Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående kommunal skatteutjämning, m. m., jämte i ämnet väckta motioner, såvitt propositionen och motionerna hänvisats till statsutskottet.

1965-04-29 · 33 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:78, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående kommunal skatteutjämning, m. m., jämte i ämnet väckta motioner, såvitt propositionen och motionerna hänvisats till statsutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

1

Nr 78

.''t:-. • ^

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

kommunal skatteutjämning, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner, såvitt propositionen och motionerna

hänvisats till statsutskottet.

(5:e avd.)

re*l»ftun.

I propositionen nr 1 (bilaga 9, s. 75 o. 76) har Kungl. Maj :t (punkterna

D 2—D 4) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1965/66 beräkna till Bidrag till skattetyngda kommuner,

m. m. ett förslagsanslag av 100 000 000 kr., till Skatteersättning till

kommunerna i anledning av 1957 års ortsavdragsreform, m. m. ett förslagsanslag

av 400 000 000 kr. och till Skatteersättning till kommunerna i anledning

av 1961 års ortsavdragsreform ett förslagsanslag av 345 000 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 43, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 26 februari

1965, föreslagit riksdagen att 1. antaga vid propositionen fogade, inom

finansdepartementet upprättade förslag till a) lag med särskilda bestämmelser

om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt och

b) förordning om skatteutjämningsbidrag, 2. anvisa för budgetåret 1965/66

under sjunde huvudtiteln till a) Bidrag till skattetyngda kommuner, m. in.,

ett förslagsanslag av 50 000 000 kr., b) Skatteersättning till kommunerna i

anledning av 1957 års ortsavdragsreform, m. m., ett förslagsanslag au

166 000 000 kr., c) Skatteersättning till kommunerna i anledning av 1961

års ortsavdragsreform, ett förslagsanslag av 162 000 000 kr. och d) Skatteutjämningsbidrag

till kommunerna, m. m., ett förslagsanslag av 465 000 000

kr.

Propositionen har hänvisats till bevillningsutskottet, såvitt den gäller förslaget

till lag med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets

utdebitering av skatt, till lagutskott, såvitt den avser frågan om

kostnaderna för folkpensioneringen, och i övrigt till statsutskottet.

Berörda förslag till förordning har följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 78

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

Förslag

till

Förordning

om skatteutjämningsbidrag

Härigenom förordnas som följer.

Allmänna bestämmelser

1 §•

Kommun äger erhålla skatteutjämningsbidrag av statsmedel enligt bestämmelserna

i denna förordning.

2 §•

I denna förordning förstås med

kommun: landskommun, köping, stad, landstingskommun, församling,

pastorat och annan kyrklig samfällighet som äger beskattningsrätt,

bidragsår: det kalenderår under vilket skatteutjämningsbidrag utgår,

beräkningsår: det kalenderår som föregår bidragsåret,

skattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i kommunen,

beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering

till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i kommunen

vid beräkningsårets ingång,

medelskattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i hela

riket, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering

till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i hela

riket vid beräkningsårets ingång,

sammanlagd utdebitering: summan inom landskommun, köping eller stad

av utdebiteringssatserna för beräkningsåret för skatt till kommun, municipalsamhälle

och tingslag samt

utdebiteringsgräns: medeltalet av de sammanlagda utdebiteringarna i hela

riket, bestämt genom att summan av de tal, som erhållas om inom varje

landskommun, köping eller stad sammanlagda utdebiteringen multipliceras

med antalet skattekronor och skatteören enligt taxeringsnämnds

beslut rörande taxering till kommunal inkomstskatt året före beräkningsåret,

delas med sammanlagda antalet skattekronor och skatteören i hela

riket.

Omfattar landskommun, köping eller stad två eller flera församlingar,

skall vid beräkningen av den sammanlagda utdebiteringen medeltalet av utdebiteringssatserna

för församlingsskatt inräknas i summan av utdebiteringssatserna.

Detta medeltal bestämmes genom att summan av de tal, som

erhållas om varje församlings utdebiteringssats multipliceras med antalet

skattekronor och skatteören i församlingen enligt taxeringsnämnds

beslut rörande taxering till kommunal inkomstskatt året före beräkningsåret,

delas med antalet skattekronor i den landskommun, köping eller stad

inom vilken församlingarna äro belägna. Tillhöra delar av församling skilda

kommuner, gäller vad nu sagts om församling sådan del.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

3

Municipalsamhälles utdebiteringssats ingår i den sammanlagda utdebiteringen

med det belopp, vartill den skulle ha uppgått om antalet skattekronor

och skatteören i municipalsamhället varit detsamma som i den landskommun

inom vilken municipalsamhället är beläget.

3 §.

Skatteutjämningsbidrag utgår vid brist på skattekraft och vid hög utdebitering

samt i fall som anges i 16 §.

4 §•

Skatteutjämningsbidrag skall vid upprättande av utgifts- och inkomststat

för bidragsåret upptagas bland kommunens inkomster.

Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft

5 §•

Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft utgår till kommun, vars

skattekraft understiger den skattekraft, som kommunen skall tillförsäkras

enligt 8 §.

6 §.

Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft utgår med det belopp,

som erhålles, när tillskott av skatteunderlag enligt 8 § multipliceras med

den utdebiteringssats som kommunen fastställt för bidragsåret.

7 §•

För beräkning av tillskott av skatteunderlag enligt 8 § indelas riket i följande

skattekraftsområden, nämligen

skattekraf tsområde 1, omfattande hela riket med undantag av Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

skattekraftsområde 2, omfattande Västernorrlands och Jämtlands län

samt av Västerbottens län landskapet Västerbotten ävensom Nordmalings,

Hörnefors och Bjurholms kommuner, samt

skattekraftsområde 3, omfattande återstående del av Västerbottens län

och Norrbottens län.

När särskilda skäl föreligga, äger Konungen förordna om avvikelse från

den i första stycket angivna indelningen i skattekraftsområden.

8 §•

Tillskott av skatteunderlag utgöres av det antal skattekronor och skatteören,

som kommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara

följande andel av medelskattekraften, nämligen för

landstingskommun i skattekraftsområde 1 ...... 95 procent,

annan kommun i skattekraftsområde 1 ........ 90 procent,

kommun i skattekraftsområde 2................ 110 procent och

kommun i skattekraftsområde 3 .............. 125 procent.

För landstingskommun må dock tillskottet av skatteunderlag icke understiga

summan av de tillskjutna skatteunderlag som för år 1965 utgick till

landstingskommunen enligt kungörelserna den 16 maj 1957 (nr 205) angående

skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdragsreform och den

27 april 1962 (nr 140) angående skatteersättning i anledning av 1961 års

ortsavdragsreform.

Ingå två eller flera församlingar i pastorat eller annan kyrklig samfälliglf

liihang till riksdagens protokoll 1905. 0 samt. .Yr 78

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

het som äger beskattningsrätt, skall tillskottet av skatteunderlag till den

kyrkliga samfälligheten utgöra summan av sådana tillskott till församlingarna.

För landskommun, köping eller stad där den sammanlagda utdebiteringen

understiger utdebiteringsgränsen, skall det enligt första stycket gällande

procenttalet minskas med en procentenhet för varje fullt tjugotal ören,

varmed den sammanlagda utdebiteringen understiger utdebiteringsgränsen!

Tillhöra delar av kommun skilda skattekraftsområden, beräknas tillskottet

särskilt för varje sådan del.

9 §.

Träder ändring beträffande kommuns indelning i kraft vid bidragsårets

ingång, skall tillskott av skatteunderlag beräknas på grundval av den indelning

som gällde vid beräkningsårets ingång. Vid delning av kommun

skall tillskottet fördelas i förhållande till kommundelarnas invånarantal

vid beräkningsårets början.

10 §.

Tillskott av skatteunderlag skall avrundas till närmast hela hundratal

skattekronor, varvid 50 skattekronor avrundas uppåt.

11 §•

Länsstyrelsen skall fastställa tillskott av skatteunderlag samt senast den

10 september under beräkningsåret tillställa kommun uppgift om tillskottets

storlek.

Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering

12 §•-''.! , v .... . ■■■; ■-!•!.,, :

Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering utgår till landskommun,

köping eller stad, vars omräknade sammanlagda utdebitering överstiger utdebiteringsgränsen.

Med omräknad sammanlagd utdebitering förstås den

utdebitering för beräkningsåret som skulle ha fastställts, om för samma år

varken bidrag vid hög utdebitering eller bidrag enligt 16 § utgått.

13 §.

Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering utgår med belopp, motsvarande

vad som skulle utgå på grundval av kommunens skatteunderlag enligt

beräkningsårets taxering, ökat med tillskott av skatteunderlag enligt

8 §, efter ett belopp för skattekrona och skatteöre som utgör viss andel av

skillnaden mellan den omräknade sammanlagda utdebiteringen i kommunen

och utdebiteringsgränsen. Denna andel är 1/10 procent för varje

ore av den del av den omräknade sammanlagda utdebiteringen, som överstiger

utdebiteringsgränsen med högst tre kronor, och 60 procent av den del

av den omräknade sammanlagda utdebiteringen som överstiger utdebiteringsgränsen

med mer än tre kronor.

14 §‘

Träder ändring beträffande kommuns indelning i kraft vid bidragsårets

ingång, skall bidrag vid hög utdebitering beräknas på grundval av den indelning

som gällde vid beräkningsårets ingång. Vid delning av kommun

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

5

skall bidraget fördelas i förhållande till kommundelarnas invånarantal vid

beräkningsårets början.

15 §.

Länsstyrelsen skall fastställa skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering

samt senast den 10 september under beräkningsåret tillställa landskommun,

köping och stad uppgift om bidragets storlek.

Extra skatteutjämningsbidrag

16 §.

När synnerliga skäl föreligga, äger Konungen efter ansökan bevilja kommun

extra skatteutjämningsbidrag.

Ansökan om extra skatteutjämningsbidrag inges till länsstyrelsen senast

den 31 januari under beräkningsåret.

Övriga bestämmelser

17 §.

Statistiska centralbyrån fastställer varje år senast den 1 juli utdebiteringsgränsen

och senast den 25 augusti medelskattekraften.

18 §.

I fråga om utbetalning av skatteutjämningsbidrag under bidragsåret äga

bestämmelserna i kommunallagen och annan författning om utbetalning av

allmän kommunalskatt motsvarande tillämpning.

Riksrevisionsverket äger meddela de föreskrifter i övrigt som fordras

beträffande länsstyrelsernas utanordning, bokföring m. m. av skatteutjämningsbidrag.

19 §.

Finner länsstyrelse på grund av anmärkning eller eljest att av länsstyrelsen

meddelat beslut enligt denna förordning blivit oriktigt på grund av

felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, skall länsstyrelsen,

sedan vederbörande kommun erhållit tillfälle att yttra sig, meddela

beslut om rättelse.

20 §.

