Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1965/66 inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.
1965-03-30 · 60 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 58 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1965:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1965/66 inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
1
Nr 8
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1965/66 inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
Allmänna kultur- och bildningsändamål
Konst, litteratur, musik m. m.
l:o) Konstnärsstipendier. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10,
punkt B 1, s. 15—20 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1965) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för
bugetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 474 000 kr., innebärande
en anslagshöjning med 480 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Lundström och Sundin (1:163) samt den andra inom andra kammaren
av herrar Hedlund och Ohlin (II: 197), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen å åttonde huvudtitelns driftbudget för budgetåret 1965/66 måtte
anvisa ett reservationsanslag av 2 889 000 kr. till Konstnärsstipendier — en
ökning med 415 000 kr. i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag — att användas
i enlighet med vad som föreslagits i motionerna;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fröken Mattson (1:164) samt den andra inom andra kammaren av herrar
Björk i Göteborg och Johansson i Trollhättan (II: 187), i vilka hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära en utredning inom ramen
för den fortsatta planeringen av kulturpolitiken, syftande till att finna lämpliga
former för dels en utbyggnad av stödet till högt kvalificerade skönlitterära
översättare, dels åtgärder ägnade att främja översättningen och utgivningen
av särskilt betydelsefulla skönlitterära verk;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Strandberg (1:398) samt den andra inom andra kammaren av herrar
Oskarson och Fridolfsson i Stockholm (11:478), i vilka hemställts, såvitt nu
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 8
2
Statsutskottets> utlåtande nr 8 år 1965
är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Konstnärsstipendier för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 849 000 kr.;
dels ock en inom andra kammaren av herr Arvidson vi. fl. väckt motion
(II: 442), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ville besluta att
de dramatiska författarna alltjämt skall räknas till gruppen »konstnärer i övrigt»
och att anslaget därför höjes med 70 000 kr. utöver vad i statsverkspropositionen
föreslås.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 197, II: 187, I: 398 och II: 442.
Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppdelat på fyra
anslagsposter, nämligen en till stipendier åt författare och översättare (360 000
kr.), en till stipendier åt konstnärer inom måleri m. m. (451 000 kr.), en till
stipendier åt tonsättare (271 000 kr.) och en till stipendier åt konstnärer i
övrigt (912 000 kr.).
Stipendierna utgöres av större arbetsstipendier, mindre arbetsstipendier, resestipendier
och stipendier av pensions- eller understödskaraktär. De större
arbetsstipendiema utgår normalt med ca 12 000 kr. och de mindre arbetsstipendierna
med lägst 4 00Q kr. och högst 6 000 kr. Övriga stipendier utgår med
belopp enligt vederbörande stipendiemyndighets bestämmande. Stipendiemyndighet.
för författar- och översättarstipendiema är styrelsen för Sveriges författarfond.
För utdelning av stipendier till konstnärer inom måleri m. m. svarar
Akademien för de fria konsterna i samråd med Konstnärernas riksorganisation.
Stipendier åt tonsättare utdelas av Musikaliska akademien i samråd med Föreningen
Svenska tonsättare. Stipendier åt konstnärer i övrigt utdelas av en i
särskild ordning tillsatt nämnd, konstnärsstipendienämnden, som består av åtta
ledamöter, förordnade av Kungl. Maj:t för ett år i sänder. Sju av nämndens
ledamöter utses efter förslag av Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd.
Stipendiemyndigheterna har för nästa budgetår föreslagit en höjning av stipendieanslaget
med sammanlagt 1 877 000 kr. Styrelsen för Sveriges författarfond
har därav begärt 180 000 kr., Akademien för de fria konsterna 980 000 kr.
och Musikaliska akademien 29000 kr. För gruppen konstnärer i övrigt har
Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd äskat en höjning av
stipendiemedlen med 688 000 kr.
Departementschefen räknar med att av den i propositionen förordade anslagshöjningen
150 000 kr. skall användas för utökning av antalet stipendier av pensions-
eller understödskaraktär för grupperna konstnärer inom måleri m. m. och
konstnärer i övrigt. Återstoden eller 330 000 kr. bör enligt departementschefen
utnyttjas för att öka antalet arbetsstipendier. Medel motsvarande ytterligare
tolv större arbetsstipendier eller 144 000 kr. beräknas kunna ställas till för
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
3
fogande för författare och översättare. Två av dessa bör enligt departementschefen
reserveras för kulturjoumalistisk verksamhet. De dramatiska författarna,
som hittills vid utdelning av konstnärsstipendier hänförts till gruppen konstnärer
i övrigt, förutsätts enligt departementschefen i fortsättningen tilldelas
stipendier ur de medel, som disponeras för författare och översättare.
För nya arbetsstipendier inom grupperna konstnärer inom måleri m. m. och
konstnärer i övrigt beräknar departementschefen 126 000 kr. respektive 60 000 kr.
I särskild till statsutskottet ingiven framställning har Fria litterära yrkesutövares
centralorganisation (Flyco) uttalat sin anslutning till de yrkanden i
motionerna 1:163 och 11:197 samt 11:442, som avser en utökning av stipendierna
åt författare. Flyco finner att ökningen av stipendierna för de centrala
författargruppema blir alltför begränsad genom att de dramatiska författarna
även avses bli tillgodosedda inom ramen för de föreslagna stipendiemedlen för
denna grupp samt att två av de nya stipendierna reserveras för kul tur journalistik.
I likhet med vad som anföres i motionen 11:442 anser Flyco det inte
lämpligt att de dramatiska författarna i stipendiehänseende tillhör författargruppen
och sålunda tilldelas stipendier av styrelsen för Sveriges författarfond.
Utskottet. Det statliga stipendiestödet för konstnärer har sedan budgetåret
1961/62 utbyggts högst väsentligt. Stipendierna kan numera i princip utdelas
till alla grupper av konstnärliga yrkesutövare. Medelsanvisningen under anslaget
till konstnärsstipendier har under de senaste fyra budgetåren ökat med
sammanlagt drygt 1,8 milj. kr. Därtill kommer den utvidgning av konstnärsstödet,
som de fr. o. m. innevarande budgetår beslutade s. k. konstnärsbelöningarna
innebär.
Departementschefen framhåller, att denna utveckling av konstnärsstödet
bör fortsätta. För nästa budgetår förordas en utökning av konstnärsstipendierna
motsvarande sammanlagt 480 000 kr. Vidare föreslås en kraftig utvidgning av
det stöd som konstnärsbelöningarna utgör inom ramen för en under anslaget
för dessa belöningar föreslagen ökad medelsanvisning av 200 000 kr.
Utskottet har vid sitt ställningstagande till Kungl. Maj:ts förslag betraktat
de föreslagna åtgärderna för en fortsatt förbättring av konstnärsstödet i ett
sammanhang. Medelsanvisningen till konstnärsbelöningarna behandlas under
nästföljande anslagspunkt.
Den förordade höjningen av anslaget till konstnärsstipendier utgör ett led
i en fortsatt utveckling av stipendiestödet och medger en enligt utskottets
mening tillfredsställande utökning av de medel som inom stipendiesystemets
ram står till förfogande för arbetsstipendier och stipendier av pensions- eller
understödskaraktär. Utskottet anser, att den förordade anslagshöjningen under
detta anslag — särskilt om den ses tillsammans med den ökning av konstnärsstödet
som Kungl. Maj:t föreslår under anslaget till konstnärsbelöningar —
är väl avvägd. Utskottet tillstyrker därför att förevarande anslag uppräknas
4
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
med föreslaget belopp eller 480 000 kr. Utskottet har sålunda ansett sig böra
avstyrka bifall till föreliggande motionsyrkanden om en höjning av stipendieanslaget,
nämligen motionerna 1:163 och II: 197 om ytterligare stipendier till
grupperna konstnärer inom måleri m. m. samt författare och översättare och
motionen II: 442 om höjning av stipendiemedlen till gruppen konstnärer i övrigt.
I motionerna 1:398 och 11:478 begärs att av det samlade medelstillskott,
eller 680 000 kr., som Kungl. Maj:t föreslår för nästa budgetår till konstnärsstipendier
och konstnärsbelöningar, ytterligare 375 000 kr. skall anvisas under
förevarande anslag genom överföring från anslaget till konstnärsbelöningar.
Åtgärden motiveras av att en utökning av stipendieringen förbättrar konstnärernas
villkor i betydligt högre grad än inrättandet av konstnärsbelöningar. Utskottet,
som anser att en fortsatt utbyggnad bör ske av båda stödformerna, har inte
funnit anledning till erinran mot den av Kungl. Maj:t gjorda inbördes avvägningen
mellan de båda anslagsändamålen av det föreslagna medelstillskottet.
De nämnda motionerna kan sålunda inte tillstyrkas av utskottet.
I motionen II: 442 har framförts erinringar mot departementschefens synpunkter
i fråga om utdelning av stipendier till de dramatiska författarna. Enligt
departementschefen bör denna författargrupp, som nu tillgodoses under gruppen
konstnärer i övrigt, i fortsättningen tilldelas stipendier ur de medel som
disponeras för författare och översättare. Utskottet har för sin del inte blivit
övertygat om lämpligheten av en sådan överföring av de dramatiska författarna
från en stipendiemyndighet till en annan och anser därför att frågan härom
bör ytterligare övervägas. Vidare förutsätter utskottet, i anslutning till vad som
nämns i motionen, att Kungl. Maj:t vid sina överväganden också beaktar de
konsekvenser en sådan åtgärd kan bedömas få för fördelningen mellan berörda
konstnärsgrupper av stipendiemedlen. Enligt utskottets mening bör emellertid
de av departementschefen i propositionen framförda synpunkterna i denna
fråga icke föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Utskottet anser
sig därför inte kunna biträda yrkandet i motionen II: 442 i denna del.
Utskottet har under denna anslagspunkt även behandlat motionerna I: 164
och II: 187, i vilka begärs att riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle hemställa om
en utredning syftande till att finna lämpliga former för dels en utbyggnad av
stödet till högt kvalificerade skönlitterära översättare, dels åtgärder ägnade
att främja översättning och utgivning av särskilt betydelsefulla skönlitterära
verk. Enligt utskottets mening berör motionärerna en fråga av väsentlig betydelse.
Utskottet anser sig dock inte böra biträda motionärernas förslag om skrivelse
från riksdagens sida till Kungl. Maj:t med begäran om särskild utredning.
Frågan faller, som även motionärerna framhåller, inom ramen för den fortsatta
planeringen av kulturpolitiken och bör uppmärksammas i detta sammanhang.
Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att riksdagen senast förra året,
med anledning av vissa av utskottet behandlade motionsförslag med begäran
om utredning rörande kulturpolitikens mål och medel, inte ansett tiden ännu
vara mogen för att begära en sådan utredning utan funnit det mest ändamåls
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965 5
enligt att avvakta de erfarenheter som de senare årens ökade kulturpolitiska
aktivitet kan ge.
Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot bifall till Kungl. Maj:ts
förslag under förevarande punkt, hemställer,
I. att motionen II: 442, i vad den avser frågan om till vilken
konstnärsgrupp de dramatiska författarna bör hänföras, icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:163 och II: 197,1:398 och
II: 478 samt II: 442, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
till Konstnärsstipendier för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 2 474 000 kr.;
III. att motionerna 1:164 och II: 187 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
2:o) Konstnärsbelöningar. Kungl. Maj:t har (punkt B 2, s. 20—23) föreslagit
riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 500 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Lundström och Sundin (1:163) samt den andra inom andra kammaren
av herrar Hedlund och Ohlin (II: 197), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
I. att reduktionsregeln för konstnärsbelöningar ändras i enlighet med i motionerna
angivna grunder samt II. att riksdagen å åttonde huvudtitelns driftbudget
för budgetåret 1965/66 måtte anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kr. —
en ökning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 300 000 kr. — till Konstnärsbelöningar;
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Strandberg (1:398) samt den andra inom andra kammaren av herrar
Oskarson och Fridolfsson i Stockholm (II: 478), i vilka hemställts, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Konstnärsbelöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kr.;
dels ock en inom andra kammaren av herr Arvidson m. fl. väckt motion
(11:442), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ville besluta att
antaga den av Kungl. Maj :t föreslagna reduceringsregeln för konstnärsbelöningar
med den förändringen, att 75 % utbyts mot 50 %.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 197, I: 398 och II: 442.
Departementschefen finner, att de erfarenheter som kunnat vinnas efter den
första utdelningen av de 25 konstnärsbelöningar, som inrättades genom beslut
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
6
av 1964 års riksdag, bekräftar behovet av denna nya form av konstnärsstöd.
För nästa budgetår föreslår departementschefen att antalet belöningar utökas
till 100. Med utgångspunkt från resultatet av den första utdelningen har departementschefen
vidare funnit anledning att redan för nästa budgetår föreslå en
viss ändring av belöningskonstruktionen. Ändringen avser regeln för reducering
av belöningsbeloppet med hänsyn till belöningsinnehavarens inkomst. Enligt
nuvarande bestämmelser reduceras konstnärsbelöningens maximibelopp med
belöningsinnehavarens hela inkomst i den mån denna överstiger det basbelopp,
som systemet bygger på, nämligen basbeloppet jämlikt lagen om allmän försäkring.
Denna regel bör enligt departementschefen ändras på sådant sätt att
reduceringen sker med 75 c/c i stället för med 100 c/o av skillnaden mellan
belöningsinnehavarens inkomst och ett basbelopp. För de belöningsinnehavare,
som har en egen inkomst lägre än ett basbelopp föreslås att belöningen skall
utgå med skillnaden mellan fem basbelopp och hela den egna inkomsten.
I den under anslagspunkten 1 redovisade skrivelsen till statsutskottet från
Fria litterära yrkesutövares centralorganisation (Flvco) ansluter sig organisationen
till de i motionerna 1:163 och 11:197 samt 11:442 ingående förslagen
om att reduktion av konstnärsbelöning bör ske med 50 % av belöningsinnehavarens
egen inkomst.
Utskottet. I statsverkspropositionen föreslås en utökning av antalet belöningar
från för närvarande 25 till 100. Vidare förordas en förändring av den
regel som nu gäller för reducering av konstnärsbelöning med hänsyn till belöningsinnehavarens
egen inkomst av den innebörd, som redovisats i det föregående.
