Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehovet för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1965/66 jämte i ämnet väckta motioner.

1965-05-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:88, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehovet för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1965/66 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1965

1

Nr 88

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående medelsbehovet

för försvarsstabens verksamhet under budgetåret

1965/66 jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

l:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t

(bilaga 6, punkt El) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1965/66 till Försvarsstaben: Avlöningar å

driftbudgeten under fjärde huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag av

11 300 000 kr.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 66, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 5 mars

1965, föreslagit riksdagen att dels godkänna de av departementschefen förordade

riktlinjerna för försvarsstabens organisation, dels godkänna de av

departementschefen förordade riktlinjerna för den regionala militärassistentorganisationen,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder

som betingas av förslagen, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de

ändringar i personalförteckningen för försvarsstaben, som föranleds av

departementschefens förslag, dels fastställa av departementschefen förordad

avlöningsstat för försvarsstaben, att tillämpas t. v. fr. o. m. budgetåret

1965/66, dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för nämnda budgetår

under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 10 430 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likatydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sundin och

Dahlén (1: 666) och den andra inom andra kammaren av herr Nihlfors m. fl.

(II: 786), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att nuvarande militärassistentorganisation

t. v. består i avvaktan på länsförvaltningsutredningens

betänkande och att de i propositionen nr 66 förordade riktlinjerna

för den regionala militärassistentorganisationen, som skulle medföra framtida

ökade kostnader, icke godkännes.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen 11:786.

Utskottet. På grundval av vissa av Kungl. Maj :t anbefallda utredningar

fastställde 1961 års riksdag grunddragen i högkvarterets krigsorganisation

samt försvarsstabens fredsorganisation. I sistnämnda avseende innebar

7192 68 Hl hang till riksdagens protokoll 1965. 6 saml. Nr 88.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1965

förslaget en personalökning med 14 nya officersbeställningar. Utskottet, som

ansåg att denna ökning kunde inge betänkligheter, förutsatte att härigenom

en minskning av försvarsgrensstabernas m. fl. arbetsbelastning inträdde.

Det syntes utskottet synnerligen betydelsefullt, att behovet av den personal,

som avses för utbildning av de stridande styrkorna, icke eftersattes. Utskottet

räknade med att försvarsstabens personalorganisation efter någon tid

komme att behöva överses, varvid säkrare hållpunkter beträffande stabens

normalbehov av personal kunde erhållas.

Sådan översyn har verkställts av överbefälhavaren. På grundval härav har

Kungi. Maj :t nu framlagt förslag beträffande försvarsstabens organisation

och personalbehov. I propositionen redovisas vidare ett av 1963 års militärassistentutredning

avgivet betänkande angående behovet av militärt utbildad

personal vid överståthållarämbetet och länsstyrelserna.

De föreslagna förstärkningarna av försvarsstabens organisation ha av

överbefälhavaren motiverats av i huvudsak följande förhållanden. Uppföljning

och övervakning av det aktuella läget utomlands samt inträffade

och befarade incidenter har fått större omfattning än vad som förutsågs

vid 1961 års omorganisation av försvarsstaben. Detsamma gäller frågor med

internationell inriktning, t. ex. nedrustningsfrågan. Planerings- och studieverksamheten

inom staben har ökat i omfattning. Vidare har hänsyn tagits

till förslag i militära säkerhetsutredningens betänkande. Beslutet om ny

regional ledningsorganisation förutsättes påverka stabens organisation. Härtill

kommer under de senaste åren vunna erfarenheter, som befunnits tala

för en förändring.

Utskottet har vid sin granskning av organisationsförslagen, såsom de utformats

av departementschefen, ansett sig kunna godtaga att en ny sektion

III, bestående av en personalavdelning samt en press- och upplysningsavdelning,

organiseras. Utskottet kan vidare tillstyrka, att operationsledningen

samordnas under ledning av souschefen. Mot föreslagna organisationsförändringar

i övrigt, innefattande bl. a. att försvarsstabens nuvarande inrikesavdelning

ombildas till en säkerhetsavdelning, vill utskottet icke framställa

någon erinran. Utskottet tillstyrker även att avlöningskostnaderna för säkerhetsavdelningens

personal (utom avdelningschefen) i samband med ombildningen

överföras från förevarande anslag till det under punkten 2 uppförda

anslaget. I förhållande till överbefälhavarens förslag innebära de av departementschefen

förordade ändringarna, att antalet försvarsstabschefen

direkt underställda chefer minskas från 11 till 7.