Talan mot statistiska centralbyråns och länsstyrelses beslut enligt denna

förordning må föras av kommun. Talan föres hos Ivungl. Maj :t genom besvär.

21 §.

De ytterligare föreskrifter, som fordras för tillämpning av denna förordning,

meddelas av Konungen.

övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1906. Förordningens bestämmelser

skola dock gälla dessförinnan i avseende på åtgärder, som

fordras för förordningens tillämpning efter ikraftträdandet.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 18 maj 1951 (nr

278) angående bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda kommuner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

I samband med ikraftträdandet gäller följande.

1. Skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft för bidragsåret 1966

beräknas med tillämpning av 6 §. Därvid förstås vid tillämpning av 8 §

sista stycket med sammanlagd utdebitering den enligt tredje stycket denna

punkt omräknade utdebiteringen. Om den så omräknade utdebiteringen

understiger utdebiteringsgränsen, skall den höjas med 40 procent av skillnaden.

Skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering för bidragsåret 1966 beräknas

till det belopp, som erhålles, när kommunens skatteunderlag enligt 1964

års taxering, ökat med tillskott av skatteunderlag enligt 8 § första stycket,

multipliceras med den i 13 § angivna andelen av den sammanlagda utdebiteringen,

omräknad enligt tredje stycket denna punkt. Vid denna beräkning

skall medelskattekraften utgöra 60 skattekronor 40 skatteören per invånare.

Vid beräkning av bidrag enligt denna punkt skall den sammanlagda utdebiteringen

för år 1965 omräknas och bestämmas till det belopp, som svarar

mot summan av kvoten av landstindskommunens medelsbehov och

skatteunderlag samt kvoten av övriga kommuners, inbegripet municipalsamhälles

och tingslags, medelsbehov, och landskommunens, köpingens eller

stadens skatteunderlag. Därvid förstås med medelsbehov det belopp,

som anges i fjärde stycket denna punkt, och med skatteunderlag antalet

skattekronor och skatteören enligt taxeringsnämnds beslut rörande 1964

års taxering till kommunal inkomstskatt, ökat med tillskott av skatteunderlag

enligt föregående stycke. I fråga om landstingskommun skall även föreskriften

i 8 § andra stycket iakttagas.

Med medelsbehov för år 1965 förstås det belopp, som motsvarar summan

av vad kommunen under år 1965 av statsverket uppburit dels såsom förskott

av allmän kommunalskatt på grundval av 1964 års taxering dels såsom

skatteersättning enligt de i 8 § nämnda kungörelserna angående skatteersättning

dels såsom skattelindringsbidrag enligt förordningen deu 18

maj 1951 (nr 278) angående bidrag till skattelindring åt synnerligt skattetyngda

kommuner i dess nuvarande lydelse. Det så framräknade beloppet

skall emellertid jämkas som om kommunen haft att av de folkpensionskostnader,

som utbetalts för inom kommunen mantalsskrivna pensionsberättigade,

bestrida kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen och som

om kommunen icke uppburit statsbidrag till kostnaderna för anordnande av

skolmåltider, för skolskjutsar och inackordering, för pedagogisk utrustning,

för kommunalt folkbibliotek och för driften av barnhem.

Utdebiteringsgränsen för beräkningsåret 1965 skall utgöra 16 kronor 60

öre för skattekrona.

2. Fordras eljest särskilda bestämmelser i fråga om denna förordnings

ikraftträdande äger Konungen meddela sådana bestämmelser.

Propositionen

Propositionen grundar sig på 1958 års skatteutjämningskommittés betänkande

med titeln »Kommunal skatteutjämning in. in.» (SOU 1964: 19).

I propositionen föreslås att en bidragsgivning i allmänt skatteutjämnande

syfte till kommunerna införs fr. o. in. år 1966. I samband därmed

slopas de nuvarande skatteersättningarna till kommunerna i anledning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

7

1957 och 1961 års ortsavdragsreformer samt skattelindringsbidraget till

synnerligt skattetyngda kommuner. Bidrag föreslås skola utgå dels till

landskommuner, köpingar, städer, landstingskommuner och kyrkliga kommunenheter,

när skattekraften, dvs. skatteunderlaget per invånare, i kommunen

understiger en viss nivå (skatteutjämningsbidrag vid brist på skattekraft),

dels till landskommuner, köpingar och städer, när den sammanlagda

utdebiteringen för allmän kommunalskatt i kommunen överstiger

medelutdebiteringen i riket (skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering).

Utöver dessa bidrag kan efter ansökan ett extra skatteutjämningsbidrag utgå,

om synnerliga skäl föreligger.

Skatteutjämningsbidraget vid brist på skattekraft bygger på ett tillskott

av skatteunderlag. Tillskottet varierar med hänsyn till kommunens belägenhet.

Riket indelas sålunda i tre skattekraftsområden med olika gränser

för tillskottens storlek, nämligen skattekraftsområde 1, omfattande hela

riket med undantag av de fyra nordligaste länen, skattekraftsområde 2,

omfattande Västernorrlands och Jämtlands län samt Västerbottens läns

kustland, och skattekraftsområde 3, omfattande Lapplandsdelen av Västerbottens

län och Norrbottens län. Kommun garanteras en skattekraft i område

1 av 95 % om fråga är om landstingskommun och 90 % om fråga

är om annan kommun, i område 2 av 110 % och i område 3 av 125 cc av

medelskattekraften i riket. För landstingskommun gäller därjämte den

särskilda garantin att tillskottet av skatteunderlag inte skall understiga vad

kommunen för år 1965 uppburit i tillskjutet skatteunderlag enligt 1957

och 1962 års kungörelser om skatteersättning. Om landskommuns, köpings

eller stads sammanlagda utdebitering för allmän kommunalskatt understiger

medelutdebiteringen skall dock de nämnda procenttalen reduceras.

Bidraget utgår med belopp som motsvarar produkten av skatteunderlagstillskottet

och kommunens utdebiteringssats för bidragsåret.

Skatteutjämningsbidraget vid hög utdebitering beräknas på kommunens

totala skatteunderlag och utgår efter en viss procent av den del av den

sammanlagda utdebiteringen för året före bidragsåret som överstiger medelutdebiteringen

i riket.

Vidare föreslås att vissa speciella bidrag till kommunerna skall avlösas,

nämligen bidragen till skolmåltider, till anskaffande av inventarier för

skolmåltider, till skolskjutsar och inackordering, till pedagogisk utrustning,

till de kommunala folkbiblioteken, till anordnande samt om- och tillbyggnad

av ålderdomshem ävensom till uppförande eller inrättande av barnhem

och till driften av barnhem. De genom avlösningen disponibla medlen

föreslås skola överföras till det allmänt skatteutjämnande bidragssystemet.

Slutligen föreslås att staten skall överta kommunernas nuvarande kostnader

för de statligt reglerade folkpensionsförmånerna, dvs. kostnaderna

för förtidspensioner jämte barntillägg till sådana pensioner, änkepensioner

i anledning av dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960 samt hustru
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

tillägg. Samtidigt föreslås att kommunerna skall helt svara för de kommunala

bostadstilläggen.

En reform enligt de angivna riktlinjerna kan för budgetåret 1965/66 beräknas

tillföra kommunerna ett nettotillskott av drygt 400 milj. kr.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen får utskottet

hänvisa till statsrådsprotokollet. Redogörelser återfinns under följande

rubriker å nedan angivna sidor i statsrådsprotokollet, nämligen

1. Inledning, s. 9 o. 10,

2. Nuvarande bidragssystem, s. 10—18,

3. Den principiella utformningen av ett allmänt skatteutjämnande bidragssystem,

s. 18—37,

4. Detaljutformningen av skatteutjämningssystemet, s. 37—67,

5. De speciella statsbidragen, s. 67—72,

6. Folkpensionskostnaderna, s. 72—76,

7. Kostnaderna, s. 76—82,

8. De föreslagna åtgärdernas betydelse i utdebiteringshänseende, s. 83 o.

84,

9. Anslagsfrågor, s. 84 o. 85.

Motioner

1 törevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft nedan

nämnda i anledning av propositionen nr 43 väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Erik Svedberg m. fl. (I: 648) och den andra inom andra kammaren av

herr Ekström i Iggesund m. fl. (II: 768), i vilka hemställts i första hand att

riksdagen vid behandlingen av proposition nr 43 år 1965 angående kommunal

skatteutjämning m. m. måtte besluta sådan ändring av 7 § förordningen

om skatteutjämningsbidrag att Gävleborgs län överflyttas från skattekraftsområde

1 till skattekraftsområde 2, och i andra hand att det i länet ingående

landskapet Hälsingland överflyttas på dylikt sätt, samt att vederbörande utskott

måtte utarbeta härför erforderligt förslag till ändring av författningstexten

;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Hilding och Johan Olsson (I: 655) och den andra inom andra kammaren

av herr Eriksson i Bäckmora in. fl. (II: 772), i vilka hemställts att

riksdagen vid sin behandling av proposition nr 43 år 1965 angående kommunal

skatteutjämning, m. in. måtte besluta, att Gävleborgs län skall hänföras

till skattekraftsområde 2;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Einar Persson m. fl. (I: 669) och den andra inom andra kammaren av

herrar Fredriksson och Mellqvist (II: 791), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta att Kopparbergs län skall hänföras till skattekraftsområde 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965 9

samt att vederbörande utskott får i uppdrag att göra erforderliga ändringar

i blivande förordning om skatteutjämningsbidrag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Adolfsson och Lager (I: 673) och den andra inom andra kammaren

av herr Holmberg m. fl. (II: 801), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att

riksdagen måtte besluta att dels i skrivelse till regeringen begära en skyndsam

och förutsättningslös utredning av frågan om kostnadsfördelningen

mellan stat och kommun beträffande samhällsuppgifter, som genom statliga

beslut obligatoriskt ålägges kommunerna; dels ock i avvaktan på resultaten

av denna utredning fastställa en fast utdebiteringsgräns i skatteutjämningssystemet

i enlighet med den inom kommittén avgivna reservationen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson m. fl. (I: 674) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund m. fl. (II: 799), i vilka hemställts I. att riksdagen måtte fastställa

som utdebiteringsgräns för skatteutjämningsbidrag vid hög utdebitering

samt för reducering av skatteunderlagstillskott en utdebitering till allmän

kommunalskatt av 17 kr. per skattekrona samt att vederbörande utskott

måtte utarbeta förslag till härför erforderlig författningstext; och II. att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam utredning

av frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna i enlighet

med vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Eric Carlsson och Wikberg (I: 675) och den andra inom andra kammaren

av herr Larsson i Öskeviksby in. fl. (II: 802), i vilka — med utgångspunkt

från att fr. o. in. kalenderåret 1966 statligt grundbelopp skall ingå i

det kommunala bostadstillägget med 400 kr. för ensamstående pensionär

och 600 kr. för två pensionsberättigade makar tillsammans, i vilken del motionerna

hänvisats till lagutskott — yrkats att riksdagen måtte för budgetaret

1965/66 anvisa till Bidrag i form av statliga grundbelopp i kommunala

bostadstillägg ett förslagsanslag av 75 milj. kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hjorth (I: 676) och den andra inom andra kammaren av herr Lundberg

