifall till det i motionerna 1:158 och 11:209 framförda

yrkandet att statsbidrag skall utgå för bibliotekstjänstgöring i grundskolan för

redovisningsåret 1965/66.

Vidkommande det i motionerna 1:174 och 11:195 framförda yrkandet om

principbeslut rörande sänkning av delningstalet i klass samt visst uppdrag åt

1964 års lärarutbildningssakkunniga vill utskottet liksom föregående år hänvisa

till vad särskilda utskottet anfört i utlåtande nr 1 år 1962 s. 170 f med anledning

av motioner i samma syfte som nu förevarandc. Särskilda utskottet framhöll

bl. a. att de framförda önskemålen, om de genomfördes, skulle medföra mycket

betydande kostnadsökningar utöver dem, som vid genomförandet av grund
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

skolan skulle följa redan av ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Dessutom skulle

den redan besvärande lärarbristen öka till förfång främst för landsbygdens

skolor. För bedömandet av dessa frågor borde avvaktas resultatet av de föreslagna

åtgärderna rörande bl. a. skolornas hjälpmedelsutrustning och lärarutbildningen.

Vidare borde i sammanhanget beaktas att den pedagogiska utvecklingen

och forskningen vid en senare tidpunkt kunde ge helt andra och nya möjligheter

för prövningen av frågorna. Dessa skäl talade enligt särskilda utskottet

mot bifall till de motionsvis framförda yrkandena. Statsutskottet, som föregående

år instämde i vad särskilda utskottet sålunda anfört, har icke funnit

skäl ändra sin ståndpunkt. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna 1:174

och II: 195, såvitt nu är i fråga.

Med anledning av att i motionerna 1:174 och II: 195 ifrågasatts en omprövning

av den s. k. 15 %-regeln, därest en utvidgad utbildning på speciallärarområdet

kommer till stånd, vill utskottet hänvisa till bestämmelserna i 5 kap.

43 § 3 mom. skolstadgan, vari bl. a. stadgas att specialklasser må anordnas till

större antal än motsvarande 15% av antalet normalklasser i kommunen, om

elever från andra kommuner mottagas i dem i större utsträckning eller andra

särskilda förhållanden föranleder härtill. I sammanhanget torde även böra erinras

om de möjligheter att utöver specialklasser anordna s. k. särskild specialundervisning

och annan specialundervisning, varom stadgas i 5 kap. 44 och 45 §§

skolstadgan. Utskottet förutsätter liksom föregående år att skolöverstyrelsen har

sin uppmärksamhet riktad på hithörande problem.

I nämnda motioner 1:174 och II: 195 har också framförts synpunkter rörande

rätt för lärare att ge råd om tillvalsgrupp och ämneskombination i grundskolan,

då målsman uttryckligen begär det. Beträffande studie- och yrkesorienteringen

får utskottet hänvisa till de allmänna anvisningar härom som ingår i grundskolans

läroplan. (Skolöverstyrelsens skriftserie 60, s. 35 och 78.) Elever och

föräldrar skall sålunda inför årskurser med studiealternativ erhålla grundlig

orientering — vid föräldramöten, klassmöten och på annat sätt — om studiernas

uppläggning, innehåll, krav på håg och fallenhet m. m. Vidare skall varje

enskild elev och målsman som så önskar kunna få personlig upplysning om

skolans syn på elevens studieförutsättningar i olika avseenden, vid behov och i

mån av tillgång med stöd av psykologisk expertis. Studieorienteringen glider

ofta över i yrkesorienterande moment. Det är då viktigt att den lärare, som ej

är särskilt sakkunnig på detta område och för vilken tillgängligt informationsmaterial

ej ger tillräckliga besked, hänvisar till skolans yrkesvägledare. Ju yngre

eleven är desto friare från yrkes- och arbetsmarknadsöverväganden bör emellertid

studieorienteringen vara. Läraren skall sålunda, om han har möjlighet härtill

och elev eller målsman så önskar, ge sådana upplysningar om elevens studieförutsättningar

och de till bud stående valmöjligheterna att elevens och målsmannens

val av studieväg underlättas. Det måste emellertid understrykas att

det är målsmannen som efter samråd med eleven skall välja tillvalsgrupp,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

17

ämneskombination m. m. Någon form av påtryckning till beslut i av skolan

önskad riktning får sålunda ej förekomma. Enligt utskottets mening är nu

gällande system, där beslutanderätten oavvisligen ligger hos hemmen, tillfredsställande.

Vidkommande det i motionerna I: 383 och II: 486 framställda yrkandet om

utredning för granskning av motiven för och konsekvenserna av klassificeringen

av skolans undervisningsämnen m. m. vill utskottet erinra om vad särskilda utskottet

i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1 år 1964 s. 225 anfört rörande

prövningen av hithörande frågor. Utskottet, som framhöll ätt prövningen maste

ske bl. a. mot bakgrunden av lärarutbildning och behörighetskrav, underströk

angelägenheten av att indelningen i lärarkategorier särskilt uppmärksammades i

sammanhang med det förslag om lärarutbildning för gymnasiets och fackskolans

ämnen, som beräknades komma att framläggas relativt snart. I avvaktan härpå

borde något ställningstagande ej göras till dessa frågor. Statsutskottet, som instämmer

i vad särskilda utskottet salunda anfört, finner alltsa, att motionerna

I: 383 och II: 486 ej bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna I: 602 och II: 333 har hemställts att läroplanen för grundskolan

skall överses så att all uppdelning efter kön utrensas och både flickor och pojkar

ges ett lika kvantum undervisning i textilslöjd respektive i trä- och metallslöjd.

Av förslagen till anslagsäskanden till skolöverstyrelsen för budgetåret 1965/66,

framgår att skolöverstyrelsen hösten 1963 tillkallade särskilda sakkunniga, som

har att gruppvis utföra vissa pedagogiska arbetsuppgifter inom ramen för den

verksamhet, som initieras av Läroplan för grundskolan. Var och en av de för

närvarande 16 arbetsgrupperna har tilldelats ett bestämt ämnes- eller verksamhetsområde.

Enligt vad utskottet erfarit har vederbörande arbetsgrupp till överstyrelsen

ingivit förslag i linje med vad motionärerna anfört. Förslaget är under

bearbetning hos överstyrelsen. Utskottet finner sålunda att de spörsmål, som

aktualiserats i motionerna, i hög grad uppmärksammats av myndigheten. Motionerna

1:602 och 11:333 bör därför enligt utskottets mening ej föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser ökning av

anslaget till skrivhjälp åt lärare på grundskolans högstadium,

icke må bifallas av riksdagen;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ds förslag

samt med avslag å motionerna 1:114 och II: 145, såvitt nu är i

fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om grunderna för

statens bidrag till driftkostnaderna för Kristofferskolan;

b) till Grundskolor m. rrv.: Bidrag till driften av grundskolor

2 — llihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 66

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

1 430 000 000 kr.;

III. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser en

kartläggning under läsåret 1965/66 av grundskolans läge i fråga

om personal, lokaler, läroböcker m. m., icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

IV. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser förslag

till grunder för statsbidrag till pedagogisk bibliotekstjänstgöring

i grundskolan, icke må bifallas av riksdagen;

V. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser utredning

angående utbildning av för skolväsendets hjälpmedelsinstitutioner

lämplig personal, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

VI. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser utredning

angående studie- och yrkesorienteringens utformning, omfattning

och organisation, icke må bifallas av riksdagen;

VII. att motionerna 1:158 och II: 209 icke må bifallas av

riksdagen;

VIII. att motionerna 1:174 och II: 195, i vad de avser delnmgstal

i klasserna på grundskolans mellan- och högstadium,

icke må bifallas av riksdagen;

IX. att motionerna I: 383 och II: 486 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

X. att motionerna I: 602 och II: 333 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

15:°) Grundskolor m. m.: Särskilt stöd åt undervisningen i rikets nordligaste

gränsorter m. m. Kungl. Maj:t har (punkt D 18, s. 231 och 232) föreslagit

riksdagen att till detta ändamal för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av

225 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Wanhainen (1:173) och

den andra inom andra kammaren av herr Larsson i Hedenäset m.jl. (11:202),

i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av statsverkspropositionen

1965, bilaga 10 punkt D 18 måtte besluta att till Grundskolor m. m.: Särskilt stöd

åt undervisningen i rikets nordligaste gränsorter m.m. under åttonde huvudtiteln

för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 300 000 kr. samt att i skrivelse

till Kungl. Maj .t giva till känna vad i motionerna anförts om utredning beträffande

förevarande anslag i fortsättningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

19

Beträffande motiveringen för de motionsvis framförda yrkandena hänvisar

utskottet till motionen II: 202.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagsminskning med 75 000 kr., föranledd

av att bidraget till biblioteksverksamheten i Tornedalen föreslås skola bestridas

ur anslaget Bidrag till folkbibliotek. Vidare föreslås en omrubricering av anslaget

Grundskolor m. m.: Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste gränsorter

m. m. till nu angivna.

Skolöverstyrelsen ifrågasätter om ej en avsevärd del av kostnaderna för utgiftsändamål,

som enligt tradition tillgodosetts ur förevarande anslag, lämpligen

borde bestridas i annan ordning. Härigenom torde det bli möjligt att inom en

oförändrad anslagsram ge ökat bidrag till bl. a. sådan undervisningsmateriel, som

är speciellt avsedd för undervisningen i svenska av elever med finska som modersmål.

Departementschefen föreslår, att skolöverstyrelsen erhåller i uppdrag att överväga

om detta anslag är behövligt, då det, såsom skolöverstyrelsen framhållit,

kan ifrågasättas om inte kostnaderna för vissa av de ändamål, som nu belastar

detta anslag, lämpligen bör bestridas i annan ordning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Med anledning av motionerna 1:173 och II: 202 vill utskottet anföra följande.

Utskottet finner lämpligt att bidraget till biblioteksverksamheten i Tornedalen

överföres till särskild anslagspost under anslaget Bidrag till folkbibliotek. Vidare

har utskottet inte funnit anledning till erinran mot att skolöverstyrelsen erhåller

i uppdrag att överväga om de anslagsändamål, som nu tillgodoses ur förevarande

anslag, lämpligen kan tillgodoses i annan ordning. Härvid förutsätter emellertid

utskottet att vid övervägandena beaktas att bedömning av hittillsvarande

och eventuellt nytillkommande bidragsändamål bör kunna ske med särskilt hänsynstagande

till de omständigheter, som föranlett nuvarande speciella bidragsgivning.

Utskottet förordar med hänsyn härtill att motionerna icke skall föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 173 och II: 202, såvitt nu är i

fråga, till Grundskolor m.m.: Särskilt stöd åt undervisningen

i rikets nordligaste gränsorter m.m. för budgetåret 1965/60

anvisa ett anslag av 225 000 kr.;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

II. att motionerna 1:173 och II: 202, i vad de avser uttalande

från riksdagens sida om målsättningen för utredning om detta

anslag, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

16:o) Grundskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I enlighet

med Kungi. Maj:ts förslag (punkt D 19, s. 232), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Grundskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag

av 10 000 kr.

17:o) Nomadskolor: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt D 20, s. 232—

234) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledes av vad departementschefen

förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för nomadskolorna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66, dels ock till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa

ett förslagsanslag av 1 755 000 kr.

Enligt de av 1962 års riksdag uppdragna riktlinjerna för nomadskolväsendets

organisation skulle samerna för sina barn ha valfrihet mellan vanliga kommunala

skolor och särskilda nomadskolor. Principerna för grundskolan skulle —

med eventuellt erforderliga modifikationer — genomföras även i nomadskolorna.

Därvid skulle dittillsvarande nomadskolanläggningar tagas i anspråk för årskurserna

1—6 medan ett särskilt högstadium skulle inrättas för att tillgodose

önskemålen om undervisning med inslag av samiska ämnen.

Sedan nomadskolorna i Jukkasjärvi och Storvallen nedlagts med utgången av

juni månad år 1964, upprätthålles undervisning i årskurserna 1—6 för närvarande

vid 7 nomadskolor, nämligen Karesuando, Lannavara, Jokkmokk, Arjeplog.

