Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret 1965/66 m. m.

1965-04-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:73, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret 1965/66 m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 73 år 1965

Nr 73

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret

1965/66 m. m.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under sjätte huvudtiteln (bilaga 8,

punkt D 15) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1965/66 till Bidrag till handelshamnar och farleder

beräkna ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 44, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

5 mars 1965, föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet

förordade riktlinjer för utbyggnad av Säffle kanal, dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att godkänna i statsrådsprotokollet redovisad överenskommelse mellan

staten och Billeruds aktiebolag, dels ock till Bidrag till handelshamnar

och farleder för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade chefen för kommunikationsdepartementet

den 25 oktober 1962 direktören L. Lokrantz att i

egenskap av sakkunnig inom kommunikationsdepartementet uppta förhandlingar

rörande frågan om ombyggnad av Säffle kanal med berörda intressenter.

Den sakkunnige, vilken arbetat under benämningen Säffle kanalutredning,

avlämnade den 26 maj 1964 betänkandet Frågan om en ombyggnad

av Säffle kanal (Stencil K 1964: 3). Till betänkandet har fogats en

preliminär överenskommelse med Billeruds aktiebolag om avlösning av ett

år 1948 mellan staten och bolaget ingånget avtal rörande ombyggnad av

Säffle kanal.

I propositionen lämnas redogörelser för dels tidigare utredningar m. m.,

dels ock Säffle kanalutredning (s. 3—10).

Beträffande remissyttranden får utskottet hänvisa till propositionen (s.

10—12).

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit, att anslaget för budgetåret 1965/66 uppföres

med 2 milj. kr.

Departementschefen har anfört följande.

Genom Säffle kanal finns en sammanhängande sjöled mellan Arvika och

Vänern. Farleden är ca 80 km lång. Vid Säffle finns, förutom en damm för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73 år 1965

9

reglering av vattenståndet i farleden ovanför staden, kanalens enda sluss.

I kanalen kan framföras fartyg med en längd av 32 m, en bredd av drygt

7 m och ett djupgående av 3 m, vilket motsvarar en lastförmåga av maximalt

ca 300 ton. Sedan Trollhätte kanal i början av detta århundrade byggts om

för trafik med fartyg med en lastförmåga av drygt 2 000 ton, har frågan om

en modernisering av Säffle kanal aktualiserats i olika sammanhang.

År 1948 fattade statsmakterna principbeslut om att en ombyggnad av

Säffle kanal skulle komma till stånd så snart de penningpolitiska förhållandena

medgav. Enligt planerna skulle farledsdjupet på sträckan Vänern—

Säffle ökas till 3,9 in, vilket skulle medge passage för fartyg med ett djupgående

av 3,6 m. Frågan om fördjupning av den återstående delen av kanalen

skulle utredas ytterligare. I sammanhanget godkändes ett avtal med

Billeruds aktiebolag, i vilket staten förband sig att bygga ut kanalen mot

att bolaget lämnade bidrag härtill med 500 000 kr. Vidare utlovade dåvarande

Säffle köping att bidra med 100 000 kr. till utbyggnaden. Staten förvärvade

också aktiemajoriteten i Seffle kanalbolag. Kanalens drift och förvaltning

överfördes till vattenfallsstyrelsen och sammanslogs sedermera med

förvaltningen av Trollhätte kanal.

Vattenfallsstyrelsen fick därefter i uppdrag att utreda omfattningen av

den utbyggnad av kanalen som slutligt borde ske. Styrelsen redovisade resultatet

av utredningsuppdraget år 1959. Kostnaderna för statsverket för en

utbyggnad beräknades till mellan 5 och 6 milj. kr. Enligt styrelsen syntes

det ofrånkomligt att ombyggnaden inte skulle ge företagsekonomiskt tillfredsställande

avkastning och att dess fullföljande måste delvis motiveras

av de allmänna fördelar som åtgärden medförde. År 1961 redovisade styrelsen

vissa ytterligare överväganden rörande främst farledens tekniska utformning.

Härvid anförde styrelsen bl. a., att ett ökat djupgående på kanalen

skulle medföra snabbt stigande kostnader, varför anledning ej bedömdes

föreligga att frångå det tidigare rekommenderade djupgåendet av 3,6 m i

hela farleden.