(II: 795), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling av proposition

nr 43 måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam

utredning avseende kostnadsfördelningen mellan staten och landstingen i

vad avser kostnaderna för hälso- och sjukvården och senare förelägga riksdagen

de förslag vartill utredningen kan föranleda;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Holmberg in. fl. (I: 677) och den andra inom andra kammaren av herr

Lothigius in. fl. (II: 803), i vilka hemställts att riksdagen måtte I. besluta 1)

att de bidrag som skall utgå enligt den för landstingen föreslagna särskilda

garantin jämlikt 8 § 2 stycket i förslaget till förordning om skatteutjämningsbidrag

skall, efter att ha utgått med fullt belopp under ett år, avtrap
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

pas med en femtedel varje år under en femårsperiod; 2) att utdebiteringsgränsen

fastställs till det belopp, uttryckt i jämn krona eller 50-öring som

med 1 till 50 öre överstiger den framräknade medelutdebiteringen; 3) att i

övergångsbestämmelserna föreskriva att utdebiteringsgränsen för beräkningsåret

1965 skall utgöra 17 kr. för skattekrona; 4) att fjärde stycket,

8 §, som har följande lydelse: »För landskommun, köping eller stad, där den

sammanlagda utdebiteringen understiger utdebiteringsgränsen, skall det enligt

första stycket gällande procenttalet minskas med en procentenhet för

varje fullt tjugotal ören, varmed den sammanlagda utdebiteringen understiger

utdebiteringsgränsen», samt sista meningen i första stycket av punkt 1 i

övergångsbestämmelserna som har följande lydelse: »Där utdebiteringen understiger

utdebiteringsgränsen, skall utdebiteringen höjas med 40 procent av

vad densamma understiger nämnda gräns», skall utgå; 5) att anvisa för

budgetåret 1965/66 under sjunde huvudtiteln till Skatteutjämningsbidrag

till kommunerna m. in. ett förslagsanslag av 465 000 000 kr.; samt II. uttala

1) att kostnadsökningar i vissa fall på grund av indragningen av statsbidraget

för skolskjutsar och inackordering må anses såsom synnerligt skäl

för beviljande av extra skatteutjämningsbidrag jämlikt 16 § i föreslagen förordning

om skatteutjämningsbidrag; 2) att en bindning för framtiden av

skalteunderlagstillskotten till dels den aktuella genomsnittliga skattekraften,

dels skattekraftsgränserna så som dessa nu blir fastställda icke bör ske utan

möjligheter lämnas öppna alt vid lämplig tidpunkt påbörja en successiv anpassning

av tillskotten efter vad som kan anses skäligt med hänsyn till

framtida omständigheter;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundberg m. fl. (I: 678) och den andra inom andra kammaren av herr

von Sydow m. fl. (II: 805), i vilka hemställts att riksdagen med ändring av

§ 8 i förslag till Förordning om skatteutjämningsbidrag måtte besluta att i

denna paragraf efter andra stycket införa följande tillägg: Enahanda bestämmelser

skall gälla för 80 % av det skatteunderlag som för år 1965 utgick

till de landstingsfria städerna enligt kungörelsen av den 27 april 1962

(nr 140);

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Erik Filip Petersson m. fl. (I: 679) och den andra inom andra kammaren

av herr Nelander m. fl. (II: 804), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen

av proposition nr 43 måtte a) uttala att reglerna för den s. k. utdebiteringsgränsens

bestämmande bör överses, därest grunderna för skatteutjämningsbidragens

fastställande skulle komma att väsentligt ändras, b) i

övrigt understryka vad i motionerna anförts rörande de övergångsproblem

som kan uppkomma i vissa glesbygdskommuner i samband med indragningen

av statsbidraget till skolskjutsar och c) besluta att statsbidraget till de

kommunala folkbiblioteken icke avlöses utan skall anvisas under särskilt

för ändamålet upptaget anslag;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

11

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sörlin in. fl. (I: 680) och den andra inom andra kammaren av herr Ekström

i Iggesund m. fl. (II: 797), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling

av propositionen nr 43 måtte besluta 1) att i skrivelse till Kungl. Maj :t

anhålla att riksdagen senast år 1970 bereds tillfälle ompröva reglerna för

samband mellan utdebiteringsgräns och medelutdebitering enligt 2 § i förslaget

till förordning om skatteutjämningsbidrag; samt 2) att extra skatteutjämningsbidrag

jämväl skall kunna utgå för att mildra obilliga verkningar

av att statsbidraget till skolskjutsar avvecklas och att 16 § i förordningen

om skatteutjämningsbidrag därför skall erhålla följande formulering: »När

särskilda skäl föreligga, äger Konungen efter ansökan bevilja kommun extra

skatteutjämningsbidrag. Ansökan-----beräkningsåret.»;

dels ock en inom andra kammaren av herr Eliasson i Sundborn m. fl.

väckt motion (II: 798), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av

proposition nr 43 måtte besluta dels sådan ändring av områdesindelningen

att fyra skattekraftsområden bildas, varvid Kopparbergs län, Värmlands län

och Gävleborgs län utbryts från område 1 och bildar område 2, i vilket såväl

landstingskommun som annan kommun garanteras en skattekraft av 100 %

av medelskattekraften i riket, dels att i propositionen såsom område 2 och 3

angivna områden betecknas som område 3 respektive 4.

Vidare har utskottet till behandling i detta sammanhang upptagit följande

i anledning av propositionerna nr 49 och nr 50 väckta motioner, såvitt de berör

frågan om avlösning av vissa speciella statsbidrag och om överföring till

det allmänna skatteutjämningssystemet av belopp som motsvarar vad för

ändamålen i fråga skulle ha anslagits för budgetåret 1965/66 om bidragen

då alltjämt skulle utgått, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bengtson in. fl. (I: 681) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund in. fl. (11:800), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

vid sin behandling av propositionen nr 49 måtte avslå förslaget att

bidrag till anordnande av skolskjutsar och bidrag till inackordering av skolbarn

skall avlösas av kommunalskatteutjämningsbidrag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Adolfsson och Lager (I: 682) och den andra inom andra kammaren

av herr Holmberg in. fl. (II: 808), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att

riksdagen måtte besluta att särskilt statsbidrag även i fortsättningen skall

utgå till de kommunala folkbiblioteken;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Källqvist m. fl. (I: 684) och den andra inom andra kammaren av herr

Westbcrg in. fl. (II: 811), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

måtte besluta att avslå proposition nr 50, såvitt avser förslaget om avlösning

av det statliga bidraget till folkbibliotek;

2f llihang till riksdagens protokoll 1065. 6 samt. Nr 78

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Svanström och Nils-Eric Gustafsson (I: 685) och den andra inom

andra kammaren av herr Larsson i Luttra m. fl. (II: 810), i vilka, såvitt nu

är i fråga, hemställts att riksdagen måtte besluta att bibehålla de nuvarande

bidragen till folkbiblioteken i avvaktan på resultatet av i motionerna begärd

utredning om folkbibliotekens framtida organisation och avslå propositionen

nr 50 såvitt gäller förslaget om avlösning av det statliga bidraget till

folkbibliotek.

Slutligen har utskottet till behandling i förevarande sammanhang upptagit

följande vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, den ena inom första kammaren av herr

Ferdinand Nilsson m. fl. (I: 196) och den andra inom andra kammaren av

herr Svensson i Vä m. fl. (II: 247), i vilka hemställts att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag avseende eu

ralionell fördelning av uppgifter och kostnader för samhällsuppgifter mellan

staten, landstingen och primärkommunerna samt att därvid beaktas den

demokratiska principen att den instans som beslutar en utgift även skall betala

den;

dels ock två likalydande motioner, den ena inom första kammaren av

herrar Tage Johansson och Hedström (I: 274) och den andra inom andra

kammaren av herr Lassinantti m. fl. (II: 332), i vilka, såvitt nu är i fråga,

hemställts att i avvaktan på särskild utredning rörande införande av lag om

obligatoriska kommunala folkbibliotek frågan om en avlösning av det särskilda

statsbidraget till folkbiblioteken uppskjuts tills vidare.

Beträffande motiveringarna för ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa

till motionerna I: 196, I: 274, I: 669, I: 675, I: 677, I: 680, II: 768, II:

772, II: 795, II: 798, II: 799, II: 800, II: 801, II: 804, II: 805, II: 808, II: 810

och II: 811.

Utskottet

De stora olikheter i fråga om kommunal samhällsservice och kommunala

uldebiteringssatser som föreligger mellan kommunerna har, såsom departementschefen

framhåller i förevarande proposition, ansetts som ett missförhållande

som så långt möjligt måste undanröjas. Departementschefen erinrar

om att de åtgärder av skilda slag som vidtagits — ändrad kommunindelning,

omflyttning av huvudmannaskap för vissa verksamhetsgrenar från

primärkommuner till landstingskommuner eller staten och lokaliseringspolitiska

åtgärder — inte löst skatteutjämningsproblemet och inte ens på

längre sikt torde kunna göra detta. Inte heller har den hittillsvarande statsbidragsgivningen

lett fram till den eftersträvade utjämningen. Detta förhållande

föranledde att 1958 års skatteutjämningskommitté tillkallades.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 ur 1905

13

1 enlighet med direktiven för sitt arbete undersökte kommittén olika vägar

som kunde tänkas leda till skatteutjämning och stannade, sedan övriga

vägar visat sig oframkomliga, för att föreslå en statlig bidragsgivning i allmänt

skatteutjämnande syfte.

De remissinstanser som yttrat sig över kommitténs förslag är såsom framgår

av propositionen eniga om behovet av en sådan bidragsgivning. Inte heller

bland motionärerna föreligger några delade meningar i detta avseende.

Utskottet biträder den i ärendet uttalade uppfattningen att det här gäller

en social rättvisefråga, nämligen att dels ge en fullgod samhällsservice åt

alla invånare, dels fördela kostnaderna för denna så jämnt som möjligt.

Utskottet vill också, såsom flera remissinstanser och departementschefen

gjort, understryka att en bidragsgivning i förevarande syfte blivit alltmera

angelägen till följd av den pågående befolkningsomflyttningen med de svårigheter

som denna skapar för såväl avflyttnings- som inflvttningskommunerna.

