Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1965/66 inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1965-03-30 · 60 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 58 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1965/66 inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret

1965/66 inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

Allmänna kultur- och bildningsändamål

Konst, litteratur, musik m. m.

l:o) Konstnärsstipendier. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10,

punkt B 1, s. 15—20 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1965) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

bugetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 474 000 kr., innebärande

en anslagshöjning med 480 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Lundström och Sundin (1:163) samt den andra inom andra kammaren

av herrar Hedlund och Ohlin (II: 197), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen å åttonde huvudtitelns driftbudget för budgetåret 1965/66 måtte

anvisa ett reservationsanslag av 2 889 000 kr. till Konstnärsstipendier — en

ökning med 415 000 kr. i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag — att användas

i enlighet med vad som föreslagits i motionerna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Mattson (1:164) samt den andra inom andra kammaren av herrar

Björk i Göteborg och Johansson i Trollhättan (II: 187), i vilka hemställts att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära en utredning inom ramen

för den fortsatta planeringen av kulturpolitiken, syftande till att finna lämpliga

former för dels en utbyggnad av stödet till högt kvalificerade skönlitterära

översättare, dels åtgärder ägnade att främja översättningen och utgivningen

av särskilt betydelsefulla skönlitterära verk;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Strandberg (1:398) samt den andra inom andra kammaren av herrar

Oskarson och Fridolfsson i Stockholm (11:478), i vilka hemställts, såvitt nu

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets> utlåtande nr 8 år 1965

är i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Konstnärsstipendier för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 849 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Arvidson vi. fl. väckt motion

(II: 442), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ville besluta att

de dramatiska författarna alltjämt skall räknas till gruppen »konstnärer i övrigt»

och att anslaget därför höjes med 70 000 kr. utöver vad i statsverkspropositionen

föreslås.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 197, II: 187, I: 398 och II: 442.

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppdelat på fyra

anslagsposter, nämligen en till stipendier åt författare och översättare (360 000

kr.), en till stipendier åt konstnärer inom måleri m. m. (451 000 kr.), en till

stipendier åt tonsättare (271 000 kr.) och en till stipendier åt konstnärer i

övrigt (912 000 kr.).

Stipendierna utgöres av större arbetsstipendier, mindre arbetsstipendier, resestipendier

och stipendier av pensions- eller understödskaraktär. De större

arbetsstipendiema utgår normalt med ca 12 000 kr. och de mindre arbetsstipendierna

med lägst 4 00Q kr. och högst 6 000 kr. Övriga stipendier utgår med

belopp enligt vederbörande stipendiemyndighets bestämmande. Stipendiemyndighet.

för författar- och översättarstipendiema är styrelsen för Sveriges författarfond.

För utdelning av stipendier till konstnärer inom måleri m. m. svarar

Akademien för de fria konsterna i samråd med Konstnärernas riksorganisation.

Stipendier åt tonsättare utdelas av Musikaliska akademien i samråd med Föreningen

Svenska tonsättare. Stipendier åt konstnärer i övrigt utdelas av en i

särskild ordning tillsatt nämnd, konstnärsstipendienämnden, som består av åtta

ledamöter, förordnade av Kungl. Maj:t för ett år i sänder. Sju av nämndens

ledamöter utses efter förslag av Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd.

Stipendiemyndigheterna har för nästa budgetår föreslagit en höjning av stipendieanslaget

med sammanlagt 1 877 000 kr. Styrelsen för Sveriges författarfond

har därav begärt 180 000 kr., Akademien för de fria konsterna 980 000 kr.

och Musikaliska akademien 29000 kr. För gruppen konstnärer i övrigt har

Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd äskat en höjning av

stipendiemedlen med 688 000 kr.

Departementschefen räknar med att av den i propositionen förordade anslagshöjningen

150 000 kr. skall användas för utökning av antalet stipendier av pensions-

eller understödskaraktär för grupperna konstnärer inom måleri m. m. och

konstnärer i övrigt. Återstoden eller 330 000 kr. bör enligt departementschefen

utnyttjas för att öka antalet arbetsstipendier. Medel motsvarande ytterligare

tolv större arbetsstipendier eller 144 000 kr. beräknas kunna ställas till för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

3

fogande för författare och översättare. Två av dessa bör enligt departementschefen

reserveras för kulturjoumalistisk verksamhet. De dramatiska författarna,

som hittills vid utdelning av konstnärsstipendier hänförts till gruppen konstnärer

i övrigt, förutsätts enligt departementschefen i fortsättningen tilldelas

stipendier ur de medel, som disponeras för författare och översättare.

För nya arbetsstipendier inom grupperna konstnärer inom måleri m. m. och

konstnärer i övrigt beräknar departementschefen 126 000 kr. respektive 60 000 kr.

I särskild till statsutskottet ingiven framställning har Fria litterära yrkesutövares

centralorganisation (Flyco) uttalat sin anslutning till de yrkanden i

motionerna 1:163 och 11:197 samt 11:442, som avser en utökning av stipendierna

åt författare. Flyco finner att ökningen av stipendierna för de centrala

författargruppema blir alltför begränsad genom att de dramatiska författarna

även avses bli tillgodosedda inom ramen för de föreslagna stipendiemedlen för

denna grupp samt att två av de nya stipendierna reserveras för kul tur journalistik.

I likhet med vad som anföres i motionen 11:442 anser Flyco det inte

lämpligt att de dramatiska författarna i stipendiehänseende tillhör författargruppen

och sålunda tilldelas stipendier av styrelsen för Sveriges författarfond.

Utskottet. Det statliga stipendiestödet för konstnärer har sedan budgetåret

1961/62 utbyggts högst väsentligt. Stipendierna kan numera i princip utdelas

till alla grupper av konstnärliga yrkesutövare. Medelsanvisningen under anslaget

till konstnärsstipendier har under de senaste fyra budgetåren ökat med

sammanlagt drygt 1,8 milj. kr. Därtill kommer den utvidgning av konstnärsstödet,

som de fr. o. m. innevarande budgetår beslutade s. k. konstnärsbelöningarna

innebär.

Departementschefen framhåller, att denna utveckling av konstnärsstödet

bör fortsätta. För nästa budgetår förordas en utökning av konstnärsstipendierna

motsvarande sammanlagt 480 000 kr. Vidare föreslås en kraftig utvidgning av

det stöd som konstnärsbelöningarna utgör inom ramen för en under anslaget

för dessa belöningar föreslagen ökad medelsanvisning av 200 000 kr.

Utskottet har vid sitt ställningstagande till Kungl. Maj:ts förslag betraktat

de föreslagna åtgärderna för en fortsatt förbättring av konstnärsstödet i ett

sammanhang. Medelsanvisningen till konstnärsbelöningarna behandlas under

nästföljande anslagspunkt.

Den förordade höjningen av anslaget till konstnärsstipendier utgör ett led

i en fortsatt utveckling av stipendiestödet och medger en enligt utskottets

mening tillfredsställande utökning av de medel som inom stipendiesystemets

ram står till förfogande för arbetsstipendier och stipendier av pensions- eller

understödskaraktär. Utskottet anser, att den förordade anslagshöjningen under

detta anslag — särskilt om den ses tillsammans med den ökning av konstnärsstödet

som Kungl. Maj:t föreslår under anslaget till konstnärsbelöningar —

är väl avvägd. Utskottet tillstyrker därför att förevarande anslag uppräknas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

med föreslaget belopp eller 480 000 kr. Utskottet har sålunda ansett sig böra

avstyrka bifall till föreliggande motionsyrkanden om en höjning av stipendieanslaget,

nämligen motionerna 1:163 och II: 197 om ytterligare stipendier till

grupperna konstnärer inom måleri m. m. samt författare och översättare och

motionen II: 442 om höjning av stipendiemedlen till gruppen konstnärer i övrigt.

I motionerna 1:398 och 11:478 begärs att av det samlade medelstillskott,

eller 680 000 kr., som Kungl. Maj:t föreslår för nästa budgetår till konstnärsstipendier

och konstnärsbelöningar, ytterligare 375 000 kr. skall anvisas under

förevarande anslag genom överföring från anslaget till konstnärsbelöningar.

Åtgärden motiveras av att en utökning av stipendieringen förbättrar konstnärernas

villkor i betydligt högre grad än inrättandet av konstnärsbelöningar. Utskottet,

som anser att en fortsatt utbyggnad bör ske av båda stödformerna, har inte

funnit anledning till erinran mot den av Kungl. Maj:t gjorda inbördes avvägningen

mellan de båda anslagsändamålen av det föreslagna medelstillskottet.

De nämnda motionerna kan sålunda inte tillstyrkas av utskottet.

I motionen II: 442 har framförts erinringar mot departementschefens synpunkter

i fråga om utdelning av stipendier till de dramatiska författarna. Enligt

departementschefen bör denna författargrupp, som nu tillgodoses under gruppen

konstnärer i övrigt, i fortsättningen tilldelas stipendier ur de medel som

disponeras för författare och översättare. Utskottet har för sin del inte blivit

övertygat om lämpligheten av en sådan överföring av de dramatiska författarna

från en stipendiemyndighet till en annan och anser därför att frågan härom

bör ytterligare övervägas. Vidare förutsätter utskottet, i anslutning till vad som

nämns i motionen, att Kungl. Maj:t vid sina överväganden också beaktar de

konsekvenser en sådan åtgärd kan bedömas få för fördelningen mellan berörda

konstnärsgrupper av stipendiemedlen. Enligt utskottets mening bör emellertid

de av departementschefen i propositionen framförda synpunkterna i denna

fråga icke föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Utskottet anser

sig därför inte kunna biträda yrkandet i motionen II: 442 i denna del.

Utskottet har under denna anslagspunkt även behandlat motionerna I: 164

och II: 187, i vilka begärs att riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle hemställa om

en utredning syftande till att finna lämpliga former för dels en utbyggnad av

stödet till högt kvalificerade skönlitterära översättare, dels åtgärder ägnade

att främja översättning och utgivning av särskilt betydelsefulla skönlitterära

verk. Enligt utskottets mening berör motionärerna en fråga av väsentlig betydelse.

Utskottet anser sig dock inte böra biträda motionärernas förslag om skrivelse

från riksdagens sida till Kungl. Maj:t med begäran om särskild utredning.

Frågan faller, som även motionärerna framhåller, inom ramen för den fortsatta

planeringen av kulturpolitiken och bör uppmärksammas i detta sammanhang.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att riksdagen senast förra året,

med anledning av vissa av utskottet behandlade motionsförslag med begäran

om utredning rörande kulturpolitikens mål och medel, inte ansett tiden ännu

vara mogen för att begära en sådan utredning utan funnit det mest ändamåls
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965 5

enligt att avvakta de erfarenheter som de senare årens ökade kulturpolitiska

aktivitet kan ge.

Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot bifall till Kungl. Maj:ts

förslag under förevarande punkt, hemställer,

I. att motionen II: 442, i vad den avser frågan om till vilken

konstnärsgrupp de dramatiska författarna bör hänföras, icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:163 och II: 197,1:398 och

II: 478 samt II: 442, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

till Konstnärsstipendier för budgetåret 1965/66 anvisa ett

reservationsanslag av 2 474 000 kr.;

III. att motionerna 1:164 och II: 187 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

2:o) Konstnärsbelöningar. Kungl. Maj:t har (punkt B 2, s. 20—23) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 500 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Lundström och Sundin (1:163) samt den andra inom andra kammaren

av herrar Hedlund och Ohlin (II: 197), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

I. att reduktionsregeln för konstnärsbelöningar ändras i enlighet med i motionerna

angivna grunder samt II. att riksdagen å åttonde huvudtitelns driftbudget

för budgetåret 1965/66 måtte anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kr. —

en ökning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 300 000 kr. — till Konstnärsbelöningar;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Strandberg (1:398) samt den andra inom andra kammaren av herrar

Oskarson och Fridolfsson i Stockholm (II: 478), i vilka hemställts, såvitt nu är

i fråga, att riksdagen måtte besluta att till Konstnärsbelöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Arvidson m. fl. väckt motion

(11:442), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ville besluta att

antaga den av Kungl. Maj :t föreslagna reduceringsregeln för konstnärsbelöningar

med den förändringen, att 75 % utbyts mot 50 %.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 197, I: 398 och II: 442.

Departementschefen finner, att de erfarenheter som kunnat vinnas efter den

första utdelningen av de 25 konstnärsbelöningar, som inrättades genom beslut

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

6

av 1964 års riksdag, bekräftar behovet av denna nya form av konstnärsstöd.

För nästa budgetår föreslår departementschefen att antalet belöningar utökas

till 100. Med utgångspunkt från resultatet av den första utdelningen har departementschefen

vidare funnit anledning att redan för nästa budgetår föreslå en

viss ändring av belöningskonstruktionen. Ändringen avser regeln för reducering

av belöningsbeloppet med hänsyn till belöningsinnehavarens inkomst. Enligt

nuvarande bestämmelser reduceras konstnärsbelöningens maximibelopp med

belöningsinnehavarens hela inkomst i den mån denna överstiger det basbelopp,

som systemet bygger på, nämligen basbeloppet jämlikt lagen om allmän försäkring.

Denna regel bör enligt departementschefen ändras på sådant sätt att

reduceringen sker med 75 c/c i stället för med 100 c/o av skillnaden mellan

belöningsinnehavarens inkomst och ett basbelopp. För de belöningsinnehavare,

som har en egen inkomst lägre än ett basbelopp föreslås att belöningen skall

utgå med skillnaden mellan fem basbelopp och hela den egna inkomsten.

I den under anslagspunkten 1 redovisade skrivelsen till statsutskottet från

Fria litterära yrkesutövares centralorganisation (Flvco) ansluter sig organisationen

till de i motionerna 1:163 och 11:197 samt 11:442 ingående förslagen

om att reduktion av konstnärsbelöning bör ske med 50 % av belöningsinnehavarens

egen inkomst.

Utskottet. I statsverkspropositionen föreslås en utökning av antalet belöningar

från för närvarande 25 till 100. Vidare förordas en förändring av den

regel som nu gäller för reducering av konstnärsbelöning med hänsyn till belöningsinnehavarens

egen inkomst av den innebörd, som redovisats i det föregående.

I båda dessa hänseenden fann utskottet anledning att uttala sig vid

behandlingen av förslaget till fjolårets riksdag om införandet av denna nya

form av konstnärsstöd.