I båda dessa hänseenden fann utskottet anledning att uttala sig vid
behandlingen av förslaget till fjolårets riksdag om införandet av denna nya
form av konstnärsstöd.
Den nu förordade jämkningen av reduceringsregeln och framför allt ökningen
av antalet belöningar torde enligt utskottet komma att medföra att effekten
av den nya stödformen avsevärt förbättras. En del av den tveksamhet inför
belöningsformen som utskottet förra året gav uttryck åt synes därmed ha
blivit undanröjd. Med hänsyn härtill har utskottet ingenting att erinra mot
bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet anser sig följaktligen inte kunna
biträda förslagen i motionerna I: 163 och II: 197 samt II: 442 om förändringar
av belöningarnas konstruktion, som samtliga går ut på en ytterligare förbättring
av reduceringsregeln och som beträffande de två förstnämnda motionerna även
innefattar förslag om höjning av belöningens maximibelopp.
I motionerna 1:163 och II: 197 berörs även frågan om urvalet av belöningsinnehavare.
Motionärerna ger uttryck för den uppfattningen, att det slutliga
avgörandet av vilka som skall få konstnärsbelöningar bör ligga hos Kungl.
Maj:t men att Kungl. Maj:t vid detta avgörande i regel bör hålla sig inom de
förslag som upprättats av de förslagsställande organen. Utskottet vill i denna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
i
fråga erinra om sitt öttalande vid fjolårets ''behandling av förslaget om konstnärsbelöningar,
i vilket utskottet rekommenderade att Kungl. Maj:t söker uppnå
största möjliga samarbete med konstnärsorganisationerna när dét gäller urvalet
av kandidater till belöningarna.
Med hänvisning till vad som anförts under föregående anslagspunkt avstyrker
utskottet bifall till förslaget i ''motionerna 1:398 och 11:478 om en överföring
av medel från förevarande anslag till anslaget till konstnärsstipendier
för att därmed kunna öka resurserna för utdelning av afbetsstipendier och
medge inrättandet av ett antal meritstipendier.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:163 och II: 197, i vad de avser ändrade
grunder för bestämning av konstnärsbelöning, icke må av riksdagen
bifallas;
II. att motionen II: 442, i vad den avser grunder för bestämning
av konstnärsbelöning, icke må av riksdagen bifallas;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:163 och 11:197 samt
I: 398 och II: 478, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Konstnär sbelöning ar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 500 000 kr.
3x>) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 3, s. 23),
vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kr.
4:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Kungl. Maj:t har
(punkt B 4, s. 23 och 24) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 600 000 kr., vilket innebären
anslagshöjning med 400 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Lundström och Sundin (1:163) samt den andra inom andra kammaren
av herrar Hedlund och Ohlin (II: 197), i vilka hemställts, 9åvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte I. å åttonde huvudtitelns driftbudget för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr. — en ökning i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag med 400 000 kr. — till Konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader samt II. i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad
i motionerna anförts beträffande anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader;
dels ock en inom andra kammaren av herr Arvidson in. jl. väckt motion
(11:442), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ville besluta att
8
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
höja anslaget till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader med 400000 kr.
utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 197 och 11:442.
Konstrådet framhåller, att rådet i samband med sina tidigare auslagsäskanden
hemställt om återinförande av den s. k. procentregeln, som innebar att
i anslagen till statliga byggnader skulle inräknas medel för konstnärlig utsmyckning,
i regel ej understigande en procent av byggnadskostnaderna. Med hänsyn
till statsmakternas beslut i anslutning till propositionen 1963:103, vilket
innebar ett bibehållande av det nuvarande systemet, utgår konstrådet från
att anslaget inte omedelbart utan etappvis skall höjas, så att det så småningom
i stort sett skall motsvara en procent av byggnadskostnaderna. Konstrådet
föreslår för nästa budgetår en höjning av anslaget med 600 000 kr. till 1 800 000 kr.
Utskottet. Med hänsyn till det ökade utsmyckningsbehovet i anslutning till
den statliga byggnadsverksamheten har departementschefen för nästa budgetår
förordat att medlen för ändamålet ökas i större omfattning än innevarande
budgetår. Det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget av 1 600 000 kr. innebär
en ökning med 400 000 kr.
Den föreslagna anslagsökningen är visserligen inte obetydlig och innebär också
en större höjning än förra året. Med hänsyn till den utomordentliga betydelsen
för miljöskapandet och för konstnärernas inkomst- och arbetsmöjligheter,
som detta anslag har, är dock ökningstakten enligt utskottets mening ännu inte
tillräckligt snabb. Utskottet vill erinra om de synpunkter som kom till uttryck
vid 1962 års riksdagsbehandling av utsmyckningsanslaget och som gav anledning
till en skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om förnyad prövning av
frågan om återinförande av den s. k. enprocentregeln. Även om främst av budgettekniska
skäl det nuvarande förfarandet med ett särskilt reservationsanslag
på åttonde huvudtitelns driftbudget är att föredraga bör, som framhålles i
motionerna I: 163 och II: 197, den sammanlagda medelsanvisningen till konstnärlig
utsmyckning av statliga byggnader uppgå till minst en procent av byggnadskostnaderna.
Utskottet, som anser det angeläget att önskemålet om ökade
statliga insatser på detta område snarast infrias, delar således motionärernas
uppfattning att en av statsmakterna godtagen beräkningsnorm här vore värdefull.
Vad utskottet sålunda anfört torde böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.
För att redan nu åstadkomma en bättre anpassning av anslaget till kostnaderna
för den statliga byggnadsverksamheten än vad Kungl. Maj:ts förslag
innebär, vill utskottet därjämte förorda, att anslaget för nästa år höjes i enlighet
med förslagen i motionerna I: 163 och II: 197 samt II: 442 från 1 200 000 kr.
till 2 000 000 kr.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
9
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:163 och II: 197 samt II:
442, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.;
II. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:163 och
II: 197, i vad de avser åtgärder för ett återinförande av enprocentregeln,
i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört rörande norm för beräkning av förevarande anslag.
5:o) Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. Kungl. Maj:t har (punkt Bo, s. 24—27) föreslagit riksdagen att
till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 040 000 kr., vilket
innebär en höjning med 20 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Adolfsson (1:76) och den andra inom andra kammaren av herr Hector m. fl.
(II: 104), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1966 års riksdag beträffande höjning av
ersättningsbeloppen för utlåning av författares verk genom biblioteken samt
om en översyn i samband därmed av bestämmelserna rörande utbetalandet av
dessa ersättningar;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr
Kaijser (1:155) samt den andra inom andra kammaren av herrar Nordstrandh
och Hedin (11:211), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till ändrade grunder för
fördelningen av författarersättningen och insamlandet av statistik över bokutlåningen;
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherrar
Lundström och Sundin (1:163) samt den andra inom andra kammaren
av herrar Hedlund och Ohlin (II: 197), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen å åttonde huvudtitelns driftbudget måtte anvisa ett förslagsanslag
av 3 736 000 kr. — en ökning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med
1 696 000 kr. — till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. i enlighet med i motionerna föreslagna grunder;
dels ock en inom andra kammaren av herr Arvidson m.fl. väckt motion
(II: 442), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ville besluta att då
det gäller Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. höja anslaget med 1 720 000 kr. utöver det av Kungl. Maj:t
10
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
föreslagna, varvid de beräkningsgrunder som styrelsen för Sveriges författarfond
föreslagit tillämpas.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:76, 11:211, 11:197 och 11:442.
I sina anslagsäskanden för nästa budgetår upprepar styrelsen jör Sveriges
författarfond sitt redan förra året framlagda förslag om en höjning av biblioteksersättningens
grundbelopp från 5 till 8 öre för lån av rättsskyddat svenskt
originalverk, från 1 till 4 öre för lån av översatt verk, från 20 till 32 öre för
nyttjande av svenskt referensexemplar och från 4 till 16 öre för nyttjande av
referensexemplar i översättning. Liksom förra året förordar styrelsen därjämte
viss ändring i fördelningen av fondens medel mellan författarpenning och tillskott
till den gemensamma s. k. fria delen av fonden, innebärande att författarpenning
inte skall utgå för låneantal under 500 — mot för närvarande 400 —
samt reduceras med 50 % för låneantal över 100 000 — för närvarande sker
reduktion med 60 % för låneantal över 50 000. Det sammanlagda ökade medelsbehovet
med anledning av förslaget beräknar styrelsen till 1 720 000 kr.
Departementschefen biträder inte förslagen om en höjning av biblioteksersättningens
grundbelopp eller ändring av ersättningssystemet och hänvisar
till de ökade möjligheter till konstnärsstipendier och konstnärsbelöningar som
ligger i förslagen under dessa anslagspunkter. Den av Kungl. Maj:t föreslagna
höjningen avser de medel som under anslaget står till förfogande för ersättning
åt författare och översättare, vars verk utnyttjas för framställning av talböcker
för blinda och andra svårt vanföra.
Fria litterära yrkesutövares centralorganisation (Flyco) framhåller i sin under
anslagspunkten 1 nämnda skrivelse till statsutskottet, att biblioteksersättningens
karaktär av direkt ersättning och dess rättsliga anknytning gör att systemet bör
ges företräde framför de indirekta formerna av konstnärsstöd, främst stipendier
och belöningar. Flyco ansluter sig till förslagen i motionerna 1:163 och II: 197
samt II: 442 om en höjning av biblioteksersättningens grundbelopp till 8 öre.
Yrkandet om en höjning av översättarersättningen, som redan med nuvarande
grunder för ersättningssystemet borde utgå med 2,5 öre i stället för med 1 öre,
bör enligt Flyco särskilt uppmärksammas.
Utskottet. Med anledning av de motionsyrkanden som framförts om en höjning
av anslagsposten till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek vill utskottet hänvisa till den utökning av antalet konstnärsstipendier
och konstnärsbelöningar som för nästa år föreslagits i statsverkspropositionen
och godtagits av utskottet och som även avses komma författare
och översättare till godo. Utskottet inser till fullo betydelsen av den verksamhet
som bedrivs med hjälp av medel som tillförs författarfonden. Inte minst gäl
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
11
ler detta, som också framhålles av departementschefen, den socialt inriktade
delen av verksamheten, bl. a. pensioneringen av författarna och de övriga grupper,
som i dessa avseenden är hänvisade till författarfonden. Utskottet delar
departementschefens uppfattning att införandet av konstnärsbelöningarna och
utvidgningen av konstnärsstipendiesystemet i viss mån kan sägas ha frigjort
medel inom författarfonden för övrig stödverksamhet. Utskottet har därför
inte funnit anledning att frångå Kungl. Maj:ts förslag om att biblioteksersättningen
även för nästa år skall utgå enligt oförändrade grunder och avstyrker
sålunda bifall till förslag om höjning av biblioteksersättningens grundbelopp
i motionerna 1:163 och 11:197 samt 11:442. Utskottet förutsätter att Kungl.
Maj:t vid sina överväganden i fråga om den fortsatta utbyggnaden av konstnärsstödet
också uppmärksammar författarfondens möjligheter att fullgöra sina
uppgifter. Med anledning härav har utskottet inte ansett sig böra biträda förslaget
i motionerna I: 76 och II: 104 om en särskild riksdagsskrivelse med hemställan
om förslag av Kungl. Maj:t till 1966 års riksdag om höjning av nu
utgående ersättningsbelopp för biblioteksutlåningen.
I motionerna I: 76 och II: 104 samt 1:155 och II: 211 förordas särskilda riksdagsskrivelser
med begäran att Kungl. Maj:t skall göra en översyn och föreslå
ändring i olika hänseenden av nu gällande regler bl. a. för utbetalning och
fördelning av författarpenningen, d. v. s. den ersättning som utgår direkt till
författarna i proportion till utlåningen av deras verk. Beträffande de båda förstnämnda
motionerna vill utskottet framhålla, att det finns anledning att starkt
ifrågasätta lämpligheten av ett borttagande på det sätt motionärerna föreslår
av bestämmelsen om att författare måste uppnå ett visst minimiantal lån för
att vara berättigad till författarpenning. Det mycket omfattande merarbete
och den splittring av författarfondens resurser som en sådan åtgärd skulle få
till följd anser utskottet tala för att en begränsning i detta hänseende måste
bibehållas. Utskottet kan inte heller instämma i motionärernas önskemål om
att helt få bort den begränsning av författarpenningen som gäller för författare
med höga utlåningssiffror. Då utskottet sålunda anser aA det nuvarande systemet
i princip är det lämpligaste vill utskottet avstyrka bifall till yrkandena i
det nu berörda avseendet i motionerna 1:76 och 11:104.
Motioner med yrkande om utredning och förslag till ändrade grunder för fördelning
av författarersättningen och insamlande av statistik över bokutlåningen,
som framförts i motionerna 1:155 och II: 211, väcktes även vid förra årets riksdag.
Utskottet framhöll då, att de frågor som motionäx-erna berörde enligt
utskottets mening var av en sådan karaktär att de borde övervägas inom styrelsen
för Sveriges författarfond. Utskottet förutsätter att så sker och att
styrelsen för Kungl. Maj:t framlägger de förslag eller synpunkter vartill övervägandena
kan leda. På grund av vad sålunda anförts saknas enligt utskottet
anledning för riksdagen att till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse i frågan.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
12
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:163 och II: 197 samt
II: 442, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Ersättning
åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
2 040 000 kr.;
II. att motionerna I: 76 och II: 104, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj:t med hemställan om förslag till 1966 års riksdag
om höjning av ersättningsbeloppen för biblioteksutlåningen,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
III. att motionerna I: 76 och II: 104, i vad de avser översyn
av bestämmelserna rörande utbetalandet av ersättning för
biblioteksutlåningen, icke må av riksdagen bifallas;
IV. att motionerna 1:155 och II: 211 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
6:o) Bidrag till Samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 6, s. 27), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Samfundet De nio för budgetåret
1965/66 anvisa ett anslag av 10 000 kr.
7:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 7, s. 27 och 28), vilket innebär en anslagshöjning med 24 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 108 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ...................... 91400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 2 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 61 600
Summa kr. 263 000
b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 263 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
13
8:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt B 8, s. 28), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kr.