Systemets principiella uppbyggnad

Departementsförslaget bär utformats efter de av skatteutjämningskomraittén

uppdragna principiella riktlinjerna. Dessa har praktiskt taget enhälligt

godtagits av remissinstanserna. Man har i regel funnit att det av

kommittén föreslagna bidragssystemet är enkelt och lättillämpligt. Även departementschefen

anser att systemet är principiellt riktigt uppbyggt och förordar

att det läggs till grund för en framtida bidragsgivning i skatteutjämnande

syfte. Utskottet kan instämma häri och vill understryka att ett bidragssystem

av förevarande slag måste med hänsyn till det stora antal kommuner

det berör göras enkelt i tillämpningen. Systemet måste sålunda hållas

fritt från komplicerande regler som har till syfte att nå millimeterrättvisa.

Det föreslagna systemet synes enligt utskottets mening, såsom även

remissinstanserna funnit, tillgodose rimliga krav på rättvisa vid fördelningen

av utgående bidrag.

Med utgångspunkt från sitt ovan angivna ståndpunktstagande övergår

utskottet därför till att granska systemets detaljutformning.

Indelning i skattekraftsområden

1 propositionen föreslås att riket indelas i tre skattekraftsområden. Dessa

sammanfaller med de nuvarande gränsunderlagsområdena enligt skattelindr

i n gs för or dn i n ge n.

Såsom framhålles i motionen II: 7t)N uppstår genom den avsevärda spännvidden

i fråga om skattekraftsgränserna mellan skattekraftsområde 1 och

skattekraftsområde 2 stora olikheter i bidragsgivningen till kommuner å

ömse sidor nv områdesgränsen trots att de i strukturellt hänseende är likartade.

Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län har i åtskilliga hänseenden

eu struktur likartad med flertalet Norrlandslän. Inom länen finns bo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Statsutskottets utlåtande nr 78 dr li)65

tydande glesbygdsområden med stora avstånd. Befolkningsutvecklingen är

ogynnsam. Detta har föranlett statsmakterna att i flera fall ge dessa tre län

eller delar av dem en relativt gynnsammare behandling i fråga om vissa

statliga stödåtgärder än sydligare belägna län. Mot denna bakgrund framstår

olikheterna i bidragsgivningen som omotiverade.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en rimligare och rättvisare

områdesindelning än den i propositionen föreslagna bör åstadkommas. Detta

synes lämpligast ske genom att indela riket i fyra skattekraftsområden,

varvid Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län bildar skattekraftsområde

2 och genom att annan bidragsberättigad kommun än landstingskommun

i detta område garanteras en skattekraft av 100 % av medelskattekraften

i riket. De i propositionen föreslagna områdena 2 och 3 bör betecknas

som område 3 respektive 4 med oförändrade skattekraftsgränser. Kostnaderna

för denna omläggning av bidragsgivningen kan för år 1966 uppskattas

till ca 20 milj. kr., varav hälften faller på budgetåret 1965/66.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag med den ändring som ovan förordats

i anledning av i motionen II: 798 framställda yrkanden. Därmed torde

yrkandena i motionerna I: 648 och II: 768, I: 655 och II: 772 samt I: 669

och II: 791 få anses tillgodosedda.

Skattekraftsgränserna

Utskottet övergår härefter till att behandla frågan om skattekraftsgränserna.

I motionerna I: 677 och II: 803 hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte uttala att en bindning av skatteunderlagstillskotten till den aktuella

genomsnittliga skattekraften i riket och till de föreslagna skattekraftsgränserna

inte bör ske utan att möjligheter bör lämnas öppna att vid lämplig

tidpunkt påbörja en successiv anpassning av tillskotten efter vad som

kan anses skäligt med hänsyn till framlida omständigheter.

Utskottet vill framhålla att undersökningar som utförts såväl av skatteutjämningskommittén

som i andra sammanhang visat att bristen på skatteunderlag

är den viktigaste orsaken till onormalt höga skattetryck. Denna brist

måste efter schematiska grunder bestämmas till skillnaden mellan ett beräknat

normalbehov eller minimibehov och kommunens eget skatteunderlag.

Normalbehovet betecknar den gräns upp till vilken skattekraften skall ökas.

Det framstår som naturligt att anknyta denna gräns till medelskattekraften

i riket, dvs. antalet skattekronor och skatteören per invånare. Det är givet

att en på detta sätt schablonmässigt avvägd faktor inte ger ett till alla delar

tillförlitligt resultat. Men någon mera objektiv och praktiskt användbar metod

för att mäta behovet av tillskott av skatteunderlag torde enligt utskottets

mening inte stå att finna. Det är bl. a. genom anknytningen till den aktuella

medelskattekraften som systemet vinner sin värdebeständighet och standardföljsamhet.

Det kan råda delade meningar om hur denna anknytning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

15

bör ske. Om skattekraftsgränserna skall anknytas direkt till den aktuella

medelskattekraften eller till andra tal som i sin tur bygger på denna beror på

det resultat man vill uppnå. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om

departementschefens uttalande att det är en rent ekonomisk avvägningsfråga

hur skattekraftsgränserna skall bestämmas. Var de skall ligga i förhållande

till medelskattekraften i riket kan inte avgöras utifrån några allmänna

resonemang utan måste bestämmas med hänsyn till hur olika gränsdragningar

verkar i praktiken med avseende på både det antal kommuner som

skall bli bidragsberättigade och storleken av de bidrag som skall utgå. Bakom

detta uttalande ligger givetvis tanken att ifrågavarande gränser kan behöva

justeras emellanåt. Mot denna bakgrund synes ett uttalande från utskottets

sida om att skattekraftsgränserna bör successivt anpassas efter omständigheterna

inte vara påkallat. Det ligger i systemets natur att detta

emellanåt måste överses så att det fyller sin avsedda funktion att vara ett

medel för den önskvärda utjämningen av det kommunala skattetrycket.

I motionerna 1:677 och II: 803 yrkas vidare att den speciella garanti

som lämnats landstingen skall gälla endast under bidragssystemets första

år. Motionärerna föreslår att bidragen därefter avtrappas med en femtedel

varje år under en femårsperiod. De skäl som motionärerna anfört för detta

sitt yrkande synes utskottet inte bärande. Utskottet delar departementschefens

uppfattning att det är ytterst angeläget att landstingskommunerna ges

ekonomiska möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter och att anledning

inte föreligger att lägga bidragsgivningen till landstingskommunerna utanför

det egentliga skatteutjämningssystemet. Utskottet, som finner den bidragsgivning

på grund av brist på skattekraft som föreslagits i propositionen vara

lämpligt avvägd, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag. De i motionerna 1:677

och II: 803 här redovisade yrkandena avstyrkes därför.

Utskottet finner sig inte kunna tillstyrka yrkandet i motionerna 1:678

och II: 805 att skatteunderlagsgarantin till landstingen skall utsträckas

även till de städer som inte tillhör landsting.

U tdebiteringsgränscn

Enligt propositionen skall utdebiteringsgränsen utgöras av medelutdebiteringen

i riket. Departementschefen har på denna punkt följt skatteutjämningskommitténs

majoritet och avvisat minoritetens förslag om en i kronor

och ören per skattekrona bestämd utdebiteringsgräns som kan ändras endast

genom riksdagsbeslut.

I motionerna I: 674 och II: 799 yrkas, såvitt nu är i fråga, att utdebiteringsgränsen

måtte fast fixeras och bestämmas till 17 kr. per skattekrona.

Som skäl härför åberopas bl. a. följande. Man bör söka undvika att statsbidraget

automatiskt anpassar sig efter en högre nivå på kommunalskatten.

En rörlig utdebiteringsgräns, dvs. en utdebiteringsgräns som följer medelufdebiteringen

i riket, kan tas till intäkt för en kostnadsövervältring från sta
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

ten till kommunerna. En rörlig gräns medför därjämte olägenheter av praktisk

art, framför allt försämrade möjligheter till ekonomisk planering för

kommunerna.

Utskottet vill i likhet med departementschefen framhålla att det inte hör

till ett skatteutj ämningssystems syfte att automatiskt utan föregående bedömningar

från finansiell synpunkt ändra kostnadsfördelningen mellan stat

och kommun, vilket skulle bli följden av en fast utdebiteringsgräns. Systemet

bör inte tilläggas uppgiften att automatiskt kvarhålla det kommunala

skattetrycket på en viss nivå. Utskottet vill erinra om den automatik som

finns i systemet. Genom att bidragsgivningen har anknutits till medelskattekraften

och medelutdebiteringen i riket kommer — vid oförändrade relationer

mellan kommunerna —• statsbidraget att utgöra en praktiskt taget oförändrad

andel av kommunernas utdebiteringsbehov. Växer detta, växer också

bidraget i samma proportion. Får man däremot en fast utdebiteringsgräns

sker en relativ förskjutning av bidragsgivningens omfattning, till kommunernas

fördel vid växande utdebiteringsbehov och till deras nackdel vid

minskande behov. Ett närmare studium av den i systemet inbyggda automatiken

styrker utskottet i uppfattningen att utdebiteringsgränsen bör vara

rörlig. En årlig ökning av skatteunderlaget på 8 % — en ökning som med

hänsyn till utvecklingen under senare år skäligen kan väntas — medför

vid oförändrad utdebitering en ökning av skatteutj ämningsbidraget med

motsvarande procenttal eller ca 75 milj. kr. En samtidig utdebiteringsökning

av 50 öre ökar bidraget med ytterligare omkring 30 milj. kr. Om man följer

motionärernas förslag om en fast utdebiteringsgräns, skulle den årliga ökningen

av bidragsgivningen stiga till omkring 165 milj. kr. eller med ca

60 milj. kr. utöver ökningen enligt ett system med rörlig utdebiteringsgräns.

Det synes utskottet uteslutet att godta den relativa förskjutning i bidragsgivningen

som en fast utdebiteringsgräns innebär utan en föregående diskussion

från skattepolitiska synpunkter.

De i motionerna I: 674 och II: 799 uttalade farhågorna för att en rörlig utdebiteringsgräns

skulle kunna tas till intäkt för en kostnadsövervältring

från staten till kommunerna finner utskottet ogrundade. Utskottet vill i

sammanhanget hänvisa till departementschefens uttalande att varje skattereform

som i avsevärd grad rubbar kostnadsfördelningen måste medföra en

omprövning av skatteutj ämningssystemets utformning.

Inte heller finner utskottet att de av motionärerna påtalade praktiska olägenheterna

av ett system med en rörlig utdebiteringsgräns har avgörande betydelse

i nu ifrågavarande hänseende. Dessa svårigheter torde inte vara

mindre vid en fast gräns, där man måste räkna med att riksdagen kan ändra

densamma.

Utskottet biträder med hänsyn till det anförda propositionsförslaget om

en rörlig utdebiteringsgräns och avstyrker därför yrkandet i motionerna

I: 674 och II: 799 om en fast sådan gräns. Av detta ställningstagande följer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

17

att utskottet avstyrker även yrkandet i motionerna I: 673 och II: 801 om en

fast utdebiteringsgräns i första hand vid 15 kr. per skattekrona och i andra

hand vid 16 kr. 50 öre per skattekrona.