Tärna, Ange och Gällivare. Till Gällivare har också förlagts grundskolans

högstadium för samtliga samebarn, som önskar ovannämnda speciella högstadieundervisning.

Grundskolans högstadium omfattar nu endast årskurs 7. Inom

nomadskolväsendet undervisas innevarande läsår 295 elever, varav 56 i årskurs 7.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för nomadskolorna i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

21

b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 493 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 11 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 698 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................• • • 570 000

Summa kr. 1 772 000

Särskilda uppbördsmedel

Ersättning från byggnadsstyrelsens delfond av statens

allmänna fastighetsfond.................. 17 000

Nettoutgift kr. 1 755 000

c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa

ett förslagsanslag av 1 755 000 kr.

18:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 21, s. 234—236), vilket innebär en anslagshöjning med 280 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kr.

Gymnasier m. m.

19:o) Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt D 29, s. 238—251) föreslagit riksdagen att dels besluta att statens kompletteringsgymnasium

skall upphöra med utgången av juni 1965, dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de statliga

allmänna gymnasierna m. m., som föranledes av vad departementschefen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

förordat, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de

statliga allmänna gymnasierna m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66, dels ock till Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 244 145 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström m.fl. (1:114) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

m. fl. (II: 145), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att anslaget till skrivhjälp

åt lärarna vid de statliga gymnasierna uppräknas med 200 000 kr. utöver

vad Kungl. Maj:t föreslagit samt att anslaget till försöksverksamheten med

sekreterare vid rektorsexpeditioner i Ag 17 samt ställföreträdande rektor uppräknas

med 526 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och att därför till

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisas

ett förslagsanslag av 244 871 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Bengt Gustavsson och Larfors (1:153) samt den andra inom andra kammaren

av herr Lundkvist och fröken Andersson i Strängnäs (II: 206), i vilka hemställts

att riksdagen måtte besluta att införa kostnadsfri examensprövning av

privatister vid allmänt gymnasium;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Källqvist m.fl. (1:156) och den andra inom andra kammaren av fru Nettelbrandt

m.fl. (11:210), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av anslaget

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar under åttonde huvudtiteln,

statsverkspropositionen för budgetåret 1965/66, måtte uttala att skrivhjälp

skall ställas till lärarnas förfogande vid försöksfackskolor och på grundskolans

alla stadier efter grunder motsvarande dem som avses komma att gälla

för det av departementschefen föreslagna bidraget avseende gymnasierna och

försöksskolans högstadium;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar

Lundström och Sundin (1:162) och den andra inom andra kammaren av

herrar Hedlund och Ohlin (II: 196), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj.t hemställa om 1) förslag

snarast till inrättande av ytterligare tre vuxengymnasier, i Övre Norrland, VästSverige

och Bergslagen, samt 2) tillsättande av en särskild utredning med uppgift

att skyndsamt göra en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet,

varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas de krav som nu och i framtiden ställs

i fråga om vuxenutbildningens organisation, kapacitet och målsättning samt

frågan om effektivt studiesocialt stöd till de vuxenstuderande;

dels ock tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Virgin m.fl. (1:404) och den andra inom andra kammaren av herr Heckscher

m.fl. (11:457), i vilka hemställts att riksdagen måtte I. besluta att del
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

23

ningstalet för elevantalet i klasserna inom gymnasiet och fackskolan skall vara

25, dock att tills vidare delningstalet må utgöra högst 30; II. i skrivelse till

Kungl. Maj:t 1) hemställa att Kungl. Maj:t vid bifall till yrkandet under I.

måtte uppdraga åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga att efter företagen utredning

avge förslag till tidsplan för sänkning av delningstalen; 2) hemställa att

Kungl. Maj:t måtte tillsätta en utredning med uppgift att belysa för- och nackdelar

med en betygsättning på absolut respektive relativ grundval inom gymnasiet

och fackskolan; 3) hemställa om utredning och förslag angående kursinnehållet

i ämnet religionskunskap inom gymnasiet och fackskolan.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 145, 1:153, II: 210, II: 196 och II: 457.

Kungl. Maj :ts förslag, som medför en minskning av anslaget med 1 730 000

kr., innebär bl. a. följande.

1. Inrättande av teknisk gren vid ytterligare ett 20-tal gymnasier.

2. Inrättande av 27 extra ordinarie lektorstjänster och 20 extra ordinarie adjunktst

jänster vid kommunala gymnasier under föi-statligande.

3. Inrättande av 2 extra ordinarie lektorstjänster och en extra ordinarie adjunktstjänst

vid statens gymnasium för vuxna i Norrköping.

4. Arvodesanställning av extra personal för rättning av examensskrivningar

samt bestridande av kostnader för granskning av material för självstudier,

schemaläggning m. m. vid statens gymnasium för vuxna i Norrköping.

5. Inrättande av 2 extra ordinarie lektorstjänster och en extra ordinarie

adjunktstjänst vid statens gymnasium för vuxna i Härnösand.

6. Bestridande av kostnader för schemaläggning m. m. vid statens gymnasium

för vuxna i Härnösand.

7. Avveckling av statens kompletteringsgymnasium i Stockholm.

8. Indragning av 12 rektorst jänster och 13 på övergångsstat uppförda adjunktstjänster

vid avvecklade sa mrealskolor.

9. Indragning av 199 adjunkts- eller ämneslärarinnctjänster i Ao 23 respektive

Ao 21 samt förande på övergångsstat av 82 sådana tjänster.

10. Inrättande av 2 extra ordinarie lektorstjänster vid tekniska linjen vid allmänna

gymnasiet i Södertälje.

11. Inrättande av 20 extra ordinarie lektorstjänster för teknisk gren.

12. Indragning av en extra ordinarie övningsskollärartjänst vid statens normalskola.

13. Indragning av 4 ordinarie tjänster som lärare i trä- och metallslöjd, 3 ordinarie

tjänster som lärare i textilslöjd samt 3 på övergångsstat uppförda

tjänster.

14. Uppförande på övergångsstat av 17 lärartjänster i övningsämnen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

15. Indragning av 10 skolskötersketjänster på övergångsstat samt

av en vaktmästartjänst i Ao 8 och en maskinisttjänst i Ao 9.

10. Förbud mot återbesättande av 19 vaktmästartjänster i Ao 9.

17. Förande på övergångsstat av 9 vaktmästartjänster i Ao 9.

18. 187 000 kr. till specialundervisning åt handikappade elever.

19. 900 000 kr. till särskild undervisning åt elever, som på grund av lyte, långvarig

sjukdom eller liknande omständighet ej kan deltaga i vanligt skolarbete.

20. Särskilda åtgärder för elever, som från grundskolan intages i allmänt gymnasium.

21. Stödundervisning i svenska åt utländska elever i realskolan.

Skolöverstyrelsen hade bl. a. föreslagit anvisande av ytterligare 200 000 kr.

till skrivhjälp åt lärare samt utvidgning av försöksverksamheten med skolsekreterare

i Ag 17 på rektorsexpeditionerna och ställföreträdande rektor till

ytterligare 20 gymnasier. Dessa förslag hade icke tillstyrkts av departementschejen.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas i övrigt bl. a. följande.

Utbyggnaden av det gymnasiala skolväsendet beräknas komma att ske i enlighet

med de av riksdagen vid 1964 års höstsession godkända riktlinjerna, vilka

bl. a. innebär att gymnasie- och fackskoleorganisationen bör utbyggas så att de

omkring år 1970 skall kunna taga emot ca 50 % av årskullen 17-åringar.

Gymnasiet och fackskolan, som läsåret 1964/65 omfattar tillsammans ca 1150

intagningsklasser, beräknas läsåret 1965/66 omfatta ca 1 385 intagningsklasser,

varav ca 1 125 i gymnasierna och ca 260 i fackskolorna. Intagningskapaciteten

beräknas härigenom öka från ca 28 % av den aktuella årskullen innevarande

läsår till ca 33% läsåret 1965/66. Fackgymnasiernas andel av det sammanlagda

antalet intagningsklasser i gymnasiet beräknas samtidigt öka från drygt

30 % till ungefär 32 %.

I linje med beslutet om utspridning av fackgymnasieutbildningen till flertalet

gymnasieorter föreslås teknisk gren, vilken anordning ansluter sig relativt nära

till den utformning, som den tekniska gymnasieutbildningen får i det nya gymnasiet,

bli inrättad vid ytterligare ett tjugotal allmänna gymnasier. Några ytterligare

filialklasser till befintliga tekniska gymnasier föreslås däremot ej.

För de elever, som följt den nya läroplanen för grundskolan och höstterminen

1965 intages i gymnasium föreslås, med hänsyn till att den nya gymnasieorganisationen

införes först 1966/67, anordnande av en modifierad form av försöksgymnasium

inom ramen för det nuvarande gymnasiet. Kungl. Maj:t förutsättes

erhålla bemyndigande att efter förslag av skolöverstyrelsen utfärda

erforderliga föreskrifter.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

25

Med hänsyn till utvidgningen av den statsunderstödda kvällsgymnasieverksamheten

synes bärande skäl inte föreligga för att bibehålla statens kompletteringsgymnasium.

Den rådgivande och inspekterande verksamhet, som för närvarande

ankommer på rektor vid gymnasiet, bör överföras till skolöverstyrelsen.

Erforderliga medel, vilka med anledning härav bör tillföras överstyrelsen, beräknas

i annat sammanhang. Någon ändring förutsättes inte i nuvarande bidragsgivning

till de elever vid kompletteringsgymnasiet, som av särskilda skäl

önskar studera på dagtid, eller till studenter, som önskar komplettera matematik,

fysik eller kemi. Kompletteringsgymnasiets uppgifter i dessa avseenden bör

därför övertagas av överstyrelsen.

I fråga om undervisningen av skolpliktiga handikappade barn gäller bestämmelserna

i 5 kap. 42—50 §§ i skolstadgan. Enligt dessa kan bl. a. för barn med

syn-, hörsel- eller rörelsehinder anordnas specialundervisning. Vidare kan för

elev, som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller liknande omständighet inte

kan deltaga i vanligt skolarbete, anordnas särskild undervisning. Det är angeläget,

att samma anordningar står till buds även för elever på högre skolstadier.

Några kostnadsramar för här angivna ändamål bör med hänsyn till åtgärdernas

karaktär ej fixeras. De föreslagna stödåtgärderna skall i princip kunna avse alla

elever inte bara vid statliga allmänna gymnasier och realskolor utan också vid

de tekniska gymnasierna samt vid högre kommunala skolor, fackskolor, yrkesskolor,

handelsgymnasier, kommunala allmänna gymnasier och privatskolor. I

fråga om bestridandet av uppkommande merkostnader för specialundervisning

eller särskild undervisning av elever vid nyss angivna icke-statliga skolformer bör

det få ankomma på Kung]. Maj:t att utfärda närmare föreskrifter efter förslag av

skolöverstyrelsen och i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder som

gäller beträffande motsvarande undervisning inom den obligatoriska skolan.

Skolöverstyrelsen bör till nästa års anslagsäskanden ytterligare överväga formerna

för statens insatser på ifrågavarande område. Överstyrelsen bör också

sedermera redovisa erfarenheterna av här föreslagna åtgärder och överväga

vilka andra anordningar som kan vidtagas för att underlätta undervisning i

vanliga skolor av de barn och ungdomar, varom här är fråga.

Utskottet. Med anledning av de till denna punkt knutna motionerna får utskottet

anföra följande.

Beträffande det i motionerna 1:153 och 11:206 framförda yrkandet att

kostnadsfri examensprövning skall införas för privatister vid allmänt gymnasium

får utskottet hänvisa till att departementschefen i propositionen 1964: 171 förklarat

sig ha för avsikt att verkställa en allmän översyn av bestämmelserna om

avgifter i samband med examina och prövningar. Utskottet finner en sådan

översyn angelägen och förutsätter att översynen verkställes så snart som möjligt.

I avvaktan på resultatet härav bör enligt utskottets mening ställning icke

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

tagas till den i förevarande motioner berörda frågan. Utskottet avstyrker sålunda

bifall till motionerna.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 14 i det föregående

rörande motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser utökning av försöksverksamheten

med skrivhjälp åt lärare på grundskolans högstadium, avstyrker utskottet

yrkandet i motionerna I: 156 och 11:210 om utvidgning av denna verksamhet

till försöksfackskolor och grundskolans alla stadier.