Den nu förordade jämkningen av reduceringsregeln och framför allt ökningen

av antalet belöningar torde enligt utskottet komma att medföra att effekten

av den nya stödformen avsevärt förbättras. En del av den tveksamhet inför

belöningsformen som utskottet förra året gav uttryck åt synes därmed ha

blivit undanröjd. Med hänsyn härtill har utskottet ingenting att erinra mot

bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet anser sig följaktligen inte kunna

biträda förslagen i motionerna I: 163 och II: 197 samt II: 442 om förändringar

av belöningarnas konstruktion, som samtliga går ut på en ytterligare förbättring

av reduceringsregeln och som beträffande de två förstnämnda motionerna även

innefattar förslag om höjning av belöningens maximibelopp.

I motionerna 1:163 och II: 197 berörs även frågan om urvalet av belöningsinnehavare.

Motionärerna ger uttryck för den uppfattningen, att det slutliga

avgörandet av vilka som skall få konstnärsbelöningar bör ligga hos Kungl.

Maj:t men att Kungl. Maj:t vid detta avgörande i regel bör hålla sig inom de

förslag som upprättats av de förslagsställande organen. Utskottet vill i denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

i

fråga erinra om sitt öttalande vid fjolårets ''behandling av förslaget om konstnärsbelöningar,

i vilket utskottet rekommenderade att Kungl. Maj:t söker uppnå

största möjliga samarbete med konstnärsorganisationerna när dét gäller urvalet

av kandidater till belöningarna.

Med hänvisning till vad som anförts under föregående anslagspunkt avstyrker

utskottet bifall till förslaget i ''motionerna 1:398 och 11:478 om en överföring

av medel från förevarande anslag till anslaget till konstnärsstipendier

för att därmed kunna öka resurserna för utdelning av afbetsstipendier och

medge inrättandet av ett antal meritstipendier.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:163 och II: 197, i vad de avser ändrade

grunder för bestämning av konstnärsbelöning, icke må av riksdagen

bifallas;

II. att motionen II: 442, i vad den avser grunder för bestämning

av konstnärsbelöning, icke må av riksdagen bifallas;

III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:163 och 11:197 samt

I: 398 och II: 478, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till

Konstnär sbelöning ar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 500 000 kr.

3x>) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 3, s. 23),

vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kr.

4:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Kungl. Maj:t har

(punkt B 4, s. 23 och 24) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 600 000 kr., vilket innebären

anslagshöjning med 400 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Lundström och Sundin (1:163) samt den andra inom andra kammaren

av herrar Hedlund och Ohlin (II: 197), i vilka hemställts, 9åvitt nu är i fråga,

att riksdagen måtte I. å åttonde huvudtitelns driftbudget för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr. — en ökning i förhållande

till Kungl. Maj:ts förslag med 400 000 kr. — till Konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader samt II. i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad

i motionerna anförts beträffande anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader;

dels ock en inom andra kammaren av herr Arvidson in. jl. väckt motion

(11:442), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ville besluta att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

höja anslaget till Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader med 400000 kr.

utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis framförda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 197 och 11:442.

Konstrådet framhåller, att rådet i samband med sina tidigare auslagsäskanden

hemställt om återinförande av den s. k. procentregeln, som innebar att

i anslagen till statliga byggnader skulle inräknas medel för konstnärlig utsmyckning,

i regel ej understigande en procent av byggnadskostnaderna. Med hänsyn

till statsmakternas beslut i anslutning till propositionen 1963:103, vilket

innebar ett bibehållande av det nuvarande systemet, utgår konstrådet från

att anslaget inte omedelbart utan etappvis skall höjas, så att det så småningom

i stort sett skall motsvara en procent av byggnadskostnaderna. Konstrådet

föreslår för nästa budgetår en höjning av anslaget med 600 000 kr. till 1 800 000 kr.

Utskottet. Med hänsyn till det ökade utsmyckningsbehovet i anslutning till

den statliga byggnadsverksamheten har departementschefen för nästa budgetår

förordat att medlen för ändamålet ökas i större omfattning än innevarande

budgetår. Det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget av 1 600 000 kr. innebär

en ökning med 400 000 kr.

Den föreslagna anslagsökningen är visserligen inte obetydlig och innebär också

en större höjning än förra året. Med hänsyn till den utomordentliga betydelsen

för miljöskapandet och för konstnärernas inkomst- och arbetsmöjligheter,

som detta anslag har, är dock ökningstakten enligt utskottets mening ännu inte

tillräckligt snabb. Utskottet vill erinra om de synpunkter som kom till uttryck

vid 1962 års riksdagsbehandling av utsmyckningsanslaget och som gav anledning

till en skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om förnyad prövning av

frågan om återinförande av den s. k. enprocentregeln. Även om främst av budgettekniska

skäl det nuvarande förfarandet med ett särskilt reservationsanslag

på åttonde huvudtitelns driftbudget är att föredraga bör, som framhålles i

motionerna I: 163 och II: 197, den sammanlagda medelsanvisningen till konstnärlig

utsmyckning av statliga byggnader uppgå till minst en procent av byggnadskostnaderna.

Utskottet, som anser det angeläget att önskemålet om ökade

statliga insatser på detta område snarast infrias, delar således motionärernas

uppfattning att en av statsmakterna godtagen beräkningsnorm här vore värdefull.

Vad utskottet sålunda anfört torde böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.

För att redan nu åstadkomma en bättre anpassning av anslaget till kostnaderna

för den statliga byggnadsverksamheten än vad Kungl. Maj:ts förslag

innebär, vill utskottet därjämte förorda, att anslaget för nästa år höjes i enlighet

med förslagen i motionerna I: 163 och II: 197 samt II: 442 från 1 200 000 kr.

till 2 000 000 kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

9

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna 1:163 och II: 197 samt II:

442, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:163 och

II: 197, i vad de avser åtgärder för ett återinförande av enprocentregeln,

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

anfört rörande norm för beräkning av förevarande anslag.

5:o) Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt Bo, s. 24—27) föreslagit riksdagen att

till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 2 040 000 kr., vilket

innebär en höjning med 20 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Adolfsson (1:76) och den andra inom andra kammaren av herr Hector m. fl.

(II: 104), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1966 års riksdag beträffande höjning av

ersättningsbeloppen för utlåning av författares verk genom biblioteken samt

om en översyn i samband därmed av bestämmelserna rörande utbetalandet av

dessa ersättningar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr

Kaijser (1:155) samt den andra inom andra kammaren av herrar Nordstrandh

och Hedin (11:211), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag till ändrade grunder för

fördelningen av författarersättningen och insamlandet av statistik över bokutlåningen;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherrar

Lundström och Sundin (1:163) samt den andra inom andra kammaren

av herrar Hedlund och Ohlin (II: 197), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen å åttonde huvudtitelns driftbudget måtte anvisa ett förslagsanslag

av 3 736 000 kr. — en ökning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med

1 696 000 kr. — till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m. m. i enlighet med i motionerna föreslagna grunder;

dels ock en inom andra kammaren av herr Arvidson m.fl. väckt motion

(II: 442), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ville besluta att då

det gäller Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek m. m. höja anslaget med 1 720 000 kr. utöver det av Kungl. Maj:t

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

föreslagna, varvid de beräkningsgrunder som styrelsen för Sveriges författarfond

föreslagit tillämpas.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna 1:76, 11:211, 11:197 och 11:442.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår upprepar styrelsen jör Sveriges

författarfond sitt redan förra året framlagda förslag om en höjning av biblioteksersättningens

grundbelopp från 5 till 8 öre för lån av rättsskyddat svenskt

originalverk, från 1 till 4 öre för lån av översatt verk, från 20 till 32 öre för

nyttjande av svenskt referensexemplar och från 4 till 16 öre för nyttjande av

referensexemplar i översättning. Liksom förra året förordar styrelsen därjämte

viss ändring i fördelningen av fondens medel mellan författarpenning och tillskott

till den gemensamma s. k. fria delen av fonden, innebärande att författarpenning

inte skall utgå för låneantal under 500 — mot för närvarande 400 —

samt reduceras med 50 % för låneantal över 100 000 — för närvarande sker

reduktion med 60 % för låneantal över 50 000. Det sammanlagda ökade medelsbehovet

med anledning av förslaget beräknar styrelsen till 1 720 000 kr.

Departementschefen biträder inte förslagen om en höjning av biblioteksersättningens

grundbelopp eller ändring av ersättningssystemet och hänvisar

till de ökade möjligheter till konstnärsstipendier och konstnärsbelöningar som

ligger i förslagen under dessa anslagspunkter. Den av Kungl. Maj:t föreslagna

höjningen avser de medel som under anslaget står till förfogande för ersättning

åt författare och översättare, vars verk utnyttjas för framställning av talböcker

för blinda och andra svårt vanföra.

Fria litterära yrkesutövares centralorganisation (Flyco) framhåller i sin under

anslagspunkten 1 nämnda skrivelse till statsutskottet, att biblioteksersättningens

karaktär av direkt ersättning och dess rättsliga anknytning gör att systemet bör

ges företräde framför de indirekta formerna av konstnärsstöd, främst stipendier

och belöningar. Flyco ansluter sig till förslagen i motionerna 1:163 och II: 197

samt II: 442 om en höjning av biblioteksersättningens grundbelopp till 8 öre.

Yrkandet om en höjning av översättarersättningen, som redan med nuvarande

grunder för ersättningssystemet borde utgå med 2,5 öre i stället för med 1 öre,

bör enligt Flyco särskilt uppmärksammas.

Utskottet. Med anledning av de motionsyrkanden som framförts om en höjning

av anslagsposten till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibliotek vill utskottet hänvisa till den utökning av antalet konstnärsstipendier

och konstnärsbelöningar som för nästa år föreslagits i statsverkspropositionen

och godtagits av utskottet och som även avses komma författare

och översättare till godo. Utskottet inser till fullo betydelsen av den verksamhet

som bedrivs med hjälp av medel som tillförs författarfonden. Inte minst gäl
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

11

ler detta, som också framhålles av departementschefen, den socialt inriktade

delen av verksamheten, bl. a. pensioneringen av författarna och de övriga grupper,

som i dessa avseenden är hänvisade till författarfonden. Utskottet delar

departementschefens uppfattning att införandet av konstnärsbelöningarna och

utvidgningen av konstnärsstipendiesystemet i viss mån kan sägas ha frigjort

medel inom författarfonden för övrig stödverksamhet. Utskottet har därför

inte funnit anledning att frångå Kungl. Maj:ts förslag om att biblioteksersättningen

även för nästa år skall utgå enligt oförändrade grunder och avstyrker

sålunda bifall till förslag om höjning av biblioteksersättningens grundbelopp

i motionerna 1:163 och 11:197 samt 11:442. Utskottet förutsätter att Kungl.

Maj:t vid sina överväganden i fråga om den fortsatta utbyggnaden av konstnärsstödet

också uppmärksammar författarfondens möjligheter att fullgöra sina

uppgifter. Med anledning härav har utskottet inte ansett sig böra biträda förslaget

i motionerna I: 76 och II: 104 om en särskild riksdagsskrivelse med hemställan

om förslag av Kungl. Maj:t till 1966 års riksdag om höjning av nu

utgående ersättningsbelopp för biblioteksutlåningen.

I motionerna I: 76 och II: 104 samt 1:155 och II: 211 förordas särskilda riksdagsskrivelser

med begäran att Kungl. Maj:t skall göra en översyn och föreslå

ändring i olika hänseenden av nu gällande regler bl. a. för utbetalning och

fördelning av författarpenningen, d. v. s. den ersättning som utgår direkt till

författarna i proportion till utlåningen av deras verk. Beträffande de båda förstnämnda

motionerna vill utskottet framhålla, att det finns anledning att starkt

ifrågasätta lämpligheten av ett borttagande på det sätt motionärerna föreslår

av bestämmelsen om att författare måste uppnå ett visst minimiantal lån för

att vara berättigad till författarpenning. Det mycket omfattande merarbete

och den splittring av författarfondens resurser som en sådan åtgärd skulle få

till följd anser utskottet tala för att en begränsning i detta hänseende måste

bibehållas. Utskottet kan inte heller instämma i motionärernas önskemål om

att helt få bort den begränsning av författarpenningen som gäller för författare

med höga utlåningssiffror. Då utskottet sålunda anser aA det nuvarande systemet

i princip är det lämpligaste vill utskottet avstyrka bifall till yrkandena i

det nu berörda avseendet i motionerna 1:76 och 11:104.

Motioner med yrkande om utredning och förslag till ändrade grunder för fördelning

av författarersättningen och insamlande av statistik över bokutlåningen,

som framförts i motionerna 1:155 och II: 211, väcktes även vid förra årets riksdag.

Utskottet framhöll då, att de frågor som motionäx-erna berörde enligt

utskottets mening var av en sådan karaktär att de borde övervägas inom styrelsen

för Sveriges författarfond. Utskottet förutsätter att så sker och att

styrelsen för Kungl. Maj:t framlägger de förslag eller synpunkter vartill övervägandena

kan leda. På grund av vad sålunda anförts saknas enligt utskottet

anledning för riksdagen att till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse i frågan.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:163 och II: 197 samt

II: 442, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Ersättning

åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

2 040 000 kr.;

II. att motionerna I: 76 och II: 104, i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj:t med hemställan om förslag till 1966 års riksdag

om höjning av ersättningsbeloppen för biblioteksutlåningen,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna I: 76 och II: 104, i vad de avser översyn

av bestämmelserna rörande utbetalandet av ersättning för

biblioteksutlåningen, icke må av riksdagen bifallas;

IV. att motionerna 1:155 och II: 211 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

6:o) Bidrag till Samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 6, s. 27), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Samfundet De nio för budgetåret

1965/66 anvisa ett anslag av 10 000 kr.

7:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 7, s. 27 och 28), vilket innebär en anslagshöjning med 24 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 108 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ...................... 91400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 2 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 61 600

Summa kr. 263 000

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 263 000 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

13

8:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt B 8, s. 28), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kr.

9:o) Bidrag till Barnfilmkommittén. Kungl. Maj:t har (punkt B 9, s. 29)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett

anslag av 45 000 kr., innebärande en höjning av det för innevarande budgetår

anvisade anslaget med 10 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Olsson (1:389) samt

den andra inom andra kammaren av herrar Mattsson och Johansson i Dockered

(II: 471), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling av Bidrag till Barnfilmkommittén

under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1965/66 måtte anvisa

ett anslag av 55 000 kr.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande får utskottet hänvisa

till motionen I: 389.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck både i departementschefens

anförande och i motionerna I: 389 och II: 471 om det önskvärda

i att Barnfilmkommittén får ökat stöd för sin upplysnings- och rådgivningsverksamhet.