I motionerna I: 677 och II: 803 har, såvitt nu är i fråga, yrkats att den rörliga

utdebiteringsgränsen fastställs till det belopp, uttryckt i jämn krona eller

50-öring som med 1 till 50 öre överstiger den framräknade medelutdebiteringen

och att utdebiteringsgränsen för beräkningsåret 1965 i enlighet därmed

skall bestämmas till 17 kr. per skattekrona. Vad motionärerna härutinnan

åberopat till stöd för sitt yrkande finner utskottet inte innefatta

tillräckliga skäl för avsteg från Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker

därför berörda yrkande.

I motionerna I: 680 och II: 797 har, såvitt nu är i fråga, påyrkats skrivelse

till Kungl. Maj :t i syfte att riksdagen senast år 1970 bereds tillfälle att ompröva

reglerna för sambandet mellan utdebiteringsgräns och medelutdebitering.

Såsom motionärerna framhållit är de närmare konsekvenserna av sambandet

mellan den rörliga utdebiteringsgränsen och medelutdebiteringen

svåra att för närvarande överblicka. Utskottet anser därför skäl tala för att

riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller om åtgärd i angivna syfte. Utskottet gör

i det följande hemställan av sådan innebörd. Med detta utskottets ståndpunktstagande

torde även tillgodoses yrkandet i motionerna I: 679 och

II: 804, såvitt avser översyn av utdebiteringsgränsen.

Reduceringsregeln

Enligt propositionen skall tillskott av skatteunderlag vid brist på skattekraft

reduceras på visst sätt om kommunens sammanlagda utdebitering för

allmän kommunalskatt understiger medelutdebiteringen med minst 20 öre.

1 motionerna I: 677 och II: 803 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att

denna reducerings regel slopas. Motionärerna åberopar att en sådan reduktion

innefattar orättvisa mot kommuner, som för en klok och förtänksam kommunalpolitik,

och att reduceringsregeln leder till att de av regeln berörda

kommunerna kommer att söka undgå dess verkan genom att höja sina utdebiteringar

upp mot och över medelutdebiteringen. Utskottet vill i anledning

härav understryka departementschefens uttalande att det från skatteutjämningssynpunkt

saknas anledning att lätta skattetrycket för kommuner

vilkas totala utdebitering understiger medelutdebiteringen. En bidragsgivning

till dem motverkar en skatteutjämning. Enligt utskottets mening borde

i princip inte något skatteutjämningsbidrag alls utgå till de kommuner vilkas

utdebitering understiger medelutdebiteringen i riket. Utskottet anser sig

emellertid i likhet med skatteutjämningskommittén och departementschefen

kunna godta eu reducerad bidragsgivning till dessa kommuner av de praktiska

skäl som åberopats i detta sammanhang, nämligen nödvändigheten att

bevara kontinuiteten med den nuvarande bidragsgivningen och önskvärdheten

att undvika de tröskeleffekter som eljest skulle uppkomma. Under

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

åberopande härav får utskottet tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag och avstyrka

de i motionerna I: 677 och II: 803 i förevarande hänseende framställda yrkandena.

Avlösning av speciella bidrag

Enligt propositionsförslaget skall vissa speciella bidrag till kommunerna

avlösas och de genom avlösningen disponibla medlen överföras till det allmänt

skatteutjämnande bidragssystemet.

1 de i anledning av propositionen nr 49 väckta motionerna I: 681 och

II: 800 yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts

förslag att statsbidraget till anordnande av skolskjutsar och till inackordering

av skolbarn skall avlösas av kommunalskatteutjämningsbidraget, Motionärerna

åberopar i första hand till stöd för sitt yrkande att det främst

är stora glesbefolkade kommuner som drabbas av stora kostnader för dessa

äD damål och att dessa kommuner inte genom bidragsgivningen i skatteutjämnande

syfte får den hjälp som borde tillkomma dem.

I anledning härav vill utskottet framhålla att enligt de tabeller som redovisas

i proposition nr 43 även glesbygdskommunerna får betydande skattelättnader.

De inte godtagbara skillnader i skattetryck som eventuellt kvarstår

efter att skatteutjämningsbidrag på grund av brist på skattekraft och

på grund av hög utdebitering utgått kan utjämnas genom extra skatteutjämningsbidrag.

Beträffande möjligheterna att erhålla sådant bidrag för att

mildra obilliga verkningar av att skolskjutsbidraget avvecklas hänvisar utskottet

till närmast följande avsnitt.

Utskottet vill vidare framhålla att det nuvarande statliga bidragssystemet

är synnerligen komplicerat och att det är mycket angeläget att bidragsgivningen

förenklas. Behovet av en förenkling har framförts i flera olika sammanhang,

bl. a. av allmänna statsbidragsutredningen i dess principbetänkande

(SOU 1952: 44) och av skatteutjämningskommittén. Enligt skatteutjämningskommittén

och flera remissinstanser skapar ett allmänt skatteutjämningssystem

av föreslagen typ goda förutsättningar för en rationalisering av

den statliga bidragsgivningen i stort till kommunerna. Utskottet delar denna

uppfattning och ansluter sig även till kommitténs uttalande att grundtanken

i rationaliseringssträvandena bör vara att ett bidragssystem skall innehålla

endast speciella bidrag med en från skatteteknisk synpunkt eller från stimulanssynpunkt

angelägen funktion. Utskottet anser att statsbidraget till skolskjutsar

inte är motiverat från någon av de nu anförda synpunkterna. Såsom

skolöverstyrelsen framhållit synes med den starka kommunala förankring

som skolväsendet nu har det inte vara nödvändigt att upprätthålla en

speciell bidragsgivning på detta utgiftsområde.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag

och avstyrker yrkandena i motionerna I: 681 och II: 800, såvitt nu är i

fråga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

19

Även förslaget om avlösning av statsbidraget till de kommunala folkbiblioteken

har mötts med kritik. Sålunda hemställs i motionerna 1:274 och

II: 332, I: 679 och II: 804, I: 682 och II: 808, I: 684 och II: 811 samt 1:685

och II: 810 alt detta bidrag inte avvecklas. Bidraget till de kommunala folkbiblioteken

uppges fylla en viktig stimulansuppgift och ha stor betydelse

för kulturlivet. Utskottet kan emellertid inte dela den framförda uppfattningen

att det ifrågavarande bidraget alltjämt skulle vara av någon större

betydelse från stimulanssynpunkt. Det torde få förutsättas att kommunerna,

även om bidraget avlöses av skatteutjämningsbidraget, inte kommer att

eftersätta behoven på förevarande område. Tvärtom torde man ha anledning

att förvänta att omläggningen av sättet för bidragsgivningen kan komma

att öka kommunernas möjligheter att stimulera biblioteksverksamheten.

Till det anförda kommer angelägenheten att så långt möjligt förenkla den

statliga bidragsgivningen till kommunerna. Utskottet kan således inte biträda

de i motionerna 1: 274 och II: 332,1:679 och II: 804, 1: 682 och II: 808,

1: 684 och II: 811 samt I: 685 och II: 810 framställda yrkandena att förevarande

bidrag inte skall avlösas och tillstyrker följaktligen Ivungl. Maj:ts

förslag i förevarande avseende.

Extra skatteutjämningsbidrag

Enligt 16 § i den föreslagna förordningen om skatteutjämningsbidrag äger

Kungl. Maj :t, när synnerliga skäl därtill är, efter ansökan bevilja kommun

extra skatteutjämningsbidrag. Departementschefen understryker i likhet

med skatteutjämningskommittén att sådana bidrag inte bör förekomma annat

än i undantagsfall. I samband med en diskussion om verkningarna i utdebiteringshänseende

av slopandet av statsbidraget till skolskjutsar och

inackordering understryker departementschefen att extra bidrag kan utgå

för att åstadkomma den ytterligare utjämning av utdebiteringarna i de av

indragningen berörda kommunerna som kan vara motiverad sedan ordinarie

bidrag utgått.

En indragning av bidraget till skolskjutsar och inackordering befaras på

vissa håll medföra svårigheter för en del kommuner, särskilt i glesbygderna.

I motionerna 1:680 och 11:797 hemställs att riksdagen måtte besluta alt

extra skatteutjämningsbidrag skall utgå även för att mildra obilliga verkningar

av att i första hand bidraget till skolskjutsar avvecklas. Yrkande av

denna innebörd framförs också i motionerna I: 679 och II: 804 ävensom i

motionerna 1:677 och 11:803 vilka även avser bidraget till inackordering.

En bidragsgivning i nu nämnt syfte synes icke oförenlig med det av departementschefen

gjorda, nyss återgivna uttalandet. Utskottet finner emellertid

ett förtydligande på denna punkt påkallat. Utskottet vill därför föreslå alt

riksdagen uttalar att extra skatteutjämningsbidrag bör beviljas för att undanröja

de obilliga verkningar i ekonomiskt hänseende för kommunerna

som kan orsakas av avlösning av statsbidragen till skolskjutsar och inackor
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

dering. Utskottet gör i det följande hemställan om skrivelse till Kungl. Maj :t

av denna innebörd. Att på sätt i motionerna I: 680 och II: 797 åsyftas i anledning

härav ändra lydelsen av 16 § i den föreslagna förordningen synes

emellertid inte böra komma i fråga eftersom den berörda bidragsgivningen

får anses betingad av »synnerliga skäl». Det torde få ankomma på den föreslagna

skatteutjämningsnämnden att föreslå när extra skatteutjämningsbidrag

av anledning som nu sagts skall utgå och storleken härav.. Att härvid

binda nämnden vid någon norm synes inte vara påkallat. Utskottet delar den

i motionerna I: 679 och II: 804 framförda uppfattningen att även glesbygdskommunerna

bör erhålla den lättnad i utdebiteringshänseende som är skatteutjämningsreformens

allmänna syfte och att denna verkan inte bör förhindras

genom avvecklingen av statsbidraget till skolskjutsar och inackordering.

Utskottet vill emellertid understryka att fråga är om en bidragsgivning som

bör förekomma endast i undantagsfall. Denna bidragsgivning synes till sin

omfattning inte böra överstiga det belopp som f. n. utgår i form av extra

bidrag enligt skattelindringsförordningen, dvs. ca 10 milj. kr. per år. Utskottet

gör i det följande hemställan om skrivelse till Kungl. Maj :t i nu angivet

syfte.

Kostnadsfördelnings frågan

Skatteutjämningskommittén tog inte någon ställning till frågan om fördelningen

mellan stat och kommun i stort av kostnaderna för den samhällsverksamhet

som åvilar kommunerna. Kommittén framhöll dock att det syntes

motiverat att frågan om fördelningen av kostnaderna på skolans område

mellan stat och kommun togs upp till prövning inom en snar framtid. Vidare

underströk kommittén angelägenheten av att i samband med prövningen av

kommitténs förslag kostnadsfördelningen mellan staten och landstingskommunerna

underkastades en prövning från allmänna skattepolitiska utgångspunkter.