Utskottet avstyrker likaså motionerna 1:114 och II: 145 i vad de avser ökat

anslag till skrivhjälp åt lärare vid de statliga allmänna gymnasierna. Även här

vill utskottet åberopa vad som anförts under punkten 14 i anledning av yrkande

i samma motioner om utvidgning av motsvarande verksamhet på grundskolans

högstadium.

Någon utvidgning av försöksverksamheten med skolsekreterare och ställföreträdande

rektor anser sig utskottet ej böra förorda. Utskottet avstyrker alltså

yrkandet härom i motionerna 1:114 och II: 145.

I motionerna 1:162 och II: 196 har hemställts om förslag snarast till inrättande

av ytterligare tre gymnasier för vuxna, i Övre Norrland, Väst-Sverige och

Bergslagen. Utskottet framhöll i uti. nr 93 år 1964 med anledning av förslag

om ytterligare ett vuxengymnasium, att utskottet gärna såge en utbyggnad

av den avsedda gymnasieorganisationen men att frågan om lokaliseringen av

ytterligare ett sådant gymnasium ej var tillräckligt utredd. Det borde enligt

utskottets mening ankomma på skolöverstyrelsen att ånyo pröva frågan om

lämplig ort för ytterligare ett gymnasium för vuxna. I sina anslagsäskanden

för budgetåret 1965/66 har överstyrelsen icke föreslagit ytterligare sådana

gymnasier i avvaktan på resultatet av gymnasieutredningens överväganden

rörande organisationen av vuxenutbildningen i gymnasium och fackskola. Utskottet

vill för sin del understryka angelägenheten av en väl utbyggd organisation

för vuxenundervisning i gymnasium och fackskola. En av huvuduppgifterna

för gymnasieutredningen måste emellertid vara att taga ställning till i vad

mån och på vilket sätt nu förefintlig vuxenutbildningsorganisation med bl. a.

gymnasier för vuxna av den typ, som avses i förevarande motioner, och kvällsgymnasier

för vuxna, varom riksdagen beslutade år 1963, bör utbyggas. Då gymnasieutredningens

överväganden i dessa hänseenden ej bör föregripas, anser utskottet

att motionerna, i vad de avser förslag om ytterligare tre vuxengymnasier,

icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I nyssnämnda motioner 1:162 och II: 196 har även framförts förslag om särskild

utredning med uppgift att skyndsamt göra en samlad översyn av hela

vuxenutbildningsområdet, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas de krav

som nu och i framtiden ställs i fråga om vuxenutbildningens organisation,

kapacitet och målsättning samt frågan om effektivt studiesocialt stöd till de

vuxenstuderande. Utskottet delar helt motionärernas uppfattning att kraftfulla

åtgärder bör vidtagas i syfte att underlätta utbildning och fortbildning för

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

27

vuxna. Emellertid är såsom även framhållits i motionerna ett flertal utredningar

för närvarande sysselsatta med frågor, som berör vuxenutbildningen. I detta

sammanhang vid utskottet framhålla, att gymnasieutredningen anmält att den

icke kommer att närmare ingå på den tekniska utformningen av det studiesociala

stödet åt vuxna. Enligt vad utskottet inhämtat kommer emellertid frågan

härom att beredas inom ecklesiastikdepartementet. Att tillsätta en särskild utredning

med uppdrag att överse ett område, som för närvarande till större delen

är under utredning, anser utskottet sig inte kunna tillstyrka. Enligt utskottets

mening bör frågan om en sådan sammanfattande översyn, som avses i motionerna,

prövas först sedan nu arbetande utredningar redovisat sina resultat. Utskottet

anser därför att motionerna 1:162 och II: 196, i vad de avser en särskild

utredning för en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet, icke bör

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande det i motionerna I: 404 och II: 457 framförda yrkandet om sänkning

av elevantalet i klass i gymnasiet och fackskolan samt visst uppdrag åt

1960 års lärarutbildningssakkunniga vill utskottet hänvisa till vad särskilda utskottet

anfört i utlåtande nr 1 år 1964 s. 218 i anledning av motioner i samma

syfte. Särskilda utskottet framhöll bl. a. att en generell sänkning av elevantalet

i klasserna till 25 måste resultera i en mycket betydande ökning av lärarbehovet,

varigenom den rådande lärarbristen skulle förvärras och permanentas för lång

tid framåt. Av propositionen 1964:171 framgick att en dylik sänkning av elevantalet

enbart för gymnasiets och fackskolans del skulle medföra ett ökat

lärarbehov av ca 2 000 tjänster omkring 1970. Därest en sänkning av elevantalet

skulle övervägas, borde den inte ta sikte enbart på gymnasiet och

fackskolan. En sådan åtgärd borde rimligen betraktas som minst lika angelägen

på grundskolans mellan- och högstadium, och därmed skulle ökningen av lärarbehovet

bli ännu mycket större. En tidsplan för nedbringandet av elevantalet

förutsatte vidare såsom departementschefen konstaterat mycket tillförlitliga

prognoser för lärartillgången i framtiden, och sådana prognoser hade man ännu

ej tillgång till. Då dessutom resultaten av den pågående försöksverksamheten

med varierande klasstorlek och lagundervisning kunde medföra, att klasstorleken,

som hittills i skoldebatten varit en central fråga, finge allt mindre betydelse,

avstyrkte särskilda utskottet då föreliggande förslag i dessa hänseenden.

Statsutskottet instämmer i vad särskilda utskottet sålunda anfört och hänvisar

därjämte till vad utskottet anfört i motsvarande fråga under punkten 14 i det

föregående. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna 1:404 och 11:457,

såvitt nu är i fråga.

I motionerna 1:404 och 11:457 har vidare hemställts om utredning rörande

betygsättningen på absolut respektive relativ grundval inom gymnasiet och

fackskolan. Även beträffande detta yrkande vill utskottet hänvisa till vad särskilda

utskottet i nyssnämnda utlåtande anfört (s. 220). Enligt särskilda utskottets

mening var departementschefens motiveringar för den valda utformningen

av betygsättningen övertygande. Med hänsyn till angelägenheten av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

att betygssystemet i de gymnasiala skolformerna fick samma utformning som i

grundskolan och till den relativa betygsättningens överlägsenhet i fråga om

möjligheten att uppnå mer rättvisa och jämförbara betyg, borde man enligt

särskilda utskottets uppfattning övergå till den relativa betygsättningen i

gymnasiet och fackskolan. Statsutskottet, som delar den av särskilda utskottet

sålunda framförda uppfattningen, avstyrker bifall till motionerna i de delar,

som nu berörts.

Vidkommande det i nyssnämnda motioner I: 404 och II: 457 framförda yrkandet

om utredning och förslag angående kursinnehållet i ämnet religionskunskap

inom gymnasiet och fackskolan vill utskottet erinra om att riksdagen vid höstsessionen

1964 ingående diskuterat och analyserat de olika undervisningsämnenas

innehåll och omfattning. Särskilda utskottet anslöt sig i ovannämnda utlåtande

nr 1 år 1964 till vad departementschefen anfört och förordat beträffande omfattning

och allmän uppläggning av gymnasiets och fackskolans religionsundervisning.

Riksdagen beslöt i enlighet med vad särskilda utskottet förordat. Statsutskottet

anser icke skäl föreligga att nu förorda utredning i hithörande frågor

och avstyrker alltså bifall till motionerna i denna del.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad avser uppräkning

av anslaget till skrivhjälp åt lärare vid de statliga allmänna

gymnasierna, icke må bifallas av riksdagen;

II. att motionerna 1:114 och II: 145, i vad de avser uppräkning

av anslaget till försöksverksamhet med sekreterare och

ställföreträdande rektor, icke må av riksdagen bifallas;

III. att motionerna 1:153 och II: 206, i vad de avser kostnadsfri

examensprövning av privatister vid allmänt gymnasium,

icke må av riksdagen bifallas;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:114 och II: 145 samt

1:153 och 11:206, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) besluta att statens kompletteringsgymnasium skall upphöra

med utgången av juni 1965;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för de statliga allmänna gymnasierna m. m. i enlighet med vad

i statsrådsprotokollet föreslagits;

c) godkänna följande avlöningsstat för de statliga allmänna

gymnasierna m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66:

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 108 637 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 2 164 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 55 396 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 77 985 600

Summa kr. 244 182 600

Särskilda uppbördsmedel

Avkastning av donationer från kronan m. m..... 37 600

Nettoutgift kr. 244 145 000

d) till Statliga allmänna gymnasier m.m.: Avlöningar för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 244 145 000 kr.;

V. att motionerna 1:156 och II: 210 icke må av riksdagen

bifallas;

VI. att motionerna 1:162 och II: 196, i vad de avser inrättande

av ytterligare tre gymnasier för vuxna, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

VII. att motionerna 1:162 och II: 196, i vad de avser utredning

för en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

VIII. att motionerna 1:404 och II: 457, i vad de avser delningstal

i klasserna inom gymnasiet och fackskolan, icke må av

riksdagen bifallas;

IX. att motionerna I: 404 och II: 457, i vad de avser utredning

rörande den absoluta och relativa betygsättningen i gymnasiet

och fackskolan, icke må av riksdagen bifallas;

X. att motionerna 1:404 och 11:457, i vad de avser utredning

och förslag angående kursinnehållet i ämnet religionskunskap

i gymnasiet och fackskolan, icke må av riksdagen

bifallas.

20:o) Statliga allmänna gymnasier m.m.: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 30, s. 251 och 252), vilket innebär en anslagsminskning

med 665 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga allmänna gymnasier m. m.: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

14 160 000 kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

21 :o) Statliga allmänna gymnasier m. m.: Laboratorieutrustning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 31, s. 252 och 253), vilket innebär

en anslagshöjning med 450 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga allmänna gymnasier m. m.:

Laboratorieutrustning m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 1 350 000 kr.

22:o) Bidrag till driften av högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt D 32, s. 253—255), vilket innebär en anslagshöjning med

8 550 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till drijten av högre kommunala

skolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

64 350 000 kr.

23:o) Bidrag till driften av fackskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 33, s. 255 och 256), vilket innebär en anslagsökning med 9 450 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av fackskolor för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 15 450 000 kr.

24 :o) Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt D34, s. 256 och 257), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 665 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, i överensstämmelse med vad

i statsrådsprotokollet anförts, besluta om statsbidrag till de

kommunala gymnasierna i Bandhagen, Sollentuna och Täby

samt det kommunala musikgymnasiet i Stockholm;

b) till Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 9 965 000 kr.

25:o) Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor. Kungl. Maj:t har (punkt

D 35, s. 258 och 259) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 17 890 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lidgard (I: 386) och

den andra inom andra kammaren av herr Turesson (11:483), i vilka hemställts

att riksdagen måtte 1) med avslag å Kungl. Maj :ts förslag om anslag till Privatskolor:

Bidrag till vissa internatskolor m. m. besluta, att till Privatskolor: Bidrag

till vissa privatskolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

18 005 000 kr.; 2) besluta att följande skolor, nämligen Solbacka läroverk, Sigtunaskolan,

Restenässkolan, Viggbyholmsskolan och Mariannelundsskolan från

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

31

och med budgetåret 1965/66 skall erhålla statsbidrag i enlighet med Kungl.

Maj:ts kungörelse den 23 april 1964 (SFS: 137) under sistnämnda anslag; 3)

besluta att statsbidrag till Estniska gymnasiet måtte utgå med 44 000 kr. under

anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionen I: 386.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom automatiska utgiftsökningar —

bidrag till ytterligare två försöksgymnasieklasser vid Lunds privata elementarskola.

Totalt innebär förslaget en anslagshöjning med 1 932 000 kr.