9:o) Bidrag till Barnfilmkommittén. Kungl. Maj:t har (punkt B 9, s. 29)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett
anslag av 45 000 kr., innebärande en höjning av det för innevarande budgetår
anvisade anslaget med 10 000 kr.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Olsson (1:389) samt
den andra inom andra kammaren av herrar Mattsson och Johansson i Dockered
(II: 471), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av Bidrag till Barnfilmkommittén
under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1965/66 måtte anvisa
ett anslag av 55 000 kr.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande får utskottet hänvisa
till motionen I: 389.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck både i departementschefens
anförande och i motionerna I: 389 och II: 471 om det önskvärda
i att Barnfilmkommittén får ökat stöd för sin upplysnings- och rådgivningsverksamhet.
Någon höjning av bidraget utöver den som redan förordats av
departementschefen anser sig utskottet emellertid inte kunna gå med på. Utskottet
tillstyrker sålunda bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:389 och II471, till Bidrag till
Bamfilmkommittén för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag
av 45 000 kr.
10:o) Teater- och orkesterrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
B 10, s. 29—31), vilket innebär en anslagshöjning med 85 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Teater- och orkesterrådet för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kr.
ll:o) Bidrag till de kungl. teatrarna. Kungl. Maj:t har (punkt B 11, s. 31—
42) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 26 520 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Arvidson m. fl. väckt motion (II: 442), vari hemställts, såvitt
14
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
nu är i fråga, att riksdagen ville besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om
snabbutredning angående fritt tillträde för skolelever till skolteaterns föreställningar
och om förslag i anledning härav till 1966 års riksdag.
Beträffande motiveringen för motionsyrkandet får utskottet hänvisa till motionen.
Förevarande anslag är nytt för innevarande budgetår. Av anslaget, som uppgår
till 21 165 000 kr., har beräknats driftbidrag till Operan och Dramatiska
teatern med 13 830 000 kr. respektive 6 835 000 kr. I engångsbidrag för reglering
av driftunderskott vid de båda teatrarna har därjämte beräknats ett belopp
av 500 000 kr.
Departementschefen beräknar, att det statliga bidraget till Operan för nästa
budgetår bör höjas med 3 870 000 kr. till 17 700 000 kr. och bidraget till Dramatiska
teatern med 1 985 000 kr. till 8 820 000 kr. De automatiska utgiftsstegringarna
beräknas för de båda teatrarna tillsammans uppgå till i runt tal
4 900 000 kr. Den av Kungl. Maj:t i övrigt föreslagna anslagshöjningen medger
enligt departementschefen för Operans del vissa personalökningar bl. a. i hovkapellet,
samt ökade resurser för materiel, gästspel m. m. till en kostnad av
600 000 kr., varav dock 200 000 kr. kan täckas genom en beräknad höjning
av recettmedlen. Bortsett från kostnader av automatisk karaktär räknar departementschefen
även för Dramatiska teatern med en utgiftsökning av 600 000 kr.,
varav 50 000 kr. förutses kunna täckas genom ökade recettmedel. Det ökade
bidraget bör enligt departementschefen medge bl. a. en utvidgad skolteaterverksamhet.
Teaterns förslag om en höjning av statsbidraget för att kunna
erbjuda skolföreställningar på sådana ekonomiska villkor att biljettpriser i egentlig
mening inte uttages, berör enligt departementschefen problem som har alltför
stor räckvidd för att nu kunna lösas.
Utskottet vill fästa uppmärksamhet på den betydande förstärkning av resurserna
för teaterverksamheten i landet, som för nästa budgetår föreslås av Kungl.
Maj:t både under förevarande anslag och under de två därpå följande. Särskilt
tillfredsställande anser utskottet det vara att de ökade statliga bidragen till
stor del inriktas på skolteaterverksamhet och att de båda kungl. teatrarna
får möjlighet att vidga sin verksamhet i landsorten.
Utskottet har i detta sammanhang även övervägt det i motionen II: 442
väckta förslaget om en snabbutredning angående fritt tillträde för skolelever
till skolteaterns föreställningar. Enligt vad utskottet erfarit pågår redan genom
teater- och orkesterrådets försorg med utgångspunkt från det förut nämnda
förslaget av Dramatiska teatern vissa undersökningar beträffande de ekonomiska
konsekvenserna av en sådan åtgärd. Givetvis vore det enligt utskottets
uppfattning av stort värde om verksamheten inte bara vid teaterväsendets
utan också konsertväsendets institutioner kunde på ett annat sätt än nu sker
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
15
nyttiggöras i skolundervisningen. Detta kan doek knappast åstadkommas enbart
genom att ge skoleleverna fritt tillträde till teaterföreställningar och konserter.
Utskottet fäster vikt vid att de redan påbörjade undersökningarna fullföljs
men vill samtidigt framhålla, att det inte torde vara lämpligt att kräva ett
snabbt ställningstagande. De stora kostnader som ett genomförande av förslaget
i motionen II: 442 otvivelaktigt kommer att föra med sig förutsätter enligt
utskottets mening att hela frågekomplexet blir grundligt penetrerat. Utskottet
vill därför inte förorda att motionen i fråga föranleder någon riksdagens åtgärd.
Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
anslagspunkt, hemställer,
I. att riksdagen må till Bidrag till de kungl. teatrarna för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 26 520 000 kr.;
II. att motionen II: 442, i vad den avser hemställan hos
Kungl. Maj:t om snabbutredning angående fritt tillträde för
skolelever till skolteaterns föreställningar och om förslag i
anledning härav till 1966 års riksdag, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
12 ro) Bidrag till vissa turnéteatrar. Kungl. Maj:t har (punkt B 12, s. 42—46)
föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 10 852 000 kr.
Förevarande anslag är nytt för innevarande budgetår. Av anslaget, som
uppgår till 8 000 000 kr., har beräknats driftbidrag till Riksteatern med 4 580 000
kr. och till Svenska teatern med 3 420 000 kr.
Departementschefen räknar för nästa budgetår med en höjning av bidraget
till Riksteatern med 1 360 000 kr. till 5 940 000 kr. Härav beräknas i runt tal
720 000 kr. för kostnadsökningar av automatisk natur. Den utgiftsökning i
övrigt som departementschefen biträtt uppgår till 735 000 kr., varav sammanlagt
95 000 kr. beräknas kunna bestridas genom teaterns eget inkomsttillskott.
Bidragsökningen medger bl. a. ett ökat antal skolteaterföreställningar. Vidare
kan den årsengagerade ensemblen utökas. Medel beräknas kunna ställas till
förfogande för kostnader som sammanhänger med att Riksteatern förlägger
viss del av sitt förberedelse- och repetitionsarbete till teatern i Örebro. Särskilt
bidrag av 200 000 kr. beräknas för att inom Riksteaterns organisation genomföra
de av Dramatiska teatern under nästa spelår planerade turnéföreställningarna
i landsorten.
Departementschefen förordar vidare att bidraget till Svenska teatern uppräknas
med 1 492 000 kr. till 4 912 000 kr., varav huvuddelen eller i runt tal
1 225 000 kr. utgör automatiska kostnadsökningar.
Utskottet, som under närmast föregående anslagspunkt fäst uppmärksamhet
på den betydande förstärkning av resurserna för teaterverksamheten i landet,
16
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
som Kungl. Maj:t föreslår för nästa budgetår, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts
förslag under förevarande anslagspunkt och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till vissa tuméteatrar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 10 852 000 kr.
13:o) Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Kungl. Maj:t
har (punkt B 13, s. 46—51) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 12 575 000 kr.
Nya grunder för stödet åt stadsteatrar och därmed likställda teatrar genomfördes
genom beslut av 1964 års riksdag. Det statliga bidraget utgår i form
av ett grundbidrag, motsvarande 55 % av teatrarnas totala kostnader spelåret
1963/64 för löner, arbetsgivaravgifter enligt lagen om allmän försäkring samt
avgifter för yrkesskade- och grupplivförsäkring. Efter spelåret 1963/64 skall
för varje budgetår tilläggsbidrag utgå med belopp motsvarande dels 55 % av
en beräknad löneökning, som skall motsvara inträffade förändringar i statstjänstemännens
löner för tiden fr. o. m. den 1 juli 1964, dels 55 % av ökningen
av de bidragsberättigade sociala avgifterna.
Med anledning av riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 29 juni 1964 meddelat
bestämmelser angående det statliga stödet åt stadsteatrar och därmed
likställda teatrar och i samband därmed förordnat att fr. o. m. innevarande
budgetår följande teaterföretag skall vara berättigade till statsunderstöd enligt
de nya grunderna, nämligen Aktiebolaget Göteborgs lyriska teater, Borås stadsteater,
Aktiebolaget Göteborgs teater, Föreningen Hälsingborgs stadsteater
u. p. a., Föreningen Malmö stadsteater u. p. a., Stadsteatern NorrköpingLinköping,
kretsteater för Östergötland, förening u. p. a., Stockholms stadsteater
aktiebolag samt Aktiebolaget Upsala stadsteater.
Departementschefen ansluter sig i statsverkspropositionen till de förslag som
framlagts av teater- och orkesterrådet beträffande personalkostnaderna vid
Borås stadsteater, ökade driftkostnader för Malmö stadsteater för verksamheten
vid teaterns tredje scen samt frågan om upprättande av en länsteater
med fast ensemble i Norrbotten. Bidragsunderlaget för Malmö stadsteater beräknas
öka fr. o. m. den 1 januari 1966. Av den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår
föreslagna anslagshöjningen, 1 755 000 kr., avser 225 000 kr. ökat statsbidrag
till Malmö stadsteater och återstoden, 1 530 000 kr., automatisk kostnadsökning
med hänsyn till den beräknade medelsförbrukningen under innevarande
budgetår.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
Det nya bidragssystemet, som endast varit i kraft sedan 1 juli 1964, har inte
medgett en redovisning i årets statsverksproposition av anslagets fördelning på
de olika bidragsberättigade teatrarna. Utskottet förutsätter emellertid att i
fortsättningen en sådan redovisning kan göras av varje teaters bidrag.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
17
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till stadsteatrar och därmed
likställda teatrar för budgetåret 1965/06 anvisa ett förslagsanslag
av 12 575 000 kr.
14:o) Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Kungl. Majrt har (punkt
B 14, s. 51—54) föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella
ändamål anvisa ett reservationsanslag av 11 300 000 kr., vilket innebär en höjning
med 2 450 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Lundström och Sundin (1:163) samt den andra inom andra kammaren
av herrar Hedlund och Ohlin (II: 197), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till nästa
års riksdag om ökat stöd till landsortens musikliv;
dels en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (11:217), vari
hemställts att riksdagen måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om utredning och förslag till statliga åtgärder snarast möjligt för stöd
åt fria idé- och kulturtidskrifter i vårt land, varigenom ekonomisk lättnad
skulle beredas jämväl de grupper av yngre författare, som icke kan komma i
åtnjutande av statligt stöd i nu utgående former;
dels ock en inom andra kammaren av herr Kellgren och fröken Sandell väckt
motion (11:461), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
förordar en utredning av danskonstens nuvarande läge, behov och utvecklingsmöjligheter
och därvid beaktar behovet av lämpliga åtgärder för det koreografiska
institutets förstärkning och effektivisering.
Beträffande motiveringarna för de motkmsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 197, II: 217 och II: 461.
Departementschefen redovisar på s. 52 i statsverkspropositionen fördelningen
av de för innevarande budgetår tillgängliga medlen till bidrag till särskilda
kulturella ändamål inom fyra huvudsakliga ändamålsområden, nämligen Teater
och film, Musik och balett, Konst och foto samt Diverse. Vidare nämner departementschefen
några av de bidragsändamål, som under nästa budgetår anses
böra få ett betydligt förbättrat statligt stöd.
Utskottet finner det vara angeläget att öka de resurser som under förevarande
anslag står till Kungl. Maj:ts förfogande för bidragsgivning till en rad
betydelsefulla verksamheter på det kulturella området och tillstyrker sålunda
bifall till den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen.
I de motioner, gom utskottet behandlat i detta sammanhang, har begärts
att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t anhålla om sådana utredningar och förslag
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt Nr 8
18
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
som syftar till att förstärka det statliga stödet till vissa speciella ändamål
för vilka detta anslag används.
Enligt motionerna 1:163 och II: 197 är en upprustning av den del av landsortens
musikliv, som gäller symfoniorkesterverksamheten utanför Stockholm, ett
angeläget önskemål. Utskottet vill hänvisa till vad departementschefen anför
i statsverkspropositionen angående det ökade bidragsbehovet på musikområdet.
När det gäller orkesterverksamheten nämner departementschefen bl. a. ett betänkande
med förslag till åtgärder för att främja orkesterkonsertverksamheten
i landet. Betänkandet jämte det material som framkommit vid remissbehandlingen
har enligt departementschefen överlämnats till teater- och orkesterrådet
för att tagas i beaktande vid prövningen av uppkommande frågor på orkesterväsendets
område. Utskottet utgår ifrån att teater- och orkesterrådet vid denna
prövning fäster särskilt avseende vid åtgärder att förbättra förhallandena för
de mindre landsortsorkestrarna, inte minst i vad gäller orkestrarnas numerär.
Då utskottet sålunda finner att den fråga som aktualiseras i motionerna 1:163
och II: 197 redan är föremål för uppmärksamhet bör motionerna enligt utskottets
mening inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
I motionen II: 217 uppmärksammas behovet av ökat statligt stöd åt fria
idé- och kulturtidskrifter. Utskottet hyser sympati för de av motionären framförda
synpunkterna på de fria tidskrifternas betydelse för kulturdebatten. Denna
inställning torde också legat till grund för den ökning av den statliga bidragsgivningen
på området, som ägt rum under de senaste åren. En höjning av förevarande
anslag i enlighet med förslaget bör ge ökat utrymme även för den
ytterligare förbättring av tidskriftsstödet som kan bli aktuell. Utskottet har
därför inte funnit anledning förorda bifall till yrkandet i motionen 11:217 om
att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag i
denna fråga.
