Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1965/66 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

1965-03-16 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1965/66 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten

för budgetåret 1965/66 inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde jämte i

ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

KAPITALBUDGETEN

l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen

nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 8, s. 206—210 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 4 januari 1965) lämnat en

sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens investeringar, avseende

postverkets, televerkets och statens järnvägars fonder samt luftfartsfonden

och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Statens vattenfallsverks

fond redovisas fr. o. m. budgetåret 1965/66 av handelsdepartementet.

I föregående års statsverksproposition beräknades medelsförbrukningen

på kommunikationsverkens investeringsanslag, bortsett från statens vattenfallsverk,

till ca 835 milj. kr. under budgetåret 1963*64. De sammanlagda

faktiska investeringsutgifterna har emellertid stannat vid ca 826 milj. kr.

och sålunda underskridit de beräknade utgifterna med ca 9 milj. kr. Anslagsbehållningarna

har ökat med 5,7 milj. kr.

För budgetåret 1964/65 förordades i fjolårets statsverksproposition ett

totalt rambelopp av 838,2 milj. kr. för här berörda fonder, exkl. vattenfallsverkets

fond, vilket jämfört med motsvarande belopp för det föregående

budgetåret innebar en ökning med 3,7 milj. kr. Genom senare beslut bär

investeringsramen ökats med sammanlagt 22 milj. kr., varigenom den totala

investeringsomslutningen skulle komma att uppgå till 860,2 milj. kr.

Ramökningen hänför sig till televerkets fond och avser dels 3 milj. kr. för

visst byggnadsprojekt i Farsta (prop. 1964: 120, SU 101, rskr 221), dels

ock 19 milj. kr. för att kompensera verket för bl. a. vissa kraftiga materialkostnadsstegringar.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 sand. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr !) år 1965

För budgetåret 1965/66 föreslår verksstyrelserna investeringar om sammanlagt

957,2 milj. kr., vilket i jämförelse med beräkningarna i statsverkspropositionen

år 1964 avseende innevarande budgetår innebär en ökning

med 119 milj. kr. och i förhållande till nu verkställda beräkningar för samma

budgetår en ökning med 97 milj. kr. Beträffande de olika verken föreslås

i förhållande till statsverkspropositionen år 1964 ökningar för postverket,

televerket, statens järnvägar, luftfartsverket och förrådsfonden med

resp. 0,7, 92,2, 5,0, 6,6 och 14,5 milj. kr. Jämfört med nu verkställda beräkningar

rörande medelsförbrukningen budgetåret 1964/65 innebär äskandet

för televerket en ökning med 70,2 milj. kr. I särskild framställning har telestyrelsen

dessutom hemställt om ett investeringsanslag på 150 milj. kr.

för förstärkning av televerkets fasta rörelsekapital.

Departementschefen har vid en avvägning utifrån olika synpunkter ansett

sig böra för ifrågavarande fonder räkna med en total medelsförbrukning

av 893,8 milj. kr. för nästa budgetår. Detta innebär en ökning med

55,6 milj. kr. jämfört med totalbeloppet för innevarande budgetår i 1964

års statsverksproposition och med 33,6 milj. kr. om jämförelse sker med

de hösten 1964 gjorda beräkningarna. I förhållande till samma beräkningar

innebär departementschefens förslag för postverkets, televerkets, luftfartsverkets

och förrådsfondens investeringar höjningar med resp. 0,3, 31,1,

0,7 och 1,5 milj. kr., medan medelsförbrukningen för statens järnvägar beräknas

bli oförändrad. Den av telestyrelsen begärda förstärkningen av televerkets

rörelsemedel föreslås ske på så sätt att maximibeloppet för den

till verkets förfogande stående rörliga krediten hos riksgäldskontoret ökas

till 200 milj. kr., d. v. s. med 145 milj. kr.

Den för budgetåret 1965/66 förordade investeringsverksamheten framgår

av följande tabell. Som jämförelse har i tabellen upptagits siffrorna för den

hösten 1964 beräknade medelsförbrukningen under budgetåret 1964/65.

1964/65 1965/66

Enl. prop.

Verkens

Förordat

1964:1 m.m.

förslag

av dep:t

miljoner kronor

Postverket............................