Frågan har nu ytterligare penetrerats av Säffle kanalutredning.

Utredningen, som i första hand prövat om förutsättningarna för den år

1948 beslutade kanalombyggnaden fortfarande kvarstår, erinrar om att det

siffermässiga underlaget för 1948 års beslut till största delen hämtats från

eu tidigare utredning, enligt vilken godskvantiteten (exkl. flottningsgods!

på en ombyggd kanal kunde beräknas till nära 280 000 ton. Säffle kanalutredning

har kommit fram till en betydligt mindre trafikvolym eller drygt

100 000 ton. Minskningen beror delvis på de för bygden gynnsamma förskjutningar

i näringslivet, som ägl rum under senare år och som kan beräknas

fortgå. Utvecklingen innebär ändrade krav på områdets transportförsörjning

soin minskar fördelarna av direkta sjötransporter med fartyg

av den storlek att de kan utnyttja en utbyggd kanal.

Utredningen har funnit att en kanalombyggnad, som beräknas kosta

mellan 6 och 7 milj. kr. i 1963 års priser, ger dålig räntabilitet för staten

från företagsekonomisk synpunkt. Härtill kommer att värdet av eu kanalombyggnad

för den omliggande bygden inte är så stort att det motiverar ett

avsteg från den av statsmakterna nyligen fastslagna principen att varje

trafikgren skall svara för sina kostnader. Skulle statsmakterna anse sig

böra stimulera områdets näringsliv bör enligt utredningen andra åtgärder

än en kanalombyggnad komma i fråga.

Utredningen, som således funnit att trafikbehov, ombyggnadskostnader

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 73 år 1965

och räntabilitet ändrats så att den tidigare förutsatta kanalombyggnaden

inte längre ter sig försvarlig, har eftersträvat eu avlösning av 1948 års avtal

mellan staten och Billeruds aktiebolag. Utredningen har med bolaget träffat

en preliminär överenskommelse som i huvudsak innebär, att 1948 års avtal

inte fullföljs och att staten förbinder sig att bidra med högst 1,7 milj. kr.

till utbyggnad av bolagets industrihamn vid Gruvön i Vänern. Detta innebär

enligt utredningen, att avlösningsbeloppet användes till ett trafikekonomiskt

mera ändamålsenligt objekt. Enligt utredningen bör den nuvarande kanalleden

även fortsättningsvis finnas att tillgå. Överenskommelsen skall för

att bli bindande godkännas av Kungl. Maj :t före den 1 juli 1965.

I anledning av vissa åtaganden som Arvika stad gjort i anslutning till den

tidigare planerade kanalombyggnaden har utredningen vidare föreslagit,

att staten ställer 300 000 kr. till förfogande för gatu- eller vägprojekt i staden.

Vidare förordar utredningen, att statsmakterna vid en eventuell utb3’ggnad

av en allmän hamn i Säffle beaktar vissa engagemang från denna

stads sida i samband med den ursprungligen planerade kanalombyggnaden.

Slutligen har utredningen föreslagit, att statsmakterna vid ställningstaganden

i frågor angående omfattningen av och tidpunkten för skilda vägförbättringsåtgärder

inom kanalens omland på ett välvilligt sätt uppmärksammar

områdets behov av vägförbindelser.

Riksrevisionsverket har funnit, att en avlösning av avtalet icke bör genomföras

f. n. Sjöfartsstyrelsen och Föreningen för inre vattenvägar har

ansett sig icke kunna tillstyrka utredningens förslag. Detta har däremot tillstyrkts

helt eller med endast mindre erinringar av flertalet övriga remissinstanser,

t. ex. järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,

kommerskollegium och kanaltrafikutredningen.