Slutligen har i detta sammanhang behandlats motionen II: 461 angående
danskonstens läge, behov och utvecklingsmöjligheter. Utskottet anser i likhet
med motionärerna att det finns anledning att uppmärksamt följa utvecklingen
på detta område, inte minst med tanke på det snabbt ökade intresse som
balettundervisning för barn tilldrar sig. Motionärerna har också med full rätt
pekat på behovet av att i första hand förbättra utbildningsförhållandena. Utskottet
anser det tillfredsställande att statliga medel ställts till förfogande för
att få till stånd den utbildningsverksamhet som nu bedrivs inom Koreografiska
institutet. Verksamheten, som startats på försök, bör emellertid enligt utskottets
mening få utvecklas och ge alla de erfarenheter som krävs för att kunna bedöma
resultatet innan någon utredning igångsättes. Då den av motionärerna berörda
verksamheten redan uppmärksammats genom att försöksutbildning pågår finner
utskottet inte skäl föreligga för någon riksdagens åtgärd i anledning av motionsförslaget.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
19
I. att riksdagen må till Bidrag till särskilda kulturella ändamål
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
11300 000 kr.;
II. att motionerna 1:163 och II: 197, i vad de avser skrivelse
till Kungl. Maj:t med anhållan om förslag till 1966 års riksdag
om ökat stöd till landsortens musikliv, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
III. att motionen II: 217 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
IV. att motionen II: 461 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Arkiv, bibliotek, museer m. m.
15:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
B 15, s. 55 och 56), vilket innebär en anslagshöjning med 162 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 557 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 2 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal____ 623 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 664 600
Summa kr. 1 847 000
b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 1 847 000 kr.
16:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 16, s. 56 och 57), vilket innebär en anslagshöjning med 105 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 222 000 kr.
17:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten samt utgivande
av källskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 17, s. 57 och 58),
vilket innebär dels sammanförande av de för innevarande budgetår på riksstaten
uppförda två reservationsanslagen Riksarkivet: Inköp av arkivalier och
20 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
tryckta arbeten samt Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som
är av vikt för fäderneslandets historia till ett nytt reservationsanslag under förutnämnda
anslagsrubrik, dels en anslagshöjning med 8 000 kr. i jämförelse med
den sammanlagda medelsanvisningen under nämnda två anslag för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkiv alie r och
tryckta arbeten samt utgivande av källsknfter för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 19 000 kr.
18-o) Landsarkivens Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 18, s. 58 och 59), vilket innebär en anslagshöjning med 225 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för landsarkiven i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b)
godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1.
2.
3.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
Avlöningar till icke-ordinarie personal ........
Rörligt tillägg, förslagsvis....................
Summa kr.
424 700
709 000
594 300
1 728 000
c) till Landsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 1 728 000 kr.
19:o) Landsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 19, s. 59 och 60), vilket innebär en anslagshöjning med 16 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 213 000 kr.
20:o) Landsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, konservering
av arkivalier och bokbindning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
B 20, s. 60), vilket innebär dels sammanförande av de för innevarande budgetår
på riksstaten uppförda två reservationsanslagen Landsarkiven: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten samt Landsarkiven: Bokbindning och konservering av
arkivalier till ett nytt reservationsanslag under förutnämnda anslagsrubrik, dels
en anslagshöjning med 4 000 kr. i jämförelse med den sammanlagda medelsanvisningen
under nämnda två anslag för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965 21
att riksdagen må till Landsarkiven: Inköp av arkivalier och
tryckta arheten, konservering av arkivalier och bokbindning för
budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 27 000 kr.
21 :o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt B 21, s. 61 och 62), vilket innebär en anslagshöjning med 35 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 7 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 200 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 106 000
Summa kr. 313 000
b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 313 000 kr.
22:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt B 22, s. 62), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kr.
23») Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt B 23, s. 62 och 63),
vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kr., hemställer utskottest,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1965/66
anvisa ett reservationsanslag av 57 000 kr.
24:o) Landsmåls arkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 24, s. 63 och 64), vilket innebär en anslagshöjning med 62 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
22 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 1 380
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 401 520
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 204 000
Summa kr. 607 000
b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 607 000 kr.
25:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 25, s. 65), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 kr.
26:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt material.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 26, s. 65 och 66), vilket
innebär en anslagshöjning med 8 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning
av vetenskapligt material för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kr.
27:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt B 27, s. 66—
83) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som föranledes av vad departementschefen
anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för kungl. biblioteket, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels
ock till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 2 822 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 374 000 kr.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Boman m.fl. (1:372) och
den andra inom andra kammaren av fru Gärde Widemar m. fl. (II: 455), i vilka
hemställts att riksdagen måtte besluta att under ecklesiastikdepartementets huvudtitel
till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa 1.
ytterligare 7 000 kr. för inrättande av föreslagen klassifikationsnämnd, 2. erforderliga
medel för inrättande av en tjänst som biblioteksråd i lönegrad Bo 1, 3.
erforderliga medel för inrättande av personlig tjänst i lönegrad Ae 21 för konservator
Sven Wiklander, samt 4. erforderliga medel för placering av befattning
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
23
en som föreståndare för den föreslagna institutionstjänsten i lönegrad Ag 27 i
stället för av departementschefen förordad lönegradsplacering, Ag 23.
Beträffande motiveringarna för de av motionärerna gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionen II: 455.
Departementschefen behandlar under denna punkt även vissa frågor som rör
de vetenskapliga biblioteksförhållandena i allmänhet samt biblioteksproblemen
vid Stockholms universitet.
De vetenskapliga bibliotekens uppgifter som centrala organ för förmedling av
vetenskaplig information ställer enligt departementschefen allt större krav på
bibliotekens funktionsduglighet. Departementschefen förordar vissa åtgärder för
att få till stånd specialisering och rationalisering av biblioteksverksamheten. Därjämte
föreslås ett fastare organiserat samråd mellan de vetenskapliga biblioteken
i form av ett chefsråd. Möjligheterna att utveckla verksamheten med maskinell
dokumentation berörs. Vidare sammanfattar departementschefen de förslag
som framförs under olika punkter i statsverkspropositionen om förstärkning
av de vetenskapliga bibliotekens resurser både i fråga om personal och utrustning.
Biblioteksproblemen vid Stockholms universitet anser departementschefen
bör lösas genom en integration mellan kungl. biblioteket och universitetets biblioteksenheter
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av riksbibliotekarien framlagt
förslag. För nästa budgetår föreslås upprättande av en institutionstjänst vid
kungl. biblioteket med uppgift att svara för den samverkan som erfordras mellan
detta bibliotek och universitetets skilda biblioteksenheter samt dessa enheter inbördes.
Därjämte redogör departementschefen för de förstärkningar som för nästa
budgetår bör komma till stånd både i personellt och materiellt hänseende vid
universitetets humanistiska, slaviska och juridiska bibliotek. Departementschefen
finner slutligen att en rad frågor som sammanhänger med biblioteksverksamhetens
organisation kräver närmare precisering och utredning och att det bör
uppdragas åt universitetskanslersämbetet och riksbibliotekarien att inkomma
med förslag i dessa hänseenden.
Utskottet. I årets statsverksproposition har departementschefen under förevarande
anslag redovisat vissa riktlinjer för det fortsatta arbetet med att utbygga
de vetenskapliga biblioteken till att motsvara forskningens krav. Till det vetenskapliga
biblioteksväsendet som helhet föreslås för nästa budgetår mer betydande
förstärkningar i fråga om såväl personal som utrustning än som förekommit.
de senaste åren. Utskottet betraktar förslagen som ytterst välkomna och anser
sig böra ge uttryck för en förhoppning att detta är en början till en högst angelägen
upprustning av dessa institutioner, som måste betraktas som viktiga serviccbaser
för den vetenskapliga forskningen och den akademiska undervisningen.
Inte minst intresseväckande är enligt utskottets mening de synpunkter departe
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
mentschefen anlägger på bibliotekens möjligheter att genom specialisering —
d. v. s. en intressefördelning mellan biblioteken i fråga om litteraturanskaffning
— och genom rationalisering av biblioteksarbetet förbättra sin forskarservice.
Utskottet fäster också stort avseende vid det arbete som bedrivs på dokumentationsområdet
och anser det värdefullt att försöksverksamheten på detta område
intensifieras och utvidgas till att även gälla utbildningsverksamhet.
I fråga om biblioteksförhållandena vid Stockholms universitet är utskottet
övertygat om att den lösning som departementschefen förordar, d. v. s. ett vidgat
samarbete mellan kungl. biblioteket och universitetets biblioteksorganisation,
är den mest ändamålsenliga. Utskottet har ingenting att invända mot vad departementschefen
i detta sammanhang anfört och förordat. De förslag som i övrigt
framförs under förevarande punkt tillstyrkes också av utskottet. Med hänvisning
till vad utskottet inledningsvis anfört rörande den fortsatta upprustningen av
de vetenskapliga bibliotekens samlade resurser kan utskottet inte tillstyrka bifall
till förslagen i motionerna I: 372 och II: 455 om en ytterligare förstärkning för
nästa budgetår av kungl. biblioteket. Beträffande den i motionerna föreslagna
samarbetsnämnden mellan de i centralkatalogiseringen delaktiga biblioteken vill
utskottet hänvisa till att medel beräknats under anslaget Extra utgifter vid universitet
och högskolor för att få till stånd ett organiserat samarbete mellan de
vetenskapliga biblioteken.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:372 och 11:455,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för kungl. biblioteket i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1905/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 556 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis.................. l 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 277 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 980 900
Summa kr. 2 822 000
c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 2 822 000 kr.
28:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt B 28, s. 84), vilket innebär en anslagshöjning med 208 000 kr.,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8 åt 1965
25
att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 743 000 kr.
29:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 29, s. 84 och 85), vilket innebär en anslagshöjning
med 105 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 808 000 kr.
30:o) Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt B 30, s. 85—87), vilket innebär en anslagshöjning med
52 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1965/66:
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 100 700
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 57 000
157 700
Omkostnader
1. Sjukvård, förslagsvis ......................... 100
2. Reseersättningar, förslagsvis ................... 500
3. Expenser, förslagsvis.......................... 17 700
18 300
Summa kr. 176 000
b) till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 176 000 kr.
31 :o) Bokinköp och bokbindning vid statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 31, s. 87 och 88),
vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bokinköp och bokbindning vid statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 60 000 kr.
32:o) Stifts- och landshihlioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl
Maj:ts förslag (punkt B 32, s. 88 och 89), vilket innebär en anslagshöjning med
84 000 kr., hemställer utskottet,
26
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 158 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 189 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 200 000
Summa kr. 548 000
b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 548 000 kr.
33:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt B 33, s. 89), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
kr.
34:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. ni. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 34, s. 90 och 91), vilket innebär en
anslagshöjning med 15 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 123 000 kr.
35:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt B 35, s. 91—94), vilket innebär en anslagshöjning med
427 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för de under Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m. i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för de under Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
27
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 974 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 1 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 071 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 165 300
Summa kr. 3 212 000
c) till Vitterhets-, historia- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
3 212 000 kr.
36:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 36, s. 95), vilket innebär en anslagshöjning med
76 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. to.: Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 573 000 kr.
37:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 37, s. 96) vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
to. to.: Inredning och utrustning för budgetåret 1965/66
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.
38:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöningar
inom landsantikvarieorganisationen. Kungl. Maj:t har (punkt B 38, s. 96 och
97) föreslagit riksdagen att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 1 460 000 kr., innebärande en anslagshöjning med
160 000 kr.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Svanström to. fl. (I: 401)
samt den andra inom andra kammaren av herrar Ilamrin i Kalmar och Börjesson
i Glömminge (II: 456), i vilka hemställts att riksdagen skall besluta företa
28
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
en sådan utökning av anslaget till landsantikvarieorganisationen att cn biträdande
landsantikvarie kan anställas i Kalmar län.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen 1:401.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt.
Vid utskottsbehandlingen i fjol av förevarande anslag avstyrktes bifall till
samma förslag, som nu väckts i motionerna I: 401 och II: 456, dvs. statsbidrag
till en biträdande landsantikvarie i Kalmar län. Utskottet har inte heller i år
ansett sig kunna biträda förslaget.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 401 och II: 456, till Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöningar inom
landsantikvarieorganisationen för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 1 460 000 kr.
30:ö) Vitterhels-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll oeh ökande av samlingarna. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (pankt B 39, s. 97 och 98), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll och ökande
av samlingarna för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kr.
40:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
Kungl. Maj:t har (punkt B 40, s. 98 och 99) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning
med 75 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lidgard och fröken Stenberg (1:160) samt den andra inom andra kammaren av
herrar Oskarson och Magnusson i Tumhult (II: 215), i vilka hemställts att det
till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet: Vård
och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken ifrågasatta reservationsanslaget
av 400 000 kr. måtte uppräknas med 100 000 kr. att användas till
ersättning åt ägare av byggnadsminnen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Elof sson m.fl. (1:272) samt den andra inom andra kammaren av herrar Nilsson
Statsutskottets utlåtande nr S år 1965
29
i Bästekille och Nilsson i Kristianstad (II: 335), i vilka hemställts att riksdagen
i samband med behandlingen av anslaget till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
för vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnnesmärken
måtte uttala att anslaget uppföres med (325 000 + 155 000 =) 480 000
kr., och att riksantikvarieämbetet av detta anslag anvisar 100 000 kr. till restaureringen
av Vä kyrka;
dels en inom andra kammaren av herr Hamrin i Kahnar m. fl. väckt motion
(II: 77), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att till Vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar
och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 525 000 kr.;
dels en inom andra kammaren av herr Franzén i Träkumla väckt motion
(11:326), vari hemställts att riksdagen måtte bevilja Tofta församling inom
Visby stift ett engångsanslag på 30 000 kr. för församlingskyrkans restaurering;
dels ock en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Stenkyrka och
Franzén i Träkumla väckt motion (11:452), vari hemställts att riksdagen vid
sin behandling av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken
måtte bevilja ett reservationsanslag av 880 000 ler.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 160, I: 272, II: 77, II: 326 och II: 452.
Akademien har föreslagit, att anslaget höjes till 880 000 kr. I den begärda
ökningen ingår bl. a. 100 000 kr. för restaureringsarbeten i Va kyrka samt 100 000
kr. för ersättning åt ägare av sådan byggnad, som av riksantikvarieämbetet förklarats
som byggnadsminne.