.................... 12,7

13,4

13,0

Televerket, exkl. rundradio.............

.................... 443,9

515,1

476,0

Televerket, rundradio..................

.................... 26,6

25,6

25,6

Statens järnvägar.....................

.................... 320,0

325,0

320,0

Luftfartsverket........................

.................... 7,0

13,6

7,7

Förrådsfonden........................

.................... 50,0

64,5

51,5

Summa 860,2

957,2

893,8

I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av den faktiska

och beräknade investeringsomfattningen under de i det föregående

berörda budgetåren. Därur framgår även beräkningen av de för investeringarnas

genomförande erforderliga anslagsbeloppen. Siffrorna anger milj. kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr .9 år 1965

3

Inves-

te-

rings-

ut-

gifter

Av verken

planerade

investerings- utgifter

Av departe- mentschefen

beräknade

investe- ringsutgifter

Reser-

vatio-

ner

den

30/6

Anslag

För-

slag

Beräk- nade

reser- vatio- ner d.

30/6

1963/64

1964/65

1965/66

1964/65

1965/66

1964

1964/65

1965/66

1965

Postverket........

12,2

13,5

13,4

12,7

13,0

1,2

13,0

13,0

1,5

Televerket, exkl.

rundradio.......

378,1

413,6

515,1

443,9

476,0

40,1

424,0

504,0

20,2

Televerket, rundra-

dio.............

33,4

28,5

25,6

26,6

25,6

3,5

26,0

25,0

2,9

Statens järnvägar . .

340,3

327,2

325,0

320,0

320,0

43,9

317,0

310,0

40,9

Luftfartsverket ....

9,5

10,1

13,6

7,0

7,7

3,6

4,0

7,9

0,6

Förrådsfonden.....

52,3

60,5

64,5

50,0

51,5

6,5

49,0

51,5

5,5

Summa

825,8

853,4

957,2

860,2

893,8

98,8

833,0

911,4

71,6

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lundberg

(1:439) och den andra inom andra kammaren av herrar Magnusson

i Borås och Nordgren (II: 542), i vilka hemställts att riksdagen måtte

a) till Posthus m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett in
vesteringsanslag

av 11 800 000 kr.

b) för budgetåret 1965/66 under televerkets fond anvisa

följande investeringsanslag, nämligen

1. Teleanläggningar m. m........................... 458 100 000 kr.

2. Rundradioanläggningar 22 700 000 kr.

c) till Järnvägar m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett

investeringsanslag av ................................ 281 800 000 kr.

d) till Flygplatser m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett

investeringsanslag av ................................ 7 100 000 kr.

samt

e) till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett investeringsanslag av.............................. 46 800 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionen II: 542.

Utskottet. I den av 1964 års riksdag ursprungligen godkända investeringsplanen

för kommunikationsverken beräknades den totala medelsförbrukningen

— exklusive vattenfallsverkets fond — under innevarande budgetår

uppgå till ett belopp av 838,2 milj. kr. Genom beslut av riksdagen under

våren 1964 böjdes rambeloppet för televerkets fond med 3 milj. kr. avseende

visst byggnadsprojekt i Farsta, varjämte genom beslut av Kungl. Maj :t i december

samma år en ytterligare höjning med 19 milj. kr. medgavs för åt!

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

kompensera verket för vissa materialkostnadsstegringar. De totala investeringsutgifterna

för berörda fonder under innevarande budgetår skulle därmed

komma att uppgå till 860,2 milj. kr.

Kungl. Maj :ts förenämnda beslut har icke givit utskottet anledning till

erinran eller särskilt uttalande. Med hänsyn till befintliga medelsreservationer

erfordras ej heller från riksdagens sida någon särskild anslagsanvisning

för den sålunda förutsatta medelsförbrukningen.