I de enheter, om vilka här är fråga, ingå för närvarande 232 befattningshavare.

överbefälhavaren hade föreslagit, att antalet höjdes till 258, medan

departementschefen stannat för 251. Förslaget innebär vidare, att tjänsterna

i den nya organisationen genomsnittligt placerats i högre lönegrader

än i nuvarande organisation.

Bifall till departementschefens förslag skulle medföra en kostnadsökning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1965

3

av 700 000 kr. per år, varav ca 400 000 kr. hänföra sig till nya tjänster m. m.

och ca 300 000 kr. till höjd lönegradsplacering.

Utskottet vill icke motsätta sig den föreslagna personalförstärkningen liksom

ej heller de förordade lönegradsuppflyttningarna. I likhet med departementschefen

finner utskottet angeläget, att försvarsstabens organisation

är flexibel och lätt anpassbar efter föreliggande arbetsuppgifter.

Beträffande militärassistenter i central instans har utskottet funnit anledning

föreslå, att en på försvarsstabens stat uppförd befattning för regementsofficer

i Ao 27 eller Ao 25, avsedd för militärassistent vid rikspolisstyrelsen,

uppflyttas till lönegrad Bo 1 eller Ao 27. Kungl. Maj :t torde bemyndigas

att vidtaga härav föranledd ändring i personalförteckningen för försvarsstaben.

Utskottet övergår härefter till frågan om den regionala militärassistentorganisationen.

1963 års militärassistentutredning har ansett, att länsstyrelserna har behov

av personal, som är i stånd att göra militära bedömningar såväl i krig

som under krigsplanläggning. Enligt utredningen ha länsstyrelserna samordningsuppgifter

av stor betydelse; landssekreterarna, som bära ansvaret för

samordningen, måste biträdas av för samordningsuppgiften lämpad personal.

Enligt utredningen tala starka skäl för att militärt utbildad personal

knyts som militärassistenter till länsstyrelserna och överståthållarämbetet.

Militärassistenternas främsta uppgift anges vara att under landssekreteraren

medverka vid samordningen inom länsstyrelsen samt mellan denne och

de militära myndigheterna. Utredningen har diskuterat det i andra sammanhang

framförda förslaget, att militärassistenterna borde överföras till försvarsområdesstaberna

samt att länsstyrelsernas behov av militär sakkunskap

skulle tillgodoses av dessa staber. Utredningen har funnit en sådan lösning

mindre lämplig.

Utredningen har med hänsyn härtill ansett att nuvarande militärassistentorganisation,

som består av 14 befattningar för aktiv officer och 11 för arvodesanställd

officer, samtliga kaptener, i stället skall omfatta 5 befattningar

för major eller kapten och de övriga 20 för kapten.

Departementschefen har i stort sett tillstyrkt utredningens förslag, dock

med den ändringen att samtliga militärassistentbefattningar böra besättas

med majorer. Bifall till detta förslag, fullt genomfört, skulle medföra en

kostnadsökning i förhållande till nuläget med ca 400 000 kr. per år.

Av remissyttrandena framgår att enighet icke råder vare sig beträffande

behovet av militärassistenter eller i fråga om dessas arbetsuppgifter. Vissa

myndigheter, bland dem statskontoret, finner icke behov föreligga av särskilda

militärassistenler vid länsstyrelserna utan anse att erforderlig militär

expertis bör kunna tillhandahållas i annan ordning, t. ex. från försvarsområdesstaberna.