Flera remissinstanser har framhållit att kommitténs förslag inte löser

frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Departementschefen

har emellertid inte ansett sig böra förorda en utredning i förevarande

hänseende.

1 ett flertal motioner — I: 196 och II: 247, I: 673 och II: 801, I: 674 och

II: 799 samt I: 676 och II: 795 — framförs ett yrkande avseende ifrågavarande

kostnadsfördelning. I de båda förstnämnda motionerna yrkas därjämte

en utredning om en rationell fördelning av samhällsuppgifterna mellan

staten och kommunerna.

Utskottet vill understryka att kommunerna till följd av stegrade kostnader

inom sjukvården och skolväsendet samt andra verksamhetsområden står inför

mycket svårbemästrade ekonomiska problem. Såsom framgår av förevarande

proposition innebär emellertid de i densamma framlagda förslagen

eu betydande ökning av bidragsgivningen till kommunerna. Därjämte ga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

21

rån terar skatteutjämningssystemets utformning att statsbidraget blir värdebeständigt

och standardföljsamt. Utskottet anser i likhet med departementschefen

att man först bör avvakta verkningarna av detta system i dess nuvarande

utformning innan man tar upp frågan om kostnadsfördelningen mellan

stat och kommun. Systemet innehåller också såsom departementschefen

understryker utomordentliga möjligheter att påverka såväl bidragsgivningens

omfattning som bidragsmedlens fördelning mellan kommunerna. Under

åberopande härav avstyrker utskottet de nu ifrågavarande motionsyrkandena.

Medelsanvisning

1 anslutning till vad i det föregående anförts samt under hänvisning till

andra lagutskottets utlåtande nr 44 avstyrker utskottet det i motionerna

1:675 och 11:802 framställda yrkandet om medelsanvisning till bidrag i

form av statliga grundbelopp i kommunala bostadstillägg.

De av Kungl. Maj :t gjorda anslagsberäkningarna för nästa budgetår —

avseende dels bidrag till skattetyngda kommuner m. m., dels skatteersättning

till kommunerna i anledning av 1957 års ortsavdragsreform m. m., dels

slcatteersättning till kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform,

dels ock skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. in. — föranleder

icke någon erinran från utskottets sida.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna II: 798, I: 648 och II: 768, I: 655 och

II: 772 samt I: 669 och II: 791, antaga det vid propositionen

nr 43 fogade förslaget till lydelse av 7 § och 8 § första stycket

förordningen om skatteutjämningsbidrag med de ändringar

som framgår av det följande:

7 §•

För beräkning av tillskott av skatteunderlag enligt 8 § indelas riket i följande

skattekraftsområden, nämligen

skattekraftsområde 1, omfattande hela riket med undantag av Värmlands,

Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län,

skattekraftsområde 2, omfattande Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs

län,

skattekraftsområde 3, omfattande Västernorrlands och Jämtlands län

samt av Västerbottens län landskapet Västerbotten ävensom Nordmalings,

Hörnefors och Bjurholins kommuner, samt

skattekraftsområde 4, omfattande återstående del av Västerbottens län

och Norrbottens län.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

När särskilda skäl föreligga, äger Konungen förordna om avvikelse från

den i första stycket angivna indelningen i skattekraftsområden.

8 §•

Tillskott av skatteunderlag utgöres av det antal skattekronor och skatteören,

som kommunen måste tillföras för att skattekraften skall motsvara

följande andel av medelskattekraften, nämligen för

landstingskommun i skattekraftsområde 1 och 2...... 95 procent,

annan kommun i skattekraftsområde 1 .............. 90 procent,

annan kommun i skattekraftsområde 2.............. 100 procent,

kommun i skattekraftsområde 3 .................... 110 procent och

kommun i skattekraftsområde 4.................... 125 procent.

2. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 677 och II: 803, såvitt nu

är i fråga, antaga det vid propositionen nr 43 fogade förslaget

till lydelse av 8 § andra stycket förordningen om skatteutjämningsbidrag;
3.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 674 och II: 799, I: 673 och

II: 801 samt I: 677 och II: 803, samtliga motioner såvitt nu

är i fråga, antaga det vid propositionen nr 43 fogade förslaget

till lydelse av 2 § första stycket och 17 § förordningen

om skatteutjämningsbidrag samt punkt 1 sista stycket av

övergångsbestämmelserna till denna förordning;

4. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 677 och II: 803, såvitt nu

är i fråga, antaga det vid propositionen nr 43 fogade förslaget

till lydelse av 8 § fjärde stycket förordningen om skatteutjämningsbidrag

och punkt 1 första stycket av övergångsbestämmelserna

till denna förordning;

5. att riksdagen må i övrigt antaga det vid propositionen

nr 43 fogade förslaget till förordning om skatteutjämningsbidrag;
6.

att motionerna I: 677 och II: 803 i vad de avser yrkande

om uttalande rörande skatteunderlagstillskottens framtida

bindning vid den aktuella genomsnittliga skattekraften,

icke må av riksdagen bifallas;

7. att motionerna I: 678 och II: 805 icke må av riksdagen

bifallas;

8. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1: 680 och

II: 797 samt i anledning av motionerna I: 679 och II: 804,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj :t giva till känna vad utskottet anfört beträffande om
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

23

prövning senast år 1970 av sambandet mellan utdebiteringsgränsen

och medelutdebiteringen i riket;

9. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 681 och II: 800, såvitt nu

är i fråga, besluta att bidragen till anordnande av skolskjutsar

och till inackordering av skolbarn i elevhem eller enskilda

hem skall avlösas av det i propositionen nr 43 föreslagna

bidraget i skatteutjämnande syfte;

10. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 274 och II: 332, I: 682 och

II: 808, I: 684 och II: 811, I: 685 och II: 810 samt I: 679 och

II: 804, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta att

bidraget till kommunala folkbibliotek skall avlösas av det

i propositionen nr 43 föreslagna bidraget i skatteutjämnande

syfte;

11. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag,

besluta att bidragen till skolmåltider, till anskaffande av inventarier

för skolmåltider, till pedagogisk utrustning in. m.,

till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem

ävensom till uppförande eller inrättande av barnhem och

till driften av barnhem skall avlösas av det i propositionen

nr 43 föreslagna bidraget i skatteutj ämnande syfte;

12. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 677

och II: 803, I: 679 och II: 804 samt I: 680 och II: 797, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört

beträffande beviljande av .extra skatteutjämningsbidrag i

syfte att undanröja de obilliga verkningar i ekonomiskt hänseende

för kommunerna som kan orsakas av avlösning av

statsbidragen till skolskjutsar och inackordering;

13. att motionerna I: 673 och II: 801 samt I: 674 och II:

799, i vad nämnda motioner innefattar yrkande om utredning

rörande fördelningen mellan stat och kommun av samhällsutgifterna

och kostnaderna för desamma, ävensom motionerna

I: 196 och II: 247 samt I: 676 och II: 795, icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd;

14. att motionerna I: 675 och II: 802, i vad de innefattar

yrkande om att riksdagen må anvisa för budgetåret 1965/66

till bidrag i form av statliga grundbelopp i kommunala bostadstillägg

ett förslagsanslag av 75 milj. kr., icke må av

riksdagen bifallas;

15. att riksdagen må för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten

under sjunde huvudtiteln anvisa till

a) Bidrag till skattetyngda kommuner, in. m., ett förslagsanslag

av 50 000 000 kr.,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

b) Skatteersättning till kommunerna i anledning av

1957 års ortsavdragsreform, in. m., ett förslagsanslag av

160 000 000 kr.,

c) Skatteersättning till kommunerna i anledning av 1961

års ortsavdragsreform ett förslagsanslag av 162 000 000 kr.

och

d) Skatteutjämningsbidrag till kommunerna, in. ni., ett

förslagsanslag av 465 000 000 kr.

Stockholm den 29 april 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet bär närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Virgin,

Rikard Svensson, Söderberg, Per Jacobsson, Mårtensson., Herbert Larsson,

Hjorth, Åkerlund, Wååg, Nils-Eric Gustafsson, Harry Carlsson och Johan

Olsson; samt

från andr a kammaren: herrar Bohman, Gustafsson i Stockholm, Ståhl,

Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Larsson i Hedenäset, Turesson,

Nihlfors, fröken Olsson, herrar Nelander, Eskel, Blomkvist, Jönsson i Arlöv

och Nilsson i Kristianstad.

Reservationer

1 ) beträffande indelningen i skattekraftsområden av herrar Näsström,

Gillström, Rikard Svensson, Söderberg, Mårtensson, Herbert Larsson,

Hjorth, Wååg, Gustafsson i Stockholm, Blidfots, Almgren, fröken Olsson,

herrar Blomkvist, Jönsson i Arlöv och Nilsson i Kristianstad, vilka ansett

dels alt utskottets yttrande under rubriken »Indelningen i skattekraftsomraden»

fr. o. in. andra stycket (s. 13 och 14) bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 648 och II: 768 samt I: 655 och II: 772 har föreslagits att

Gävleborgs län skall hänföras till skattekraftsområde 2; enligt de båda förstnämnda

motionerna bor i vart fall landskapet Hälsingland hänföras dit.

I anledning härav vill utskottet erinra om att det helt övervägande antalet

remissinstanser funnit den föreslagna indelningen lämplig. Såsom departementschefen

anfört synes tillräckliga skäl inte föreligga att garantera vare

sig det ifrågavarande länet i dess helhet eller någotdera av de i detsamma

ingående landskapen en högre skattekraft än övriga i området ingående län.

Inte heller kan, såsom departementschefen framhållit, den beräknade medelutdebiteringen

i länet betecknas som anmärkningsvärt hög. Såsom ut
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

25

skottet redan understrukit måste i ett schablonsystem av nu ifrågavarande

slag områdesindelningen bli schematisk. De icke godtagbara skillnader i

skattetryck som eventuellt kvarstår efter tillskott av skatteunderlag enligt

departementschefens förslag torde man enligt utskottets mening kunna

komma till rätta med genom den befogenhet som tillagts Kungl. Maj :t att

1''örcrdna om avvikelse från indelningen och genom att utnyttja möjligheten

att ge extra skatteutjämningsbidrag.

I motionerna I: 669 och II: 791 har hemställts att Kopparbergs län måtte

bänlöras till skattekraftsområde 2. I fråga om detta yrkande gäller i stort

sett vad utskottet nyss anfört beträffande frågan om till vilket område

Gävleborgs län bör hänföras.