Utskottet. Samtidigt som utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag
att till detta ändamål anvisa 400 000 kr. vill utskottet framhålla, att det är
ytterst önskvärt att statliga medel ställs till förfogande för fornminnes- och
byggnadsminnesvård i en omfattning som medger ökad aktivitet. Även om andra
medel står till buds för sådan verksamhet är de ändamål som skall stödjas genom
detta anslag många och angelägna. Detta kommer bl. a. till synes i ett flertal
motioner med förslag om en ytterligare höjning av anslaget. Bedömningen av
vilka uppgifter inom fornminnes- och byggnadsminnesvården som bör prioriteras
bör enligt utskottets mening ankomma på vederbörande myndighet. Utskottet
vill emellertid uttrycka en förhoppning att önskemålen om ökning av de samlade
resurserna på detta område uppmärksammas i kommande budgetprövningar.
Under åberopande av vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till de
motioner som väckts i anslutning till förevarande anslagspunkt, nämligen motionerna
1:160 och IT: 215 om cn höjning av anslaget till 500 000 kr., varav 100 000
kr. skulle användas till ersättning åt ägare av byggnadsminnen, motionerna
1:272 och 11:335 om eu höjning av anslaget till 480 000 kr., varav 100 000 kr.
30
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
skulle utgå till restaureringen av Va kyrka, samt motionerna 11:77 och 11:452
om höjning av anslaget till 525 000 kr. respektive 880 000 kr. Utskottet har
heller inte ansett sig kunna biträda förslaget i motionen II: 326 om ett engångsanslag
av 30 000 kr. till Tofta församling inom Visby stift för restaurering av
församlingskyrkan.
Utskottet hemställer,
I. att motionen II: 326 icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:160 och II: 215, I: 272 och
II: 335, II: 77 och II: 452, till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av
fornlämningar och by g gnadsminne smärken för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.
41 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
B 41, s. 99 och 100), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering för
budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 246 000 kr.
42:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt B 42, s. 100—
104) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledes av vad departementschefen
anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för nationalmuseet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66,
dels ock till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 2 209 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 353 000 kr.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Källqvist och fru HamrinThorell
(1:381) samt den andra inom andra kammaren av fru Gärde Widemar
(II: 454), i vilka hemställts att riksdagen måtte under ecklesiastikdepartementets
huvudtitel till Nationalmuseet: Avlöningar anvisa erforderliga medel
för inrättande av en personlig tjänst såsom förste intendent i Ae 27 för intendenten
C. V. Derkert-Rosenberg.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 454.
Departementschefen har med anledning av museichefens förslag om inrättande
av en personlig tjänst som förste intendent i Ae 27 för intendenten i Ae 23 Carlo
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965 31
Derkert-Rosenberg föreslagit att för denne inrättas en personlig tjänst i lönegrad
Ae 25.
Utskottet. Beträffande den i statsverkspropositionen föreslagna personliga intendentstjänsten
för Carlo Derkert-Rosenberg har utskottet inte ansett sig kunna
frångå den av departementschefen förordade lönegradsplaceringen. Utskottet
kan således inte tillstyrka förslaget i motionerna I: 381 och II: 454 om högre lönegradsplacering
för tjänsten i fråga.
Utskottet, som inte heller i övrigt har något att invända mot bifall till Kungl.
Maj:ts förslag under denna punkt, hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:381 och II: 454,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen
för nationalmuseet i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b)
godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 497 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 8 340
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 913 860
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 789 200
Summa kr. 2 209 000
c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 2 209 000 kr.
43:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 43, s. 105 och 106), vilket innebär en anslagshöjning med 69 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 404 000 kr.
44:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 44, s. 106—108), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande
av samlingarna m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kr.
32
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
45:o) Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt B 45, s. 108—111) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 315 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Blomquist (1:148) och den andra inom andra kammaren av fröken Ljungberg
(II: 204), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa
att anslagen till utställningar av svensk konst i utlandet och biennalkommitténs
verksamhet måtte sammanföras till ett reservationsanslag benämnt Utställningar
av svensk konst i utlandet samt att ifrågavarande anslag måtte placeras
i anslutning till d) Internationellt-kulturellt samarbete i statsverkspropositionen
bil. 10;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Källqvist (I: 380) samt den andra inom andra kammaren av herr Kellgren
och fru Renström-In genäs (II: 462), i vilka hemställts att 1. riksdagen till utställningar
av svensk konst i utlandet för budgetåret 1965/66 anvisar ett reservationsanslag
av (150 000 -j- 35 000 =r) 185 000 kr. samt 2. anslaget liksom hittills
ställes till Svenska institutets förfogande.
Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 204 och II: 462.
Departementschefen anser, att utställningsverksamheten av nutida svensk
konst i utlandet, som för närvarande handhas av två olika organ, nämligen en
särskild kommitté inom Svenska institutets utställningsnämnd och biennalkommittén,
i fortsättningen bör handhas av ett organ. Av anslagstekniska skäl finner
departementschefen att medlen för detta organs verksamhet, vars sammansättning
och uppgifter bör beslutas av Kungl. Maj:t, tills vidare bör beräknas under
detta anslag.
Av den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen eller 245 000 kr. beräknas
185 000 kr. för utställningsverksamheten i utlandet och 60 000 kr. för nationalmuseets
egen pedagogiska verksamhet.
I remissyttranden med anledning av motionerna I: 380 och II: 462 har nationalmuseet,
Svenska institutet, Riksförbundet för bildande konst och Konstnärernas
riksorganisation (KRO) samt Grafiska sällskapet uttalat sig om förslaget
beträffande utställningsverksamheten i utlandet. Både nationalmuseet och Svenska
institutet betonar att samarbetet mellan de bida institutionerna måste förbli
intimt var än administrationen av verksamheten förläggs. Fördelarna med en anknytning
till museet ligger däri att denna institution förfogar över konstexpertis
med omfattande utlandskontakter och utställningstekniker. Institutet anser
rent principiellt att anslag som avser att främja kännedomen utomlands om vissa
företeelser inom vårt kulturliv och sålunda är fixerade till ett speciellt ämnes
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
33
område inte bör administreras av ett upplysningsorgan utan av kulturinstitutioner
som inom landet svarar för verksamheten på området.
Riksförbundet för bildande konst och KRO instämmer i motionärernas synpunkter
på att tendenserna till för stark centralisering av konstlivet till nationalmuseet
bör motverkas. Den föreslagna förändringen anses dock godtagbar under
förutsättning att det avgörande inflytandet på planeringen och genomförandet
av utställningsverksamheten läggs hos en representativ nämnd, sammansatt på
sådant sätt att den nuvarande ansvarsfördelningen inte äventyras.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj ds förslag under förevarande punkt.
Med anledning av vad departementschefen förordat beträffande anslagsmedlen
till utställningar av nutida svensk konst i utlandet vill utskottet framhålla
betydelsen av att det organ som inom nationalmuseets organisation tills vidare
skall svara för utställningsverksamheten får sådan sammansättning och kompetens
som tillfredsställer de olika intressen som är knutna till verksamheten. Utskottet
har härutöver inte ansett sig böra göra något särskilt uttalande i denna
fråga. Motionerna I: 148 och 11:204 samt 1:380 och 11:462 som innehåller förslag
om att skilja medelsanvisningen för utställningsverksamheten från nationalmuseets
anslag bör enligt utskottets mening inte bifallas av riksdagen. Beträffande
det i motionerna 1:148 och II: 204 framförda förslaget att medel för ifrågavarande
verksamhet bör anvisas under avsnittet Intemationellt-kulturellt samarbete
vill utskottet framhålla, att även andra avsnitt under åttonde huvudtiteln
innehåller anslag för olika ändamål inom det internationella samarbetet på
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. En verkligt samlad överblick av
vad som anvisas för sådant samarbete kan knappast åstadkommas utan en genomgripande
omdisposition av huvudtiteln.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:148 och II: 204 samt I: 380 och II: 462, i
vad de avser särskilt anslag till utställningar av svensk konst
i utlandet, icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:148 och II: 204 samt I: 380
och II: 462, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Nationalmuseet:
Pedagogisk verksamhet m. m. för budgetåret 1965/66
anvisa ett reservationsanslag av 315 000 kr.
46:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 46, s. 112), vilket innebär en anslagshöjning med 24 000 kr., hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 sand. Nr 8
34
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 140 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t ................................ 1 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 120 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 127 800
Summa kr. 390 000
b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kr.
47:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 47, s. 112 och 113), vilket innebär en anslagsminskning med 16 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 53 000 kr.
48:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt B 51, s. 114), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . 90 900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 138 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 111 600
Summa kr. 341 000
b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 341 000 kr.
49:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt B 52, s. 115), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000
kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 89 000
kr.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
35
50:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 53, s. 115), vilket innebär
en anslagshöjning med 1 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m.m. för budgetåret 1965/66
anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.
51 :o) Medelhavsmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 54,
s. 116), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för medelhavsmuseet, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 110 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 63 200
173 200
Omkostnader
1. Sjukvård m.m., förslagsvis.................... 200
2. Expenser:
a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis.......... 4 000
b. Övriga expenser ........................... 31 600
3. Ökande av samlingarna ...................... 5 000
40 800
Summa kr. 214 000
b) till Medelhavsmuseet för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 214 000 kr.
52:o) Bidrag till Nordiska museet. Kungl. Maj:t har (punkt B 55 s. 117—
124) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och
vidtaga de åtgärder i övrigt, som fordras för genomförande av vad departementschefen
föreslagit beträffande Nordiska museet, dels ock till Bidrag till Nordiska
museet för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 772 000 kr., innebärande
en anslagshöjning med 608 000 kr.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr Lidgard (1:159) samt den
andra inom andra kammaren av herrar Nordstrandh och Petersson (II. 212), i
vilka hemställts att riksdagen måtte besluta dels att placera museilektorstjänsten
vid Nordiska museet i lönegrad Ao 27, dels ock att inrätta en intendenttjänst
å museets undervisningsavdelning.
3* — Uihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 8
36 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden får utskottet hänvisa till
motionen 1:159.
Riksdagen beslöt år 1963 (prop. 1963:113; SU 133; rskr 317), att staten skulle
överta det ekonomiska ansvaret för den i stiftelseform bedrivna verksamheten
vid Nordiska museet. Beslutet grundades på en av statskontoret verkställd utredning.
I enlighet med vad som förutsattes i prop. 1963:113 har statskontoret
fortsatt sitt utredningsarbete och framlagt förslag angående organisationen av
museiverksamheten vid Nordiska museet m. m. Enligt detta bör museet organiseras
på sju avdelningar, nämligen tre föremålsavdelningar, en undersökningsavdelning,
en undervisningsavdelning, en avdelning bestående av bibliotek och arkiv
samt slutligen kansliet.
Departementschefen finner det välmotiverat att den nuvarande uppdelningen
av museets föremålsbestånd i högrestånds- och allmogeavdelningar avskaffas och
ersättes med en indelning med hänsyn till föremålens art i avdelningar för näringsliv,
bostadsskick respektive textilier. Med anledning av vissa remissinstansers
synpunkter understryks betydelsen av att undervisningsavdelningen får en
central ställning i museets organisation. Anspråken på ökade resurser för museets
utåtriktade och pedagogiska verksamhet får enligt departementschefen bedömas
i kommande budgetprövningar. För att få den nya organisationen att fungera
finner departementschefen det nödvändigt att fördela det personaltillskott som
kan medges för nästa budgetår på flera av de nya avdelningarna.
Det sammanlagda ökade medelsbehovet med anledning av i propositionen förordade
personalförändringar och ökade omkostnader beräknar departementschefen
till 194 000 kr.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna bidragsökningen i övrigt nämligen 404 000 kr.,
sammanhänger med museets anslagsäskande och är huvudsakligen beroende av
automatiska kostnadsökningar.
Utskottet anser det vara av stort värde att organisationen av Nordiska museets
verksamhet genom det framlagda förslaget synes ha blivit löst på ett rationellt
sätt. Vad departementschefen anfört och förordat beträffande de åtgärder
som bör ankomma på Kungl. Maj:t i samband med genomförandet av museets
omorganisation har inte givit utskottet anledning till erinran. Utskottet biträder
också den förordade personalförstärkningen samt godtar de av departementschefen
gjorda beräkningarna av bidraget.
Med anledning av de i motionerna 1:159 och II: 212 framförda yrkandena beträffande
undervisningsavdelningen, som avstyrkes av utskottet, vill utskottet
emellertid framhålla följande. Som tidigare nämnts har departementschefen
starkt understrukit betydelsen av att undervisningsavdelningen får en central
ställning i museets organisation. Utskottet vill för sin del betona vikten av att
den utåtriktade och pedagogiska verksamheten vid Nordiska museet får utveck
-
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
37
las på ett sådant sätt att museet kan svara för sina alltmer betydelsefulla och
krävande uppgifter på detta område. Med anledning av dessa uttalanden förutsätter
utskottet att de önskemål om ökade resurser för undervisningsavdelningens
vidkommande, som kan komma att framföras vid kommande budgetprövningar,
blir välvilligt behandlade. Att redan för nästa budgetår utöka personalen
vid avdelningen utöver vad som förordats i propositionen har utskottet inte ansett
erforderligt. Motionsförslaget att riksdagen skall bestämma lönegradsplacering
för den nya intendenttjänsten vid avdelningen skan inte heller biträdas av
utskottet, som hänvisar till att Kungl. Maj:t i enlighet med det i propositionen
begärda och av utskottet tillstyrkta bemyndigandet skall efter förhandlingar i
vederbörlig ordning äga besluta om lönegradsplaceringen för alla de föreslagna
nya tjänsterna vid museet.
Utskottet, som sålunda tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt, hemställer,
I. att motionerna 1:159 och II: 212, i vad de avser lönegradsplacering
för en tjänst som museilektor, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
II. att motionerna 1:159 och II: 212, i vad de avser inrättande
av en intendenttjänst vid museets undervisningsavdelning,
icke må av riksdagen bifallas;
III. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de
beslut och vidtaga de åtgärder i övrigt, som fordras för genomförande
av vad i statsrådsprotokollet föreslagits rörande Nordiska
museet;
IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:159 och II: 212, såvitt nu är
i fråga, till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 3 772 000 kr.
53:o) Bidrag till Tekniska museet. Kungl. Maj:t har (punkt B 56, s. 124—
134) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
grunder för bidrag till Stiftelsen Tekniska museet, dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att fatta de beslut och vidtaga de åtgärder som fordras för genomförande av vad
departementschefen föreslagit rörande Tekniska museet, dels ock till Bidrag till
Tekniska museet för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kr.