I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har verksstyrelserna

räknat med en sammanlagd medelsförbrukning av 957,2 milj. kr. Departementschefen

har emellertid vid en avvägning utifrån olika synpunkter ansett

medelsförbrukningen böra begränsas till ett belopp av 893,8 milj. kr.,

vilket dock innebär en ökning med 55,6 milj. kr. i förhållande till beräkningarna

i 1964 års statsverksproposition av medelsförbrukningen för motsvarande

ändamål under innevarande budgetår och med 33,6 milj. kr. om

jämförelse sker med de hösten 1964 gjorda beräkningarna. Postverkets,

televerkets, luftfartsverkets och förrådsfondens investeringar ökar i förhållande

till sistnämnda beräkningar med respektive 0,3, 31,1, 0,7 och 1,5 milj.

kr., medan för statens järnvägars del medelsförbrukningen blir oförändrad.

En av telestyrelsen begärd förstärkning av verkets rörelsemedel föreslås vidare

ske på sådant sätt, att maximibeloppet för den till verkets förfogande

stående rörliga krediten hos riksgäldskontoret ökas till 200 milj. kr. från

f. n. 55 milj. kr.

Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen

i propositionens inledande översikt lämnat en sammanfattande redogörelse

för investeringsbehoven inom de skilda verken samt i korthet herört inriktningen

av investeringarna för nästa budgetår. Vad departementschefen därvid

anfört har i förevarande sammanhang icke givit utskottet anledning till

särskilt uttalande. Till investeringsverksamhetens omslutning för de skilda

verken under nästa budgetår samt de anslag som erfordras för dennas genomförande

återkommer utskottet under respektive punkter i det följande.

I samband därmed kommer utskottet även att redovisa sitt ställningstagande

till vissa motionsledes väckta frågor.

Vidkommande de i motionerna 1: 439 och II: 542 framställda yrkandena

får utskottet anföra följande.

Såsom av motionärerna framhållits och jämväl av den i det föregående

lämnade redogörelsen framgår har anslagen för nästa budgetår under här

ifrågavarande fonder beräknats så, att de jämte förutsedda behållningar

vid budgetårets ingång skall motsvara medelsförbrukningen och därutöver

ge en marginal om ca 10 procent för att möjliggöra höjda investeringsramar

om så skulle befinnas påkallat av konjunkturmässiga eller eljest särskilda

skäl.

En sådan marginal finner emellertid motionärerna, under hänvisning

till vissa i statsverkspropositionen gjorda uttalanden om den ekonomiska

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

5

utvecklingen i landet, obehövlig och hemställer därför om en minskning

med 10 procent av den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen.

I anledning härav vill utskottet erinra om att den nu genomförda anslagsredovisningen

— innebärande främst att de olika investeringsanslagen under

varje kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett kollektivanslag —

i princip beslutades redan vid 1962 års riksdag och tillämpats fr. o. in. budgetåret

1963/64. På respektive kollektivanslag skulle enligt förenämnda beslut

en viss marginal utöver ramen finnas tillgänglig just för att möjliggöra

en av konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av

medelsförbrukningen under löpande budgetår. Utskottet, som vid sin tidigare

behandling av dessa frågor funnit den föreslagna omläggningen innebära

avsevärda fördelar ur anslagstekniska synpunkter samt vara väl ägnad

att tjäna det därmed angivna syftet, nämligen att för de affärsdrivande

verkens och förrådsfondens del skapa ökad frihet i investeringshänseende

inom de ramar som av Kungl. Maj :t fastställes, kan för sin del icke

finna skäl föreligga att nu frångå denna uppfattning. Utskottet avstyrker

följaktligen motionerna i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å motionerna 1: 439 och

II: 542, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört.

Statens affärsverksfonder

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (s. 211—217) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1965/66 under postverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet

angivet investeringsanslag av 13 000 000 kr.

I skrivelser den 27 augusti och den 22 oktober 1964 har poststyrelsen

framlagt sina petita för budgetåret 1965/66. För en redovisning av innehållet

i styrelsens framställningar får utskottet hänvisa till propositionen (s.

211—216).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över bl. a.

poststyrelsens, telestyrelsens, järnvägsstyrelsens och luftfartsstyrelsens

framställningar om investeringsanslag (s. 216).

Departementschefen hänvisar till att han enligt investeringsplanen för

kommunikationsverken tillstyrkt en medelsförbrukning nästa budgetår av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

13,0 milj. kr. Beträffande den ungefärliga fördelningen av beloppet på de

olika utgiftsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 217 i propositionen

intagen tabell.