Enligt min mening kan Säffle kanalutrednings överväganden och förslag

i princip godtas. De skäl som utredningen anfört visar, att det inte längre

är försvarligt att bygga ut kanalen i den omfattning som statsmakterna förutsatte

år 1948. En sådan utbyggnad skulle, som utredningen påpekat, strida

mot de nyligen fastslagna riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken. Jag

delar således utredningens uppfattning, att den tidigare beslutade ombyggnaden

icke bör komma till stånd, varför en avlösning av avtalet med Billeruds

aktiebolag bär ske. Med hänsyn till att avlösningsbeloppets storlek utgör

ett förhandlingsresultat och att bolaget — på sätt som jag återkommer

till i det följande — förklarat sig villigt att bidraga till täckande av vissa

andra kostnader har jag icke något att erinra mot utredningens förslag att

bolaget skall erhålla bidrag till Gruvöhamnen med högst 1,7 milj. kr. Jag

tillstyrker även förslaget att 300 000 kr. skall ställas till förfogande för vägeller

gatuprojekt i Arvika.

Under ärendets beredning inom kommunikationsdepartementet har vissa

ytterligare synpunkter framförts i fråga om kanalens betydelse för den

kringliggande bygden. Från berörda kommuners sida har anförts bl. a. att

även en mindre ombyggnad än den tidigare beslutade skulle vara av vikt

för möjligheten att behålla och i viss omfattning även öka nyttotrafiken på

kanalen. Detta skulle bidraga till en mera gynnsam utveckling av näringslivet

inom området, som är i behov av lokaliseringspolitiska stödåtgärder.

I anledning härav har jag låtit undersöka förutsättningarna för en sålunda

förordad mindre utbyggnad. Från vattenfallsstyrelsen har därvid redovisats

att det torde vara i och för sig rimligt att förlänga slussen i Säffle och att

vidtaga vissa andra mindre åtgärder, vilka möjliggör trafik med fartyg som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73 år 1965

11

är ca 20 % längre än de största fartyg som nu kan passera kanalen. Bredden

på de fartyg som skulle kunna utnyttja kanalen skulle dessutom kunna

öka något. Djupgåendet i farleden förutsättes vara oförändrat. Genom en

sådan mindre ombyggnad skulle bl. a. visst mindre nordsjötonnage och

större tankfartyg än f. n. kunna trafikera kanalen. Detta skulle möjliggöra

större laster av främst sågade trävaror och petroleumprodukter. Kostnaderna

för ombyggnaden har beräknats till sammanlagt ca 1 milj. kr. I beloppet har

räknats in 150 000 kr. för vissa underhållsåtgärder, som måste vidtagas

även om kanalen inte utbygges. Vid överläggning med företrädare för Billeruds

aktiebolag har dessa förklarat att en sådan mindre utbyggnad skulle

vara av trafikekonomiskt värde för bolaget. Företaget är därför villigt att

bidra med 35 % av den beräknade kostnaden, dock med högst 350 000 kr.

Efter avdrag för de nämnda underhållskostnaderna om ca 150 000 kr.

och bidraget från Billeruds aktiebolag skulle statens kostnader för den

mindre utbyggnaden kunna beräknas till ca 500 000 kr. En sådan mindre

omfattande investering torde kunna medföra en trafikökning, som gör den

lönsam. Ombyggnaden kan också antagas ha viss positiv lokaliserings- och

sysselsättningseffekt i kanalens omland. Jag är därför beredd att förorda

att en sådan ombyggnad kommer till stånd.

Sammanfattningsvis innebär mina ställningstaganden följande. I enlighet

med utredningens förslag bör staten lämna bidrag med 55 %, dock högst

1 700 000 kr., av kostnaderna för utbyggnad av Billeruds aktiebolags industrihamn

i Gruvön. Vidare bör ett belopp av 300 000 kr. ställas till Arvika

stads förfogande, att efter länsstyrelsens godkännande användas för gatueller

vägprojekt i staden. För dessa åtgärder torde beräknas ett belopp av

2 milj. kr. under det under sjätte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till bidrag till handelshanmar och farleder. Vidare bör en mindre ombyggnad

av Säffle kanal företagas i enlighet med de av vattenfallsstyrelsen angivna

riktlinjerna för en kostnad av ca 1 milj. kr. Härav lämnar Billeruds

aktiebolag bidrag med 35 % upp till 350 000 kr. Kostnaderna i övrigt för

utbyggnaden bör bestridas med driftmedel som vattenfallsverket disponerar,

i första hand inom kanalrörelsen.