1964 års riksdag beslöt i enlighet med utskottets hemställan att hos Kungl.
Maj:t anhålla om förslag snarast möjligt, helst till 1965 års riksdag, om statligt
bidrag till Tekniska museets verksamhet (SU 8; rskr 8).
Sedermera har Kungl. Maj:t tillkallat särskilda sakkunniga för att utreda frågan
om Tekniska museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer. Mot
bakgrunden av en analys av museets uppgifter framlägger de sakkunniga förslag
rörande organisation och finansiering av museet. De sakkunniga föreslår att
38
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
museet även i fortsättningen skall drivas i stiftelseform men med ett statligt
driftbidrag, för budgetåret 1965/66 beräknat till 999 000 kr. Härtill kommer ett
bidrag för täckande av det underskott som beräknas föreligga den 30 juni 1965.
Beträffande detaljerna i förslaget torde få hänvisas till statsverkspropositionen
(s. 125—131).
Departementschefen finner de sakkunnigas utredning förtjänstfull och tillstyrker
att förslaget läggs till grund för ett ställningstagande rörande Tekniska museets
framtida ställning. De allmänna riktlinjer de sakkunniga angivit för uppläggningen
av museets verksamhet tillstyrks. Vidare godtages förslaget att det
statliga stödet skall utgå i form av statsbidrag till en i stiftelseform bedriven
verksamhet. De villkor för statsbidraget som de sakkunniga föreslagit synes departementschefen
betryggande. Detta gäller såväl styrelsens befogenheter som
villkoret att kostnaderna för museiverksamheten skall bestridas enligt en av
Kungl. Maj:t fastställd inkomst- och utgiftsstat samt den fast anställda personalen
redovisas i en av Kungl. Maj:t godkänd personalförteckning.
Departementschefen förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande
att besluta om och utfärda erforderliga bestämmelser för att Saar och SPR
fr. o. m. ingången av budgetåret 1965/66 skall bli tillämpliga på innehavare av
tjänst vid Tekniska museet. Vid inordnandet under Saar förutsätts att tjänsteinnehavarna
vid museet åläggs skyldighet att låta sig förflytta till statlig tjänst
av motsvarande slag. Vidare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa
såväl de nuvarande som nytillkommande tjänsteinnehavarnas lönegradsplacering.
Beträffande statens representation i stiftelsens styrelse ansluter sig departementschefen
till de sakkunnigas förslag att utöka antalet representanter från för
närvarande en till tre.
På en punkt har departementschefen inte godtagit de sakkunnigas förslag,
nämligen när det gäller den snabba utbyggnaden av museets personalorganisation.
Enligt departementschefens bedömning bör ett statligt bidrag av 400 000
kr. vara ägnat att stabilisera museets verksamhet och möjliggöra de utvidgningar,
som i nuvarande läge är erforderliga. Utöver driftbidraget beräknas ett belopp
av 400 000 kr. för täckande av det underskott i verksamheten som kan förväntas
föreligga vid utgången av innevarande budgetår.
Utskottet, som förra året hade anledning att utförligt redovisa sina synpunkter
på frågan om statsbidrag till Tekniska museet, anser det glädjande att frågan
kunnat bringas till en så snabb och enligt utskottets bedömning tillfredsställande
lösning. Mot de av departementschefen förordade grunderna för det statliga bidraget
och vad som i övrigt föreslås i propositionen i fråga om de åtgärder, som
fordras för genomförande av förslaget, har utskottet ingen erinran. Utskottet tillstyrker
sålunda bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade grunderna för
bidrag till Stiftelsen Tekniska museet;
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
39
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidtaga
de åtgärder, som fordras för genomförande av vad i statsrådsprotokollet
föreslagits rörande Tekniska museet;
c) till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 800 000 kr.
54:o) Bidrag till Kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt B 57, s. 134 och 135), vilket innebär en anslagshöjning med
31 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Kulturhistoriska museet i
Lund för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 160 000 kr.
55:o) Bidrag till vissa museer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt B 58, s. 135—
138) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa museer m. m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett anslag av 315 000 kr.
Det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 265 000 kr. disponeras på
följande sätt.
1. Bidrag till Musikhistoriska museet .,.......................... 104 000
2. Bidrag till Drottningholms teatermuseum....... 80 000
3. Bidrag till Stiftelsen Thielska galleriet ................ 20 000
4. Bidrag till Stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem.......... 15 000
5. Bidrag till Varbergs museum.................................. 30 000
6. Bidrag till Svenskt visarkiv .................................. 16 000
Summa kr. 265 000
Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagsökning med 50 000 kr. i jämförelse
med medelsanvisningen under innevarande budgetår. Bidraget till Svenskt visarkiv
förutsätts i fortsättningen utgå ur anslaget till Bidrag till särskilda kulturella
ändamål, vilket medför en höjning av bidraget till övriga museer med ytterligare
16 000 kr. Av höjningen hänför sig 42 000 kr. till anslagsposten Bidrag till
Musikhistoriska museet, 10 000 kr. till anslagsposten Bidrag till Drottningholms
teatermuseum, 5 000 kr. till anslagsposten Bidrag till Stiftelsen Thielska galleriet
och 9 000 kr. till anslagsposten Bidrag till Varbergs museum.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt och
hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett anslag av 315 000 kr.
56:o) Svenskt biografiskt lexikon: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt B 59, s. 138 och 139), vilket innebär en anslagshöjning med
35 000 kr., hemställer utskottet,
40
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för svenskt biografiskt
lexikon, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 34 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis...................... 3 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 121 500
4. Särskild ersättning till tillfällig personal........ 60 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 88 400
Summa kr. 308 000
b) till Svenskt biografiskt lexikon: Avlöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 308 000 kr.
57:o) Svenskt biografiskt lexikons Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt B 60, s. 139), vilket innebär en anslagsminskning med
8 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Svenskt biografiskt lexikon: Omkostnader
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 46 000
kr.
58 :o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
Kungl. Maj:t har (punkt B 61, s. 139 och 140) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kr.,
vilket innebär en anslagshöjning med 13 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Kellgren m. fl. väckt motion (II: 465), vari hemställts att
riksdagen måtte bevilja 25 000 kr. för fortsatt utgivning av serien Monumenta
Musicae Svecicae.
Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet anser sig inte med anledning av motionen 11:465 kunna tillstyrka
någon särskild medelsanvisning för fortsatt utgivning av serien Monumenta
Musicae Svecicae även om ett fullföljande av serien synes utskottet vara en
angelägen uppgift. Departementschefen har inte heller kunnat tillstyrka det
av Musikaliska akademien under detta anslag begärda bidraget för samma ändamål.
Genom riksdagsbeslut åren 1957 och 1958 genomfördes en omläggning av
bidragsgivningen till vetenskaplig publiceringsverksamhet, som innebar att uppgiften
att fördela bidrag till utgivande av vetenskapliga tidskrifter och arbeten
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965 41
anförtroddes respektive forskningsråd och att särskilda medel för publiceringsverksamhet
anvisades under rådens forskningsanslag. Utskottet, som således avstyrker
bifall till motionen i fråga, biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt och hemställer,
I. att motionen II: 465 icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 90 000 kr.
59 :o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt B 62, s. 140), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk språkvård
för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 30 000 kr.
Internationellt-kulturellt samarbete
60:o) Kulturellt utbyte med utlandet. Kungl. Maj:t har (punkt B 78, s. 162
165) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 1 008 000 kr.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 98 000 kr. Departementschefen
beräknar att av denna höjning 78 000 kr. skall utgå i ytterligare bidrag
till den stipendie-, lektorats- och kursverksamhet, som bedrivs av Svenska institutet
för kulturellt utbyte med utlandet. Vidare räknas med en ökning med
sammanlagt 28 000 kr. för vissa andra ändamål samt en minskning med 8 000
kr., som sammanhänger med förslaget att anvisa medel till biennalkommitténs
verksamhet under anslaget till Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m.m.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
Beträffande medelsanvisningen till den verksamhet som nu bedrivs av biennalkommittén
hänvisar utskottet till sitt utlåtande under anslaget till Nationalmuseet:
Pedagogisk verksamhet m. m.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må till Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret
1065/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 008 000 kr.
61:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 79, s. 165—167), vilket innebär en anslagshöjning
med 196 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 1 966 000 kr.
42
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
62 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 80, s. 167 och
168), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar m.m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 117 000 kr.
63 :o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser
i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 81, s. 168),
vilket innebär en anslagshöjning med 70 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader for
vissa internationella kongresser i Sverige förbudgetåret 1965/66
anvisa ett reservationsanslag av 290 000 kr.
64 :o) Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt B 82, s. 169 och 170), vilket innebär en anslagshöjning
med 91 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska institut i utlandet
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 355 000 kr.
65:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Kungl. Maj:t har (punkt
B 83, s. 170_175) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 523 000 kr.
Departementschefen framhåller, att det alltmer utvidgade nordiska samarbetet
leder till ökade anspråk på medel från detta anslag. Om de betydande insatser
som redan görs från svensk sida i detta samarbete nämns, att under innevarande
budgetår mer än 3 milj. kr. utgår i direkta anslag över budgeten till
olika nordiskt-kulturella ändamål. Härtill kommer medel, utdelade via de statliga
forskningsråden och myndigheterna, samt de belopp som utdelas av olika
kulturfonder med nordiskt-kulturell anknytning.
Av den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen, som uppgår till 453 000
kr., kommer enligt departementschefens beräkningar 250 000 kr. att erfordras
för en ökning av den svenska andelen av kostnaderna för uppförande av Nordens
hus i Reykjavik. En större del av den återstående anslagshöjningen sammanhänger
med förslag om dispositionsmedel till ett belopp av 160 000 kr. att av
svenska avdelningen av nordiska kulturkommissionen disponeras för nordisktkulturella
ändamål.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen under förevarande punkt
anfört och förordat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
1 523 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
43
Kyrkliga ändamål
66 :o) Domkapitlen och stiftsnämndema m. m.: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 1, s. 176—179), vilket innebär en anslagshöjning
med 142 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningarna
för domkapitlen och för kyrkoherdarna för döva i enlighet
med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen, stiftsnämnderna
och kyrkoherdarna för döva att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Avlöningsstat
Utgifter
I. Domkapitlet i Stockholm
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 67 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis...................... 3 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 12 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 44 700
Summa kr. 127 900
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel
samt stiftsnämndema m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 051 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 54 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 718 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 007 600
Summa kr. 2 831 500
III. Tillfällig personal hos domkapitlen
m. m., enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
förslagsvis ................................. 74 000
44
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
IV. Skoglig personal hos stiftsnämnderna
m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 541 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 48 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 72 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 349 400
Summa kr. 1 011 000
V. Kyrkoherdar för döva
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 158 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................ 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 90 600
Summa kr. 249 600
VI. Sammanfattning
I. Domkapitlet i Stockholm .................. 127 900
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt
stiftsnämnderna m. m...................... 2 831 500
III. Tillfällig personal hos domkapitlen m. m., enligt
Kungl. Maj :ts bestämmande................ 74 000
IV. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m. .. 1 011 000
V. Kyrkoherdar för döva...................... 249 600
Summa kr. 4 294 000
Särskilda uppbördsmedél
Bidrag från kyrkofonden........................ 2 686 000
Nettoutgift kr. 1 608 000
c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 608 000 kr.
67 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 2, s. 180 och 181), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämndernam.m.:
Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 219 000 kr.
45
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
68 :o) Domkapitlen och sliftsnämnderna in. m.: Iordningställande av vissa
lokaler för domkapitlet och stiftsnämnden i Göteborg. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt C 3, s. 181 och 182), vilket innebär anvisande av ett nytt
anslag av 6 000 kr. under förutnämnda anslagsrubrik, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till Domkapitlen och stijtsnämndema m.m.: Iordningställande
av vissa lokaler för domkapitlet och stiftsnämnden i
Göteborg för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 6 000 kr.;
b) medgiva, att ur kyrkofonden må för samma ändamål utgå
ett belopp av 6 000 kr.
69ro) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 4, s. 182),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 8 000 kr.
70:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt C 5, s. 182 och 183), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden för
budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 5 051 000 kr.
71 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt C 6, s. 183 och 184), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
117 000 kr.
72 :o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska och
lapska språken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 7, s. 184), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,
förtrogna med finska och lapska språken, för budgetåret 1965/
66 anvisa ett anslag av 6 000 kr.
73:o) Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt C 8, s. 184), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
300 000 kr.
4 — Bihantj till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 8
46
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
74 :o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 9, s. 184 och 185), vilket innebär en anslagshöjning
med 600 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings
domkyrka för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kr.
75:6) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
C 10, s. 185) vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.
76 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt C 11, s. 185), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med aUmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.
77:o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt G 12, s. 186), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska ekumeniska nämnden
för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 40 000 kr.
Studiesociala ändamål
78:o) Centrala studiehjälpsnämnden m. in.: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 1, s. 641 och 642), vilket innebär en anslagshöjning
med 151 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för centrala studiehjälpsnämnden
och studiemedelsnämnderna, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
47
Avlöningsstat
I. Centrala studiehjälpsnämnden
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ..........,........... 28 000
2. Avlöningar till icke-ordinaric personal, förslagsvis 245 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 114 600
i’ . • -! .''i 388 000
II. Studiemedelsnämnderna
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj A, förslagsvis ............. 34 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 394 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... 119 000
• • 547 000
Summa kr. 935 000
b) till Centrala studiehjälpsnämnden m.m.: Avlöningar för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 935 000 kr.
79 :o) Centrala studiehjälpsnämnden m. m.j Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj .ts förslag (punkt G 2, s. 642—644), vilket innebär en anslagshöjning
med 450 000 kr., varav 380 000 kr. för registrering av utbetalade studiemedel
och 70 000 kr. för övriga omkostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Centrala studiehjälpsnämnden m. in.:
Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 645 000 kr.
80:o) Brevskolestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 4,
s. 645 och 646), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må ,..
a) medgiva, att för budgetåret 1965/66 högst 300 000 kr.
må utdelas till brevskolestipendier;
b) till Brevskolestipendier för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kr.