Departementschefens förslag innebär, att under nästa budgetår två angelägna

byggnadsobjekt kan igångsättas, nämligen en tillbyggnad av centralposthuset

i Malmö samt uppförande av en ny sorterings- och postkontorsbyggnad

i Ånge. I övrigt möjliggör förslaget bl. a. en utökad ersättningsoch

nyanskaffning av bilmateriel åt postverket och en fortsatt planenlig

anskaffning av bussar, förberedda för högertrafik.

Slutligen förordar departementschefen, att poststyrelsen lämnas bemyndigande

att lägga ut beställningar på bussar för sammanlagt 3,0 milj. kr.

med sikte på leverans under budgetåret 1966/67.

Utskottet. I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har poststyrelsen

räknat med en medelsförbrukning för verkets investeringar om 13,4

milj. kr. Departementschefen har emellertid ansett förbrukningen böra begränsas

till 13,0 milj. kr., vilket med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel

samt under de av departementschefen i övrigt angivna förutsättningarna

kräver en medel sanvisning av likaledes 13,0 milj. kr. Minskningen

av medelsramen med 0,4 milj. kr. i förhållande till styrelsens förslag

hänför sig till objektgruppen Posthus och är föranledd av att kostnaderna

för vissa byggnadsobj ekt efter genomfört anbudsförfarande nu kan

bedömas bli lägre än vad styrelsen tidigare räknat med.

Den sålunda föreslagna medelsförbrukningen möjliggör påbörjande av

två angelägna byggnadsföretag, nämligen tillbyggnad av centralposthuset i

Malmö samt uppförande av en ny sorterings- och postkontorsbyggnad i Ånge.

Vidare kan ersättnings- och nyanskaffningen av bilmateriel åt postverket

ökas och den planenliga anskaffningen av bussar, förberedda för högertrafik,

fortsätta.

Utskottet tillstyrker för sin del Kungl. Maj :ts förevarande förslag beträffande

ramen för medelsförbrukningen under nästa budgetår och har ej heller

funnit anledning till erinran mot den förordade fördelningen på de olika

utgiftsändamålen eller beräkningen av erforderliga anslagsmedel. Vidare

tillstyrker utskottet att poststyrelsen bemyndigas ikläda sig betalningsansvar

intill ett belopp av 3,0 milj. kr. för leveranser av högertrafikbussar under

budgetåret 1966/67.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Posthus in. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 13 000 000 kr.;

II. medgiva att poststyrelsen lämnas i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 4 januari 1965 angivet

beställningsbemyndigande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963 7

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 218—258) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1965/66 under televerkets fond anvisa i statsrådsprotokollet

angivna investeringsanslag av tillhopa 529 000 000 kr.

I skrivelser den 31 augusti och den 29 oktober 1964 har telestyrelsen hemställt

om investeringsanslag till teleanläggningar m. m. för budgetåret

1965/66.

I skrivelser den 24 augusti och den 9 oktober 1964 har luf tf artsstyrelsen

äskat anslag för budgetåret 1965/66 till radioanläggningar för luftfarten.

I skrivelse den 31 augusti 1964 har telestyrelsen äskat investeringsanslag

till rundradioanläggningar för budgetåret 1965/66.

I skrivelse den 28 augusti 1964 har telestyrelsen hemställt om anslag för

ökning av televerkets fasta rörelsekapital samt om höjning av maximibeloppet

för den till verkets förfogande stående rörliga krediten.

Slutligen har Sveriges Radio i skrivelse den 27 augusti 1964 länmat redogörelser

för ljudradions och televisionens medelsbehov under budgetåret

1965/66 i vad avser programproduktionen.

Beträffande det närmare innehållet i förenämnda skrivelser får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 218—250).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande, som redovisats under

postverkets fond och som bl. a. avser den med anslagen till teleanläggningar

och rundradioanläggningar finansierade investeringsverksamheten (s. 216

i propositionen).

1963 års luftfartsutredning har avgivit utlåtande beträffande radioanläggningar

för luftfarten.

1960 års radioutredning har avgivit utlåtande rörande anslagsäskandena

för televisionsrörelsen.