I fråga om militärassistentens arbetsuppgifter har ett stort antal remiss
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1965

instanser anmält avvikande mening. Beträffande militärassistent som kontaktman

framhåller bland andra statskontoret, att under beredskap och

då krigstillstånd råder samverkan mellan länsstyrelse och berörd militär

myndighet skall ske genom direkt personlig kontakt mellan vederbörande

befattningshavare i länsstyrelse och stab. Detta förhållande understryker

enligt statskontorets mening betydelsen av att kommunikationerna respektive

myndigheter emellan i samtliga led redan i fredstid sker mellan nämnda

befattningshavare och icke genom förmedling av en särskild sambandsman.

Det framhålles vidare, att det till och med måste anses försvåra eller förhindra

ett direkt samarbete, om militärassistenten åläggs att vara kontaktman.

I fråga om samordningsproblemens lösande ha delvis mycket kraftiga

invändningar gjorts av statskontoret, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap

och ett antal länsstyrelser. Därvid erinras om att samordningsproblem

rörande den civila försvarsplanläggningen redan äro reglerade i den

förra året fastställda länsstyrelseinstruktionen. Enligt denna åligger det civilförsvarsdirektören

att, enligt landssekreterarens bestämmande, biträda

med samordningen av planeringsarbetet inom olika grenar av försvarsberedskapen.

Vidare åligger det inspektören å den år 1962 inrättade allmänna

beredskapsdetaljen att, likaledes enligt landssekreterarens bestämmande,

verka för samordning av planläggningsarbetet inom detaljens olika områden.

Införandet i organisationen av en tredje befattningshavare, militärassistent,

med uppgift att handlägga samordningsfrågor anses olämpligt. För

de arbetsuppgifter i övrigt, vilka enligt utredningen skulle fullgöras av en

militärassistent, ifrågasattes bl. a. om denne kan bli fullt sysselsatt.

Vissa länsstyrelser ha ansett att även arvodesanställda, pensionerade officerare

kunna vara väl lämpade som militärassistenter.

Av det anförda framgår att delade meningar råda såväl beträffande behovet

av militärassistenter som i fråga om dessas arbetsuppgifter. Såsom

statskontoret framhållit har utredningen lämnat vissa uppgifter rörande

militärassistentorganisationens omfattning och arbetsuppgifter men ej redovisat

någon mera uttömmande kartläggning i övrigt, innefattande bl. a.

tillgången på befattningshavare för samordning av planeringsarbetet inom

olika grenar av försvarsberedskapen. Vidare saknas värdering av hittills

utfört arbete på detta område liksom bedömning av kapaciteten inom ramen

för nuvarande personella resurser. Härigenom ha möjligheterna till alternativa

lösningar väsentligt beskurits, varjämte ett ställningstagande till utredningens

förslag försvårats. Utskottet vill vidare erinra om att länsförvaltningsutredningen

i sitt remissyttrande uttalat, att utredningen icke har

anledning ifrågasätta behovet vid varje länsstyrelse av en militärassistent

men att utredningen icke varit i tillfälle att genom egna undersökningar

eller eljest bilda sig en närmare uppfattning om detta behov. Däremot anser

utredningen, att ställningstagande till sådana spörsmål som militärassistents

inplacering på civil sektion och dennes föredragningsskyldighet bör

anstå tills utredningen framlagt sitt förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1965

5

Med hänsyn till vad i ärendet sålunda förekommit är utskottet icke nu berett

att fatta slutlig ställning till frågan om den regionala militärassistentorganisationen.

Länsförvaltningsutredningens förenämnda yttrande ger utskottet

anledning hemställa, att utredningen får närmare pröva detta spörsmål.

Utskottet förutsätter, att detta kan ske i så god tid att Kungl. Maj :t redan

för nästa års riksdag kan framlägga proposition i ämnet. Det må erinras om

att enligt direktiven för länsförvaltningsutredningen organisationsfrågor

må utbrytas och redovisas särskilt, där så kan ske utan att en lösning i stort

föregripes.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker begärda bemyndiganden för

Kungl. Maj :t att vidtaga sådana övergångsåtgärder och ändringar i personalförteckningen

för försvarsstaben, som betingas av förslaget till ny militärassistentorganisation.