Någon höjning av bidraget utöver den som redan förordats av

departementschefen anser sig utskottet emellertid inte kunna gå med på. Utskottet

tillstyrker sålunda bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:389 och II471, till Bidrag till

Bamfilmkommittén för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag

av 45 000 kr.

10:o) Teater- och orkesterrådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

B 10, s. 29—31), vilket innebär en anslagshöjning med 85 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Teater- och orkesterrådet för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kr.

ll:o) Bidrag till de kungl. teatrarna. Kungl. Maj:t har (punkt B 11, s. 31—

42) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett

förslagsanslag av 26 520 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Arvidson m. fl. väckt motion (II: 442), vari hemställts, såvitt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

nu är i fråga, att riksdagen ville besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om

snabbutredning angående fritt tillträde för skolelever till skolteaterns föreställningar

och om förslag i anledning härav till 1966 års riksdag.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandet får utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är nytt för innevarande budgetår. Av anslaget, som uppgår

till 21 165 000 kr., har beräknats driftbidrag till Operan och Dramatiska

teatern med 13 830 000 kr. respektive 6 835 000 kr. I engångsbidrag för reglering

av driftunderskott vid de båda teatrarna har därjämte beräknats ett belopp

av 500 000 kr.

Departementschefen beräknar, att det statliga bidraget till Operan för nästa

budgetår bör höjas med 3 870 000 kr. till 17 700 000 kr. och bidraget till Dramatiska

teatern med 1 985 000 kr. till 8 820 000 kr. De automatiska utgiftsstegringarna

beräknas för de båda teatrarna tillsammans uppgå till i runt tal

4 900 000 kr. Den av Kungl. Maj:t i övrigt föreslagna anslagshöjningen medger

enligt departementschefen för Operans del vissa personalökningar bl. a. i hovkapellet,

samt ökade resurser för materiel, gästspel m. m. till en kostnad av

600 000 kr., varav dock 200 000 kr. kan täckas genom en beräknad höjning

av recettmedlen. Bortsett från kostnader av automatisk karaktär räknar departementschefen

även för Dramatiska teatern med en utgiftsökning av 600 000 kr.,

varav 50 000 kr. förutses kunna täckas genom ökade recettmedel. Det ökade

bidraget bör enligt departementschefen medge bl. a. en utvidgad skolteaterverksamhet.

Teaterns förslag om en höjning av statsbidraget för att kunna

erbjuda skolföreställningar på sådana ekonomiska villkor att biljettpriser i egentlig

mening inte uttages, berör enligt departementschefen problem som har alltför

stor räckvidd för att nu kunna lösas.

Utskottet vill fästa uppmärksamhet på den betydande förstärkning av resurserna

för teaterverksamheten i landet, som för nästa budgetår föreslås av Kungl.

Maj:t både under förevarande anslag och under de två därpå följande. Särskilt

tillfredsställande anser utskottet det vara att de ökade statliga bidragen till

stor del inriktas på skolteaterverksamhet och att de båda kungl. teatrarna

får möjlighet att vidga sin verksamhet i landsorten.

Utskottet har i detta sammanhang även övervägt det i motionen II: 442

väckta förslaget om en snabbutredning angående fritt tillträde för skolelever

till skolteaterns föreställningar. Enligt vad utskottet erfarit pågår redan genom

teater- och orkesterrådets försorg med utgångspunkt från det förut nämnda

förslaget av Dramatiska teatern vissa undersökningar beträffande de ekonomiska

konsekvenserna av en sådan åtgärd. Givetvis vore det enligt utskottets

uppfattning av stort värde om verksamheten inte bara vid teaterväsendets

utan också konsertväsendets institutioner kunde på ett annat sätt än nu sker

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

15

nyttiggöras i skolundervisningen. Detta kan doek knappast åstadkommas enbart

genom att ge skoleleverna fritt tillträde till teaterföreställningar och konserter.

Utskottet fäster vikt vid att de redan påbörjade undersökningarna fullföljs

men vill samtidigt framhålla, att det inte torde vara lämpligt att kräva ett

snabbt ställningstagande. De stora kostnader som ett genomförande av förslaget

i motionen II: 442 otvivelaktigt kommer att föra med sig förutsätter enligt

utskottets mening att hela frågekomplexet blir grundligt penetrerat. Utskottet

vill därför inte förorda att motionen i fråga föranleder någon riksdagens åtgärd.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

anslagspunkt, hemställer,

I. att riksdagen må till Bidrag till de kungl. teatrarna för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 26 520 000 kr.;

II. att motionen II: 442, i vad den avser hemställan hos

Kungl. Maj:t om snabbutredning angående fritt tillträde för

skolelever till skolteaterns föreställningar och om förslag i

anledning härav till 1966 års riksdag, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

12 ro) Bidrag till vissa turnéteatrar. Kungl. Maj:t har (punkt B 12, s. 42—46)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett

förslagsanslag av 10 852 000 kr.

Förevarande anslag är nytt för innevarande budgetår. Av anslaget, som

uppgår till 8 000 000 kr., har beräknats driftbidrag till Riksteatern med 4 580 000

kr. och till Svenska teatern med 3 420 000 kr.

Departementschefen räknar för nästa budgetår med en höjning av bidraget

till Riksteatern med 1 360 000 kr. till 5 940 000 kr. Härav beräknas i runt tal

720 000 kr. för kostnadsökningar av automatisk natur. Den utgiftsökning i

övrigt som departementschefen biträtt uppgår till 735 000 kr., varav sammanlagt

95 000 kr. beräknas kunna bestridas genom teaterns eget inkomsttillskott.

Bidragsökningen medger bl. a. ett ökat antal skolteaterföreställningar. Vidare

kan den årsengagerade ensemblen utökas. Medel beräknas kunna ställas till

förfogande för kostnader som sammanhänger med att Riksteatern förlägger

viss del av sitt förberedelse- och repetitionsarbete till teatern i Örebro. Särskilt

bidrag av 200 000 kr. beräknas för att inom Riksteaterns organisation genomföra

de av Dramatiska teatern under nästa spelår planerade turnéföreställningarna

i landsorten.

Departementschefen förordar vidare att bidraget till Svenska teatern uppräknas

med 1 492 000 kr. till 4 912 000 kr., varav huvuddelen eller i runt tal

1 225 000 kr. utgör automatiska kostnadsökningar.

Utskottet, som under närmast föregående anslagspunkt fäst uppmärksamhet

på den betydande förstärkning av resurserna för teaterverksamheten i landet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

som Kungl. Maj:t föreslår för nästa budgetår, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts

förslag under förevarande anslagspunkt och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa tuméteatrar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 10 852 000 kr.

13:o) Bidrag till stadsteatrar och därmed likställda teatrar. Kungl. Maj:t

har (punkt B 13, s. 46—51) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 12 575 000 kr.

Nya grunder för stödet åt stadsteatrar och därmed likställda teatrar genomfördes

genom beslut av 1964 års riksdag. Det statliga bidraget utgår i form

av ett grundbidrag, motsvarande 55 % av teatrarnas totala kostnader spelåret

1963/64 för löner, arbetsgivaravgifter enligt lagen om allmän försäkring samt

avgifter för yrkesskade- och grupplivförsäkring. Efter spelåret 1963/64 skall

för varje budgetår tilläggsbidrag utgå med belopp motsvarande dels 55 % av

en beräknad löneökning, som skall motsvara inträffade förändringar i statstjänstemännens

löner för tiden fr. o. m. den 1 juli 1964, dels 55 % av ökningen

av de bidragsberättigade sociala avgifterna.

Med anledning av riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 29 juni 1964 meddelat

bestämmelser angående det statliga stödet åt stadsteatrar och därmed

likställda teatrar och i samband därmed förordnat att fr. o. m. innevarande

budgetår följande teaterföretag skall vara berättigade till statsunderstöd enligt

de nya grunderna, nämligen Aktiebolaget Göteborgs lyriska teater, Borås stadsteater,

Aktiebolaget Göteborgs teater, Föreningen Hälsingborgs stadsteater

u. p. a., Föreningen Malmö stadsteater u. p. a., Stadsteatern NorrköpingLinköping,

kretsteater för Östergötland, förening u. p. a., Stockholms stadsteater

aktiebolag samt Aktiebolaget Upsala stadsteater.

Departementschefen ansluter sig i statsverkspropositionen till de förslag som

framlagts av teater- och orkesterrådet beträffande personalkostnaderna vid

Borås stadsteater, ökade driftkostnader för Malmö stadsteater för verksamheten

vid teaterns tredje scen samt frågan om upprättande av en länsteater

med fast ensemble i Norrbotten. Bidragsunderlaget för Malmö stadsteater beräknas

öka fr. o. m. den 1 januari 1966. Av den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår

föreslagna anslagshöjningen, 1 755 000 kr., avser 225 000 kr. ökat statsbidrag

till Malmö stadsteater och återstoden, 1 530 000 kr., automatisk kostnadsökning

med hänsyn till den beräknade medelsförbrukningen under innevarande

budgetår.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Det nya bidragssystemet, som endast varit i kraft sedan 1 juli 1964, har inte

medgett en redovisning i årets statsverksproposition av anslagets fördelning på

de olika bidragsberättigade teatrarna. Utskottet förutsätter emellertid att i

fortsättningen en sådan redovisning kan göras av varje teaters bidrag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

17

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stadsteatrar och därmed

likställda teatrar för budgetåret 1965/06 anvisa ett förslagsanslag

av 12 575 000 kr.

14:o) Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Kungl. Majrt har (punkt

B 14, s. 51—54) föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella

ändamål anvisa ett reservationsanslag av 11 300 000 kr., vilket innebär en höjning

med 2 450 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Lundström och Sundin (1:163) samt den andra inom andra kammaren

av herrar Hedlund och Ohlin (II: 197), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till nästa

års riksdag om ökat stöd till landsortens musikliv;

dels en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (11:217), vari

hemställts att riksdagen måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om utredning och förslag till statliga åtgärder snarast möjligt för stöd

åt fria idé- och kulturtidskrifter i vårt land, varigenom ekonomisk lättnad

skulle beredas jämväl de grupper av yngre författare, som icke kan komma i

åtnjutande av statligt stöd i nu utgående former;

dels ock en inom andra kammaren av herr Kellgren och fröken Sandell väckt

motion (11:461), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

förordar en utredning av danskonstens nuvarande läge, behov och utvecklingsmöjligheter

och därvid beaktar behovet av lämpliga åtgärder för det koreografiska

institutets förstärkning och effektivisering.

Beträffande motiveringarna för de motkmsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 197, II: 217 och II: 461.

Departementschefen redovisar på s. 52 i statsverkspropositionen fördelningen

av de för innevarande budgetår tillgängliga medlen till bidrag till särskilda

kulturella ändamål inom fyra huvudsakliga ändamålsområden, nämligen Teater

och film, Musik och balett, Konst och foto samt Diverse. Vidare nämner departementschefen

några av de bidragsändamål, som under nästa budgetår anses

böra få ett betydligt förbättrat statligt stöd.

Utskottet finner det vara angeläget att öka de resurser som under förevarande

anslag står till Kungl. Maj:ts förfogande för bidragsgivning till en rad

betydelsefulla verksamheter på det kulturella området och tillstyrker sålunda

bifall till den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen.

I de motioner, gom utskottet behandlat i detta sammanhang, har begärts

att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t anhålla om sådana utredningar och förslag

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt Nr 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

som syftar till att förstärka det statliga stödet till vissa speciella ändamål

för vilka detta anslag används.

Enligt motionerna 1:163 och II: 197 är en upprustning av den del av landsortens

musikliv, som gäller symfoniorkesterverksamheten utanför Stockholm, ett

angeläget önskemål. Utskottet vill hänvisa till vad departementschefen anför

i statsverkspropositionen angående det ökade bidragsbehovet på musikområdet.

När det gäller orkesterverksamheten nämner departementschefen bl. a. ett betänkande

med förslag till åtgärder för att främja orkesterkonsertverksamheten

i landet. Betänkandet jämte det material som framkommit vid remissbehandlingen

har enligt departementschefen överlämnats till teater- och orkesterrådet

för att tagas i beaktande vid prövningen av uppkommande frågor på orkesterväsendets

område. Utskottet utgår ifrån att teater- och orkesterrådet vid denna

prövning fäster särskilt avseende vid åtgärder att förbättra förhallandena för

de mindre landsortsorkestrarna, inte minst i vad gäller orkestrarnas numerär.

Då utskottet sålunda finner att den fråga som aktualiseras i motionerna 1:163

och II: 197 redan är föremål för uppmärksamhet bör motionerna enligt utskottets

mening inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I motionen II: 217 uppmärksammas behovet av ökat statligt stöd åt fria

idé- och kulturtidskrifter. Utskottet hyser sympati för de av motionären framförda

synpunkterna på de fria tidskrifternas betydelse för kulturdebatten. Denna

inställning torde också legat till grund för den ökning av den statliga bidragsgivningen

på området, som ägt rum under de senaste åren. En höjning av förevarande

anslag i enlighet med förslaget bör ge ökat utrymme även för den

ytterligare förbättring av tidskriftsstödet som kan bli aktuell. Utskottet har

därför inte funnit anledning förorda bifall till yrkandet i motionen 11:217 om

att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag i

denna fråga.

Slutligen har i detta sammanhang behandlats motionen II: 461 angående

danskonstens läge, behov och utvecklingsmöjligheter. Utskottet anser i likhet

med motionärerna att det finns anledning att uppmärksamt följa utvecklingen

på detta område, inte minst med tanke på det snabbt ökade intresse som

balettundervisning för barn tilldrar sig. Motionärerna har också med full rätt

pekat på behovet av att i första hand förbättra utbildningsförhållandena. Utskottet

anser det tillfredsställande att statliga medel ställts till förfogande för

att få till stånd den utbildningsverksamhet som nu bedrivs inom Koreografiska

institutet. Verksamheten, som startats på försök, bör emellertid enligt utskottets

mening få utvecklas och ge alla de erfarenheter som krävs för att kunna bedöma

resultatet innan någon utredning igångsättes. Då den av motionärerna berörda

verksamheten redan uppmärksammats genom att försöksutbildning pågår finner

utskottet inte skäl föreligga för någon riksdagens åtgärd i anledning av motionsförslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

19

I. att riksdagen må till Bidrag till särskilda kulturella ändamål

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

11300 000 kr.;

II. att motionerna 1:163 och II: 197, i vad de avser skrivelse

till Kungl. Maj:t med anhållan om förslag till 1966 års riksdag

om ökat stöd till landsortens musikliv, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. att motionen II: 217 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

IV. att motionen II: 461 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Arkiv, bibliotek, museer m. m.

15:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

B 15, s. 55 och 56), vilket innebär en anslagshöjning med 162 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 557 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 2 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal____ 623 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 664 600

Summa kr. 1 847 000

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa

ett förslagsanslag av 1 847 000 kr.

16:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 16, s. 56 och 57), vilket innebär en anslagshöjning med 105 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 222 000 kr.

17:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten samt utgivande

av källskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 17, s. 57 och 58),

vilket innebär dels sammanförande av de för innevarande budgetår på riksstaten

uppförda två reservationsanslagen Riksarkivet: Inköp av arkivalier och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

tryckta arbeten samt Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som

är av vikt för fäderneslandets historia till ett nytt reservationsanslag under förutnämnda

anslagsrubrik, dels en anslagshöjning med 8 000 kr. i jämförelse med

den sammanlagda medelsanvisningen under nämnda två anslag för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkiv alie r och

tryckta arbeten samt utgivande av källsknfter för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 19 000 kr.

18-o) Landsarkivens Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 18, s. 58 och 59), vilket innebär en anslagshöjning med 225 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för landsarkiven i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b)

godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

Avlöningar till icke-ordinarie personal ........

Rörligt tillägg, förslagsvis....................

Summa kr.

424 700

709 000

594 300

1 728 000

c) till Landsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 1 728 000 kr.

19:o) Landsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 19, s. 59 och 60), vilket innebär en anslagshöjning med 16 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 213 000 kr.

20:o) Landsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, konservering

av arkivalier och bokbindning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

B 20, s. 60), vilket innebär dels sammanförande av de för innevarande budgetår

på riksstaten uppförda två reservationsanslagen Landsarkiven: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten samt Landsarkiven: Bokbindning och konservering av

arkivalier till ett nytt reservationsanslag under förutnämnda anslagsrubrik, dels

en anslagshöjning med 4 000 kr. i jämförelse med den sammanlagda medelsanvisningen

under nämnda två anslag för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965 21

att riksdagen må till Landsarkiven: Inköp av arkivalier och

tryckta arheten, konservering av arkivalier och bokbindning för

budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 27 000 kr.

21 :o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt B 21, s. 61 och 62), vilket innebär en anslagshöjning med 35 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 7 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 200 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 106 000

Summa kr. 313 000

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 313 000 kr.

22:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt B 22, s. 62), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kr.

23») Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt B 23, s. 62 och 63),

vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kr., hemställer utskottest,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1965/66

anvisa ett reservationsanslag av 57 000 kr.

24:o) Landsmåls arkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 24, s. 63 och 64), vilket innebär en anslagshöjning med 62 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 1 380

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 401 520

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 204 000

Summa kr. 607 000

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 607 000 kr.

25:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 25, s. 65), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 34 000 kr.

26:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt material.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 26, s. 65 och 66), vilket

innebär en anslagshöjning med 8 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning

av vetenskapligt material för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kr.

27:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt B 27, s. 66—

83) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som föranledes av vad departementschefen

anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för kungl. biblioteket, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66, dels

ock till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 2 822 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 374 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Boman m.fl. (1:372) och

den andra inom andra kammaren av fru Gärde Widemar m. fl. (II: 455), i vilka

hemställts att riksdagen måtte besluta att under ecklesiastikdepartementets huvudtitel

till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa 1.

ytterligare 7 000 kr. för inrättande av föreslagen klassifikationsnämnd, 2. erforderliga

medel för inrättande av en tjänst som biblioteksråd i lönegrad Bo 1, 3.

erforderliga medel för inrättande av personlig tjänst i lönegrad Ae 21 för konservator

Sven Wiklander, samt 4. erforderliga medel för placering av befattning
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

23

en som föreståndare för den föreslagna institutionstjänsten i lönegrad Ag 27 i

stället för av departementschefen förordad lönegradsplacering, Ag 23.

Beträffande motiveringarna för de av motionärerna gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionen II: 455.

Departementschefen behandlar under denna punkt även vissa frågor som rör

de vetenskapliga biblioteksförhållandena i allmänhet samt biblioteksproblemen

vid Stockholms universitet.

De vetenskapliga bibliotekens uppgifter som centrala organ för förmedling av

vetenskaplig information ställer enligt departementschefen allt större krav på

bibliotekens funktionsduglighet. Departementschefen förordar vissa åtgärder för

att få till stånd specialisering och rationalisering av biblioteksverksamheten. Därjämte

föreslås ett fastare organiserat samråd mellan de vetenskapliga biblioteken

i form av ett chefsråd. Möjligheterna att utveckla verksamheten med maskinell

dokumentation berörs. Vidare sammanfattar departementschefen de förslag

som framförs under olika punkter i statsverkspropositionen om förstärkning

av de vetenskapliga bibliotekens resurser både i fråga om personal och utrustning.

Biblioteksproblemen vid Stockholms universitet anser departementschefen

bör lösas genom en integration mellan kungl. biblioteket och universitetets biblioteksenheter

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av riksbibliotekarien framlagt

förslag. För nästa budgetår föreslås upprättande av en institutionstjänst vid

kungl. biblioteket med uppgift att svara för den samverkan som erfordras mellan

detta bibliotek och universitetets skilda biblioteksenheter samt dessa enheter inbördes.

Därjämte redogör departementschefen för de förstärkningar som för nästa

budgetår bör komma till stånd både i personellt och materiellt hänseende vid

universitetets humanistiska, slaviska och juridiska bibliotek. Departementschefen

finner slutligen att en rad frågor som sammanhänger med biblioteksverksamhetens

organisation kräver närmare precisering och utredning och att det bör

uppdragas åt universitetskanslersämbetet och riksbibliotekarien att inkomma

med förslag i dessa hänseenden.

Utskottet. I årets statsverksproposition har departementschefen under förevarande

anslag redovisat vissa riktlinjer för det fortsatta arbetet med att utbygga

de vetenskapliga biblioteken till att motsvara forskningens krav. Till det vetenskapliga

biblioteksväsendet som helhet föreslås för nästa budgetår mer betydande

förstärkningar i fråga om såväl personal som utrustning än som förekommit.

de senaste åren. Utskottet betraktar förslagen som ytterst välkomna och anser

sig böra ge uttryck för en förhoppning att detta är en början till en högst angelägen

upprustning av dessa institutioner, som måste betraktas som viktiga serviccbaser

för den vetenskapliga forskningen och den akademiska undervisningen.

Inte minst intresseväckande är enligt utskottets mening de synpunkter departe
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

mentschefen anlägger på bibliotekens möjligheter att genom specialisering —

d. v. s. en intressefördelning mellan biblioteken i fråga om litteraturanskaffning

— och genom rationalisering av biblioteksarbetet förbättra sin forskarservice.

Utskottet fäster också stort avseende vid det arbete som bedrivs på dokumentationsområdet

och anser det värdefullt att försöksverksamheten på detta område

intensifieras och utvidgas till att även gälla utbildningsverksamhet.

I fråga om biblioteksförhållandena vid Stockholms universitet är utskottet

övertygat om att den lösning som departementschefen förordar, d. v. s. ett vidgat

samarbete mellan kungl. biblioteket och universitetets biblioteksorganisation,

är den mest ändamålsenliga. Utskottet har ingenting att invända mot vad departementschefen

i detta sammanhang anfört och förordat. De förslag som i övrigt

framförs under förevarande punkt tillstyrkes också av utskottet. Med hänvisning

till vad utskottet inledningsvis anfört rörande den fortsatta upprustningen av

de vetenskapliga bibliotekens samlade resurser kan utskottet inte tillstyrka bifall

till förslagen i motionerna I: 372 och II: 455 om en ytterligare förstärkning för

nästa budgetår av kungl. biblioteket. Beträffande den i motionerna föreslagna

samarbetsnämnden mellan de i centralkatalogiseringen delaktiga biblioteken vill

utskottet hänvisa till att medel beräknats under anslaget Extra utgifter vid universitet

och högskolor för att få till stånd ett organiserat samarbete mellan de

vetenskapliga biblioteken.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:372 och 11:455,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för kungl. biblioteket i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1905/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 556 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.................. l 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 277 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... 980 900

Summa kr. 2 822 000

c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 2 822 000 kr.

28:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt B 28, s. 84), vilket innebär en anslagshöjning med 208 000 kr.,

hemställer utskottet,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 åt 1965

25

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 743 000 kr.

29:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 29, s. 84 och 85), vilket innebär en anslagshöjning

med 105 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 808 000 kr.

30:o) Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt B 30, s. 85—87), vilket innebär en anslagshöjning med

52 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens psykologisk-pedagogiska

bibliotek, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1965/66:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 100 700

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 57 000

157 700

Omkostnader

1. Sjukvård, förslagsvis ......................... 100

2. Reseersättningar, förslagsvis ................... 500

3. Expenser, förslagsvis.......................... 17 700

18 300

Summa kr. 176 000

b) till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 176 000 kr.

31 :o) Bokinköp och bokbindning vid statens psykologisk-pedagogiska

bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 31, s. 87 och 88),

vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bokinköp och bokbindning vid statens

psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 60 000 kr.

32:o) Stifts- och landshihlioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl

Maj:ts förslag (punkt B 32, s. 88 och 89), vilket innebär en anslagshöjning med

84 000 kr., hemställer utskottet,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 158 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 189 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 200 000

Summa kr. 548 000

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 548 000 kr.

33:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt B 33, s. 89), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 30 000

kr.

34:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. ni. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 34, s. 90 och 91), vilket innebär en

anslagshöjning med 15 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 123 000 kr.

35:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt B 35, s. 91—94), vilket innebär en anslagshöjning med

427 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för de under Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m. i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under Vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 974 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 071 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 165 300

Summa kr. 3 212 000

c) till Vitterhets-, historia- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

3 212 000 kr.

36:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 36, s. 95), vilket innebär en anslagshöjning med

76 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. to.: Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 573 000 kr.

37:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 37, s. 96) vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

to. to.: Inredning och utrustning för budgetåret 1965/66

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

38:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöningar

inom landsantikvarieorganisationen. Kungl. Maj:t har (punkt B 38, s. 96 och

97) föreslagit riksdagen att till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 1 460 000 kr., innebärande en anslagshöjning med

160 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Svanström to. fl. (I: 401)

samt den andra inom andra kammaren av herrar Ilamrin i Kalmar och Börjesson

i Glömminge (II: 456), i vilka hemställts att riksdagen skall besluta företa

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

en sådan utökning av anslaget till landsantikvarieorganisationen att cn biträdande

landsantikvarie kan anställas i Kalmar län.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen 1:401.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt.

Vid utskottsbehandlingen i fjol av förevarande anslag avstyrktes bifall till

samma förslag, som nu väckts i motionerna I: 401 och II: 456, dvs. statsbidrag

till en biträdande landsantikvarie i Kalmar län. Utskottet har inte heller i år

ansett sig kunna biträda förslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 401 och II: 456, till Vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöningar inom

landsantikvarieorganisationen för budgetåret 1965/66 anvisa

ett förslagsanslag av 1 460 000 kr.

30:ö) Vitterhels-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll oeh ökande av samlingarna. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (pankt B 39, s. 97 och 98), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll och ökande

av samlingarna för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kr.

40:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

Kungl. Maj:t har (punkt B 40, s. 98 och 99) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning

med 75 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Lidgard och fröken Stenberg (1:160) samt den andra inom andra kammaren av

herrar Oskarson och Magnusson i Tumhult (II: 215), i vilka hemställts att det

till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet: Vård

och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken ifrågasatta reservationsanslaget

av 400 000 kr. måtte uppräknas med 100 000 kr. att användas till

ersättning åt ägare av byggnadsminnen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Elof sson m.fl. (1:272) samt den andra inom andra kammaren av herrar Nilsson

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S år 1965

29

i Bästekille och Nilsson i Kristianstad (II: 335), i vilka hemställts att riksdagen

i samband med behandlingen av anslaget till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

för vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnnesmärken

måtte uttala att anslaget uppföres med (325 000 + 155 000 =) 480 000

kr., och att riksantikvarieämbetet av detta anslag anvisar 100 000 kr. till restaureringen

av Vä kyrka;

dels en inom andra kammaren av herr Hamrin i Kahnar m. fl. väckt motion

(II: 77), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att till Vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar

och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 525 000 kr.;

dels en inom andra kammaren av herr Franzén i Träkumla väckt motion

(11:326), vari hemställts att riksdagen måtte bevilja Tofta församling inom

Visby stift ett engångsanslag på 30 000 kr. för församlingskyrkans restaurering;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Stenkyrka och

Franzén i Träkumla väckt motion (11:452), vari hemställts att riksdagen vid

sin behandling av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken

måtte bevilja ett reservationsanslag av 880 000 ler.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 160, I: 272, II: 77, II: 326 och II: 452.

Akademien har föreslagit, att anslaget höjes till 880 000 kr. I den begärda

ökningen ingår bl. a. 100 000 kr. för restaureringsarbeten i Va kyrka samt 100 000

kr. för ersättning åt ägare av sådan byggnad, som av riksantikvarieämbetet förklarats

som byggnadsminne.

Utskottet. Samtidigt som utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag

att till detta ändamål anvisa 400 000 kr. vill utskottet framhålla, att det är

ytterst önskvärt att statliga medel ställs till förfogande för fornminnes- och

byggnadsminnesvård i en omfattning som medger ökad aktivitet. Även om andra

medel står till buds för sådan verksamhet är de ändamål som skall stödjas genom

detta anslag många och angelägna. Detta kommer bl. a. till synes i ett flertal

motioner med förslag om en ytterligare höjning av anslaget. Bedömningen av

vilka uppgifter inom fornminnes- och byggnadsminnesvården som bör prioriteras

bör enligt utskottets mening ankomma på vederbörande myndighet. Utskottet

vill emellertid uttrycka en förhoppning att önskemålen om ökning av de samlade

resurserna på detta område uppmärksammas i kommande budgetprövningar.