Skolöverstyrelsen hade härutöver bl. a. föreslagit, att Solbacka läroverk, Sigtunaskolan,

Restenässkolan, Viggbyholmsskolan och Mariannelundsskolan skulle

inordnas under förevarande anslag och erhålla bidrag i samma ordning som

övriga under anslaget redovisade skolor. Anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa

internatskolor m. m. borde vid bifall härtill utgå ur riksstaten. Till följd härav

borde också bidraget å 44 000 kr. till Estniska gymnasiet inordnas under detta

anslag. Dessa förslag har ej tillstyrkts av departementschefen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna 1:386 och 11:483 har bl. a. yrkats att de skolor, som för närvarande

erhåller bidrag ur anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor

m. m., på visst sätt skall inordnas under här förevarande anslag. Med anledning

härav vill utskottet erinra om att, sedan 1963 års riksdag i skrivelse till

Kungl. Maj:t givit till känna vad utskottet anfört rörande behovet av en utredning

om internatskolorna m. m., den av departementschefen då aviserade utredningen

om utlandsskolorna omfattar jämväl statsbidragsgivningen till internatskolor.

Skäl synes i och för sig tala för vidgade insatser från det allmännas sida i

fråga om skolor av internatkaraktär. Enligt utskottets mening bör emellertid

ställning till denna fråga tagas först sedan utredningen om de utlandssvenska

barnens skolgång m. m. slutförts och därav föranledda förslag underställts riksdagens

prövning. Utskottet avstyrker sålunda bifall till motionerna I: 386 och

II: 483 i vad de avser detta anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:386 och 11:483, i vad de avser statsbidrag

under detta anslag till ytterligare skolor, icke må av riksdagen

bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 386 och II: 483, såvitt nu är

i fråga, till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 17 890 000 kr.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

26:o) Privatskolor: Bidrag till hälsovården vid vissa privatskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 36, s. 259 och 260), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatskolor: Bidrag till hälsovården

vid vissa privatskolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 43 000 kr.

27:o) Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt D 37, s. 260 och 261) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 850 000 kr.

I sammanhanget har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Boman m. fl. (I: 270) och den andra inom andra kammaren av herr Hamrin i

Jönköping m. fl. (IT: 328), i vilka hemställts att statsbidraget till Mariannelundsskolan

under budgetåret 1965/66 utvidgas att omfatta jämväl kostnaderna

för den tvååriga realskolan;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Boman m.fl. (1:371) och den andra inom andra kammaren av herr Lothigius

m.fl. (11:470), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta om ett driftbidrag

till Grännaskolan av den storleksordning som utgår till vissa internatskolor;

dels de under punkten 25 redovisade likalydande motionerna 1:386 och

11:483 angående statsbidrag till privatskolor, såvitt det gäller förevarande

anslag;

dels ock en inom andra kammaren av herr Keijer m. fl. väckt motion (II: 200),

vari hemställts att riksdagen måtte till Ekebyholmsskolan, Rimbo, för budgetåret

1965/66 anvisa 140 000 kr. under Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor

m. m. och i anledning därav uppräkna anslaget till 1 990 000 kr.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 270,1: 371,1: 386 och II: 200.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagsökning av 115 000 kr., vilken helt

föranledes av att statsbidragsgivningen till Viggbyholmsskolan föreslås utvidgas

till att omfatta klasserna 7 och 8 av grundskolans högstadium.

Skolöverstyrelsen hade bl. a. föreslagit att statsbidrag skulle utgå även till

Mariannelundsskolans tvååriga realskola. Detta förslag har icke tillstyrkts av

departementschefen, som ej heller förordat bifall till de av skolöverstyrelsen

avstyrkta framställningarna om statsbidrag till bl. a. Ekebyholmsskolan och

Grännaskolan.

Utskottet. I motionerna I: 270 och II: 328, I: 371 och II: 470 samt II: 200 har

hemställts om statsbidrag till respektive den tvååriga realskollinjen vid Ma
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

33

riannelundsskolan, Grännaskolan och Ekebyholmsskolan. Mariannelundsskolan

har nu statsbidrag till den treåriga realskollinjen och till yrkesskollinjerna men

ej till den tvååriga realskollinjen. Till Grännaskolan och Ekebyholmsskolan

utgår icke något statsbidrag. Utskottet har stor förståelse för motionärernas uppfattning

att statsbidrag bör utgå till nyssnämnda skolor liksom till berörd realskollinje.

I avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete beträffande

internatskolorna, omnämnt under punkten 25 i det föregående, är utskottet

emellertid icke berett att nu förorda en utökning av antalet internatskolor med

statligt bidrag. Utskottet förutsätter dock att Kungl. Maj:t kommer att ha sin

uppmärksamhet riktad på berörda skolors ekonomiska förhållanden och därest

det visar sig nödvändigt, innan utredningen slutförts, överväger frågan om statsbidrag

till de skolor och den realskollinje, som avses i motionerna. Utskottet

avstyrker sålunda bifall till motionerna.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 25 i det föregående

avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 386 och II: 483, i vad de avser detta

anslag.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat under denna punkt har

icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer alltså,

I. att motionerna 1:270 och II: 328, i vad de avser statsbidrag

till den tvååriga realskollinjen vid Mariannelundsskolan,

icke må bifallas av riksdagen;

II. att motionerna I: 371 och II: 470, i vad de avser statsbidrag

till Grännaskolan, icke må bifallas av riksdagen;

III. att motionen II: 200, i vad den avser statsbidrag till

Ekebyholmsskolan, icke må bifallas av riksdagen;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 270 och II: 328,1: 371 och

II: 470,1: 386 och II: 483 samt II: 200, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor

m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

1 850 000 kr.

28 :o) Intagningsnämnder vid allmänna gymnasier m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 38, s. 261), vilket innebär en

anslagshöjning med 3 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid allmänna gymnasier

m.fl. läroanstalter för budgetåret 1965/66 anvisa ett

förslagsanslag av 73 000 kr.

29:o) Vissa kostnader för student- och rcalexamina. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt D 39, s. 261 och 262), vilket innebär en anslagshöjning med

140 000 kr., hemställer utskottet,

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 66

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

att riksdagen må till Fma kostnader för student- och realexamina

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

1 540 000 kr.

30:o) Tekniska gymnasier: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt D 40,

s. 262—267) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för de tekniska gymnasierna, som föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för de tekniska gymnasierna, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels ock till Tekniska gymnasier: Avlöningar för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 46 680 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag avser — förutom automatiska utgiftsförändringar — i

huvudsak följande:

1. 70 nya extra ordinarie lektorstjänster;

2. 3 nya tjänster som institutionstekniker i Ae 10;

3. uppflyttning av vissa adjunktstjänster i Ae 21 till Ae 23;

4. en ny extra ordinarie teknisk biträdestjänst vid tekniska gymnasiet i Örebro;

5. 130 000 kr. till särskilda åtgärder för elever, som från grundskolan intages i

tekniskt gymnasium.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 5 880 000 kr.

Beträffande utbyggnaden av gymnasieorganisationen hänvisas till anslaget

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt samt

hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för de tekniska gymnasierna i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för de tekniska gymnasierna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 17 412 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 524 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 14 975 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 13 775 000

Summa kr. 46 686 000

Särskilda uppbördsmedel, förslagsvis............ 6 000

Nettoutgift kr. 46 680 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

35

c) till Tekniska gymnasier: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 46 680 000 kr.

31 :o) Tekniska gymnasier: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt D 41, s. 268), vilket innebär en anslagshöjning med 610 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska gymnasier: Omkostnader för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 5 335 000 kr.

32:o) Tekniska gymnasier: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt D 42, s. 269), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska gymnasier: Materiel, böcker

m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

5 300 000 kr.

33:o) Tekniska gymnasier: Fortbildningskurser. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt D 43, s. 269 och 270), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska gymnasier: Fortbildningskurser

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

60 000 kr.

34 :o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 44, s. 270—272), vilket innebär en anslagshöjning med 600 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för sjöbefälsskolorna i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, jörslagsvis 1 809 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, jörslagsvis.................. 34 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, jörslagsvis

.................................... 1 331 000

4. Rörligt tillägg, jörslagsvis.................... 1 116 000

Summa kr. 4 290 000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

c) till Sjöbefälsskoloma: Avlöningar för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 4 290 000 kr.

35:o) Sjöbefälsskoloma: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 45, s. 272—274), vilket innebär en anslagshöjning med 101 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskoloma: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 380 000 kr.

36:o) Sjöbefälsskoloma: Utrustning m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt D 46, s. 274 och 275), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskoloma: Utrustning m. m. för

budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 730 000 kr.

37:o) Sjöbefälsskoloma: Fortbildningskurser m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt D 47, s. 275—277), vilket innebär en anslagshöjning med

90 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskoloma: Fortbildningskurser

m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kr.

38:o) Bidrag till handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 48, s. 277 och 278), vilket innebär en anslagshöjning med 6 300 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelsgymnasier för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 21 300 000 kr.

39:o) Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt D 49, s. 278 och 279), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

100 000 kr.

40 :o) Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 50, s. 279), vilket innebär en anslagsminskning

med 7 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Specialgymnasiet för lantbruks-, mejerioch

skogsstuderande för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 208 000 kr.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

37

Yrkesskolor m. m.

41 :o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 51, s. 280—285), vilket innebär en anslagshöjning med 290 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att på statens vägnar träffa avtal

med Stockholms stad om fördelningen av vissa kostnader

för konstfackskolan i huvudsaklig överensstämmelse med i

statsrådsprotokollet redovisade grunder;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för konstfackskolan i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

c) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 616 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.................. 39 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................... 1 189 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 870 000

Summa kr. 2 714 900

Särskilda uppbördsmedel

1. Elevavgifter, förslagsvis ...................... 22 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden ............ 2 900

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis........ 240 000

Summa kr. 264 900

Nettoutgift kr. 2 450 000

d) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 2 450 000 kr.

42:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt D 52, s. 285 och 286), vilket innebär cn anslagshöjning med 196 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 490 000 kr.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

43:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt D 53, s. 286), vilket innebär en anslagshöjning med

35 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel

m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

235 000 kr.

44 ro) Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har (punkt

D 54, s. 286—289) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

i vissa av departementschefen angivna fall meddela särskilt beslut om statsbidrag,

dels ock till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 49 000 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6 000 000 kr., huvudsakligen

föranledd av automatiska kostnadsförändringar.

Departementschefen anför bl. a. följande.

»Till Institutet för Högre Reklamutbildning utgår för närvarande statsbidrag

enligt för enskild lokal yrkesskola, grupp B, gällande bestämmelser. Med hänsyn

till att utbildningen vid institutet, som är av postgymnasial karaktär, saknar

motsvarighet inom landet, anser jag det motiverat att institutet erhåller ökat

statligt stöd samt förordar, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande

att meddela särskilt beslut om statsbidrag till institutet.

Beträffande den av Stockholms stad övertagna utbildningen av ålderdomshemsföreståndare

torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas att för budgetåret

1965/66 medge bidrag till staden med hela kostnaden för utbildningen. Skulle

det visa sig, att åsyftat inordnande av utbildningen i stadens yrkesskolväsende

inte kan hinna genomföras till läsaret 1966/67, torde frågan om en förlängning

av detta bemyndigande få anmälas på nytt för riksdagen.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de i statsrådsprotokollet angivna

fallen meddela särskilt beslut om statsbidrag;

b) till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 49 000 000 kr.

45:o) Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. Kungl. Maj:t har (punkt

D 55, s. 289—292) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

vissa av departementschefen angivna fall meddela särskilt beslut om statsbidrag,

dels ock till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

39

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Boman m.fl. (I: 149) och den andra inom andra kammaren av fru Holmquist

m.jl. (II: 198), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av förevarande

avsnitt av statsverkspropositionen, med bifall till förslaget om bidrag till

ifrågavarande verksamhet under budgetåret 1965/66 och under uttalande att

staten även i fortsättningen skall svara för hela kostnaden för verksamheten vid

Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet, måtte besluta, att Allmänna barnhuset

jämlikt eget åtagande skall kvarstå som huvudman för seminariet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Olsson och herr Wikberg (1:393) samt den andra inom andra kammaren av

herrar Nilsson i Tvärålund och Larsson i Öskeviksby (II: 475), i vilka hemställts

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam

utredning och förslag beträffande komplettering av grundutbildningen för

icke grundskolekompetent ungdom, som har för avsikt att söka inträde \ id yrkesskola,

enligt i motionerna anförda grunder;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Stefanson m.fl. (1:397) och den andra inom andra kammaren av herr

Nordgren m.jl. (11:476), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, 1) att statsbidraget

till inbyggda skolor höjes för skolor inom industri och hantverk och

handelns område från 13 000 till 16 000 kr. och inom husligt arbete från 10 800

till 13 500 kr., 2) att anslaget till enskilda företagsskolor inom industri och hantverk

höjes från 14 500 kr. till 18 000 kr., 3) att till företagsskolor inom husligt

arbete och inom handelns områden beviljas statsbidrag med 16 000 kr. resp.