Slutligen har riksrevisionsverket och fullmäktige i riksgäldskontoret avgivit

utlåtanden över telestyrelsens framställning angående tillskott av rörelsemedel.

Beträffande det närmare innehållet i förenämnda utlåtanden får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 251 och 252).

Departementschefen anför inledningsvis i fråga om televerkets investeringar

att telestyrelsen för nästa budgetår föreslagit en medelsförbrukning

av 515,1 milj. kr., exkl. rundradioanläggningar. Styrelsen har dock angivit,

att detta belopp kan minskas till 507,1 milj. kr. under förutsättning att

en viss närmare angiven höjning av investeringsramen för innevarande

budgetår kommer till stånd. För investeringar i rundradioanläggningar föreslår

styrelsen 25,6 milj. kr.

I anslutning till de sålunda gjorda äskandena erinrar departementschefen

om de successivt ökade medel, som under de senaste budgetåren ställts till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

televerkets förfogande för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av telekommunikationerna

och en allmän förstärkning av verkets resurser. Insatserna

har betingats av abonnent- och trafikutvecklingen, vilken varit så kraftig

att ko- och belastningsproblem uppkommit. Givetvis är det angeläget att

söka komma till rätta med dessa. Alltför långa leveranstider på nya abonnemang

bör undvikas, väntetiden vid expediering av manuella rikssamtal

hållas nere och en tillfredsställande framkomlighet säkras vid automatisk

koppling av rikssamtal.

Det framstår som angeläget att fortsatta ansträngningar göres nästa budgetår

för att komma till rätta med problemen och ytterligare nedbringa kön

av väntande abonnenter. Departementschefen är därför beredd att för 1965/66

förorda en investeringsram om 476 milj. kr., exkl. rundradioanläggningar.

Detta innebär en höjning med 53 milj. kr. i förhållande till den ursprungligen

medgivna medelsförbrukningen för innevarande budgetår och med 32

milj. kr. i jämförelse med den nu beräknade förbrukningen för samma budgetår.

För rundradioanläggningar beräknas en medelsförbrukning av sammanlagt

25,6 milj. kr. för nästa budgetår. De totala utgifterna för televerkets

investeringar under 1965/66 skulle alltså vid bifall till departementschefens

förslag uppgå till 501,6 milj. kr.

Den ungefärliga fördelningen av televerkets investeringar under nästa

budgetår på olika objekt framgår av en i propositionen intagen tablå (s. 253).

Departementschefen framhåller att de reduceringar som gjorts i förhållande

till telestyrelsens förslag närmast skett med hänsyn till sådana projekt,

där en senareläggning icke kan antagas i någon väsentlig grad återverka

på televerkets möjligheter att fullfölja de angivna intentionerna i fråga om

investeringsverksamheten för nästa budgetår.

Bland de nya objekt, som ingår i telestyrelsens investeringsplan och som

bör kunna påbörjas under nästa budgetår, nämner departementschefen nya

telestationsbyggnader i bl. a. Härnösand, Karlskoga, Kiruna, Kungsbacka,

Malmö (Sparven), Roslags-Näsby och Överkalix. Vidare bör ett nytt distributionsförråd

i Uddevalla kunna igångsättas.

Nya projekt under posten telefon- och telegrafanläggningar utgör en

radiolänklinje Sundsvall—Härnösand samt koaxialkahelanläggningar Gudhem—Mariestad,

Kristianstad—Karlskrona, Norrköping—Linköping och

Östersund—Järpen. Automatiseringen av telefonstationerna fortsätter, och

närmast i tur står nu bl. a. stationerna i Boxholm, Hammarstrand, Strömstad,

Sveg, Torsås, Torup, Vilhelmina och Årjäng.

Investeringarna i radioanläggningar för kommersiell trafik avser fortsatta

moderniserings- och upprustningsarbeten.

I fråga om radioanläggningar för luftfarten beräknar departementschefen

en medelsförbrukning, som överensstämmer med av luftfartsstyrelsen och

telestyrelsen framlagda förslag. Därmed möjliggöres bl. a. anskaffning av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

9

två nya utrustningar för instrumentlandningssystera (ILS) under nästa budgetår.