I motionen II: 798 har yrkats att Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs

län skall bilda ett särskilt skattekraftsområde som skall garanteras en

skattekraft som motsvarar 100 % av medelskattekraften i riket. Såsom utskottet

förut hävdat är det av praktiska skäl nödvändigt att nöja sig med en

ganska grov områdesindelning, en uppfattning som delas av såväl kommittén

som det övervägande antalet remissinstanser. Även om landet indelades i ett

llertal områden skulle det ändå vara möjligt att peka på skillnader i utdebiteringshänseende

mellan kommuner i olika områden och ställa krav på ytterligare

uppdelning. Utskottet vill särskilt understryka vad kommittén i detta

sammanhang framhållit, nämligen att behovet av en mera noggrann områdesindelning

i väsentlig grad beror på systemets utformning i övrigt. I den

män detta tar direkt hänsyn till kommunens utgiftsförhållanden, såsom det

löreslagna systemet gör, torde behovet av eu mera långtgående indelning

minska. Innan en justering av den föreslagna områdesindelningen görs synes

det enligt utskottets mening i vart fall finnas skäl att avvakta hur bidragssystemet

verkar i praktiken.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag i förevarande

hänseende och kan alltså inte biträda de i motionerna II: 798, I: 648

och II: 768, I: 655 och II: 772 samt I: 669 och II: 791 framställda yrkandena

om justering av den föreslagna indelningen i skattekraftsområden.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»1. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 648 och II: 768, I: 655 och

II: 772, I: 669 och II: 791 samt II: 798, antaga det vid propositionen

nr 43 fogade förslaget till lydelse av 7 § och 8 §.

första stycket förordningen om skatteutjämningsbidrag;»

2) beträffande bidragsgivningen till landstingskommunerna av herrar

Virgin, Åkerlund, Bohman och Turesson, vilka ansett

dels all fjärde stycket (s. 15) i utskottets yttrande under rubriken »Skattekraftsgränserna»

bort ha följande lydelse:

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

»I motionerna 1:677 och 11:803 yrkas vidare att den i 8 § andra stycket av

den föreslagna förordningen om skatteutjämningsbidrag givna garantin till

landstingskommunerna skall gälla endast under bidragssystemets första år.

Motionärerna föreslår att bidragen därefter avtrappas med en femtedel varje

år under en femårsperiod. I likhet med motionärerna finner utskottet att

denna garanti utgör ett undantag från den princip varpå det föreslagna bidragssystemet

är uppbyggt, nämligen att bidrag skall utgå enligt generella

grunder. Garantin konserverar en bidragsgivning som grundar sig på 1957

och 1961 års ortsavdragsreformer. Enligt utskottets uppfattning är det önskvärt

att snarast renodla systemet och eliminera undantagen. Utskottet anser

emellertid liksom motionärerna att bidrag bör utgå till landstingskommunerna

under en övergångsperiod för att mildra övergången till det nya bidragssystemet.

Utskottet ansluter sig därför till motionärernas förslag.»

dels ock att nedan angivna moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»2. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 677 och II: 803, såvitt nu

är i fråga, besluta

a) att andra stycket av 8 § i det vid propositionen nr 43

fogade förslaget till förordning om skatteutjämningsbidrag

skall utgå;

b) att i övergångsbestämmelserna i nämnda förslag till

förordning skall införas en punkt 2 av följande lydelse:

För landstingskommun må för bidragsåret 1966 tillskott av skatteunderlag

icke understiga summan av de tillskjutna skatteunderlag som för år 1965

utgingo till landstingskommunen enligt kungörelserna den 16 maj 1957 (nr

205) angående skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdragsreform

och den 27 april 1962 (nr 140) angående skatteersättning i anledning av 1961

års ortsavdragsreform.

För bidragsåren 1967—1970 skall tillskottet av skatteunderlag utgöra följande

andel av det för bidragsåret 1966 utgående tillskottet, nämligen för

bidragsåret 1967 .................................. 80 procent,

bidragsåret 1968 .................................. 60 procent,

bidragsåret 1969 .................................. 40 procent och

bidragsåret 1970 .................................. 20 procent.

c) att den i förslaget till förordning om skatteutjämningsbidrag

som punkt 2 angivna övergångsbestämmelsen skall

betecknas som punkt 3;»

3) beträffande utdebiteringsgränsen

a) av herrar Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson, Johan Olsson, Eliasson

i Sundborn och Larsson i Hedenäset, vilka ansett

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

27

dels att tredje t. o. in. sjunde styckena (s. 16 och 17) i utskottets yttrande

under rubriken »Utdebiteringsgränsen» bort ersättas med text av följande

lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet alt utdebiteringsgränsen bör

vara fast fixerad. Utskottet vill för övrigt erinra om att en stark minoritet

inom skatteutjämningskommittén samt flertalet remissinstanser förordade

en sådan ordning. Det är enligt utskottets mening angeläget att förhindra

att skatteutjämningsbidraget automatiskt anpassar sig efter en högre nivå

på kommunalskatten. En sådan anpassning bör ske först efter beslut av riksdagen

och föregås av eu diskussion från skattepolitiska utgångspunkter om

frågan om fördelningen av kostnaderna för samhällsverksamheten mellan

stat och kommun. Genom den av motionärerna föreslagna konstruktionen

motverkas också en kostnadsövervältring från staten till kommunerna. Vidare

underlättas möjligheterna för kommunerna till ekonomisk planering.

Enligt minoritetens uppfattning medför vidare en rörlig utdebiteringsgräns

olägenheter av praktisk art för kommunerna. I och med att bidraget på

grund av hög utdebitering automatiskt följer förändringarna i medelutdebiteringen

saknar den enskilda kommunen möjlighet att bedöma vilket statsbidrag

som kommer att utgå. Anknytningen till medelutdebiteringen leder

också till att den enskilda kommunens bidrag påverkas av förändringar i

övriga kommuners ekonomi och uldebiteringspolitik. Verkningarna av bidragsgivningen

för den enskilda kommunen blir alltså svåra att överskåda

och kommunen kommer inte att få möjlighet att bedöma bidragens storlek

ens på mycket kort sikt. Detta måste leda till en försämring av möjligheterna

till en ekonomisk planering. Kommittéminoriteten framhåller därjämte

att systemet inte får främja ryckighet i fråga om utdebiteringssatsernas

storlek.

Den konstruktion av bidragssystemet som utskottet sålunda förordar

medför som framgår av det anförda väsentliga fördelar för kommunerna och

torde inte innebära några avsevärda risker i statsfinansiellt hänseende med

hänsyn till de möjligheter till omprövning som finns. Under åberopande av

det anförda avstyrker utskottet Ku-ngl. Maj :ts förslag om en rörlig utdebiteringsgräns

och biträder det i motionerna I: 674 och II: 799 framställda förslaget

om en fast sådan gräns. Denna bör emellertid fastställas med utgångspunkt

från den faktiska medelutdebiteringen år 1965 eller 17 kr. 25 öre för

skattekrona, eller — efter omräkning på sätt anges i den föreslagna förordningens

övergångsbestämmelser — till 16 kr. 60 öre för skattekrona. Härav

följer att utskottet avstyrker de i motionerna I: 673 och II: 801 samt I: 677

och 11: 803 framställda yrkandena såvitt nu är i fråga.»

dels ock alt nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»3. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 674 och II: 799 ävensom med avslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

å motionerna 1:673 och 11:801 samt 1:677 och 11:803,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta

a) att antaga det vid propositionen nr 43 fogade förslaget

till lydelse av 2 § första stycket och 17 § förordningen om

skatteutjämningsbidrag med de ändringar som framgår av

det följande:

2§.

I denna förordning förstås med

kommun: landskommun, köping, stad, landstingskommun, församling,

pastorat och annan kyrklig samfällighet som äger beskattningsrätt,

bidragsår: det kalenderår under vilket skatteutjämningsbidrag utgår,

beräkningsår: det kalenderår som föregår bidragsåret,

skattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i kommunen,

beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering

till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i kommunen

vid beräkningsårets ingång,

medelskattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i hela

riket, beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering

till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i hela

riket vid beräkningsårets ingång,

sammanlagd utdebitering: summan inom landskommun, köping eller stad

av utdebiteringssatserna för beräkningsåret för skatt till kommun, municipalsamhälle

och tingslag samt

utdebiteringsgräns: en utdebitering av 16 kronor 60 öre för skattekrona.

17 §.

Statistiska centralbyrån fastställer varje år senast den 25 augusti medelskattekraften.

b) att sista stycket av punkt 1 övergångsbestämmelserna

i nämnda förslag till förordning skall utgå;»

b) av herrar Virgin, Åkerlund, Bohman och Turesson, vilka ansett

dels att sjunde stycket (s. 17) i utskottets yttrande under rubriken »Utdebiteringsgränsen»

fr. o. m. andra meningen bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas tveksamhet beträffande bidraget vid hög

utdebitering. Ett bidrag av denna typ kan, såsom motionärerna understryker,

i vissa fall innebära en frestelse för kommunerna att höja sin utdebitering

utöver vad som från objektiv synpunkt kan vara nödvändigt. En sådan

utdebiteringspolitik torde motverkas om bidragssystemet konstrueras så att

bidrag på grund av hög utdebitering utlöses först när den totala utdebiteringen

överstiger utdebiteringsgränsen med visst belopp. Utskottet ansluter

sig därför till motionärernas förslag. Lämpligt synes såsom dessa föreslagit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

29

vara att låta utdebiteringsgränsen motsvara medelutdebiteringen i riket,

jämkad uppåt med belopp mellan 1 och 50 öre till närmast 50-tal öre eller

jämn krona. Utdebiteringsgränsen för beräkningsåret 1965 skall i enlighet

härmed utgöra 17 kronor för skattekrona. Förslaget kan beräknas medföra

en minskning av statens kostnader för den ifrågavarande bidragsgivningen

med ca 35 milj. kr.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»3. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och med bifall till motionerna 1:677 och 11:803 ävensom

med avslag å motionerna 1:673 och 11:801 samt 1:674

och II: 799, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta

a) att antaga det vid propositionen nr 43 fogade förslaget

till lydelse av 2 § första stycket och 17 § förordningen om

skatteutjämningsbidrag med de ändringar som framgår

av det följande:

2 §.

I denna förordning förstås med

kommun: landskommun, köping, stad, landstingskommun, församling,

pastorat och annan kyrklig samfällighet som äger beskattningsrätt,

bidragsår: det kalenderår under vilket skatteutjämningsbidrag utgår,

beräkningsår: det kalenderår som föregår bidragsåret,

skattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i kommunen,

beräknat efter taxeringsnämnds beslut rörande beräkningsårets taxering

till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i kommunen

vid beräkningsårets ingång,

medelskattekraft: antalet skattekronor och skatteören per invånare i hela

riket, beräknat efter taxeringsnämnds beslnt rörande beräkningsårets taxering

till kommunal inkomstskatt och antalet kyrkobokförda invånare i hela

riket vid beräkningsårets ingång,

sammanlagd utdebitering: summan inom landskommun, köping eller stad

av utdebiteringssatserna för beräkningsåret för skatt till kommun, municipalsamhälle

och tingslag samt

utdebiteringsgräns: medeltalet av de sammanlagda utdebiteringarna i hela

riket, avrundat uppåt till närmast högre 50-tal öre eller jämn krona. Medeltalet

av de sammanlagda utdebiteringarna bestämmes genom att summan

av de tal, som erhålles om inom varje landskommun, köping eller stad

sammanlagda utdebiteringen multipliceras med antalet skattekronor och

skatteören enligt taxeringsnämnds beslut rörande taxering till kommunal

inkomstskatt året före beräkningsåret, delas med sammanlagda antalet skattekronor

och skatteören i hela riket.

b) att punkt 1 sista stycket av övergångsbestämmelserna

i nämnda förslag till förordning skall hava följande lydelse:
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

Utdebiteringsgränsen för beräkningsåret 1965 skall utgöra 17 kronor för

skattekrona.»