18 000 kr. per år och avdelning och 4) att bidraget till driften av lokala yrkesskolor

uppräknas till 140 200 000 kr.

Beträffande motiveringarna för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 198,1: 393 och I: 397.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 14 000 000 kr., som föranledes

av höjningen av det allmänna driftbidraget med en procentenhet och

de beslutade löneökningarna.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.

Genom beslut den 29 november 1963 uppdrogs åt yrkesutbildningsberedningen

att skyndsamt verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning rörande

de ändringar av grunderna för statsbidrag till enskilda yrkesskolor, som kunde

anses vara omedelbart påkallade med hänsyn främst till den år 1963 genomförda

löneregleringen för skolledare och lärare vid kommunala yrkesskolor m. fl. läroanstalter.

Beredningen har nu framlagt förslag av innebörd, att ett extra bidrag

utöver det, som enligt gällande regler och praxis för närvarande utgår till enskilda

A- och B-skolor, skall kunna utgå till de enskilda skolor, som är i behov

därav.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

Till Allmänna barnhuset har sedan budgetaret 1953/54 årligen anvisats ett

bidragsbelopp motsvarande ungefär hälften av den beräknade driftkostnaden

för den utbildning av i första hand barnhemsföreståndare, som under socialstyrelsens

tillsyn och med Allmänna barnhuset som huvudman bedrivits vid Sociala

barna- och ungdomsvårdsseminariet. Enligt beslut av 1964 års riksdag utgår

bidraget fr. o. m. innevarande budgetår ur förevarande anslag. Direktionen för

Allmänna barnhuset har sedermera anhållit att bli befriat från huvudmannaskapet.

Styrelsen för Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet har emellertid

anmält, att frågan om huvudmannaskapet ännu ej är avgjord och har anhållit

om en ökning av det statliga stödet, motsvarande den del av driftkostnaderna,

som hittills bestritts av Allmänna barnhuset.

Departementschefen, som avstyrker av överstyrelsen för yrkesutbildning

framlagda förslag om bl. a. höjning av statsbidraget till inbyggda skolor och

företagsskolor samt statsbidrag till företagsskolor inom handelns och det husliga

arbetets områden, framhåller bl. a. följande.

Med hänsyn till betydelsen av den verksamhet de enskilda yrkesskolorna bedriver

och till de ansträngda ekonomiska villkor, under vilka dessa skolor i

\issa

daning av yrkesskolväsendet, bemyndigas att efter prövning av behovet i varje

särskilt fall besluta om ett extra bidrag till enskild yrkesskola. Någon uppräkning

av anslaget i anledning av förslaget synes inte erforderlig.

Enligt vad som inhämtats kommer utbildningen av barnhemsföreståndare vid

Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet att fr. o. m. den 1 juli 1966 övertagas

av Stockholms stad. Då det är angeläget, att utbildningen intill dess kan fortgå

i oförändrad omfattning, förordas att Kungl. Maj:t för budgetåret 1965/66

skall äga medge bidrag till kostnaden för verksamheten med belopp, som motsvarar

hela denna kostnad.

Utskottet. I motionerna 1:149 och II: 198 har hemställts att riksdagen, med

bifall till förslaget i fråga om bidraget till Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet

för budgetåret 1965/66 och under uttalande att staten även i framtiden

skall svara för hela kostnaden för denna verksamhet, måtte besluta att

Allmänna barnhuset jämlikt eget åtagande skall kvarstå som huvudman för

seminariet. Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande överläggningar

mellan skolöverstyrelsen, Stockholms stad och Allmänna barnhuset rörande

bl. a. huvudmannaskapet för Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet. Resultatet

av dessa överläggningar bör enligt utskottets mening ej föregripas.

Utskottet, som i likhet med motionärerna inte funnit anledning till erinran mot

att statsbidrag till Allmänna barnhuset under budgetåret 1965/66 skall kunna

utgå i enlighet med vad departementschefen förordat, anser sig med hänsyn till

vad nyss sagts ej böra tillstyrka motionerna.

Utskottet förutsätter att yrkesutbildningsberedningen kommer att överväga

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

41

behov och lämplig utformning av kompletterande grundutbildning för bl. a. de

ungdomar, som ej erhållit grundskoleutbildning men har behov av sådan för

inträde i yrkesskola. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet det i motionerna

1:393 och II: 475 framförda yrkandet om särskild utredning rörande dessa

frågor.

Med anledning av den i motionerna I: 397 och II: 476 föreslagna uppräkningen

av statsbidragen till inbyggda skolor och enskilda företagsskolor samt bidragsgivningen

till vissa företagsskolor får utskottet erinra om att motioner i motsvarande

syfte behandlades av statsutskottet föregående år. Utskottet avstyrkte

då en uppräkning av bidragen under hänvisning till att dessa frågor borde prövas

av yrkesutbildningsberedningen. Utskottet, som förutsätter att förslag i avsedda

frågor framlägges så skyndsamt som möjligt, har icke funnit anledning frångå

sin tidigare uppfattning. Enligt utskottets mening bör sålunda motionerna I: 397

och II: 476 i de delar, som nu berörts, icke bifallas.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:149 och II: 198 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

II. att motionerna I: 397 och II: 476, i vad de avser dels ändrade

normer för statsbidrag till inbyggda skolor samt till enskilda

företagsskolor inom industri och hantverk, dels normer

för och statsbidrag till företagsskolor inom husligt arbete och

inom handelns områden, icke må bifallas av riksdagen;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 397 och II: 476, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de i statsrådsprotokollet

angivna fallen meddela särskilt beslut om statsbidrag;

b) till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.;

IV. att motionerna 1:393 och 11:475 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

46:o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad. Kungl. Maj:t har (punkt D 56,

s. 292 och 293) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 329 000 kr., vilket innebär en höjning av anslaget

med 39 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Källqvist och

Oscar Carlsson (I: 44) och den andra inom andra kammaren av herr Andersson

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

i Storfors m.jl. (II: 52), i vilka föreslagits att riksdagen vid behandling av åttonde

huvudtiteln, punkt D 56, till Bergsskolan i Filipstad måtte för budgetåret

1965/66 anvisa ett anslag av 10 000 kr. för täckande av lärarkostnader vid gruvmästarkurs.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framförda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 52.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Enligt för bergsskolan i Filipstad gällande statsbidragsbestämmelser utgöres

det bidragsunderlag, som avser kostnader för timlärare och andra tillfälligt anställda

lärare m. m., av ett av Kungl. Maj:t för varje budgetår bestämt belopp.

Detta har för budgetåret 1964/65 bestämts till 69 200 kr. Enligt vad utskottet

erfarit ingår i beloppet också kostnaderna för lärare vid gruvmästarkursen. Det

i motionerna I: 44 och II: 52 avsedda ändamålet synes därigenom vara tillgodosett.

Utskottet finner därför att motionerna ej bör föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 44 och II: 52, till Bidrag till bergsskolan

i Filipstad för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 329 000 kr.

47 :o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 57, s. 293), vilket

innebär en anslagshöjning med 30 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser för utbildning

av elektriska installatörer för budgetåret 1965/66 anvisa

ett förslagsanslag av 125 000 kr.

48 :o) Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 58, s. 294), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurs för utbildning av sysselsättningsoch

arbetsterapeuter för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 86 000 kr.

49:o) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. Kungl.

Maj :t har (punkt D 59, s. 294—296) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 344 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Stefanson m. fl. (I: 397)

och den andra inom andra kammaren av herr Nordgren m.fl. (11:476), i vilka

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

43

hemställts, såvitt nu är i fråga, 1) att statsbidraget för lärlingsutbildning hos

hantverksmästare i yrken med minst tre års lärlingstid höjes från 2 000 kr. till

2 500 kr. (grundbidrag) för lärling som icke tidigare erhållit undervisning i yrket

vid yrkesskola som står under inseende av skolöverstyrelsen, 2) att bidraget, där

lärlingstiden understiger tre men ej två år, höjes från 1 500 kr. till 1 900 kr.,

3) att kursbidraget för teoriundervisning meddelad under ledighet med bibehållen

lön höjes från 1 200 kr. till 1 500 kr., 4) att statsbidraget till lärlingsutbildning

inom muraryrket, byggnadsträarbetaryrket m. m. höjes från 1 100 till 1 500

kr. samt att kurstillägg utgår enligt samma grunder som för lärling hos hantverksmästare

samt 5) att anslaget för främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

uppräknas med erforderligt belopp.

Beträffande motiveringen för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionen I: 397.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 320 000 kr., varav

150 000 kr. på grund av ökat antal bidragsrum och 170 000 kr. på grund av

automatiska utgiftsökningar.

Departementschefen har icke tillstyrkt av överstyrelsen för yrkesutbildning

framlagt förslag om höjning av grundbidragen och kurstilläggen med ca 25 %.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna I: 397 och II: 476 har föreslagits vissa höjningar av grundbelopp

och kurstillägg. Utskottet, som under punkten 45 i det föregående icke ansett sig

böra tillstyrka uppräkning av bidragen till inbyggda skolor och företagsskolor

m. m., är icke heller berett att biträda de i motionerna i anslutning till denna

punkt framförda yrkandena.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:397 och II: 476, såvitt nu är i

fråga, till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m. to. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

3 344 000 kr.

50 :o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 60, s. 296 och 297), vilket innebär en anslagshöjning

med 70 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning av

utförda gesällprov för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av

95 000 kr.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

51 :o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt D 61, s. 297 och 298), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning för

budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Folkhögskolor

52 :o) Bidrag till driften av folkhögskolor. Kungl. Maj:t har (punkt D 62,

s. 299—304) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 36 700 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lundström m.jl. (1:114) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin

m. fl. (II: 145), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta

att ytterligare en folkhögskola utöver departementschefens förslag erhåller

statsbidrag och att anslaget till bidrag till folkhögskolor därvid uppräknas med

151 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och därför till Bidrag till driften

av folkhögskolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 36 851 000

kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru

Olsson (I: 391) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson i Skärstad

m. fl. (II: 459), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1) besluta att för

budgetåret 1965/66 antalet folkhögskolor som åtnjuter statsbidrag till driften

av sin verksamhet utökas med två samt 2) vid sin behandling av Bidrag till

driften av folkhögskolor under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 36 882 700 kr.;

dels en inom andra kammaren av herr Eskel m.jl. väckt motion (11:448), i

vilken hemställts att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1965/66 statsbidrag

skall utgå till ytterligare två folkhögskolor samt att till Bidrag till driften

av folkhögskolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 36 882 700

kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Keijer m. jl. väckt motion (II: 460),

i vilken hemställts att riksdagen beslutar att under budgetåret 1965/66 statsbidrag

må utgå till ytterligare en folkhögskola utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna

samt att riksdagen under åttonde huvudtiteln punkt D 62 anvisar ytterligare

medel för detta behov.

Beträffande motiveringarna för de i motionerna gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 145, II: 459, II: 448 och II: 460.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

45

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 6 129 000 kr., varav —

förutom automatiska kostnadsförändringar — beräknats 2 000 000 kr. till ytterligare

förstärkning av bidragsgivningen till folkhögskolorna, 182 000 kr. för statsbidrag

till ytterligare en folkhögskola, 80 000 kr. till expertmedverkan vid ungdoms-,

studie- och organisationsledarutbildning samt 49 000 kr. till ytterligare

fem kombinerade tjänster som lärare och konsulent.

Departementschefen har i anledning av ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag

om nya grunder för statsbidragsgivningen till folkhögskolorna förklarat att

enligt hans mening förutsättningarna för en omprövning av bidragsvillkoren för

dessa skolor nu föreligger. Överstyrelsens förslag bör emellertid överses och

kompletteras, innan slutlig ställning kan tagas till ändrade principer för bidragsgivningen.