I övrigt avser den angivna medelsförbrukningen fortsatt planenlig upprustning

och komplettering av radaranläggningar, fyrar och andra för flygsäkerhet

och trafikregularitet betydelsefulla hjälpmedel.

Departementschefen förordar, att under anslagen till teleanläggningar

m. in. och rundradioanläggningar upptages 504 milj. kr. resp. 25 milj. kr.

Departementschefen övergår härefter till att behandla de frågor, som rör

ljudradio- och televisionsverksamheten.

I fråga om ljudradion har enligt det föregående beräknats 6,8 milj. kr.

för investeringar i sändaranläggningar. I programmet ingår fortsatt utbyggnad

av FM-nätet genom uppförande av två större stationer med full räckvidd,

nämligen Finnveden och Trollhättan. Vidare kommer som ett led i

den av 1964 års riksdag beslutade utbyggnaden av ett tredje sändarnät för

ljudradion närmare ett tjugotal redan befintliga FM-stationer alt utrustas

med sändare för det tillkommande program 3.

För investeringar i radiohuset i Stockholm beräknas en medelsförbrukning

av 4,9 milj. kr. för nästa budgetår.

Departementschefen framhåller att medelsbehovet för såväl ljudradions

som televisionens programproduktion bör bedömas med hänsyn till det förhållandet,

att 1960 års radioutredning i början av detta år väntas avge sitt

huvudbetänkande. I detta kommer att behandlas olika för den fortsatta

rundradioverksamheten centrala problemställningar. I avvaktan på ställningstagandena

till utredningens förslag bör återhållsamhet iakttagas i fråga

om ytterligare utbyggnad av programproduktionen. I stället bör de medel,

som ställs till förfogande, disponeras för stabilisering och konsolidering

av nuvarande verksamhet.

I fråga om Sveriges Radios drifts- och programkostnader för ljudradions

allmänna programverksamhet beräknar departementschefen för nästa budgetår

71,1 milj. kr., vilket jämfört med nu aktuella beräkningar för innevarande

budgetår innebär en ökning med 3,8 milj. kr. För televerkets driftskostnader

i anslutning till ljudradion upptas slutligen 24,0 milj. kr.

De totala utgifterna för ljudradions allmänna programverksamhet skulle

enligt de av departementschefen gjorda beräkningarna komma att för nästa

budgetår uppgå till (6,8 + 4,9 + 71,1 + 24,0) 106,8 milj. kr. Licensinkomsterna

— inkl. ränteintäkter på av televerket såsom rörelsemedel disponerade

ljudradiolicensmedel — beräknar departementschefen till 105,3 milj.

kr. Ljudradiorörelsen skulle således uppvisa ett underskott av 1,5 milj. kr.

Detta underskott torde få bestridas av hos televerket balanserade överskottsmedel

från ljudradion. Det ackumulerade överskottet skulle härmed nedgå

till 3,0 milj. kr. vid utgången av budgetåret 1965/66.

I fråga om televisionen har i det föregående tillstyrkts 18,8 milj. kr. för

investeringar i sändaranläggningar och programförbindelser. Detta belopp

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

möjliggör bl. a. uppförande av en större sändarstation i Finnveden samt ett

tjugotal slavstationer. För att distributionsnätets utbyggnad skall kunna

planenligt fullföljas förordar departementschefen vidare dels att åt telestyrelsen

redan givna beställningsbemyndiganden för budgetåren 1966/67—

1968/69 med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar uppräknas med sammanlagt

1,5 milj. kr. eller till resp. 14,7, 8,4 och 8,4 milj. kr., dels att nytt

beställningsbemyndigande lämnas telestyrelsen för budgetåret 1969/70 om

6,5 milj. kr.

För investeringar i televisionshuset i Stockholm beräknar departementschefen

en medelsförbrukning av 13,5 milj. kr. för nästa budgetår.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående och till vad 1960 års

radioutredning framhållit i yttrande över Sveriges Radios äskanden i fråga

om televisionsrörelsen bör enligt departementschefen — i avvaktan på statsmakternas

ställningstagande till radioutredningens betänkande — någon

ytterligare expansion av sändningstiden icke nu ifrågakomina. I stället bör

Sveriges Radio koncentrera sina resurser på en konsolidering av verksamheten

och på åtgärder för en höjning av programkvaliteten. Med sikte härpå

beräknar departementschefen för Sveriges Radios drifts- och programkostnader

i fråga om televisionens allmänna programverksamhet under nästa

budgetår ett belopp av 107,9 milj. kr., vilket jämfört med nu aktuella beräkningar

för innevarande budgetår och med hänsyn tagen till viss engångsanvisning

detta budgetår innebär en ökning med 9,5 milj. kr.