Under åberopande av vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till de

motioner som väckts i anslutning till förevarande anslagspunkt, nämligen motionerna

1:160 och IT: 215 om cn höjning av anslaget till 500 000 kr., varav 100 000

kr. skulle användas till ersättning åt ägare av byggnadsminnen, motionerna

1:272 och 11:335 om eu höjning av anslaget till 480 000 kr., varav 100 000 kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

skulle utgå till restaureringen av Va kyrka, samt motionerna 11:77 och 11:452

om höjning av anslaget till 525 000 kr. respektive 880 000 kr. Utskottet har

heller inte ansett sig kunna biträda förslaget i motionen II: 326 om ett engångsanslag

av 30 000 kr. till Tofta församling inom Visby stift för restaurering av

församlingskyrkan.

Utskottet hemställer,

I. att motionen II: 326 icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:160 och II: 215, I: 272 och

II: 335, II: 77 och II: 452, till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av

fornlämningar och by g gnadsminne smärken för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.

41 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

B 41, s. 99 och 100), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering för

budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 246 000 kr.

42:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt B 42, s. 100—

104) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledes av vad departementschefen

anfört, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för nationalmuseet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66,

dels ock till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 2 209 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 353 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Källqvist och fru HamrinThorell

(1:381) samt den andra inom andra kammaren av fru Gärde Widemar

(II: 454), i vilka hemställts att riksdagen måtte under ecklesiastikdepartementets

huvudtitel till Nationalmuseet: Avlöningar anvisa erforderliga medel

för inrättande av en personlig tjänst såsom förste intendent i Ae 27 för intendenten

C. V. Derkert-Rosenberg.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen II: 454.

Departementschefen har med anledning av museichefens förslag om inrättande

av en personlig tjänst som förste intendent i Ae 27 för intendenten i Ae 23 Carlo

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965 31

Derkert-Rosenberg föreslagit att för denne inrättas en personlig tjänst i lönegrad

Ae 25.

Utskottet. Beträffande den i statsverkspropositionen föreslagna personliga intendentstjänsten

för Carlo Derkert-Rosenberg har utskottet inte ansett sig kunna

frångå den av departementschefen förordade lönegradsplaceringen. Utskottet

kan således inte tillstyrka förslaget i motionerna I: 381 och II: 454 om högre lönegradsplacering

för tjänsten i fråga.

Utskottet, som inte heller i övrigt har något att invända mot bifall till Kungl.

Maj:ts förslag under denna punkt, hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:381 och II: 454,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningen

för nationalmuseet i enlighet med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
b)

godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 497 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 8 340

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 913 860

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 789 200

Summa kr. 2 209 000

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 2 209 000 kr.

43:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 43, s. 105 och 106), vilket innebär en anslagshöjning med 69 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 404 000 kr.

44:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 44, s. 106—108), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande

av samlingarna m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kr.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

45:o) Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt B 45, s. 108—111) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 315 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Blomquist (1:148) och den andra inom andra kammaren av fröken Ljungberg

(II: 204), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

att anslagen till utställningar av svensk konst i utlandet och biennalkommitténs

verksamhet måtte sammanföras till ett reservationsanslag benämnt Utställningar

av svensk konst i utlandet samt att ifrågavarande anslag måtte placeras

i anslutning till d) Internationellt-kulturellt samarbete i statsverkspropositionen

bil. 10;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Källqvist (I: 380) samt den andra inom andra kammaren av herr Kellgren

och fru Renström-In genäs (II: 462), i vilka hemställts att 1. riksdagen till utställningar

av svensk konst i utlandet för budgetåret 1965/66 anvisar ett reservationsanslag

av (150 000 -j- 35 000 =r) 185 000 kr. samt 2. anslaget liksom hittills

ställes till Svenska institutets förfogande.

Beträffande motiveringarna för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 204 och II: 462.

Departementschefen anser, att utställningsverksamheten av nutida svensk

konst i utlandet, som för närvarande handhas av två olika organ, nämligen en

särskild kommitté inom Svenska institutets utställningsnämnd och biennalkommittén,

i fortsättningen bör handhas av ett organ. Av anslagstekniska skäl finner

departementschefen att medlen för detta organs verksamhet, vars sammansättning

och uppgifter bör beslutas av Kungl. Maj:t, tills vidare bör beräknas under

detta anslag.

Av den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen eller 245 000 kr. beräknas

185 000 kr. för utställningsverksamheten i utlandet och 60 000 kr. för nationalmuseets

egen pedagogiska verksamhet.

I remissyttranden med anledning av motionerna I: 380 och II: 462 har nationalmuseet,

Svenska institutet, Riksförbundet för bildande konst och Konstnärernas

riksorganisation (KRO) samt Grafiska sällskapet uttalat sig om förslaget

beträffande utställningsverksamheten i utlandet. Både nationalmuseet och Svenska

institutet betonar att samarbetet mellan de bida institutionerna måste förbli

intimt var än administrationen av verksamheten förläggs. Fördelarna med en anknytning

till museet ligger däri att denna institution förfogar över konstexpertis

med omfattande utlandskontakter och utställningstekniker. Institutet anser

rent principiellt att anslag som avser att främja kännedomen utomlands om vissa

företeelser inom vårt kulturliv och sålunda är fixerade till ett speciellt ämnes
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

33

område inte bör administreras av ett upplysningsorgan utan av kulturinstitutioner

som inom landet svarar för verksamheten på området.

Riksförbundet för bildande konst och KRO instämmer i motionärernas synpunkter

på att tendenserna till för stark centralisering av konstlivet till nationalmuseet

bör motverkas. Den föreslagna förändringen anses dock godtagbar under

förutsättning att det avgörande inflytandet på planeringen och genomförandet

av utställningsverksamheten läggs hos en representativ nämnd, sammansatt på

sådant sätt att den nuvarande ansvarsfördelningen inte äventyras.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj ds förslag under förevarande punkt.

Med anledning av vad departementschefen förordat beträffande anslagsmedlen

till utställningar av nutida svensk konst i utlandet vill utskottet framhålla

betydelsen av att det organ som inom nationalmuseets organisation tills vidare

skall svara för utställningsverksamheten får sådan sammansättning och kompetens

som tillfredsställer de olika intressen som är knutna till verksamheten. Utskottet

har härutöver inte ansett sig böra göra något särskilt uttalande i denna

fråga. Motionerna I: 148 och 11:204 samt 1:380 och 11:462 som innehåller förslag

om att skilja medelsanvisningen för utställningsverksamheten från nationalmuseets

anslag bör enligt utskottets mening inte bifallas av riksdagen. Beträffande

det i motionerna 1:148 och II: 204 framförda förslaget att medel för ifrågavarande

verksamhet bör anvisas under avsnittet Intemationellt-kulturellt samarbete

vill utskottet framhålla, att även andra avsnitt under åttonde huvudtiteln

innehåller anslag för olika ändamål inom det internationella samarbetet på

ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. En verkligt samlad överblick av

vad som anvisas för sådant samarbete kan knappast åstadkommas utan en genomgripande

omdisposition av huvudtiteln.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:148 och II: 204 samt I: 380 och II: 462, i

vad de avser särskilt anslag till utställningar av svensk konst

i utlandet, icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:148 och II: 204 samt I: 380

och II: 462, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Nationalmuseet:

Pedagogisk verksamhet m. m. för budgetåret 1965/66

anvisa ett reservationsanslag av 315 000 kr.

46:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 46, s. 112), vilket innebär en anslagshöjning med 24 000 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 sand. Nr 8

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 140 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................ 1 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 120 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 127 800

Summa kr. 390 000

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kr.

47:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt B 47, s. 112 och 113), vilket innebär en anslagsminskning med 16 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 53 000 kr.

48:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt B 51, s. 114), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . 90 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 138 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 111 600

Summa kr. 341 000

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 341 000 kr.

49:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt B 52, s. 115), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000

kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 89 000

kr.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

35

50:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 53, s. 115), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m.m. för budgetåret 1965/66

anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.

51 :o) Medelhavsmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 54,

s. 116), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för medelhavsmuseet, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 110 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 63 200

173 200

Omkostnader

1. Sjukvård m.m., förslagsvis.................... 200

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis.......... 4 000

b. Övriga expenser ........................... 31 600

3. Ökande av samlingarna ...................... 5 000

40 800

Summa kr. 214 000

b) till Medelhavsmuseet för budgetåret 1965/66 anvisa ett

förslagsanslag av 214 000 kr.

52:o) Bidrag till Nordiska museet. Kungl. Maj:t har (punkt B 55 s. 117—

124) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och

vidtaga de åtgärder i övrigt, som fordras för genomförande av vad departementschefen

föreslagit beträffande Nordiska museet, dels ock till Bidrag till Nordiska

museet för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 3 772 000 kr., innebärande

en anslagshöjning med 608 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr Lidgard (1:159) samt den

andra inom andra kammaren av herrar Nordstrandh och Petersson (II. 212), i

vilka hemställts att riksdagen måtte besluta dels att placera museilektorstjänsten

vid Nordiska museet i lönegrad Ao 27, dels ock att inrätta en intendenttjänst

å museets undervisningsavdelning.

3* — Uihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 8

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkanden får utskottet hänvisa till

motionen 1:159.

Riksdagen beslöt år 1963 (prop. 1963:113; SU 133; rskr 317), att staten skulle

överta det ekonomiska ansvaret för den i stiftelseform bedrivna verksamheten

vid Nordiska museet. Beslutet grundades på en av statskontoret verkställd utredning.

I enlighet med vad som förutsattes i prop. 1963:113 har statskontoret

fortsatt sitt utredningsarbete och framlagt förslag angående organisationen av

museiverksamheten vid Nordiska museet m. m. Enligt detta bör museet organiseras

på sju avdelningar, nämligen tre föremålsavdelningar, en undersökningsavdelning,

en undervisningsavdelning, en avdelning bestående av bibliotek och arkiv

samt slutligen kansliet.

Departementschefen finner det välmotiverat att den nuvarande uppdelningen

av museets föremålsbestånd i högrestånds- och allmogeavdelningar avskaffas och

ersättes med en indelning med hänsyn till föremålens art i avdelningar för näringsliv,

bostadsskick respektive textilier. Med anledning av vissa remissinstansers

synpunkter understryks betydelsen av att undervisningsavdelningen får en

central ställning i museets organisation. Anspråken på ökade resurser för museets

utåtriktade och pedagogiska verksamhet får enligt departementschefen bedömas

i kommande budgetprövningar. För att få den nya organisationen att fungera

finner departementschefen det nödvändigt att fördela det personaltillskott som

kan medges för nästa budgetår på flera av de nya avdelningarna.

Det sammanlagda ökade medelsbehovet med anledning av i propositionen förordade

personalförändringar och ökade omkostnader beräknar departementschefen

till 194 000 kr.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna bidragsökningen i övrigt nämligen 404 000 kr.,

sammanhänger med museets anslagsäskande och är huvudsakligen beroende av

automatiska kostnadsökningar.

Utskottet anser det vara av stort värde att organisationen av Nordiska museets

verksamhet genom det framlagda förslaget synes ha blivit löst på ett rationellt

sätt. Vad departementschefen anfört och förordat beträffande de åtgärder

som bör ankomma på Kungl. Maj:t i samband med genomförandet av museets

omorganisation har inte givit utskottet anledning till erinran. Utskottet biträder

också den förordade personalförstärkningen samt godtar de av departementschefen

gjorda beräkningarna av bidraget.

Med anledning av de i motionerna 1:159 och II: 212 framförda yrkandena beträffande

undervisningsavdelningen, som avstyrkes av utskottet, vill utskottet

emellertid framhålla följande. Som tidigare nämnts har departementschefen

starkt understrukit betydelsen av att undervisningsavdelningen får en central

ställning i museets organisation. Utskottet vill för sin del betona vikten av att

den utåtriktade och pedagogiska verksamheten vid Nordiska museet får utveck
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

37

las på ett sådant sätt att museet kan svara för sina alltmer betydelsefulla och

krävande uppgifter på detta område. Med anledning av dessa uttalanden förutsätter

utskottet att de önskemål om ökade resurser för undervisningsavdelningens

vidkommande, som kan komma att framföras vid kommande budgetprövningar,

blir välvilligt behandlade. Att redan för nästa budgetår utöka personalen

vid avdelningen utöver vad som förordats i propositionen har utskottet inte ansett

erforderligt. Motionsförslaget att riksdagen skall bestämma lönegradsplacering

för den nya intendenttjänsten vid avdelningen skan inte heller biträdas av

utskottet, som hänvisar till att Kungl. Maj:t i enlighet med det i propositionen

begärda och av utskottet tillstyrkta bemyndigandet skall efter förhandlingar i

vederbörlig ordning äga besluta om lönegradsplaceringen för alla de föreslagna

nya tjänsterna vid museet.

Utskottet, som sålunda tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt, hemställer,

I. att motionerna 1:159 och II: 212, i vad de avser lönegradsplacering

för en tjänst som museilektor, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

II. att motionerna 1:159 och II: 212, i vad de avser inrättande

av en intendenttjänst vid museets undervisningsavdelning,

icke må av riksdagen bifallas;

III. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de

beslut och vidtaga de åtgärder i övrigt, som fordras för genomförande

av vad i statsrådsprotokollet föreslagits rörande Nordiska

museet;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:159 och II: 212, såvitt nu är

i fråga, till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 3 772 000 kr.

53:o) Bidrag till Tekniska museet. Kungl. Maj:t har (punkt B 56, s. 124—

134) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade

grunder för bidrag till Stiftelsen Tekniska museet, dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att fatta de beslut och vidtaga de åtgärder som fordras för genomförande av vad

departementschefen föreslagit rörande Tekniska museet, dels ock till Bidrag till

Tekniska museet för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kr.

1964 års riksdag beslöt i enlighet med utskottets hemställan att hos Kungl.

Maj:t anhålla om förslag snarast möjligt, helst till 1965 års riksdag, om statligt

bidrag till Tekniska museets verksamhet (SU 8; rskr 8).

Sedermera har Kungl. Maj:t tillkallat särskilda sakkunniga för att utreda frågan

om Tekniska museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer. Mot

bakgrunden av en analys av museets uppgifter framlägger de sakkunniga förslag

rörande organisation och finansiering av museet. De sakkunniga föreslår att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

museet även i fortsättningen skall drivas i stiftelseform men med ett statligt

driftbidrag, för budgetåret 1965/66 beräknat till 999 000 kr. Härtill kommer ett

bidrag för täckande av det underskott som beräknas föreligga den 30 juni 1965.