En kompletterande utredning bör kunna genomföras inom sådan tid

att förslag i frågan kan föreläggas 1966 års riksdag. I avvaktan härpå förordas

en höjning av den provisoriska bidragsförstärkningen med 2 000 000 kr. till sammanlagt

5 000 000 kr. budgetåret 1965/66.

Skolöverstyrelsen hade framlagt förslag om statsbidrag till ytterligare två

folkhögskolor. Departementschefen tillstyrker bidrag till endast en ny folkhögskola

under hänvisning bl. a. till att försiktighet bör iakttagas beträffande statligt

stöd till ytterligare folkhögskolor.

Utskottet. Innevarande budgetår utgår statsbidrag till 102 folkhögskolor.

Dessutom uppehåller, enligt vad utskottet erfarit, tre folkhögskolor verksamhet

utan statsbidrag. Av dessa startade en skola arbetsåret 1942/43 men kan, enligt

skolöverstyrelsen, anses uppfylla statsbidragsfordringarna först fr. o. m. arbetsåret

1962/63. En skola startade arbetsåret 1962/63 och kan, likaså enligt skolöverstyrelsen,

fr. o. m. samma år anses uppfylla statsbidragsfordringarna. Den

tredje skolan slutligen startade hösten 1964. Huruvida denna skola uppfyller

statsbidragsfordringarna har ännu ej bedömts av nämnda myndighet.

I motionerna 1:114 och 11:145, 1:391 och 11:459, 11:448 samt 11:460 har

föreslagits att statsbidrag skall få utgå till en folkhögskola utöver vad departementschefen

föreslagit. I sammanhanget vill utskottet erinra om att statsutskottet

redan vid 1961 års riksdag uttalade att försiktighet borde iakttagas vid inrättande

av nya folkhögskolor. Detta uttalande har i anledning av motioner om

statsbidrag till folkhögskolor understrukits vid såväl 1962 som 1963 års riksdagar.

Utskottet vill ånyo framhålla vikten av att försiktighet iakttages vid inrättande

av nya folkhögskolor särskilt med hänsyn till önskvärdheten av att större erfarenhet

vinnes beträffande verkningarna av de beslutade skolreformerna. Med

hänsyn till vad nu sagts finner sig utskottet icke böra tillstyrka förslagen i ovannämnda

motioner.

Såsom statsutskottet tidigare framhållit är en mera allmän, permanent förstärkning

av statsbidraget till folkhögskolorna ytterst angelägen. Utskottet

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

noterar därför med största tillfredsställelse att förslag om ändrat bidragssystem

beräknas kunna föreläggas 1966 års riksdag.

Vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:114 och 11:145, 1:391 och 11:459,

II: 448 samt II: 460, i vad de avser statsbidrag till en folkhögskola

utöver Kungl. Maj:ts förslag, icke må bifallas av riksdagen;
II.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:114 och II: 145,1: 391 och

11:459, 11:448 samt 11:460, samtliga motioner såvitt nu är i

fråga, till Bidrag täl driften av folkhögskolor för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 36 700 000 kr.

53 :o) Bidrag till arvoden åt skolläkare vid folkhögskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt D63, s. 304), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid

folkhögskolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 49 000 kr.

Investeringsbidrag

54 :o) Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet m. m.

Kungl. Maj :t har (punkt D 64, s. 305—310) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 145 000 000 kr.,

vilket innebär en höjning av anslaget med 16 000 000 kr.

Departementschefen har under förevarande anslag behandlat investeringsramarna

för byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet och yrkesskolväsendet

i ett sammanhang.

För den kommande treårsperioden — dvs. budgetåren 1965/68 — har, beträffande

grundskolan, riksdagen år 1962 godtagit en plan för investeringarna,

enligt vilken det totala investeringsutrymmet beräknats till 825 milj. kr. Skolöverstyrelsen

anser sig i dagens läge inte böra räkna med en snävare ram än

1 140 milj. kr. för de nämnda budgetåren. För gymnasiets och fackskolans del

har för samma period de nödvändiga investeringarna i skollokaler beräknats

till 385 milj. kr. Med utgångspunkt i gällande planer och, beträffande yrkes
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

47

skolorna, aktuell investeringsram kan investeringsbehovet beräknas icke oväsentligt

överstiga 1 400 milj. kr.

Investeringsverksamheten för skolväsendet i dess helhet kommer således att

under de närmaste åren ta i anspråk en betydande del av de reala resurserna i

samhället. Vidare bör framhållas att investeringarna i anläggningar för högre

utbildning och forskning de närmaste åren kommer att öka mycket starkt och

nå upp till, kanske överstiga 150 milj. kr. per år.

Departementschefen betraktar det som nödvändigt att i jämförelse med de

1962 godtagna planerna öka investeringsramen för grundskolebyggnader. Det är

å andra sidan av samhällsekonomiska skäl inte möjligt att fullt ut genomföra

skolöverstyrelsens förslag om en till 380 milj. kr. höjd investeringsram.

För grundskolans del beräknas därför en investeringsram av 350 milj. kr.,

vilket belopp bör fördelas med 270 milj. kr. på permanenta och 80 milj. kr. på

provisoriska anläggningar. I jämförelse med den av riksdagen godtagna investeringsplanen

är detta en ökning av ramen med 25 milj. kr. För gymnasiet och

fackskolan räknas med en investeringsram av 115 milj. kr. för permanenta

byggnader. Investeringsramen för yrkesskolanläggningar bör enligt departementschefen

utgöra 80 milj. kr., varav 60 milj. kr. för permanenta och 20 milj. kr.

för provisoriska anläggningar.

I sammanhanget erinras om vad i prop. 1964:171 uttalats rörande jämkningar

i fördelningen av investeringsramarna för skilda skolbyggnadsändamål.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Att ändamålsenliga skollokaler står till förfogande i erforderlig omfattning är

enligt utskottets mening en väsentlig förutsättning för genomförande av grundskolereformen.

Utskottet har bl. a. med hänsyn härtill intet att erinra mot den

föreslagna avvägningen mellan de olika investeringsändamålen. Då det emellertid

synes angeläget att trots kostnadshöjningarna tillgodose det lokalbehov för

grundskolan, som avsågs i 1962 års investeringsplan, förutsätter utskottet, att

åtgärder vidtages för att ytterligare höja investeringsramen för grundskolebyggnader

och anslagsbeloppet, så snart samhällsekonomiska skäl gör detta möjligt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten inom det

allmänna skolväsendet för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 145 000 000 kr.

55 :o) Bidrag till elevhemebyggnader inom det allmänna skolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 65, s. 310 och 311), vilket innebär

en anslagshöjning med 500 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till elevhemebyggnader inom

det allmänna skolväsendet för budgetåret 1965/66 anvisa ett

förslagsanslag av 2 500 000 kr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

56 :o) Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt D 66, s. 311), vilket innebär en

anslagsminskning med 300 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten

för folkskoleväsendet för budgetåret 1965/66 anvisa ett

förslagsanslag av 2 400 000 kr.

57:o) Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 67, s. 311 och 312), vilket innebär

en anslagsminskning med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bostäder för lärare inom det

obligatoriska skolväsendet för budgetåret 1965/66 anvisa ett

förslagsanslag av 350 000 kr.

58:o) Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor. Kungl. Maj:t har

(punkt D 68, s. 312—316) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att medgiva statsbidrag till byggnadsarbeten m. m. vid Sveriges Juvelerareoch

Guldsmedsförbunds yrkesskola i Stråisnäs samt vid Sveriges Urmakare- och

Optikerförbunds yrkesskola i Borensberg, dels ock till Bidrag till byggnadsarbeten

m. m. vid yrkesskolor för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

50 600 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Johan Olsson och

Svanström (I: 395) samt den andra inom andra kammaren av herr Skoglösa m. fl.

(II: 481), i vilka föreslagits att till Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor

för budgetåret 1965/66 anvisas ett förslagsanslag av 56 800 000 kr. samt

att statsbidrag utgår jämväl till komplettering av stadigvarande undervisningsmateriel

vid yrkesskolorna intill ett belopp av 3 000 000 kr., vilket belopp är inräknat

i ovan föreslagna anslagshöjning.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionen I: 395.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3 600 000 kr., varav

1 000 000 kr. till anskaffande av stadigvarande undervisningsmateriel.

Departementschefen har, såsom framgår av vad som anförts under punkten

54 i det föregående, för yrkesskolbyggnader beräknat en investeringsram av

80 000 000 kr., vilket belopp jämfört med budgetåret 1964/65 innebär oförändrad

investeringsram och i förhållande till överstyrelsens för yrkesutbildning

förslag en minskning med 20 000 000 kr. Departementschefen har vidare icke

tillstyrkt överstyrelsens förslag om statsbidrag till komplettering av stadigvarande

undervisningsmateriel.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

49

Bemyndigandet att medgiva statsbidrag till byggnadsarbeten vid guldsmedsskolan

i Stråisnäs och urmakar- och optikerskolan i Borensberg avser enskilda

yrkesskolor. Då båda skolorna är de enda i sitt slag i landet, föreligger enligt

departementschefens mening starka skäl för den förordade statsbidragsgivningen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

I motionerna I: 395 och II: 481 har föreslagits höjd investeringsram och ökat

anslag för yrkesskolbyggnader samt statsbidrag till anskaffande av kompletterande

undervisningsmateriel vid yrkesskolorna.

Beträffande förslaget om höjd investeringsram och ökat anslag för yrkesskolbyggnader,

vilka åtgärder i och för sig kan synas motiverade, vill utskottet

hänvisa till vad utskottet anfört under punkten 54 i det föregående. Under

åberopande av vad där sagts samt med hänsyn till vad i propositionen 1964:171

och tidigare uttalats rörande jämkningar i fördelningen av investeringsramarna

för olika skolbyggnadsändamål avstyrker utskottet bifall till motionerna i de

delar, som nu berörts.

I fråga om den i motionerna föreslagna bidragsgivningen till komplettering

av stadigvarande undervisningsmateriel vid yrkesskolorna vill utskottet erinra

om att riksdagen vid höstsessionen 1964 tagit ställning till hithörande frågor.

Enligt utskottets mening bör övervägandena om en utökad bidragsgivning till

stadigvarande undervisningsmateriel ske med hänsynstagande till hela det gymnasiala

stadiet. Utskottet är sålunda icke berett att tillstyrka det förslag i här

avsett syfte, som framlagts i motionerna I: 395 och II: 481.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva

statsbidrag till byggnadsarbeten m. m. vid Sveriges Juvelerareoch

Guldsmedsförbunds yrkesskola i Strålnäs samt Sveriges

Urmakare- och Optikerförbunds yrkesskola i Borensberg;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 395 och II: 481, till Bidrag täl

byggnadsarbeten to. to. vid yrkesskolor för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 50 600 000 kr.

59:o) Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt D 09, s. 316 och 317), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 500 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kr.

60 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer att framdeles avgiva utlåtande i

fråga om Kungl. Maj:ts under följande punkter framställda förslag, nämligen

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1065. 6 samt. Nr 66

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

punkten D 15: Grundskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

elevhem eller enskilda hem

punkten D 16: Grundskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

punkten D 17: Grundskolor m. m.: Bidrag till pedagogisk utrustning m. m.

punkten D 22: Statens blindskolor m. m.: Avlöningar

punkten D 23: Statens blindskolor m. m.: Omkostnader

punkten D 24: Statens dövskolor m. m.: Avlöningar

punkten D 25: Statens dövskolor m. m.: Omkostnader

punkten D 26: Statens dövskolor m. m.: Engångsanskaffning av utrustning

m. m.

punkten D 27: Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn

punkten D 28: Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 22 april 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,

Axel Andersson, Rikard Svensson, Mårtensson, Bertil Petersson, Herbert Larsson,

Rönnberg, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson, Wallmark, Nyman och

Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Karlsson i Olofström, Larsson i

Hedenäset, Turesson, Bergman, Nihlfors, fröken Olsson, herrar Arvidson, Carbell,

Fagerlund, Nelander, Eskel, Mattsson, Källstad och Jönsson i Arlöv;

dock att herr Johan Olsson deltagit i stället för herr Thorsten Larsson vid

behandlingen av punkterna 45—60.