För televerkets driftskostnader i anslutning till televisionen upptas i enlighet

med telestyrelsens förslag 26,0 milj. kr.

De av departementschefen beräknade totala utgifterna för televisionens

allmänna programverksamhet under budgetåret 1965/66 uppgår följaktligen

till (18,8 + 13,5 + 107,9 + 26,0) 166,2 milj. kr. Då licensintäkterna för

nästa budgetår — inkl. ränteinkomster på av televerket såsom rörelsemedel

disponerade televisionsradiolicensmedel -— kan beräknas uppgå till ca 221,5

milj. kr., skulle överskottet på rörelsen utgöra 55,3 milj. kr. Det ackumulerade

överskottet skulle härmed vid utgången av budgetåret 1965/66 uppgå till

ca 245 milj. kr. I anslutning härtill framhåller departementschefen, att dessa

medel kommer att erfordras vid en framtida utbyggnad av ett andra program

i televisionen.

Skolprogramverksamheten och programverksamheten gentemot utlandet

skall i fortsättningen finansieras med allmänna skattemedel anvisade över

riksstaten under sjätte huvudtiteln. I fråga om skolprogramverksamheten

fortsätter utbyggnaden i enlighet med den av 1960 års radioutredning framlagda,

i 1964 års statsverksproposition redovisade utvecklingsplanen. Medelsbehovet

för skolprogramverksamheten under 1965/66 ökar med 5,77 milj.

kr. till 13,47 milj. kr. — Beträffande utlandsverksamheten beräknas en ökning

med 0,87 milj. kr. till 5,97 milj. kr. Med hänsyn tagen även till kostnaderna

för de fria ljudradiolicenserna åt blinda skulle den erforderliga me
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

11

delsanvisningen under ifrågavarande anslag därmed uppgå till (13,47 + 5,97

+ 0,06) 19,5 milj. kr. Departementschefen har gjort hemställan härom under

anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet på driftbudgeten.

Slutligen har telestyrelsen i särskild skrivelse hemställt om ökade rörelsemedel

för televerket, dels genom ett tillskott till verkets fasta rörelsekapital

med 150 milj. kr., dels genom en höjning av maximibeloppet för den till

verkets förfogande ställda rörliga krediten i riksgäldskontoret med 45 milj.

kr. till 100 milj. kr. Bakgrunden till framställningen är, att de rörelsemedel

som f. n. står till förfogande i form av fast rörelsekapital samt hos televerket

innestående ljudradio- och televisionsradiolicensmedel icke på långt

när förslår till att täcka behovet. Sedan flera år har därjämte telerörelsens

överskott i växande utsträckning måst tillgripas, vilket inneburit en motsvarande

eftersläpning i fråga om inleveranser av dessa till riksgäldskontoret.

För egen del har departementschefen funnit styrkt, att televerket är i behov

av en kraftig förstärkning av sina rörelsemedel. Detta utesluter enligt

departementschefen dock inte uppfattningen, att de tillgångar vilka finansieras

med sådana medel — förråd, fordringar, leverantörsförskott etc. -—

kommit att växa i en omfattning, som icke enbart kan motiveras med televerkets

allmänna investerings- och rörelseutveckling. Med hänsyn till den

räntekostnad, som sålunda ianspråktagna rörelsemedel representerar, är det

givetvis angeläget, att ifrågavarande tillgångar hålles på en så låg nivå som

möjligt med hänsyn till driften. Departementschefen förutsätter också, att

telestyrelsen vidtar åtgärder som framdeles möjliggör ett fortlöpande effektivt

uppföljande av rörelsemedelsläget.