Beträffande detaljerna i förslaget torde få hänvisas till statsverkspropositionen

(s. 125—131).

Departementschefen finner de sakkunnigas utredning förtjänstfull och tillstyrker

att förslaget läggs till grund för ett ställningstagande rörande Tekniska museets

framtida ställning. De allmänna riktlinjer de sakkunniga angivit för uppläggningen

av museets verksamhet tillstyrks. Vidare godtages förslaget att det

statliga stödet skall utgå i form av statsbidrag till en i stiftelseform bedriven

verksamhet. De villkor för statsbidraget som de sakkunniga föreslagit synes departementschefen

betryggande. Detta gäller såväl styrelsens befogenheter som

villkoret att kostnaderna för museiverksamheten skall bestridas enligt en av

Kungl. Maj:t fastställd inkomst- och utgiftsstat samt den fast anställda personalen

redovisas i en av Kungl. Maj:t godkänd personalförteckning.

Departementschefen förordar att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande

att besluta om och utfärda erforderliga bestämmelser för att Saar och SPR

fr. o. m. ingången av budgetåret 1965/66 skall bli tillämpliga på innehavare av

tjänst vid Tekniska museet. Vid inordnandet under Saar förutsätts att tjänsteinnehavarna

vid museet åläggs skyldighet att låta sig förflytta till statlig tjänst

av motsvarande slag. Vidare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa

såväl de nuvarande som nytillkommande tjänsteinnehavarnas lönegradsplacering.

Beträffande statens representation i stiftelsens styrelse ansluter sig departementschefen

till de sakkunnigas förslag att utöka antalet representanter från för

närvarande en till tre.

På en punkt har departementschefen inte godtagit de sakkunnigas förslag,

nämligen när det gäller den snabba utbyggnaden av museets personalorganisation.

Enligt departementschefens bedömning bör ett statligt bidrag av 400 000

kr. vara ägnat att stabilisera museets verksamhet och möjliggöra de utvidgningar,

som i nuvarande läge är erforderliga. Utöver driftbidraget beräknas ett belopp

av 400 000 kr. för täckande av det underskott i verksamheten som kan förväntas

föreligga vid utgången av innevarande budgetår.

Utskottet, som förra året hade anledning att utförligt redovisa sina synpunkter

på frågan om statsbidrag till Tekniska museet, anser det glädjande att frågan

kunnat bringas till en så snabb och enligt utskottets bedömning tillfredsställande

lösning. Mot de av departementschefen förordade grunderna för det statliga bidraget

och vad som i övrigt föreslås i propositionen i fråga om de åtgärder, som

fordras för genomförande av förslaget, har utskottet ingen erinran. Utskottet tillstyrker

sålunda bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna de i statsrådsprotokollet förordade grunderna för

bidrag till Stiftelsen Tekniska museet;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

39

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidtaga

de åtgärder, som fordras för genomförande av vad i statsrådsprotokollet

föreslagits rörande Tekniska museet;

c) till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1965/66 anvisa

ett förslagsanslag av 800 000 kr.

54:o) Bidrag till Kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt B 57, s. 134 och 135), vilket innebär en anslagshöjning med

31 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Kulturhistoriska museet i

Lund för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 160 000 kr.

55:o) Bidrag till vissa museer m. m. Kungl. Maj:t har (punkt B 58, s. 135—

138) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa museer m. m. för budgetåret

1965/66 anvisa ett anslag av 315 000 kr.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 265 000 kr. disponeras på

följande sätt.

1. Bidrag till Musikhistoriska museet .,.......................... 104 000

2. Bidrag till Drottningholms teatermuseum....... 80 000

3. Bidrag till Stiftelsen Thielska galleriet ................ 20 000

4. Bidrag till Stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem.......... 15 000

5. Bidrag till Varbergs museum.................................. 30 000

6. Bidrag till Svenskt visarkiv .................................. 16 000

Summa kr. 265 000

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagsökning med 50 000 kr. i jämförelse

med medelsanvisningen under innevarande budgetår. Bidraget till Svenskt visarkiv

förutsätts i fortsättningen utgå ur anslaget till Bidrag till särskilda kulturella

ändamål, vilket medför en höjning av bidraget till övriga museer med ytterligare

16 000 kr. Av höjningen hänför sig 42 000 kr. till anslagsposten Bidrag till

Musikhistoriska museet, 10 000 kr. till anslagsposten Bidrag till Drottningholms

teatermuseum, 5 000 kr. till anslagsposten Bidrag till Stiftelsen Thielska galleriet

och 9 000 kr. till anslagsposten Bidrag till Varbergs museum.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt och

hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret

1965/66 anvisa ett anslag av 315 000 kr.

56:o) Svenskt biografiskt lexikon: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt B 59, s. 138 och 139), vilket innebär en anslagshöjning med

35 000 kr., hemställer utskottet,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för svenskt biografiskt

lexikon, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 34 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis...................... 3 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 121 500

4. Särskild ersättning till tillfällig personal........ 60 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 88 400

Summa kr. 308 000

b) till Svenskt biografiskt lexikon: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 308 000 kr.

57:o) Svenskt biografiskt lexikons Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt B 60, s. 139), vilket innebär en anslagsminskning med

8 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svenskt biografiskt lexikon: Omkostnader

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 46 000

kr.

58 :o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

Kungl. Maj:t har (punkt B 61, s. 139 och 140) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kr.,

vilket innebär en anslagshöjning med 13 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Kellgren m. fl. väckt motion (II: 465), vari hemställts att

riksdagen måtte bevilja 25 000 kr. för fortsatt utgivning av serien Monumenta

Musicae Svecicae.

Beträffande motiveringen för det motionsvis gjorda yrkandet får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet anser sig inte med anledning av motionen 11:465 kunna tillstyrka

någon särskild medelsanvisning för fortsatt utgivning av serien Monumenta

Musicae Svecicae även om ett fullföljande av serien synes utskottet vara en

angelägen uppgift. Departementschefen har inte heller kunnat tillstyrka det

av Musikaliska akademien under detta anslag begärda bidraget för samma ändamål.

Genom riksdagsbeslut åren 1957 och 1958 genomfördes en omläggning av

bidragsgivningen till vetenskaplig publiceringsverksamhet, som innebar att uppgiften

att fördela bidrag till utgivande av vetenskapliga tidskrifter och arbeten

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965 41

anförtroddes respektive forskningsråd och att särskilda medel för publiceringsverksamhet

anvisades under rådens forskningsanslag. Utskottet, som således avstyrker

bifall till motionen i fråga, biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande

punkt och hemställer,

I. att motionen II: 465 icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 90 000 kr.

59 :o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt B 62, s. 140), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk språkvård

för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 30 000 kr.

Internationellt-kulturellt samarbete

60:o) Kulturellt utbyte med utlandet. Kungl. Maj:t har (punkt B 78, s. 162

165) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 1 008 000 kr.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 98 000 kr. Departementschefen

beräknar att av denna höjning 78 000 kr. skall utgå i ytterligare bidrag

till den stipendie-, lektorats- och kursverksamhet, som bedrivs av Svenska institutet

för kulturellt utbyte med utlandet. Vidare räknas med en ökning med

sammanlagt 28 000 kr. för vissa andra ändamål samt en minskning med 8 000

kr., som sammanhänger med förslaget att anvisa medel till biennalkommitténs

verksamhet under anslaget till Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m.m.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Beträffande medelsanvisningen till den verksamhet som nu bedrivs av biennalkommittén

hänvisar utskottet till sitt utlåtande under anslaget till Nationalmuseet:

Pedagogisk verksamhet m. m.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret

1065/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 008 000 kr.

61:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 79, s. 165—167), vilket innebär en anslagshöjning

med 196 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för Sveriges medlemskap i

Unesco m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 1 966 000 kr.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

62 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 80, s. 167 och

168), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar m.m. för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 117 000 kr.

63 :o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser

i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt B 81, s. 168),

vilket innebär en anslagshöjning med 70 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader for

vissa internationella kongresser i Sverige förbudgetåret 1965/66

anvisa ett reservationsanslag av 290 000 kr.

64 :o) Bidrag till svenska institut i utlandet m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt B 82, s. 169 och 170), vilket innebär en anslagshöjning

med 91 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska institut i utlandet

m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 355 000 kr.

65:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Kungl. Maj:t har (punkt

B 83, s. 170_175) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 1 523 000 kr.

Departementschefen framhåller, att det alltmer utvidgade nordiska samarbetet

leder till ökade anspråk på medel från detta anslag. Om de betydande insatser

som redan görs från svensk sida i detta samarbete nämns, att under innevarande

budgetår mer än 3 milj. kr. utgår i direkta anslag över budgeten till

olika nordiskt-kulturella ändamål. Härtill kommer medel, utdelade via de statliga

forskningsråden och myndigheterna, samt de belopp som utdelas av olika

kulturfonder med nordiskt-kulturell anknytning.

Av den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningen, som uppgår till 453 000

kr., kommer enligt departementschefens beräkningar 250 000 kr. att erfordras

för en ökning av den svenska andelen av kostnaderna för uppförande av Nordens

hus i Reykjavik. En större del av den återstående anslagshöjningen sammanhänger

med förslag om dispositionsmedel till ett belopp av 160 000 kr. att av

svenska avdelningen av nordiska kulturkommissionen disponeras för nordisktkulturella

ändamål.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen under förevarande punkt

anfört och förordat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

1 523 000 kr.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

43

Kyrkliga ändamål

66 :o) Domkapitlen och stiftsnämndema m. m.: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 1, s. 176—179), vilket innebär en anslagshöjning

med 142 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra personalförteckningarna

för domkapitlen och för kyrkoherdarna för döva i enlighet

med vad i statsrådsprotokollet föreslagits;

b) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen, stiftsnämnderna

och kyrkoherdarna för döva att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

Utgifter

I. Domkapitlet i Stockholm

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 67 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis...................... 3 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 12 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 44 700

Summa kr. 127 900

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämndema m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 051 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 54 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 718 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 007 600

Summa kr. 2 831 500

III. Tillfällig personal hos domkapitlen

m. m., enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

förslagsvis ................................. 74 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

IV. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 541 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 48 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 72 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 349 400

Summa kr. 1 011 000

V. Kyrkoherdar för döva

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 158 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

........................................ 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 90 600

Summa kr. 249 600

VI. Sammanfattning

I. Domkapitlet i Stockholm .................. 127 900

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämnderna m. m...................... 2 831 500

III. Tillfällig personal hos domkapitlen m. m., enligt

Kungl. Maj :ts bestämmande................ 74 000

IV. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m. .. 1 011 000

V. Kyrkoherdar för döva...................... 249 600

Summa kr. 4 294 000

Särskilda uppbördsmedél

Bidrag från kyrkofonden........................ 2 686 000

Nettoutgift kr. 1 608 000

c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Avlöningar

för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 1 608 000 kr.

67 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 2, s. 180 och 181), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämndernam.m.:

Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 219 000 kr.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

68 :o) Domkapitlen och sliftsnämnderna in. m.: Iordningställande av vissa

lokaler för domkapitlet och stiftsnämnden i Göteborg. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt C 3, s. 181 och 182), vilket innebär anvisande av ett nytt

anslag av 6 000 kr. under förutnämnda anslagsrubrik, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Domkapitlen och stijtsnämndema m.m.: Iordningställande

av vissa lokaler för domkapitlet och stiftsnämnden i

Göteborg för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 6 000 kr.;

b) medgiva, att ur kyrkofonden må för samma ändamål utgå

ett belopp av 6 000 kr.

69ro) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 4, s. 182),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 8 000 kr.

70:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt C 5, s. 182 och 183), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden för

budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 5 051 000 kr.

71 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt C 6, s. 183 och 184), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m.m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

117 000 kr.

72 :o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska och

lapska språken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 7, s. 184), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,

förtrogna med finska och lapska språken, för budgetåret 1965/

66 anvisa ett anslag av 6 000 kr.

73:o) Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt C 8, s. 184), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Uppsala domkyrka

för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av

300 000 kr.

4 — Bihantj till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 8

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

74 :o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt C 9, s. 184 och 185), vilket innebär en anslagshöjning

med 600 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings

domkyrka för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 700 000 kr.

75:6) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

C 10, s. 185) vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

76 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt C 11, s. 185), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med aUmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av

1 000 kr.

77:o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt G 12, s. 186), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska ekumeniska nämnden

för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 40 000 kr.

Studiesociala ändamål

78:o) Centrala studiehjälpsnämnden m. in.: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 1, s. 641 och 642), vilket innebär en anslagshöjning

med 151 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för centrala studiehjälpsnämnden

och studiemedelsnämnderna, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

47

Avlöningsstat

I. Centrala studiehjälpsnämnden

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ..........,........... 28 000

2. Avlöningar till icke-ordinaric personal, förslagsvis 245 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 114 600

i’ . • -! .''i 388 000

II. Studiemedelsnämnderna

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj A, förslagsvis ............. 34 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.......... 394 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... 119 000

• • 547 000

Summa kr. 935 000

b) till Centrala studiehjälpsnämnden m.m.: Avlöningar för

budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 935 000 kr.

79 :o) Centrala studiehjälpsnämnden m. m.j Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj .ts förslag (punkt G 2, s. 642—644), vilket innebär en anslagshöjning

med 450 000 kr., varav 380 000 kr. för registrering av utbetalade studiemedel

och 70 000 kr. för övriga omkostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centrala studiehjälpsnämnden m. in.:

Omkostnader för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 645 000 kr.

80:o) Brevskolestipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 4,

s. 645 och 646), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må ,..

a) medgiva, att för budgetåret 1965/66 högst 300 000 kr.

må utdelas till brevskolestipendier;

b) till Brevskolestipendier för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kr.

81 :o) Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 5, s. 646 och 647), vilket

innebär en anslagshöjning med 4 000 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av vissa studielån

med statlig kreditgaranti för budgetåret 1965/66 anvisa

ett förslagsanslag av 14 500 000 kr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

82:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 6, s. 647), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess bestyr

med statens studielån för budgetåret 1965/66 anvisa ett

förslagsanslag av 300 000 kr.