Reservationer

1) vid punkten 11 (Pedagogiskt utvecklingsarbete)

a) av herrar Boman, Axel Andersson, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Nelander, Mattsson och Källstad, vilka

ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »I de» och

slutar med »föreslagna anslagshöjningarna», bort ha följande lydelse:

»Det pedagogiska utvecklingsarbetet ingår såsom en mycket viktig del i strävandena

att höja undervisningens effektivitet och skolväsendets allmänna kvalitet.

Såsom framhållits i motionerna 1:114 och II: 145, 1:275 och II: 330 samt

II: 444 är en utökad forsknings- och försöksverksamhet på det pedagogiska och

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

51

psykologiska området därför av största vikt. Utskottet vill i sammanhanget

exempelvis framhålla angelägenheten av forskning rörande lagundervisning och

individualiseringsmetoder. Mot denna bakgrund finner utskottet den av departementschefen

förordade anslagsökningen otillräcklig. Utskottet förordar salunda,

att anslaget till Pedagogiskt utvecklingsarbete i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag uppräknas med 940 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:114 och II: 145 samt II: 444 ävensom med

bifall till motionerna I: 275 och II: 330, förstnämnda två motioner

såvitt nu är i fråga, till Pedagogiskt utvecklingsarbete för

budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 3 950 000

kr.;»

b) av herrar Wallmark, Strandberg, Bohman och Turesson, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Med anledning»

och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Såsom i motionerna 1:174 och II: 195 framhållits utgör den förhållandevis

ringa tillgången på personal, lämpad för uppgifterna inom det pedagogiska utvecklingsarbetet,

en faktor som i samband med hithörande frågor verkar begränsande

på utvidgningsmöjligheterna. Tillräckligt underlag saknas emellertid

för bedömning av denna faktors inverkan på skolöverstyrelsens möjligheter att

rationellt utnyttja det belopp, skolöverstyrelsen begärt. Utskottet finner bl. a.

med hänsyn härtill den i motionerna föreslagna undersökningen befogad och tillstyrker

sålunda bifall till motionerna såvitt nu är fråga.»

dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:174 och

II: 195, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om utredning och förslag till nästa års riksdag i syfte att

intensifiera utvecklingsarbetet på det pedagogiska området.»

2) vid punkten H (Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor

m. m.)

a) av herrar Boman, Axel Andersson, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Nelander, Mattsson och Källstad,

vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »I motionerna

1:114» och slutar med »denna del», bort ha följande lydelse:

»Bristen på behöriga lärare är, såsom i motionerna 1:114 och 11:145 framhållits,

utomordentligt allvarlig. Situationen kan på många ställen klaras upp

endast genom att de ordinarie lärarna åtager sig betydande övertidstjänstgöring.

Alla åtgärder som främjar att lärarna befrias från olika rutinarbeten och mer

kan ägna sina krafter åt pedagogisk verksamhet bör i ett sådant läge vidtagas.

Utskottet förordar därför den i motionerna föreslagna höjningen av an
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

slaget till skrivhjälp åt lärarna i avvaktan på en kartläggning av det lokala behovet

och förslag till anslagsprinciper. Utskottet tillstyrker motionerna i denna

del.»

dels att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:114 och II:

145, såvitt nu är i fråga, besluta att anslaget till skrivhjälp åt

lärare på grundskolans högstadium skall ökas med 200 000 kr.;»

dels ock att utskottets hemställan under II. — under förutsättning av bifall

till yrkandet beträffande I. — bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:114 och II: 145, såvitt nu är

i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om grunderna för

statens bidrag till driftkostnaderna för Kristofferskolan;

b) till Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor

m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

1 430 200 000 kr.;»

b) av herrar Boman, Axel Andersson, T hor sten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Nelander, Mattsson och Källstad,

vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 14 börjar med »Beträffande

det» och på s. 15 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:114 och II: 145 har framhållits att det är angeläget att för

bedömningen i framtiden få en samlad överblick över grundskolans situation i

fråga om personella och materiella resurser. Utskottet, som instämmer i denna

synpunkt, anser i likhet med motionärerna att en sådan översiktlig kartläggning

bör göras snarast möjligt av skolöverstyrelsen. Härvid bör den ovan åsyftade

planen för utvidgning av anordningen med skrivhjälp åt lärarna särskilt uppmärksammas.

Om de problem, som föreligger i här avsedda hänseenden, icke på

ett tidigt stadium observeras, finnes enligt utskottets mening risk för att lösningen

av problemen medför större svårigheter och kostnader än vad som behöver

vara fallet. Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motionerna i här berört

avseende.»

dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 114 och

II: 145, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att under läsåret

1965/66 göra en kartläggning av grundskolans läge i fråga om

personal, lokaler, läroböcker och andra hjälpmedel, angivande

i vilken utsträckning brister föreligger, samt anhålla att Kungl.

Maj:t i 1966 års statsverksproposition redovisar denna kartläggning

och framlägger förslag för ett planmässigt tillgodoseende

av föreliggande behov;»

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965 53

c) av herrar Boman, Axel Andersson, Nyman, Nihlfors, Neländer och Källstad,

vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »I nämnda»

och slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:

»Stora förhoppningar ställs i alla sammanhang på de pedagogiska hjälpmedlen,

såväl i grundskolan som i de nya skolformer, som håller på att växa fram på det

gymnasiala stadiet. De senaste årens upprustning med hjälpmedel har också lett

till större möjligheter för lärarna att på ett riktigt sätt använda dessa hjälpmedel

i undervisningen. Så har exempelvis utnyttjandet av s. k. lärobokspaket ökat

väsentligt. Att samla skolans olika hjälpmedel till en enhet, en hjälpmedelscentral,

ter sig då naturligt. Såsom motionsvis framhållits bör dessa centraler ledas

av särskilda befattningshavare. Frågan om en adekvat utbildning för dessa befattningshavare

bör enligt utskottets mening bli föremål för en förutsättningslös

utredning. Då skolans bibliotek utgör en viktig och nödvändig del av skolans

hjälpmedel, bör frågan om skolbiblioteksverksamheten kunna lösas provisoriskt

i avvaktan på resultatet av åsyftade utredning. Den av skolöverstyrelsen

föreslagna obligatoriska pedagogiska biblioteksverksamheten i grundskolan finner

utskottet i likhet med motionärerna värdefull. Grunderna för statligt bidrag

till verksamheten bör emellertid ytterligare utredas. Utskottet tillstyrker därför

motionerna 1:114 och II: 145 i dessa hänseenden.»

dels ock att utskottets hemställan under IV. och V. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:114 och

II: 145, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t på grundval av skolöverstyrelsens förslag

skyndsamt utarbetar förslag till grunder för statligt bidrag

till pedagogisk skolbibliotekstjänstgöring i grundskolan samt

att dessa förelägges 1965 års höstriksdag;

V. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:114 och

II: 145, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om utredning angående utbildning av för skolväsendets

hjälpmedelsinstitutioner lämplig personal;»

d) av herrar Wallmark, Strandberg, Bohman och Turesson, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 15 börjar med »Vidkommande

det» och på s. 16 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»En minskning av elevantalet i klasserna är såsom framhållits i motionerna

I: 174 och II: 195 en av de viktigaste åtgärderna för att förverkliga intentionerna

i läroplanen för grundskolan med avseende på bl. a. individualiseringen av undervisningen.

Färre elever i klassen möjliggör också ett gott samarbete mellan

skola och hem i de enskilda fallen. En nära nog självklar konsekvens av ett

minskat antal elever per klass är vidare en förbättring av disciplinsituationen.

Bl. a. med hänsyn till vad nyss sagts anser utskottet ett minskat antal elever

per klass vara så betydelsefullt att de ökade kostnader och det ökade behov av

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

lärare detta medför ej bör få hindra en sådan reform. Då en dylik åtgärd emellertid

kräver ändringar i den långsiktiga planeringen på lärarutbildningsområdet

inskränker sig utskottet till att i enlighet med motionärernas förslag förorda att

riksdagen uttalar att elevantalet i klass på grundskolans mellan- och högstadium

i princip skall vara 25 samt hemställer att lärarutbildningssakkunniga ålägges

att utarbeta tidsplan för reformens genomförande.»

dels ock att utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:

»VIII. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:174 och

II: 195, såvitt nu är i fråga, besluta dels att delningstalet i klasserna

på grundskolans mellan- och högstadium skall vara 25,

dock att tills vidare delningstalen må utgöra högst 30, dels att i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

uppdraga åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga att efter företagen

utredning avge förslag till tidsplan för sänkning av delningstalen;»
e)

av herr Thorsten Larsson

3) vid punkten 15 (Grundskolor m. m.: Särskilt stöd åt undervisningen i rikets

nordligaste gränsorter m. m.) av herr Larsson i Hedenäset

4) vid punkten 19 (Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar)

a) av herrar Boman, Axel Andersson, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,

Walhnark, Nyman, Strandberg, Bohman, Larsson i Hedenäset, Turesson,

Nihlfors, Nelander, Mattsson och KäUstad, vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 26, som börjar med »Utskottet

avstyrker» och slutar med »och II: 145», bort ha följande lydelse:

»Bristen på behöriga lärare är, såsom i motionerna 1:114 och II: 145 framhållits,

så stor att situationen vid många skolor kan klaras endast genom att de ordinarie

lärarna åtager sig betydande övertidstjänstgöring. Alla åtgärder som

främjar att lärarna befrias från olika rutinarbeten och mer kan ägna sina krafter

åt pedagogisk verksamhet, bör därför vidtagas. En mycket kraftig höjning

av anslaget till skrivhjälp åt lärarna vore således motiverad. För att en sådan

skall kunna ges avsedd effekt, kräves emellertid en kartläggning av det lokala

behovet och förslag till anslagsprinciper. Då en sådan plan ej föreligger, inskränker

utskottet sig till att förorda den i motionerna föreslagna höjningen av ifrågavarande

anslag.

Även rektorernas arbetsbörda är utomordentligt pressad. De administrativa

göromålen är ofta så omfattande att rektorerna ej har möjlighet att ägna sig åt

sina pedagogiska uppgifter i den omfattning som vore önskvärd. Då den hittillsvarande

försöksverksamheten med sekreterare i Ag 17 och ställföreträdande

rektor enligt vad skolöverstyrelsen meddelat har givit goda erfarenheter, synes

en utvidgning av verksamheten i enlighet med det motionsvis framförda förslaget

vara motiverad. Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motionerna 1:114 och

II: 145, såvitt nu är i fråga.»

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

55

dels att utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:114 och

II: 145, såvitt nu är i fråga, besluta att anslaget till skrivhjälp

åt lärare vid statliga allmänna gymnasier skall ökas med

200 000 kr.;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:114 och

II: 145, såvitt nu är i fråga, besluta att anslaget till försöksverksamheten

med sekreterare i Ag 17 på rektorsexpeditionerna

och ställföreträdande rektor skall ökas med 526 000 kr.;»

dels ock att utskottets hemställan under IV. — under förutsättning av bifall

till yrkande beträffande I. och II. — bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall å motionerna 1:114 och II: 145 ävensom med

avslag å motionerna 1:153 och II: 206, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga,

a) besluta att statens kompletteringsgymnasium skall upphöra

med utgången av juni 1965;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för de statliga allmänna gymnasierna m. m. i enlighet med vad

i statsrådsprotokollet föreslagits;

c) godkänna följande avlöningsstat för de statliga allmänna

gymnasierna m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 108 637 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 2 164 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................... 56 122 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 77 985 600

Summa kr. 244 908 600

Särskilda uppbördsmedcl

Avkastning av donationer från kronan m. m..... 37 600

Nettoutgift kr. 244 871 000

d) till Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 244 871 000 kr.;»

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

b) av herrar Boman, Axel Andersson, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,

Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors, Nelander, Mattsson och Källstad,

vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 26 börjar med »I nyssnämnda»

och på s. 27 slutar med »riksdagens åtgärd», bort ha följande lydelse:

»I nyssnämnda motioner 1:162 och II: 196 har även framförts förslag om särskild

utredning med uppgift att skyndsamt göra en samlad översyn av hela

vuxenutbildningsområdet, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas de krav

som nu och i framtiden ställs i fråga om vuxenutbildningens organisation, kapacitet

och målsättning samt frågan om effektivt studiesocialt stöd till de vuxenstuderande.