81 :o) Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 5, s. 646 och 647), vilket
innebär en anslagshöjning med 4 000 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av vissa studielån
med statlig kreditgaranti för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 14 500 000 kr.
48
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
82:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 6, s. 647), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess bestyr
med statens studielån för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 300 000 kr.
83 :o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 9, s. 648), vilket innebär
dels omrubricering av anslaget Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem
vid högre läroanstalter m. m. till nu angivna, dels en anslagshöjning med
44 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid elevhem vid gymnasier m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 139 000 kr.
Diverse
84 :o) 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond s Slottsbyggnader
nas
delfond. 2. Ersättning till statens allmänna f astighetsf ond: Byggnadsstyrelsens
delfond. 3. Ersättning till statens allmänna f astighetsf ond: Uppsala
universitets delfond. 4. Ersättning till statens allmänna f astighetsf onds
Lunds universitets delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
H 1_H 4, s. 649), vilket innebär beträffande det förstnämnda anslaget oföränd
rad
medelsanvisning, beträffandé det andra anslaget en höjning med 6 775 000
kr., beträffande det tredje anslaget en höjning med 649 000 kr. och beträffande
det sista anslaget en höjning med 964 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa
i-'' ■" i'': - a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond ett förslagsanslag av 41 000 kr.;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond ett förslagsanslag av 43 648 000 kr.;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala
universitets delfond ett förslagsanslag av 4 048 000 kr.;
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lunds
universitets delfond ett förslagsanslag av 5 676 000 kr.
85 :o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 5, s. 649), vilket innebär en anslagsminskning
med 12 000 kr., hemställer utskottet,
• > V ''> - att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond för
upplåten mark för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 13 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
49
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond
86:o) Nybyggnad för riksarkivet. Kungl. Maj:t har (punkt III: 1, s. 650 och
651) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa
ett investeringsanslag av 2 400 000 kr.
Det av statsmakterna godkända förslaget till nybyggnad för riksarkivet avser
dels en bergrumsanläggning med arkivlokaler, dels en administrationsbyggnad
med kontorslokaler och utrymmen för vetenskaplig verksamhet. ,
Departementschefens redovisning av de aktuella byggnadsföretagen återfinnes
på s. 650, till vilken redovisning torde få hänvisas.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och hemställer
sålunda,
att riksdagen må till Nybyggnad för riksarkivet för budgetåret
1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 2 400 000 kr.
87:o) Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning. Kungl.
Maj:t har (punkt 111:4, s. 651—653), föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten
vid seminarierna för huslig utbildning för budgetåret 1965/66 anvisa ett
investeringsanslag av 3 054 000 kr.
I de under förevarande punkt redovisade finansierings- och investeringsplanerna
(s. 652) upptages de för budgetåren 1964/65 och 1965/66 erforderliga medlen,
avseende nybyggnad för seminariet för huslig utbildning i Göteborg, till
6 800 000 kr. Härav beräknas 3 400 000 kr. bli förbrukade under vart och ett
av budgetåren 1964/65 och 1965/66.
Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under''förevarande
punkt och icke har något att erinra mot finansierings- och investeringsplanerna
för ifrågavarande byggnadsarbeten, hemställer,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid seminarierna för
huslig utbildning för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 3 054 000 kr.
88:o) Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor ni. m. Kungl.
Maj:t har (punkt III: 5, s. 653—656) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 1 050 000 kr.
50
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
I de under denna punkt redovisade finansierings- och investeringsplanerna
(s. 655) upptages de för budgetåren 1964/65 och 1965/66 behövliga medlen för
byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor in. m. till 6 566 000 kr. Härav
beräknas 4 916 000 kr. bli förbrukade under innevarande budgetår och 1 650 000
kr. under nästa budgetår.
Departementschefens redovisning av de för budgetåret 1965/66 aktuella byggnadsföretagen
återfinnes på s. 653—654, till vilken redovisning torde få hänvisas.
I sammanhanget anmäler departementschefen, att byggnadsstyrelsen fått i uppdrag
att utföra projektering av nybyggnad för en riksinstitution för undervisning
och behandling av gravt talskadade normalbegåvade barn och döva barn
med vissa komplikationer. Departementschefen räknar med att till nästa års
riksdag framlägga förslag rörande ifrågavarande nybyggnad som avses bliva förlagd
till Sigtuna.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och har icke något att erinra mot finansierings- och investeringsplanerna för
ifrågavarande bygghadsarbeten. Beträffande Sigtunainstitutionen förutsätter utskottet
att detta projekt drives med största möjliga skyndsamhet, så att förslag
om institutionens upprättande kan underställas riksdagen så snart som möjligt.
Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens blind- och
dövskolor m. ra. för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 1 050 000 kr.
Statens utlåningsfonder
89:o) Allmänna studielånefonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt V: 1, s. 656), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 000 kr., hemställer
utskottet,
ätt riksdagen må till Allmänna studielånsfonden för budgetåret
1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 38 000 000 kr.
90:o) Studiemedelsfonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
V:2, s. 657 och 658), vilket innebär dels studiemedelsfinansiering över en statlig
utlåningsfond budgetåret 1965/66, dels anslagshöjning med 211 000 000 kr., hemställer
utskottet,
''• '' ätt riksdagen må till Studiemedelsjonden för budgetåret
'' 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
51
91 :o) Lånefonden för inventarier i studentbostäder. I enlighet med Kungl
Maj:ts förslag (punkt V:3, s. 659), vilket innebär dels en höjning av lånebeloppet
per rum från 1 200 till 1 300 kr., dels en anslagshöjning med 479 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lånefonden för inventarier i studentbostäder
för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 2 352 000 kr.
92ro) Lånefonden för studentkårlokaler. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt V: 4, s. 660), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lånefonden för studentkårlokaler för
budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000
kr.
93 :o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
under de punkter, som angives i vid detta utlåtande fogad bilaga, avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 30 mars 1965
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson, Birger
Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson,
Mårtensson, Edström, Kaijser, Källqvist, Thorsten Larsson, Nils-Eric
Gustafsson och Wallmark; samt
från andra kammaren: herrar Gustafsson i Stockholm, Almgren, fröken
Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Turesson, Bergman, fröken Olsson, herrar
Arvidson, Nelander, Mattsson, Nordstrandh, Källstad, Berg, Björk i Göteborg
och Jönsson i Arlöv.
52
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
Reservationer
1) vid punkten 1 (Konstnärsstipendier)
a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Thorsten Larsson, Nils-Eric
Gustafsson, fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Arvidson, Nelander,
Mattsson och Källstad, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »I motionen
11:442» och slutar med »denna del», bort ha följande lydelse:
»I motionen II: 442 har framförts erinringar mot departementschefens synpunkter
i fråga om utdelning av stipendier till de dramatiska författarna. Enligt
departementschefen bör denna författargrupp, som nu tillgodoses under gruppen
konstnärer i övrigt, i fortsättningen tilldelas stipendier ur de medel som disponeras
för författare och översättare. Enligt vad motionärerna framhåller anser
de dramatiska författarna själva att denna överflyttning inte är lämplig. På de
skäl motionärerna åberopar finner utskottet att de dramatiska författarna fortfarande
bör tillhöra gruppen konstnärer i övrigt. I särskild skrivelse till Kungi.
Maj:t torde riksdagen böra ge till känna vad utskottet framhållit i denna fråga.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av motionen II: 442, i vad
den avser frågan om till vilken konstnärsgrupp de dramatiska
författarna bör hänföras, i skrivelse till Kungl. Maj.t giva till
känna vad utskottet därom anfört;»
b) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Thorsten Larsson, Nils-Eric
Gustafsson, fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Nelander, Mattsson och
Källstad, vilka ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 3 börjar med »Den förordade»
och på s. 4 slutar med »av utskottet», bort ha följande lydelse:
»Utskottet vill gärna betona att de i statsverkspropositionen på olika punkter
föreslagna förbättringarna av konstnärsstödet kan ses som ett uttryck för en
fortsatt strävan att få till stånd bättre villkor för den konstnärliga verksamheten.
De senaste årens utveckling av de statliga insatserna på detta område är
i och för sig mycket glädjande. Utskottet är emellertid av den uppfattningen
att förbättringarna i alltför ringa grad kommit de yngre konstnärerna till del.
Dessa konstnärers situation bör enligt utskottet uppmärksammas i högre gräd
än vad som hittills skett. Huvudvikten bör härvidlag läggas på en förbättring av
stipendiemöjlighetema. Utskottet vill särskilt peka på att tillgången på s. k.
mindre arbetsstipendier, som är av stor betydelse just för de yngre konstnärerna,
är långt ifrån tillfredsställande. Behovet av ett ökat statligt stipendiestöd gör sig
särskilt starkt gällande inom vissa konstnärsgrupper. Utskottet anser att en
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
53
snabb förbättring av stipendiemöjligheterna är så angelägen att det av Kungl.
Maj :t föreslagna anslaget till konstnärsstipendier för nästa år bör höjas i enlighet
med yrkandena i motionerna 1:163 och II: 197. Utöver vad departementschefen
beräknat bör således ytterligare 355 000 kr. anvisas för att möjliggöra en utökning
av antalet arbets- och resestipendier för konstnärer inom måleri m. m.
För gruppen författare och översättare bör av departementschefen beräknade
medel för de nya större arbetsstipendierna höjas med 60 000 kr., motsvarande
ytterligare fem sådana stipendier. Då den i motionen II: 442 yrkade höjningen
av stipendieanslaget, som i realiteten syftar till att ge författare och översättare
ett nytillskott av stipendier under nästa år, i stort sett överensstämmer med
vad som föreslagits i motionerna I: 163 och II: 197 finner utskottet sig i huvudsak
ha biträtt även detta motionsyrkande.
I motionerna 1:398 och II:47S föreslås likaledes en höjning av stipendieanslaget,
nämligen med 375 000 kr., vilket skulle åstadkommas genom att det i
propositionen förordade totala medelstillskottet för nästa år under anslagen till
konstnärsstipendier och konstnärsbelöningar omfördelas mellan de båda anslagen.
Motionärerna motiverar den föreslagna åtgärden med att en utökning av
stipendieringen förbättrar konstnärernas villkor i betydligt högre grad än inrättandet
av konstnärsbelöningar. Till den del motionärerna önskar få till stånd
en snabbare utbyggnad av stipendiestödet sammanfaller deras önskemål med
förslagen i de tidigare behandlade motionerna. Tanken på att åstadkomma
detta på bekostnad av en lika angelägen utbyggnad och förbättring av systemet
med konstnärsbelöningar kan utskottet emellertid inte ansluta sig till.»
dek och att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 11:442 samt 1:398 och 11:478 ävensom med
bifall till motionerna 1:163 och II: 197, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, till Konstnärsstipendier för budgetåret 1965/
66 anvisa ett reservationsanslag av 2 889 000 kr.;»
c) av herrar Kaijser, Wallmarlc, Turesson och Nordstrandh, vilka ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 3 börjar med »Den förordade»
och på s. 4 slutar med »av utskottet», bort ha följande lydelse:
»Den sammanlagda förstärkningen av det direkt utgående konstnärsstödet i
form av stipendier och belöningar, som föreslagits av Kungl. Maj:t, bör ses som
ett uttryck för en fortsatt strävan att få till stånd bättre villkor för den konstnärliga
verksamheten. I och för sig har utskottet funnit de sammanlagda anslagshöjningarna
tillfredsställande. I ett läge där det statliga konstnärsstödet i form
av stipendier inte ännu kan på långt när anses motsvara föreliggande behov
torde det dock enligt utskottets mening finnas anledning att ifrågasätta den
avvägning som i statsverkspropositionen gjorts mellan anslagsförstärkningcn
under anslagen till konstnärsstipendier å ena sidan och konstnärsbelöningar å
54
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
den andra. I motionerna 1:398 och 11:478 har också erinringar riktats mot
fördelningen av det för nästa budgetår föreslagna medelstillskottet för dessa
båda ändamål. Motionärerna anser, att en utökning av den statliga och kommunala
stipendieringen förbättrar konstnärernas villkor i betydligt högre grad
än inrättandet av konstnärsbelöningar. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning
på denna punkt, vill därför förorda bifall till motionsförslaget. Detta
medför att inrättandet av nya konstnärsbelöningar enligt utskottets mening bör
anstå till dess stipendiestödet fått en tillfredsställande omfattning. Av den för
nästa budgetår under anslaget till konstnärsbelöningar förordade medelsanvisningen
bör 375 000 kr. överföras till förevarande anslag och medge utdelning av
ytterligare stipendier särskilt till gruppen konstnärer inom måleri m. m. samt åt
författare och översättare. Därmed kan även de krav som ställs i motionerna
1:163 och II: 197 om ökade stipendiemedel till dessa konstnärsgrupper och ävenledes
indirekt det yrkande, som framförs i motionen II: 442, i huvudsak tillgodoses.
»
dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:163 och 11:197 samt 11:442 ävensom med
bifall till motionerna 1:398 och 11:478, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, till Konstnärs stipendier för budgetåret 1965/
66 anvisa ett reservationsanslag av 2 849 000 kr.;»
d) av herr Arvidson, som ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 3 börjar med »Den förordade»
och på s. 4 slutar med »av utskottet», bort ha följande lydelse:
»Utskottet vill gärna betona att de i statsverkspropositionen på olika punkter
föreslagna förbättringarna av konstnärsstödet kan ses som ett uttryck för
en fortsatt strävan att få till stånd bättre villkor för den konstnärliga verksamheten.
Utskottet anser emellertid att årets förslag beträffande konstnärsstipendier
inte innebär den expansion som det finns anledning räkna med.
Särskilt gäller detta stipendierna till gruppen författare och översättare. Departementschefen
anser att det är synnerligen angeläget att ställa nya stipendier
till förfogande för denna konstnärsgrupp. I motionen II: 442 fästes uppmärksamheten
på att av de tolv större arbetsstipendier som med denna motivering
ställs till författargruppens förfogande två enligt departementschefens förslag
förutsätts gå till kulturjournalister och ett icke nämnt antal till de dramatiska
författarna, vilka därmed överflyttas från gruppen konstnärer i övrigt till gruppen
författare och översättare. Oavsett om en sådan överflyttning beslutas eller
ej anser utskottet i likhet med motionärerna att stipendiemedlen bör ökas.