4) beträffande reduceringsregeln av herrar Virgin, Åkerlund, Bohman

och Turesson, vilka ansett

dels att andra stycket (s. 17 och 18) i utskottets yttrande under rubriken

»Reduceringsregeln» fr. o. in. andra meningen bort ha följande lydelse:

»Reduceringsregeln innebär enligt utskottets mening en uppenbar orättvisa

mot de kommuner som för en klok och förtänksam kommunalpolitik. Det

synes inte vara motiverat att försätta dessa kommuner i en sämre situation

än kommuner som kanske rent av misshushållat med kommunala medel eller

brustit i effektivitet i förvaltningen. Reduceringsregeln frestar vidare de

kommuner som berörs av densamma att höja sina utdebiteringar för att

undgå en reduktion av tillskottet av skatteunderlag. Enligt utskottets mening

talar dessa skäl för att reduceringsregeln slopas. Utskottet tillstyrker

därför bifall till motionerna I: 677 och II: 803 i förevarande del. Vid bifall

härtill kan skatteutjämningsbidraget för år 1966 beräknas öka med 30 milj.

kr.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»4. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 677 och II: 803, såvitt nu

är i fråga, besluta

a) att fjärde stycket av 8 § av det vid propositionen nr

43 fogade förslaget till förordning om skatteutjämningsbidrag

skall utgå;

b) att sista meningen av första stycket i punkt 1 av övergångsbestämmelserna

i nämnda förslag till förordning

skall utgå;»

5) beträffande omprövning av sambandet mellan utdebiteringsgränsen

och medelutdebiteringen i riket av herrar Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson,

Johan Olsson, Eliasson i Sundborn och Larsson i Hedenäset, vilka under

förutsättning av bifall till reservationen 3 a) ansett

dels att åttonde stycket (s. 17) i utskottets yttrande under rubriken »Utdebiteringsgränsen»

bort ha följande lydelse:

»I motionerna I: 680 och II: 797 har, såvitt nu är i fråga, påyrkats skrivelse

till Kungl. Maj :t i syfte att riksdagen senast år 1970 bereds tillfälle

att ompröva reglerna för sambandet mellan utdebiteringsgräns och medelutdebitering.

Ett yrkande av liknande innebörd framställes i motionerna

1:679 och 11:804. Utskottet anser inte skäl föreligga att bifalla ifrågavarande

yrkanden.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 ur 1965

31

»8. att motionerna 1:679 och 11:804 samt 1:680 och

II: 797 icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;»

6) beträffande bidragen till skolskjutsar och inackordering av skolbarn i

elevhem eller enskilda hem av herrar Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson,

Johan Olsson, Eliasson i Sundborn och Larsson i Hedenäset, vilka ansett

dels att tredje t'', o. m. femte styckena (s. 18) i utskottets yttrande under

rubriken »Avlösning av speciella bidrag» bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Utskottet finner de av motionärerna åberopade skälen för att bibehålla

ifrågavarande bidrag bärande. Särskilt vill utskottet understryka att indragningen

av förevarande bidrag i många kommuner medför att effekten av

den föreslagna bidragsgivningen i skatteutjämnande syfte inte blir den

eftersträvade. I synnerhet har man anledning att befara att glesbygdskommunerna

får betydligt mindre möjligheter att sänka sina utdebiteringar

eller eljest dra nytta av den ökade bidragsgivningen till kommunerna. I

flertalet fall torde glesbygdskommunerna, såsom motionärerna framhåller,

inte få den hjälp genom bidragsgivningen i skatteutjämningssyfte som avsikten

är. Det finns också anledning anta att den väntade utvecklingen på

skolans område kommer att än mer försvåra det ekonomiska läget för kommuner

med svagt skatteunderlag. Utskottet tillstyrker på nu anförda skäl

bifall till yrkandet i motionerna 1:681 och 11:800 och avstyrker Kungl.

Maj :ts förslag om avlösning av ifrågavarande bidrag.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»9. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:681

och II: 800, såvitt nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag

att bidragen till skolskjutsar och till inackordering av skolbarn

i elevhem eller enskilda hem skall avlösas av bidraget

i skatteutjämnande syfte;»

7) beträffande bidraget till kommunala folkbibliotek av herrar Boman,

Per Jacobsson, Nils-Eric Gustafsson, Harry Carlsson, Ståhl, Nihlfors och

Nelandcr, vilka anselt

dels att sjätte stycket (s. 19) i utskottets yttrande under rubriken »Avlösning

av speciella bidrag» bort ha följande lydelse:

»Förslaget om avlösning av statsbidraget till de kommunala folkbiblioteken

har enligt utskottets mening mötts med berättigad kritik. Visserligen erhåller

kommunerna genom skatteutjämningsreformen förbättrade ekonomiska

resurser, men man vet dock icke med säkerhet i vad mån detta leder

till att kommunerna i ökad utsträckning kommer att uppmärksamma folkbiblioteksverksamheten.

Det är ingalunda säkert att denna verksamhetsgren

kan hävda sig i konkurrensen med andra verksamhetsgrenar som måste till
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965

godoses. Hur ansvarskännande och måna om biblioteksverksamheten kommunerna

än är kan det tänkas att andra behov bedöms som än viktigare.

Utskottet vill vidare framhålla att mot bakgrunden av folkbibliotekens

växande betydelse i samhället i samband med den förbättrade skolundervisningen,

den ökade vuxenutbildnings- och folkbildningsverksamheten, den

ökade tillströmningen till de högre läroanstalterna, den växande vetenskapliga

forskningen och den längre fritiden det framstår som synnerligen angeläget

att biblioteken håller en hög och jämn standard. Detta är även väsentligt

mot bakgrund av folkbibliotekens viktiga roll som kulturförmedlare.

Det torde vara oomtvistat att ett särskilt bidrag till folkbiblioteksverksamheten

i sig har en väsentlig stimulanseffekt.

På nu nämnda skäl tillstyrker utskottet yrkandet i motionerna I: 274 och

11: 332, I: 679 och II: 804, I: 682 och II: 808, I: 684 och II: 811 samt I: 685

och 11:810 att förevarande bidrag icke skall avlösas.»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»10. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:679

och 11:804, 1:274 och 11:332, 1:682 och 11:808, 1:684

och 11:811 samt 1:685 och 11:810, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, avslå Kungl. Maj:ts förslag att bidraget

till de kommunala folkbiblioteken skall avlösas av skatteutjämningsbidraget;»
8)

beträffande extra skatteutjämningsbidrag för alt motverka obilliga

verkningar av avlösningen av bidragen till skolskjutsar och till inackordering

av skolbarn i elevhem eller enskilda hem av herrar Per Jacobsson,

Xils-Eric Gustafsson, Johan Olsson, Eliasson i Sundborn och Larsson i Hedenäset,

vilka under förutsättning av bifall till reservationen 6) ansett att

utskottet bort avstyrka motionerna 1:677 och 11:803, 1:679 och 11:804

samt I: 680 och II: 797, såvitt nu är i fråga, och att därför nedan nämnda

moment i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»12. alt motionerna I: 677 och II: 803, I: 679 och II: 804

samt 1:680 och 11:797, samtliga motioner i vad de avser

extra skatteutjämningsbidrag för att motverka obilliga

verkningar av avlösningen av bidragen till skolskjutsar

och till inackordering, icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;»

9) beträffande kostnadsfördelningsfrågan av herrar Boman, Per Jacobsson,

Hjorth, Nils-Eric Gustafsson, Harry Carlsson, Johan Olsson, Ståhl,

Eliasson i Sundborn, Larsson i Hedenäset, Nihlfors och Nelander, vilka ansett
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 78 år 1965 33

dels att sista stycket (s. 20 och 21) i utskottets yttrande under rubriken

»kostnadsfördelningsfrågan» bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill understryka att kommunerna till följd av stegrade kostnader

inom sjukvården och skolväsendet samt andra verksamhetsområden står

mför mycket svårbemästrade ekonomiska problem. Denna utveckling innebär

att kommunernas resurser i ökad utsträckning kommer att tas i anspråk

för finansiering av olika obligatoriska uppgifter inom skolväsen, sjukoch

hälsovård, socialvård in. fl. förvaltningsgrenar. Detta betyder också att

medborgarna får genom kommunalskatten bära stigande kostnader för

obligatoriska kommunala samhällsuppgifter utan att denna kostnadsövertlyttning

har skattepolitiskt prövats. Utskottet finner därför i likhet med

motionärerna och ett stort antal remissinstanser nödvändigt att en parlamentarisk

utredning skyndsamt tillsätts för att pröva hela frågan om kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna. Härvid bör självfallet

även uppgiftsfördelningen närmare övervägas. Utskottet tillstyrker således

det i motionerna 1:674 och II: 799 framställda yrkandet om en utredning

1 angivna hänseende. Syftet i motionerna I: 196 och II: 247, I: 673 och II:

801 samt I: 676 och II: 795 torde tillgodoses genom utskottets nämnda tillstyrkan.

»

dels ock att nedan nämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»13. att riksdagen må, med bitall till motionerna 1:674

och II: 799 samt I: 673 och II: 801, nämnda motioner såvitt

nu är i fråga, ävensom motionerna I: 196 och II: 247 samt

1:676 och 11:795, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna a ad utskottet anfört beträffande angelägenheten av

en utredning av frågan om kostnadsfördelningen mellan

staten och kommunerna;»

Särskilt yttrande

av herrar A ils- Eric Gustafsson, Johan Olsson, Eliasson i Sundborn och

Larsson i Hedenäset, vilka anfört:

»Till vad utskottet anfört och yrkat i anledning av förslaget i motionerna

I: 675 och II: 802 om medelsanvisning till bidrag i form av statliga grundbelopp

i kommunala bostadstillägg har vi anslutit oss, men vi vill i sammanhanget

hänvisa till det utredningsyrkande rörande sådana grundbelopp

som reservationsvis framförts av företrädare för centerpartiet i andra lagutskottets

utlåtande nr 44.»

MARCUS BOKTR. STHIM 1965 Ä5002 7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:319 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i skollagen den 6 juni 1962 a1 i texten