Utskottet delar helt motionärernas uppfattning att kraftfulla åtgärder

bör vidtagas i syfte att underlätta utbildning och fortbildning för vuxna. Såsom

även framhållits i motionerna är ett flertal utredningar för närvarande sysselsatta

med frågor, som berör vuxenutbildningen. I detta sammanhang vill utskottet

framhålla, att gymnasieutredningen anmält att den icke kommer att närmare

ingå på den tekniska utformningen av det studiesociala stödet åt vuxna. Det

synes då utskottet vara riktigt att en särskild utredning tillkallas för att såsom

en första arbetsuppgift skyndsamt utreda frågan om och framlägga förslag till

reformering av studiehjälpen till elever vid olika former av vuxenutbildning.

Denna utredning bör lämpligen därefter — sedan olika nu arbetande utredningar

framlagt sina förslag och därav föranledda detaljändringar genomförts —

kunna verkställa en sådan sammanfattande översyn, som avses i motionerna.

Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna 1:162 och II: 196, i vad de

avser en särskild utredning för en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet.

»

dels ock att utskottets hemställan under VII. bort ha följande lydelse:

»VII. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:162 och

II: 196, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om tillkallande av särskild utredning i fråga om studiehjälpen

vid vuxenutbildning och för en samlad översyn av

hela vuxenutbildningsområdet;»

c) av herrar Wallmark, Strandberg, Bohman och Turesson, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Beträffande

det» och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner angeläget att elevantalet per klass i gymnasiet och fackskolan

reduceras. Varken rådande lärarbrist eller ekonomiska överväganden bör

i längden få hindra en sådan åtgärd. Utskottet delar sålunda de i motionerna

I: 404 och II: 457 framförda synpunkterna rörande elevantalet i klass. Såsom i

motionerna framhållits måste emellertid genomförandet av det lägre delningstalet

i praktiken bero på hur snabbt lärarutbildningskapaciteten kan höjas, varvid

även samhällsekonomiska hänsynstaganden kommer in i bilden. Det är därför

enligt utskottets mening lämpligt att 1960 års lärarutbildningssakkunniga

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

57

ålägges att utarbeta förslag till tidsplan för beslutets genomförande. Utskottet

tillstyrker sålunda bifall till motionerna I: 404 och II: 457, såvitt nu är i fråga.»

dels ock att utskottets hemställan under VIII. bort ha följande lydelse:

»VIII. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:404 och

II: 457, såvitt nu är i fråga, besluta att delningstalet för elevantalet

i klasserna inom gymnasiet och fackskolan skall vara

25, dock att tills vidare delningstalet må utgöra högst 30, samt

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

uppdraga åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga att efter företagen

utredning avge förslag till tidsplan för sänkning av delningstalen;»
d)

av herrar Wallmark, Strandberg, Bohman och Turesson, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 27 börjar med »I motionerna

I: 404» och på s. 28 slutar med »nu berörts», bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:404 och 11:457 hemställes också om utredning för att belysa

för- och nackdelar med en absolut respektive relativ betygsättning i gymnasiet

och fackskolan. Enligt utskottets mening är detta yrkande väl motiverat. Gymnasieutredningens

framställning i detta hänseende bygger i huvudsak på äldre

utredningar, medan de erfarenheter som vunnits i den obligatoriska skolan ej

blivit föremål för de metodiska undersökningar, som varit befogade. I de olika

remissyttrandena har också framkommit mycket delade meningar på detta område.

Även denna omständighet talar enligt utskottets mening för en genomgripande

översyn av betygsfrågan. Utskottet tillstyrker alltså bifall till motionerna

i denna del.»

dels ock att utskottets hemställan under IX. bort ha följande lydelse:

»IX. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 404 och

11:457, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en utredning med uppgift

att belysa för- och nackdelar med en betygsättning på

absolut respektive relativ grundval inom gymnasiet och fackskolan;»
-

e) av herrar Boman, Axel Andersson, Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,

Wallmark, Nyman, Strandberg, Bohman, Larsson i Hedenäset, Turesson, Nihlfors,

Nelander, Mattsson och Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Vidkommande

det» och slutar med »denna del», bort ha följande lydelse:

»Ämnesträngseln vid de gymnasiala skolformerna har orsakat att ämnet religionskunskap

ej kunnat tillmätas det önskvärda utrymmet. Den vikt utskottet

tillmäter religionsorienteringen i gymnasium och fackskola föranleder därför

utskottet att i anledning av motionerna 1:404 och 11:457, såvitt nu är i fråga,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

hos Kungl. Maj:t begära en prövning av möjligheterna till ytterligare förstärkning

av religionskunskapens utrymme och innehåll vid gymnasium och fackskola.

»

dels ock att utskottets hemställan under X. bort ha följande lydelse:

»X. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:404 och

11:457, såvitt nu är fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

prövning av möjligheterna till ytterligare förstärkning av religionskunskapens

ställning.»

5) vid punkten 25 (Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor) av herrar

WaUmark, Nyman, Strandberg, Bohman, Turesson, Nihlfors och Nelander, vilka

ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 386 och II: 483 samt

att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening finnes icke något skäl för att de internatskolor, som

angivits i motionerna 1:386 och 11:483, skall bedriva sin verksamhet under

sämre villkor i statsbidragshänseende än de internatskolor, som nu åtnjuter bidrag

ur förevarande anslag. Utskottet, som vill understryka den betydelsefulla

uppgift som nu befintliga internatskolor fyller från både social och pedagogisk

synpunkt, tillstyrker därför de förändringar i statsbidragshänseende m.m., som

föreslagits i nämnda motioner.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 386 och

II: 483, såvitt nu är i fråga, besluta att från förevarande anslag

skall utgå statsbidrag till Solbacka läroverk, Sigtunaskolan,

Restenässkolan, Viggbyholmsskolan och Mariannelundsskolan

enligt kungörelsen den 23 april 1964 (SFS 1964: 137) samt till

Estniska gymnasiet med 44 000 kr.;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 386 och II: 483, såvitt nu är i

fråga, till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 18 005 000 kr.»

6) vid punkten 27 (Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m.)

a) av herrar Wallmark, Nyman, Strandberg, Bohman, Turesson, Nihlfors och

Nelander, vilka under förutsättning av bifall till reservationen 5) ansett

deh att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 33, som börjar med »Under

hänvisning» och slutar med »särskilt uttalande», bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som alltså icke ansett sig böra tillstyrka bidrag ur förevarande

anslag till ytterligare internatskolor, förordar, under hänvisning till vad därom

anförts under punkten 25 i det föregående, bifall till det i motionerna I: 386 och

11:483 framförda förslaget att detta anslag icke skall uppföras i riksstaten för

budgetåret 1965/66.»

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965 59

dels ock att utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna 1:270 och 11:328, 1:371 och 11:470 samt 11:200

ävensom med bifall till motionerna I: 386 och II: 483, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, besluta att anslaget Privatskolor:

Bidrag till vissa internatskolor m. m. icke skall uppföras i riksstaten

för budgetåret 1965/66.»

b) av herr Boman

7) vid punkten A5 (Bidrag till driften av lokala yrkesskolor) av herrar Boman,

Axel Andersson, Nils-Eric Gustafsson, Wallmark, Nyman, Strandberg, Johan

Olsson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Turesson, Nihlfors, Neländer, Mattsson

och Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 41, som börjar med »Med anledning»

och slutar med »icke bifallas», bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 397 och II: 476 har föreslagits en uppräkning av statsbidraget

till inbyggda skolor och före tagsskolor med 25%. överstyrelsen för yrkesutbildning

föreslog redan i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 en

dylik höjning av bidraget till dessa skolor med hänsyn till löneutvecklingen sedan

nuvarande bidragsbelopp fastställdes år 1958. Framställningen har på nytt

upprepats i överstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1965/66. Utskottet

finner det skäligt att huvudmännen för ifrågavarande skolor genom en justering

av bidragsbeloppen erhåller kompensation för de automatiska kostnadsökningarna.

Ett bifall till motionärernas förslag kan också väntas stimulera till ökade insatser

i fråga om yrkesutbildningen inom näringslivet. Att en sådan ökning är

önskvärd understrykes också av statsrådet Edenmans uttalanden i direktiven

till yrkesutbildningsberedningen ’att det sannolikt blir nödvändigt att i större

utsträckning än hittills ta näringslivets resurser i anspråk för yrkesutbildningen’.

Enligt utskottets mening bör denna möjlighet att stimulera yrkesutbildningen

inom näringslivet tillvaratagas. En höjning av bidragsbeloppen i enlighet

med motionärernas förslag kan väntas medföra en kostnadsökning av ca

5 000 000 kr. och förevarande anslag bör därför såsom yrkats i motionerna I: 397

och 11:476 uppräknas med nämnda belopp.»

dels att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 397 och

II: 476, såvitt nu är i fråga, besluta om dels ändrade normer för

statsbidrag till inbyggda skolor samt enskilda företagsskolor

inom industri och hantverk, dels normer för och statsbidrag till

företagsskolor inom husligt arbete och handelns område i enlighet

med vad i motionerna föreslagits;»

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

dels ock att utskottets hemställan under III. — under förutsättning av bifall

till yrkandet beträffande II. — bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 397 och II: 476, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de i statsrådsprotokollet

angivna fallen meddela särskilt beslut om statsbidrag;

b) till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 000 kr.;»

8) vid punkten 49 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m. m.) av herrar Boman, Axel Andersson, Nils-Eric Gustafsson, Wallmark, Nyman,

Strandberg, Johan Olsson, Bohman, Larsson i Hedenäset, Turesson, Nihlfors,

Neländer, Mattsson och Källstad, vilka ansett att utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:397 och 11:476 har föreslagits höjningar av grundbidrag och

kurstillägg i enlighet med överstyrelsens för yrkesutbildning förslag. Utskottet

anser det angeläget, att statsbidraget till lärlingsutbildningen med hänsyn till de

allmänna kostnadsökningarna höjes i enlighet med vad som föreslagits i nämnda

motioner. Enligt utskottets mening måste man från statens sida medverka till

att dessa statsbidrags realvärde bibehålies. Ett genomförande av förslagen om

höjning av grundbidrag och kurstillägg kan väntas medföra en kostnadsökning

av ca 350 000 kr. och förevarande anslag bör därför uppföras med ett belopp av

3 694 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 397 och II: 476, såvitt nu är i fråga, till Främjande

av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 694 000 kr.»

9) vid punkten 52 (Bidrag till driften av folkhögskolor) av herrar Boman, Axel

Andersson, Nils-Eric Gustafsson, Nyman, Johan Olsson, Larsson i Hedenäset,

Nihlfors, Neländer, Eskel, Mattsson och Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 45, som börjar med »I motionerna

I: 114» och slutar med »ovannämnda motioner», bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:114 och 11:145, 1:391 och 11:459, 11:448 samt 11:460 har

föreslagits att statsbidrag skall få utgå till ytterligare en folkhögskola utöver

vad departementschefen föreslagit samt att förevarande anslag på grund härav

skall uppräknas. Med hänsyn dels till att två folkhögskolor uppfyller fordringarna

för statsbidrag fr. o. m. arbetsåret 1962/63, dels till de stora ekonomiska

svårigheter, under vilka folkhögskolor utan statsbidrag måste arbeta, tillstyrker

utskottet att statsbidrag i enlighet med förslaget i motionerna må utgå till en

folkhögskola utöver vad departementschefen föreslagit. Utskottet vill emellertid

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1965

61

i anslutning till vad statsutskottet tidigare uttalat understryka att försiktighet

torde böra iakttagas vid inrättande av nya folkhögskolor.»

dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:114 och

11:145, 1:391 och 11:459, 11:448 samt 11:460, såvitt nu är i

fråga, besluta att för budgetåret 1965/66 medgiva statsbidrag

till en folkhögskola utöver Kungl. Maj:ts förslag;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 391 och II: 459, II: 448 samt II: 460 ävensom

med bifall till motionerna 1:114 och II: 145, såvitt nu är i fråga,

till Bidrag till driften av folkhögskolor för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 36 851 000 kr.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1965/66 till skolväsendet. a1 i texten