Utskottet biträder sålunda förslaget i motionen även i vad det avser höjning
med 70 000 kr. av stipendieanslaget. Därmed har även motionerna 1:163 och
II: 197, i den del där yrkas på en höjning av stipendieanslaget för att öka antalet
stipendier för författare och översättare, biträtts av utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
55
I motionerna I: 398 och II: 478 föreslås en höjning av stipendieanslaget med
375 000 kr., vilket skulle åstadkommas genom att det i propositionen förordade
totala medelstillskottet för nästa år under anslagen till konstnärsstipendier och
konstnärsbelöningar omfördelas mellan de båda anslagen. Motionärerna motiverar
den föreslagna åtgärden med att en utökning av stipendieringen förbättrar
konstnärernas villkor i betydligt högre grad än inrättandet av konstnärsbelöningar.
Till den del motionärerna önskar få till stånd en snabbare utbyggnad
av stipendiestödet sammanfaller deras önskemål med förslagen i de tidigare
behandlade motionerna. Tanken på att åstadkomma detta på bekostnad
av en lika angelägen utbyggnad och förbättring av systemet med konstnärsbelöningar
kan utskottet emellertid inte ansluta sig till.»
dels och att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:163 och II: 197 samt I: 398 och II: 478
ävensom med bifall till motionen 11:442, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Konstnärsstipendier för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 544 000 kr.»
2) vid punkten 2 (Konstnärsbelöningar)
a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Thorsten Larsson, Nils-Eric
Gustafsson, fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Arvidson, Nelander,
Mattsson och Källstad, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »Den nu»
och slutar med »belöningens maximibelopp», bort ha följande lydelse:
»Den nu förordade jämkningen av reduceringsregeln och framför allt ökningen
av antalet belöningar torde enligt utskottet komma att medföra, att effekten
av den nya stödformen avsevärt förbättras. Trots att en del av den tveksamhet
inför belöningsformcn som utskottet förra året gav uttryck åt därmed synes ha
blivit undanröjd finns det emellertid enligt utskottets uppfattning fortfarande
anledning att ifrågasätta värdet av stödformen så länge reduceringsregeln inte
ändras mer radikalt än vad departementschefen nu föreslår. Den föreslagna
ändrade konstruktionen innebär fortfarande att de ekonomiska incitamenten till
fortsatt konstnärligt arbete minskas i alltför hög grad. I motionerna 1:163 och
II: 197 samt II: 442 har detta förhållande särskilt påtalats. I de två förstnämnda
motionerna föreslås en ny kraftigt förbättrad reduceringsregel som därjämte
skall utgå från ett högre maximibelopp för belöningen än det som nu gäller.
Belöningen föreslås maximalt utgå med fem basbelopp på alla inkomstnivåer och
reducering ske med 50 % av innehavarens egen inkomst. Utskottet finner att
betydande fördelar — för en relativt rimlig kostnadsökning — kan uppnås
genom de föreslagna ändringarna av belöningarnas konstruktion. Med anledning
härav vill utskottet förorda bifall till motionerna i denna del. Kostnadsökningen
utöver Kungl. Maj:ts förslag beräknar utskottet i enlighet med motionärerna till
300 000 kr. Även om utskottet sålunda inte biträder den i motionen 11:442
56
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
yrkade förändringen av reduceringsregeln har detta motionsyrkande helt tillgodosetts
genom utskottets ställningstagande till motionerna 1:163 och II: 197.»
dels ock att utskottets hemställan under I. och III. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:163 och
II: 197, såvitt nu är i fråga, godkänna av utskottet förordade
ändrade grunder för bestämning av konstnärsbelöning;
III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:163 och II: 197 ävensom med
avslag å motionerna 1:398 och II: 478, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, till Konstnär sb eldningar för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kr.»
b) av herrar Kaijser, \Vallmark, Turesson och Nordstrandh, vilka under förutsättning
av bifall till reservationen 1 c) ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »I statsverkspropositionen»
och slutar med »belöningens maximibelopp», bort ha följande
lydelse:
»Frågan om den fortsatta utbyggnaden av konstnärsstödet i form av stipendier
och belöningar har behandlats av utskottet under närmast föregående anslagspunkt.
Med hänvisning till vad där anförts förordar utskottet bifall till
förslaget i motionerna I: 398 och II: 478 om en sänkning i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag av anslaget till konstnärsbelöningar med 375 000 kr. till 125 000 kr.
för nästa budgetår. Utskottet bifaller i övrigt vad departementschefen förordat i
fråga om ändring av konstnärsbelöningarnas konstruktion och avstyrker således
de i motionerna I: 163 och II: 197 samt II: 442 framförda förslagen om ytterligare
förbättringar i detta hänseende.»
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Med hänvisning»
och slutar med »antal meritstipendier», bort utgå,
dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:
»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 398 och II: 478 ävensom med
avslag å motionerna 1:163 och II: 197, samtliga motioner såvitt
nu är i fråga, till Konstnärsbelöningar för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kr.»
3) vid punkten b (Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader) av herrar
Näsström, Gillström, Einar Persson, Birger Andersson, Fritz Persson, Rikard
Svensson, fru Wallentheim, herrar Märtenssson, Gustafsson i Stockholm, Almgren,
Bergman, fröken Olsson, herrar Berg, Björk i Göteborg och Jönsson i Arlöv,
vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Den föreslagna»
och slutar med »2 000 000 kr.», bort ha följande lydelse:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
hl
»När det gäller formerna för beviljande av anslag till utsmyckningsändamål
har utskottet under en följd av år vid sin behandling av denna fråga uttalat
sig för ett bibehållande tills vidare av det nuvarande förfarandet, vilket innebär
att medel anvisas under ett särskilt reservationsanslag på åttonde huvudtitelns
driftbudget och att detta anslag blir föremål för årlig budgetprövning i
vanlig ordning. I fråga om medelsanvisningens omfattning har utskottet bl. a.
i sitt yttrande förra året ansett det naturligt, med hänsyn till de syften som
anslaget främjar, att anslaget kontinuerligt höjes. I motionerna 1:163 och
II: 197 har begärts att riksdagen skall uttala sig för att den s. k. enprocentregeln
åter bör gälla. Utskottet, som förra året inte kunde biträda ett motsvarande
motionsyrkande, kan inte heller i år ansluta sig till ett sådant förslag.
Motionerna 1:163 och II: 197 innehåller därjämte yrkanden om höjning av
anslaget för nästa budgetår med 400 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslår.
Motsvarande anslagshöjning begärs även i motionen II: 442. Utskottet anser
att Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en dubbelt så stor höjning som förra
året, väl tillgodoser önskemålet om en fortsatt anpassning av resurserna för
konstnärlig utsmyckning till den statliga byggnadsverksamheten och avstyrker
bifall till den i berörda motioner begärda ytterligare medelsanvisningen för
ändamålet.»
dels ock utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:163 och II: 197 samt
II: 442, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Konstnärlig
utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 1 600 000 kr.;
II. att motionerna 1:163 och II: 197, i vad de avser åtgärder
för ett återinförande av enprocentregeln vid beviljande av
anslag till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader, icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.»
4) vid punkten 5 (Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m.) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Thorsten
Larsson, Nils-Eric Gustafsson, fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Arvidson,
Neländer, Mattsson och Källstad, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets utlåtande, som på s. 10 börjar med »Med anledning»
och på s. 11 slutar med »för biblioteksutlåningen», bort ersättas med
text av följande lydelse:
»Den senaste höjningen av ersättningsbeloppen för biblioteksutlåningen genomfördes
budgetåret 1962/63 och innebar en uppräkning av grundbeloppet för
svenska originalverk, från 3 till 5 öre för lån och från 12 till 20 öre för nyttjande
av refercnsexemplar. Den nuvarande ersättningen för översatta verk, 1 öre för
lån och 4 öre för nyttjande av referensexemplar, fastställdes 1961. Författarfondens
styrelse har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår starkt understrukit
58
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
behovet av att kraftigt öka biblioteksersättningen och därvid bl. a. hänvisat till
de allt större anspråk som ställs på författarfondens resurser. De ökade möjligheter
till statligt stöd som under de två senaste åren erbjudits bl. a. författargruppen
i form av konstnärsstipendier och konstnärsbelöningar kan enligt styrelsen
inte utgöra ett tillräckligt skäl för en fastlåsning av biblioteksersättningens
grundbelopp vid dess nuvarande nivå. Biblioteksersättningens speciella
värde ligger i dess karaktär av regelrätt ersättning för utfört arbete, vars utveckling
inte bör hindras av att det indirekta stödet i form av stipendier och
belöningar utökas. Dessa synpunkter delas av utskottet, som också anser att
tidpunkten nu är inne att tillmötesgå de enligt utskottets mening mycket starkt
motiverade kraven på en höjning av biblioteksersättningen. Utskottet kan således
inte godtaga Kungl. Maj:ts förslag om att ersättningen även för nästa budgetår
skall utgå enligt oförändrade grunder. De i motionerna I: 163 och II: 197
samt II: 442 förordade höjningarna av biblioteksersättningens grundbelopp till
8 öre för lån av originalverk och 4 öre för lån av översatta verk samt, i analogi
därmed, för nyttjande av svenskt referensexemplar till 32 öre och referensexemplar
i översättning till 20 öre bör enligt utskottets mening bifallas av riksdagen.
I enlighet med motionerna I: 163 och II: 197 finner utskottet att anslaget
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag bör höjas med 1 696 000 kr. Till
följd härav saknas anledning att biträda motionerna I: 76 och II: 104 i vad de
avser skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan om förslag till nästa års riksdag
om höjning av ersättningsbeloppen för biblioteksutlåningen.
Det yrkande, som framförs i motionerna I: 163 och II: 197 beträffande fördelningen
av författarfondens medel mellan direkt utgående ersättning, författarpenning,
och fondens s. k. fria del och som ansluter sig till förslag av författarfondens
styrelse, biträds också av utskottet. Förslaget innebär ingen förändring
av det nuvarande förhållandet att författarpenning skall utgöra hälften av
ersättningsbeloppet, vilket gör 4 öre för lån och 16 öre för bruk av referensexemplar
av svenskt originalverk. Förändringen ligger bl. a. däri att författarpenning
inte skall utgå för låneantal under 500, mot för närvarande 400. För
låneantal över 50 000 sker nu reducering av författarpenningen med 60 %. Denna
nedsättning begränsas enligt utskottets förslag till 50 % och inträder först när
antalet lån överstiger 100 000. Utskottet kommer i det följande, med anledning
av förslag i motionerna 1:76 och II: 104, att redovisa sin principiella inställning
till de i systemet för biblioteksersättningen ingående reglerna för utbetalning av
författarpenningen.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionen II: 442 ävensom med bifall till motionerna
1:163 och II: 197, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
till Ersättning åt författare rrv. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 3 736 000 kr.;»
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1966
59
5) vid punkten J±5 (Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. in.) av herrar
Per Jacobsson, Edström, Kaijser, KäUqvist, Wallmark, fröken Elmén, herrar
Turesson, Arvidson, Nelander, Nordstrandh och Källstad, vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag beträffande ökade medel till
nationalmuseets egen pedagogiska verksamhet.
Medelsanvisningen till den speciella uppgift, som består i anordnande av utställningar
av svensk konst i utlandet, bör enligt motionerna 1:148 och II: 204
samt 1:380 och 11:462 hållas åtskild från de anslag som utgår till nationalmuseets
egen verksamhet bl. a. på utställningsområdet. Enligt motionärerna bör syftet
med utställningsverksamheten i utlandet kunna bättre tillgodoses om utställningarna
även i fortsättningen får ingå som ett led i upplysningsarbetet. Samtidigt
uttrycks farhågor för en alltför stark centralisering av konstlivet till
nationalmuseet. Utskottet ställer sig i princip förstående till de skäl motionärerna
åberopar till stöd för sina förslag, som dessutom förstärks genom att synpunkterna
delas av Riksförbundet för bildande konst och Konstnärernas riksorganisation.
Motionsförslagen att överföra 185 000 kr. av de anslagsmedel som
Kungl. Maj:t föreslagit under förevarande anslag till ett särskilt reservationsanslag
för utställningar av svensk konst i utlandet, inklusive biennalen i Venedig,
biträdes av utskottet. Anslaget torde lämpligen i enlighet med yrkandet i
motionerna 1:148 och 11:204 anvisas i anslutning till avsnittet Internationelltkulturellt
samarbete. Liksom hittills bör anslaget stå till förfogande för Svenska
institutet. I denna del biträder utskottet sålunda särskilt yrkande i motionerna
1:380 och 11:462. Utskottet har ingenting att erinra mot att utställningsverksamheten
handhas av ett gemensamt ox-gan som sålunda skall svara både för
deltagandet i biennalen i Venedig och för andra allmänna utställningsarrangemang.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att låksdagen må, med bifall till motionerna 1:148 och
11:204 samt 1:380 och 11:462, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga, besluta att för budgetåret 1965/66 anvisa ett säx-skilt
reservationsanslag av 185 000 kr. till Utställningar av svensk
konst i utlandet, redovisat i riksstaten under avsnittet i åttonde
huvudtiteln Internationellt-kulturellt samarbete, samt att i
skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört
angående handhavandet av anslaget;
II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna I: 148 och II: 204 samt T: 380 och II: 462.
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Nationalmuseet:
Pedagogisk verksamhet m. in. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 130 000 kr.»
60
Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965
Bilaga
Punkt i
bilaga
Avsnitt respektive anslagsrubrik
Al—2
Ecklesiastikdepartementet:
Avlöningar
Omkostnader
A 3
Kommittéer m. m.
A 4
Extra utgifter
B 48—50
•
I '' '' ''
Naturhistoriska riksmuseet:
Avlöningar
Omkostnader
Materiel m. m.
B 63
Inlösen av vissa kulturföremål
B 64—77
Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.
Dl—69
Skolväsendet
E 1—119
Högre utbildning och forskning
Fl—39
Lärarutbildning
G 3
Studiebidrag m. m.
G7
Bidrag till anordnande av skolmåltider
G 8
Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider
in: 2
Byggnadsarbeten vid universitet och vissa högskolor
Hl: 3
Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet
Ivar Hajggströms Tryckeri AB • Stockholm 1965
6&00S8
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.