Då i den av departementschefen förordade avlöningsstaten för nästa budgetår

icke räknats med några kostnader i anledning av den föreslagna militärassistentorganisationen

synes avlöningsstaten böra godtagas och avlöningsanslaget

i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag bestämmas till 10 430 000

kr.

Under punkterna 2—4 i det följande har Kungl. Maj :t äskat anslag till

särskilda avlöningar vid försvarsstaben samt till omkostnader. Utskottet

har vid granskning av förslagen i dessa delar funnit sig böra tillstyrka de

äskade medelsanvisningarna. Utskottet gör hemställan härom under nämnda

punkter. De sammanlagda avlönings- och omkostnadsanslagen till försvarsstaben

skulle härigenom uppgå till 16 300 000 kr., vilket i förhållande till

löpande budgetår innebär en kostnadsökning av 2 663 000 kr.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. godkänna Kungl. Maj :ts förslag i vad avser de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 5 mars 1965 förordade riktlinjerna för försvarsstabens

organisation;

II. med bifall till motionerna I: 666 och II: 786 avslå Kungl.

Maj:ts förslag i vad avser de av departementschefen förordade

riktlinjerna för den regionala militärassistentorganisationen;
III.

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte uppdraga åt länsförvaltningsutredningen att skyndsamt

pröva frågan om den regionala militärassistentorganisationen;

IV. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder

som betingas av förslaget om försvarsstabens organisation;
V.

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i per
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 88 är 1965

sonalförteckningen för försvarsstaben, som föranleds av förslaget

om försvarsstabens organisation och av vad utskottet

anfört;

VI. fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, att

tillämpas t. v. fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................................

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ..............................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ..............................

4. Ersättningar till särskilt tillkallade sakkunniga

5. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och

biträdande försvarsattachéer:

a) Utlandstillägg, förslagsvis ............ 310 000

b) Representationsbidrag .................. 300 000

c) Särskilda förmåner i övrigt, förslagsvis

.......................................... 275 000

4 060 000

392 000

77 700

50 000

885 000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ................................................... 1 530 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................. 3 435 300

Summa kr. 10 430 000

VII. till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1965/66

på driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 10 430 000 kr.

2:o) Försvarsstaben: Särskilda avlöningar. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 (bilaga 6, punkt E2) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1965/66 beräkna ett förslagsanslag av 2 000 000 kr., har Kungl. Maj :t i

förberörda proposition nr 66 föreslagit riksdagen att till samma ändamål

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1

får utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag, innebärande en anslagshöjning

av 1 140 000 kr., hemställa,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Särskilda avlöningar

för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under fjärde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 kr.

3:o) Försvarsstaben: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 (bilaga 6, punkt E3) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 88 år 1965

7

proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1965/66

beräkna ett förslagsanslag av 1 650 000 kr., har Kungl. Maj :t i förberörda

proposition nr 66 föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 710 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1

får utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag, innebärande en anslagshöjning

av 389 000 kr., hemställa,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret

1965/66 på driftbudgeten under fjärde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1 710 000 kr.

4:o) Försvarsstaben: Särskilda omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 (bilaga 6, punkt E 4) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1965/66 beräkna ett förslagsanslag av 1 350 000 kr., har Kungl. Maj :t i

förberörda proposition nr 66 föreslagit riksdagen att till samma ändamål för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 460 000 kr.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 1

får utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag, innebärande en anslagshöjning

av 264 000 kr., hemställa,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Särskilda omkostnader

för budgetåret 1965/66 på driftbudgeten under fjärde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 460 000 kr.

Stockholm den 6 maj 1965

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,

herrar Einar Persson, Fritz Persson, Axel Andersson, Virgin, Rikard Svensson,

fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bengtson, Mårtensson, Edström,

Källqvist och Johan Olsson; samt

från andra kammaren: herrar Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström,

Blidfors, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Bergman, Nihlfors,

fröken Olsson, herrar Gustafsson i Uddevalla, Antonsson, Nelander, Mattsson,

Nordstrandh, Källstad och Petersson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Mai ris proposition angående medelsbehovet för försvarsstabens verksamhet under budgetåret 1965166 jämte i ämnet v a1 i texten