83 :o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt G 9, s. 648), vilket innebär

dels omrubricering av anslaget Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem

vid högre läroanstalter m. m. till nu angivna, dels en anslagshöjning med

44 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare

vid elevhem vid gymnasier m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett förslagsanslag av 139 000 kr.

Diverse

84 :o) 1. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond s Slottsbyggnader
nas

delfond. 2. Ersättning till statens allmänna f astighetsf ond: Byggnadsstyrelsens

delfond. 3. Ersättning till statens allmänna f astighetsf ond: Uppsala

universitets delfond. 4. Ersättning till statens allmänna f astighetsf onds

Lunds universitets delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

H 1_H 4, s. 649), vilket innebär beträffande det förstnämnda anslaget oföränd
rad

medelsanvisning, beträffandé det andra anslaget en höjning med 6 775 000

kr., beträffande det tredje anslaget en höjning med 649 000 kr. och beträffande

det sista anslaget en höjning med 964 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1965/66 anvisa

i-'' ■" i'': - a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond ett förslagsanslag av 41 000 kr.;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond ett förslagsanslag av 43 648 000 kr.;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala

universitets delfond ett förslagsanslag av 4 048 000 kr.;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lunds

universitets delfond ett förslagsanslag av 5 676 000 kr.

85 :o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt H 5, s. 649), vilket innebär en anslagsminskning

med 12 000 kr., hemställer utskottet,

• > V ''> - att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond för

upplåten mark för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 13 000 kr.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

49

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

86:o) Nybyggnad för riksarkivet. Kungl. Maj:t har (punkt III: 1, s. 650 och

651) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1965/66 anvisa

ett investeringsanslag av 2 400 000 kr.

Det av statsmakterna godkända förslaget till nybyggnad för riksarkivet avser

dels en bergrumsanläggning med arkivlokaler, dels en administrationsbyggnad

med kontorslokaler och utrymmen för vetenskaplig verksamhet. ,

Departementschefens redovisning av de aktuella byggnadsföretagen återfinnes

på s. 650, till vilken redovisning torde få hänvisas.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och hemställer

sålunda,

att riksdagen må till Nybyggnad för riksarkivet för budgetåret

1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 2 400 000 kr.

87:o) Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning. Kungl.

Maj:t har (punkt 111:4, s. 651—653), föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten

vid seminarierna för huslig utbildning för budgetåret 1965/66 anvisa ett

investeringsanslag av 3 054 000 kr.

I de under förevarande punkt redovisade finansierings- och investeringsplanerna

(s. 652) upptages de för budgetåren 1964/65 och 1965/66 erforderliga medlen,

avseende nybyggnad för seminariet för huslig utbildning i Göteborg, till

6 800 000 kr. Härav beräknas 3 400 000 kr. bli förbrukade under vart och ett

av budgetåren 1964/65 och 1965/66.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under''förevarande

punkt och icke har något att erinra mot finansierings- och investeringsplanerna

för ifrågavarande byggnadsarbeten, hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid seminarierna för

huslig utbildning för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 3 054 000 kr.

88:o) Byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor ni. m. Kungl.

Maj:t har (punkt III: 5, s. 653—656) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 1 050 000 kr.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

I de under denna punkt redovisade finansierings- och investeringsplanerna

(s. 655) upptages de för budgetåren 1964/65 och 1965/66 behövliga medlen för

byggnadsarbeten vid statens blind- och dövskolor in. m. till 6 566 000 kr. Härav

beräknas 4 916 000 kr. bli förbrukade under innevarande budgetår och 1 650 000

kr. under nästa budgetår.

Departementschefens redovisning av de för budgetåret 1965/66 aktuella byggnadsföretagen

återfinnes på s. 653—654, till vilken redovisning torde få hänvisas.

I sammanhanget anmäler departementschefen, att byggnadsstyrelsen fått i uppdrag

att utföra projektering av nybyggnad för en riksinstitution för undervisning

och behandling av gravt talskadade normalbegåvade barn och döva barn

med vissa komplikationer. Departementschefen räknar med att till nästa års

riksdag framlägga förslag rörande ifrågavarande nybyggnad som avses bliva förlagd

till Sigtuna.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt

och har icke något att erinra mot finansierings- och investeringsplanerna för

ifrågavarande bygghadsarbeten. Beträffande Sigtunainstitutionen förutsätter utskottet

att detta projekt drives med största möjliga skyndsamhet, så att förslag

om institutionens upprättande kan underställas riksdagen så snart som möjligt.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid statens blind- och

dövskolor m. ra. för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 1 050 000 kr.

Statens utlåningsfonder

89:o) Allmänna studielånefonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt V: 1, s. 656), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 000 kr., hemställer

utskottet,

ätt riksdagen må till Allmänna studielånsfonden för budgetåret

1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 38 000 000 kr.

90:o) Studiemedelsfonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

V:2, s. 657 och 658), vilket innebär dels studiemedelsfinansiering över en statlig

utlåningsfond budgetåret 1965/66, dels anslagshöjning med 211 000 000 kr., hemställer

utskottet,

''• '' ätt riksdagen må till Studiemedelsjonden för budgetåret

'' 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

51

91 :o) Lånefonden för inventarier i studentbostäder. I enlighet med Kungl

Maj:ts förslag (punkt V:3, s. 659), vilket innebär dels en höjning av lånebeloppet

per rum från 1 200 till 1 300 kr., dels en anslagshöjning med 479 000 kr.,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lånefonden för inventarier i studentbostäder

för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 2 352 000 kr.

92ro) Lånefonden för studentkårlokaler. I enlighet med Kungl. Majrts förslag

(punkt V: 4, s. 660), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lånefonden för studentkårlokaler för

budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000

kr.

93 :o) Uppskjutna frågor. Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

under de punkter, som angives i vid detta utlåtande fogad bilaga, avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.

Stockholm den 30 mars 1965

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson, Birger

Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Per Jacobsson,

Mårtensson, Edström, Kaijser, Källqvist, Thorsten Larsson, Nils-Eric

Gustafsson och Wallmark; samt

från andra kammaren: herrar Gustafsson i Stockholm, Almgren, fröken

Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Turesson, Bergman, fröken Olsson, herrar

Arvidson, Nelander, Mattsson, Nordstrandh, Källstad, Berg, Björk i Göteborg

och Jönsson i Arlöv.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

Reservationer

1) vid punkten 1 (Konstnärsstipendier)

a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Thorsten Larsson, Nils-Eric

Gustafsson, fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Arvidson, Nelander,

Mattsson och Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »I motionen

11:442» och slutar med »denna del», bort ha följande lydelse:

»I motionen II: 442 har framförts erinringar mot departementschefens synpunkter

i fråga om utdelning av stipendier till de dramatiska författarna. Enligt

departementschefen bör denna författargrupp, som nu tillgodoses under gruppen

konstnärer i övrigt, i fortsättningen tilldelas stipendier ur de medel som disponeras

för författare och översättare. Enligt vad motionärerna framhåller anser

de dramatiska författarna själva att denna överflyttning inte är lämplig. På de

skäl motionärerna åberopar finner utskottet att de dramatiska författarna fortfarande

bör tillhöra gruppen konstnärer i övrigt. I särskild skrivelse till Kungi.

Maj:t torde riksdagen böra ge till känna vad utskottet framhållit i denna fråga.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionen II: 442, i vad

den avser frågan om till vilken konstnärsgrupp de dramatiska

författarna bör hänföras, i skrivelse till Kungl. Maj.t giva till

känna vad utskottet därom anfört;»

b) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Thorsten Larsson, Nils-Eric

Gustafsson, fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Nelander, Mattsson och

Källstad, vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 3 börjar med »Den förordade»

och på s. 4 slutar med »av utskottet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill gärna betona att de i statsverkspropositionen på olika punkter

föreslagna förbättringarna av konstnärsstödet kan ses som ett uttryck för en

fortsatt strävan att få till stånd bättre villkor för den konstnärliga verksamheten.

De senaste årens utveckling av de statliga insatserna på detta område är

i och för sig mycket glädjande. Utskottet är emellertid av den uppfattningen

att förbättringarna i alltför ringa grad kommit de yngre konstnärerna till del.

Dessa konstnärers situation bör enligt utskottet uppmärksammas i högre gräd

än vad som hittills skett. Huvudvikten bör härvidlag läggas på en förbättring av

stipendiemöjlighetema. Utskottet vill särskilt peka på att tillgången på s. k.

mindre arbetsstipendier, som är av stor betydelse just för de yngre konstnärerna,

är långt ifrån tillfredsställande. Behovet av ett ökat statligt stipendiestöd gör sig

särskilt starkt gällande inom vissa konstnärsgrupper. Utskottet anser att en

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

53

snabb förbättring av stipendiemöjligheterna är så angelägen att det av Kungl.

Maj :t föreslagna anslaget till konstnärsstipendier för nästa år bör höjas i enlighet

med yrkandena i motionerna 1:163 och II: 197. Utöver vad departementschefen

beräknat bör således ytterligare 355 000 kr. anvisas för att möjliggöra en utökning

av antalet arbets- och resestipendier för konstnärer inom måleri m. m.

För gruppen författare och översättare bör av departementschefen beräknade

medel för de nya större arbetsstipendierna höjas med 60 000 kr., motsvarande

ytterligare fem sådana stipendier. Då den i motionen II: 442 yrkade höjningen

av stipendieanslaget, som i realiteten syftar till att ge författare och översättare

ett nytillskott av stipendier under nästa år, i stort sett överensstämmer med

vad som föreslagits i motionerna I: 163 och II: 197 finner utskottet sig i huvudsak

ha biträtt även detta motionsyrkande.

I motionerna 1:398 och II:47S föreslås likaledes en höjning av stipendieanslaget,

nämligen med 375 000 kr., vilket skulle åstadkommas genom att det i

propositionen förordade totala medelstillskottet för nästa år under anslagen till

konstnärsstipendier och konstnärsbelöningar omfördelas mellan de båda anslagen.

Motionärerna motiverar den föreslagna åtgärden med att en utökning av

stipendieringen förbättrar konstnärernas villkor i betydligt högre grad än inrättandet

av konstnärsbelöningar. Till den del motionärerna önskar få till stånd

en snabbare utbyggnad av stipendiestödet sammanfaller deras önskemål med

förslagen i de tidigare behandlade motionerna. Tanken på att åstadkomma

detta på bekostnad av en lika angelägen utbyggnad och förbättring av systemet

med konstnärsbelöningar kan utskottet emellertid inte ansluta sig till.»

dek och att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 11:442 samt 1:398 och 11:478 ävensom med

bifall till motionerna 1:163 och II: 197, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, till Konstnärsstipendier för budgetåret 1965/

66 anvisa ett reservationsanslag av 2 889 000 kr.;»

c) av herrar Kaijser, Wallmarlc, Turesson och Nordstrandh, vilka ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 3 börjar med »Den förordade»

och på s. 4 slutar med »av utskottet», bort ha följande lydelse:

»Den sammanlagda förstärkningen av det direkt utgående konstnärsstödet i

form av stipendier och belöningar, som föreslagits av Kungl. Maj:t, bör ses som

ett uttryck för en fortsatt strävan att få till stånd bättre villkor för den konstnärliga

verksamheten. I och för sig har utskottet funnit de sammanlagda anslagshöjningarna

tillfredsställande. I ett läge där det statliga konstnärsstödet i form

av stipendier inte ännu kan på långt när anses motsvara föreliggande behov

torde det dock enligt utskottets mening finnas anledning att ifrågasätta den

avvägning som i statsverkspropositionen gjorts mellan anslagsförstärkningcn

under anslagen till konstnärsstipendier å ena sidan och konstnärsbelöningar å

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

den andra. I motionerna 1:398 och 11:478 har också erinringar riktats mot

fördelningen av det för nästa budgetår föreslagna medelstillskottet för dessa

båda ändamål. Motionärerna anser, att en utökning av den statliga och kommunala

stipendieringen förbättrar konstnärernas villkor i betydligt högre grad

än inrättandet av konstnärsbelöningar. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning

på denna punkt, vill därför förorda bifall till motionsförslaget. Detta

medför att inrättandet av nya konstnärsbelöningar enligt utskottets mening bör

anstå till dess stipendiestödet fått en tillfredsställande omfattning. Av den för

nästa budgetår under anslaget till konstnärsbelöningar förordade medelsanvisningen

bör 375 000 kr. överföras till förevarande anslag och medge utdelning av

ytterligare stipendier särskilt till gruppen konstnärer inom måleri m. m. samt åt

författare och översättare. Därmed kan även de krav som ställs i motionerna

1:163 och II: 197 om ökade stipendiemedel till dessa konstnärsgrupper och ävenledes

indirekt det yrkande, som framförs i motionen II: 442, i huvudsak tillgodoses.

»

dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:163 och 11:197 samt 11:442 ävensom med

bifall till motionerna 1:398 och 11:478, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, till Konstnärs stipendier för budgetåret 1965/

66 anvisa ett reservationsanslag av 2 849 000 kr.;»

d) av herr Arvidson, som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 3 börjar med »Den förordade»

och på s. 4 slutar med »av utskottet», bort ha följande lydelse:

»Utskottet vill gärna betona att de i statsverkspropositionen på olika punkter

föreslagna förbättringarna av konstnärsstödet kan ses som ett uttryck för

en fortsatt strävan att få till stånd bättre villkor för den konstnärliga verksamheten.

Utskottet anser emellertid att årets förslag beträffande konstnärsstipendier

inte innebär den expansion som det finns anledning räkna med.

Särskilt gäller detta stipendierna till gruppen författare och översättare. Departementschefen

anser att det är synnerligen angeläget att ställa nya stipendier

till förfogande för denna konstnärsgrupp. I motionen II: 442 fästes uppmärksamheten

på att av de tolv större arbetsstipendier som med denna motivering

ställs till författargruppens förfogande två enligt departementschefens förslag

förutsätts gå till kulturjournalister och ett icke nämnt antal till de dramatiska

författarna, vilka därmed överflyttas från gruppen konstnärer i övrigt till gruppen

författare och översättare. Oavsett om en sådan överflyttning beslutas eller

ej anser utskottet i likhet med motionärerna att stipendiemedlen bör ökas.