Vid bifall till de nu förordade åtgärderna, vilka för statsverket beräknas

kosta sammanlagt ca 2,5 milj. kr., skulle staten befrias från skyldigheten

att bygga ut Säffle kanal för ett belopp av inemot 7 milj. kr.

Den av utredningen träffade preliminära överenskommelsen med Billeruds

aktiebolag har efter förhandlingar med bolaget kompletterats i enlighet med

vad jag nu anfört. Den nya överenskommelsen torde såsom bilaga få fogas

till statsrådsprotokollet för denna dag.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit torde Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens

bemyndigande att godkänna överenskommelsen med Billeruds aktiebolag.

Vidare torde Kungl. Maj:t böra uppdraga åt vattenfallsstyrelsen

att närmare utreda och projektera den förordade mindre ombyggnaden av

Säffle kanal.

Sjöfartsstyrelsen har för andra bidrag från förevarande anslag under

nästa budgetår beräknat medelsbehovet till 2 milj. kr. .lag har ingen erinran

häremot.

Utskottet. På grundval av verkställd utredning förordar departementschefen

att den av statsmakterna år 1948 beslutade ombyggnaden av Säffle

kanal inte genomföres. Departementschefen anser att de skäl som utred
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 73 år 1965

ningen anfört visar, att det inte längre är försvarligt att bygga ut kanalen

i den omfattning som statsmakterna förutsatte år 1948. På grund härav bör

en avlösning ske av det avtal som nämnda år träffades mellan staten och

Billeruds aktiebolag rörande kanalens ombyggnad. I enlighet med utredningens

förslag förordas att avlösningen sker på så sätt, att staten lämnar

bidrag med högst 1,7 milj. kr. till utbyggnad av bolagets hamn i Gruvön vid

Vänern. Vidare föreslås att 300 000 kr. ställs till Arvika stads förfogande för

väg- och gatuprojekt med anledning av vissa åtaganden som staden gjort i

anslutning till den tidigare planerade kanalombyggnaden.

Utöver vad utredningen föreslagit förordar departementschefen att en

mindre utbyggnad av kanalen kommer till stånd för att möjliggöra en ökad

passage av fartyg. Kostnaden för denna utbyggnad har beräknats till sammanlagt

ca 1 milj. kr. Av den beräknade kostnaden kommer Billeruds aktiebolag

att bidra med 35 %, dock med högst 350 000 kr. Efter frånräkning av

vissa underhållskostnader av 150 000 kr., vilka erfordras även om kanalen

inte bygges ut, skulle statens kostnader för den mindre utbyggnaden kunna

beräknas till ca 500 000 kr. De på staten belöpande kostnaderna avses bestridas

med driftmedel som vattenfallsverket disponerar, i första hand inom

kanalrörelsen. Den föreslagna mindre ombyggnaden torde, enligt departementschefens

mening, kunna medföra en trafikökning, som gör den lönsam.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna avlösningen

av 1948 års avtal och de i anslutning därtill förordade avlösningsbeloppen.

Den föreslagna mindre utbyggnaden av Säffle kanal synes enligt

utskottets mening ändamålsenlig och tillstyrkes därför. Beräkningen av

medelsbehovet i övrigt under förevarande anslag tillstyrkes likaledes avutskottet.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må

1) godkänna de riktlinjer för utbyggnad av Säffle kanal

som förordats i statsrådsprotokollet;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna den av departementschefen

redovisade överenskommelsen mellan staten

och Billeruds aktiebolag;

3) till Bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret

1965/66 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

Stockholm den 27 april 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73 år 1965

13

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, Fritz Persson, Axel Andersson, Rikard Svensson, Söderberg,

Bengtson, Mårtensson, Kaijser, Herbert Larsson, Nils Theodor Larsson och

Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Gustafsson i Stockholm,

Karlsson i Olofström, Ståhl, Blidfors, Eliasson i Sundbom, Almgren, Mellqvist,

fru Lewén-Eliasson, herrar Turesson, Bergman, fröken Olsson, herrar

Antonsson, Nelander och Mundebo.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1965/66 till barnmorskeläroanstdlterna och statens sjuksköterske a1 i texten