Utskottet biträder sålunda förslaget i motionen även i vad det avser höjning

med 70 000 kr. av stipendieanslaget. Därmed har även motionerna 1:163 och

II: 197, i den del där yrkas på en höjning av stipendieanslaget för att öka antalet

stipendier för författare och översättare, biträtts av utskottet.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

55

I motionerna I: 398 och II: 478 föreslås en höjning av stipendieanslaget med

375 000 kr., vilket skulle åstadkommas genom att det i propositionen förordade

totala medelstillskottet för nästa år under anslagen till konstnärsstipendier och

konstnärsbelöningar omfördelas mellan de båda anslagen. Motionärerna motiverar

den föreslagna åtgärden med att en utökning av stipendieringen förbättrar

konstnärernas villkor i betydligt högre grad än inrättandet av konstnärsbelöningar.

Till den del motionärerna önskar få till stånd en snabbare utbyggnad

av stipendiestödet sammanfaller deras önskemål med förslagen i de tidigare

behandlade motionerna. Tanken på att åstadkomma detta på bekostnad

av en lika angelägen utbyggnad och förbättring av systemet med konstnärsbelöningar

kan utskottet emellertid inte ansluta sig till.»

dels och att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:163 och II: 197 samt I: 398 och II: 478

ävensom med bifall till motionen 11:442, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, till Konstnärsstipendier för budgetåret

1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 544 000 kr.»

2) vid punkten 2 (Konstnärsbelöningar)

a) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Thorsten Larsson, Nils-Eric

Gustafsson, fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Arvidson, Nelander,

Mattsson och Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »Den nu»

och slutar med »belöningens maximibelopp», bort ha följande lydelse:

»Den nu förordade jämkningen av reduceringsregeln och framför allt ökningen

av antalet belöningar torde enligt utskottet komma att medföra, att effekten

av den nya stödformen avsevärt förbättras. Trots att en del av den tveksamhet

inför belöningsformcn som utskottet förra året gav uttryck åt därmed synes ha

blivit undanröjd finns det emellertid enligt utskottets uppfattning fortfarande

anledning att ifrågasätta värdet av stödformen så länge reduceringsregeln inte

ändras mer radikalt än vad departementschefen nu föreslår. Den föreslagna

ändrade konstruktionen innebär fortfarande att de ekonomiska incitamenten till

fortsatt konstnärligt arbete minskas i alltför hög grad. I motionerna 1:163 och

II: 197 samt II: 442 har detta förhållande särskilt påtalats. I de två förstnämnda

motionerna föreslås en ny kraftigt förbättrad reduceringsregel som därjämte

skall utgå från ett högre maximibelopp för belöningen än det som nu gäller.

Belöningen föreslås maximalt utgå med fem basbelopp på alla inkomstnivåer och

reducering ske med 50 % av innehavarens egen inkomst. Utskottet finner att

betydande fördelar — för en relativt rimlig kostnadsökning — kan uppnås

genom de föreslagna ändringarna av belöningarnas konstruktion. Med anledning

härav vill utskottet förorda bifall till motionerna i denna del. Kostnadsökningen

utöver Kungl. Maj:ts förslag beräknar utskottet i enlighet med motionärerna till

300 000 kr. Även om utskottet sålunda inte biträder den i motionen 11:442

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

yrkade förändringen av reduceringsregeln har detta motionsyrkande helt tillgodosetts

genom utskottets ställningstagande till motionerna 1:163 och II: 197.»

dels ock att utskottets hemställan under I. och III. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:163 och

II: 197, såvitt nu är i fråga, godkänna av utskottet förordade

ändrade grunder för bestämning av konstnärsbelöning;

III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:163 och II: 197 ävensom med

avslag å motionerna 1:398 och II: 478, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, till Konstnär sb eldningar för budgetåret 1965/66

anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kr.»

b) av herrar Kaijser, \Vallmark, Turesson och Nordstrandh, vilka under förutsättning

av bifall till reservationen 1 c) ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »I statsverkspropositionen»

och slutar med »belöningens maximibelopp», bort ha följande

lydelse:

»Frågan om den fortsatta utbyggnaden av konstnärsstödet i form av stipendier

och belöningar har behandlats av utskottet under närmast föregående anslagspunkt.

Med hänvisning till vad där anförts förordar utskottet bifall till

förslaget i motionerna I: 398 och II: 478 om en sänkning i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag av anslaget till konstnärsbelöningar med 375 000 kr. till 125 000 kr.

för nästa budgetår. Utskottet bifaller i övrigt vad departementschefen förordat i

fråga om ändring av konstnärsbelöningarnas konstruktion och avstyrker således

de i motionerna I: 163 och II: 197 samt II: 442 framförda förslagen om ytterligare

förbättringar i detta hänseende.»

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7, som börjar med »Med hänvisning»

och slutar med »antal meritstipendier», bort utgå,

dels ock att utskottets hemställan under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 398 och II: 478 ävensom med

avslag å motionerna 1:163 och II: 197, samtliga motioner såvitt

nu är i fråga, till Konstnärsbelöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kr.»

3) vid punkten b (Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader) av herrar

Näsström, Gillström, Einar Persson, Birger Andersson, Fritz Persson, Rikard

Svensson, fru Wallentheim, herrar Märtenssson, Gustafsson i Stockholm, Almgren,

Bergman, fröken Olsson, herrar Berg, Björk i Göteborg och Jönsson i Arlöv,

vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8, som börjar med »Den föreslagna»

och slutar med »2 000 000 kr.», bort ha följande lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

hl

»När det gäller formerna för beviljande av anslag till utsmyckningsändamål

har utskottet under en följd av år vid sin behandling av denna fråga uttalat

sig för ett bibehållande tills vidare av det nuvarande förfarandet, vilket innebär

att medel anvisas under ett särskilt reservationsanslag på åttonde huvudtitelns

driftbudget och att detta anslag blir föremål för årlig budgetprövning i

vanlig ordning. I fråga om medelsanvisningens omfattning har utskottet bl. a.

i sitt yttrande förra året ansett det naturligt, med hänsyn till de syften som

anslaget främjar, att anslaget kontinuerligt höjes. I motionerna 1:163 och

II: 197 har begärts att riksdagen skall uttala sig för att den s. k. enprocentregeln

åter bör gälla. Utskottet, som förra året inte kunde biträda ett motsvarande

motionsyrkande, kan inte heller i år ansluta sig till ett sådant förslag.

Motionerna 1:163 och II: 197 innehåller därjämte yrkanden om höjning av

anslaget för nästa budgetår med 400 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslår.

Motsvarande anslagshöjning begärs även i motionen II: 442. Utskottet anser

att Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en dubbelt så stor höjning som förra

året, väl tillgodoser önskemålet om en fortsatt anpassning av resurserna för

konstnärlig utsmyckning till den statliga byggnadsverksamheten och avstyrker

bifall till den i berörda motioner begärda ytterligare medelsanvisningen för

ändamålet.»

dels ock utskottets hemställan under I. och II. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:163 och II: 197 samt

II: 442, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Konstnärlig

utsmyckning av statliga byggnader för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 1 600 000 kr.;

II. att motionerna 1:163 och II: 197, i vad de avser åtgärder

för ett återinförande av enprocentregeln vid beviljande av

anslag till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader, icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.»

4) vid punkten 5 (Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m. m.) av herrar Per Jacobsson, Edström, Källqvist, Thorsten

Larsson, Nils-Eric Gustafsson, fröken Elmén, herrar Larsson i Hedenäset, Arvidson,

Neländer, Mattsson och Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets utlåtande, som på s. 10 börjar med »Med anledning»

och på s. 11 slutar med »för biblioteksutlåningen», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Den senaste höjningen av ersättningsbeloppen för biblioteksutlåningen genomfördes

budgetåret 1962/63 och innebar en uppräkning av grundbeloppet för

svenska originalverk, från 3 till 5 öre för lån och från 12 till 20 öre för nyttjande

av refercnsexemplar. Den nuvarande ersättningen för översatta verk, 1 öre för

lån och 4 öre för nyttjande av referensexemplar, fastställdes 1961. Författarfondens

styrelse har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår starkt understrukit

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

behovet av att kraftigt öka biblioteksersättningen och därvid bl. a. hänvisat till

de allt större anspråk som ställs på författarfondens resurser. De ökade möjligheter

till statligt stöd som under de två senaste åren erbjudits bl. a. författargruppen

i form av konstnärsstipendier och konstnärsbelöningar kan enligt styrelsen

inte utgöra ett tillräckligt skäl för en fastlåsning av biblioteksersättningens

grundbelopp vid dess nuvarande nivå. Biblioteksersättningens speciella

värde ligger i dess karaktär av regelrätt ersättning för utfört arbete, vars utveckling

inte bör hindras av att det indirekta stödet i form av stipendier och

belöningar utökas. Dessa synpunkter delas av utskottet, som också anser att

tidpunkten nu är inne att tillmötesgå de enligt utskottets mening mycket starkt

motiverade kraven på en höjning av biblioteksersättningen. Utskottet kan således

inte godtaga Kungl. Maj:ts förslag om att ersättningen även för nästa budgetår

skall utgå enligt oförändrade grunder. De i motionerna I: 163 och II: 197

samt II: 442 förordade höjningarna av biblioteksersättningens grundbelopp till

8 öre för lån av originalverk och 4 öre för lån av översatta verk samt, i analogi

därmed, för nyttjande av svenskt referensexemplar till 32 öre och referensexemplar

i översättning till 20 öre bör enligt utskottets mening bifallas av riksdagen.

I enlighet med motionerna I: 163 och II: 197 finner utskottet att anslaget

i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag bör höjas med 1 696 000 kr. Till

följd härav saknas anledning att biträda motionerna I: 76 och II: 104 i vad de

avser skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan om förslag till nästa års riksdag

om höjning av ersättningsbeloppen för biblioteksutlåningen.

Det yrkande, som framförs i motionerna I: 163 och II: 197 beträffande fördelningen

av författarfondens medel mellan direkt utgående ersättning, författarpenning,

och fondens s. k. fria del och som ansluter sig till förslag av författarfondens

styrelse, biträds också av utskottet. Förslaget innebär ingen förändring

av det nuvarande förhållandet att författarpenning skall utgöra hälften av

ersättningsbeloppet, vilket gör 4 öre för lån och 16 öre för bruk av referensexemplar

av svenskt originalverk. Förändringen ligger bl. a. däri att författarpenning

inte skall utgå för låneantal under 500, mot för närvarande 400. För

låneantal över 50 000 sker nu reducering av författarpenningen med 60 %. Denna

nedsättning begränsas enligt utskottets förslag till 50 % och inträder först när

antalet lån överstiger 100 000. Utskottet kommer i det följande, med anledning

av förslag i motionerna 1:76 och II: 104, att redovisa sin principiella inställning

till de i systemet för biblioteksersättningen ingående reglerna för utbetalning av

författarpenningen.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionen II: 442 ävensom med bifall till motionerna

1:163 och II: 197, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

till Ersättning åt författare rrv. fl. för utlåning av deras verk

genom bibliotek m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag

av 3 736 000 kr.;»

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1966

59

5) vid punkten J±5 (Nationalmuseet: Pedagogisk verksamhet m. in.) av herrar

Per Jacobsson, Edström, Kaijser, KäUqvist, Wallmark, fröken Elmén, herrar

Turesson, Arvidson, Nelander, Nordstrandh och Källstad, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag beträffande ökade medel till

nationalmuseets egen pedagogiska verksamhet.

Medelsanvisningen till den speciella uppgift, som består i anordnande av utställningar

av svensk konst i utlandet, bör enligt motionerna 1:148 och II: 204

samt 1:380 och 11:462 hållas åtskild från de anslag som utgår till nationalmuseets

egen verksamhet bl. a. på utställningsområdet. Enligt motionärerna bör syftet

med utställningsverksamheten i utlandet kunna bättre tillgodoses om utställningarna

även i fortsättningen får ingå som ett led i upplysningsarbetet. Samtidigt

uttrycks farhågor för en alltför stark centralisering av konstlivet till

nationalmuseet. Utskottet ställer sig i princip förstående till de skäl motionärerna

åberopar till stöd för sina förslag, som dessutom förstärks genom att synpunkterna

delas av Riksförbundet för bildande konst och Konstnärernas riksorganisation.

Motionsförslagen att överföra 185 000 kr. av de anslagsmedel som

Kungl. Maj:t föreslagit under förevarande anslag till ett särskilt reservationsanslag

för utställningar av svensk konst i utlandet, inklusive biennalen i Venedig,

biträdes av utskottet. Anslaget torde lämpligen i enlighet med yrkandet i

motionerna 1:148 och 11:204 anvisas i anslutning till avsnittet Internationelltkulturellt

samarbete. Liksom hittills bör anslaget stå till förfogande för Svenska

institutet. I denna del biträder utskottet sålunda särskilt yrkande i motionerna

1:380 och 11:462. Utskottet har ingenting att erinra mot att utställningsverksamheten

handhas av ett gemensamt ox-gan som sålunda skall svara både för

deltagandet i biennalen i Venedig och för andra allmänna utställningsarrangemang.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att låksdagen må, med bifall till motionerna 1:148 och

11:204 samt 1:380 och 11:462, samtliga motioner såvitt nu är

i fråga, besluta att för budgetåret 1965/66 anvisa ett säx-skilt

reservationsanslag av 185 000 kr. till Utställningar av svensk

konst i utlandet, redovisat i riksstaten under avsnittet i åttonde

huvudtiteln Internationellt-kulturellt samarbete, samt att i

skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört

angående handhavandet av anslaget;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom motionerna I: 148 och II: 204 samt T: 380 och II: 462.

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Nationalmuseet:

Pedagogisk verksamhet m. in. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 130 000 kr.»

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8 år 1965

Bilaga

Punkt i

bilaga

Avsnitt respektive anslagsrubrik

Al—2

Ecklesiastikdepartementet:

Avlöningar

Omkostnader

A 3

Kommittéer m. m.

A 4

Extra utgifter

B 48—50

•

I '' '' ''

Naturhistoriska riksmuseet:

Avlöningar

Omkostnader

Materiel m. m.

B 63

Inlösen av vissa kulturföremål

B 64—77

Frivilligt folkbildningsarbete, ungdomsverksamhet m. m.

Dl—69

Skolväsendet

E 1—119

Högre utbildning och forskning

Fl—39

Lärarutbildning

G 3

Studiebidrag m. m.

G7

Bidrag till anordnande av skolmåltider

G 8

Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider

in: 2

Byggnadsarbeten vid universitet och vissa högskolor

Hl: 3

Nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet

Ivar Hajggströms Tryckeri AB • Stockholm 1965

6&00S8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.