Angelägenheten av att räntekostnadsfaktorn blir tillräckligt beaktad vid

den fortsatta dispositionen av de tillgångar, som finansieras med rörelsemedel,

motiverar enligt departementschefens mening, att televerket erhåller

det erforderliga tillskott härav genom en utvidgning av ramen för den till

dess förfogande stående rörliga krediten i riksgäldskontoret. Departementschefen

tillstyrker att maximibeloppet för verkets rörliga kredit ökas med

145 milj. kr. till 200 milj. kr. Därvid bör hittills inom verket ackumulerade

överskottsmedel ävensom framdeles uppkommande sådana i sin helhet inlevereras

till statsverket.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Erik Filip Petersson (I: 33) och den andra inom andra kammaren

av herrar Hamrin i Jönköping och Nelandcr (II: 34), i vilka föreslagits att

riksdagen måtte besluta, att ålderspensionär och förtidspensionär befrias

från inträdesavgift vid installation av egen telefon;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Olsson och herr Svanström (I: 187) och den andra inom andra kammaren

av herr Johansson i Växjö in. fl. (11:250), i vilka yrkats att riksda
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

gen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att frågan rörande en ungdomens

radio-TV-avdelning förslagsvis benämnd »Sveriges ungdomsradioTV»,

skyndsamt måtte prövas, varvid kontakt bör tagas med ungdomsorganisationer

och övriga berörda sammanslutningar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hilding m. fl., (I: 436) och den andra inom andra kammaren av herr

Löfgren m. fl. (II: 540), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att

i enlighet med av telestyrelsen gjord framställning 13 § i radiolicenskungörelsen

erhåller viss ändrad lydelse att gälla fr. o. m. den 1 juli 1965;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Strandberg och Sveningsson (I: 444) och den andra inom andra

kammaren av herrar Bengtson i Solna och Petersson (II: 527), i vilka hemställts

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära sådan ändring

i författningen om radiolicenser, att särskild licens icke erfordras efter den

1 juli 1965 för innehav av bilradioapparat;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sundin (1:446) och den andra inom andra kammaren av herrar

Gustafsson i Kårby och Gustafsson i Stenkyrka (II: 532), i vilka föreslagits

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att till ljudradions

respektive televisionens allmänna programverksamhet för budgetåret

1965/66 må anvisas 72,6 respektive 112,0 milj. kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sveningsson (1:450) och den andra inom andra kammaren av herr

Lothigius (11:539), i vilka hemställts att riksdagen måtte för budgetåret

1965/66 under televerkets fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Teleanläggningar m. m. 451 000 000 kr., 2. Rundradioanläggningar

25 000 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Virgin m. fl. (1:325) och den andra inom andra kammaren av herr

Heckscher m. fl. (II: 386), i vilka såvitt nu är i fråga hemställts att riksdagen

måtte

1) uttala, att löpande avtal mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio AB

icke måtte förnyas i vad avser monopol för Sveriges Radio att bedriva radiooch

televisionssändningar efter löpande avtalstids utgång;

2) med avslag å Kungl. Maj :ts förslag om ett anslag till Ersättning för

viss rundradioverksamhet för budgetåret 1965/66 om 19 500 000 kr., anslå

60 000 kr. för televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser åt blinda ävensom

uttala, att skolradioverksamheten samt den del av programverksamheten

gentemot utlandet, som ej täckes av särskilt anslag under tredje huvudtiteln,

skall täckas av licensmedel; samt

3) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl.

Maj :t måtte i övrigt beakta vad i motionerna anförts i synnerhet den del

som avser behov av ökad offentlig insyn i Sveriges Radios verksamhet;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

13

dels en inom andra kammaren av fröken Wetterström väckt motion

(11:547), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

framhålla önskvärdheten av en ökning av antalet sändningstimmar av TVprogram

i repris till i genomsnitt 12 timmar per vecka;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Yngve Nilsson m. fl. (I: 440) och den andra inom andra kammaren

av herr Nilsson i Bästekille m. fl. (II: 543), i vilka hemställts att riksdagen

måtte för anskaffning av tre nya utrustningar för instrumentlandningssystem

(ILS) vid flygplatserna i Kristianstad, Hultsfred och Skellefteå för

budgetåret 1965/66 under sjätte huvudtiteln Kapitalbudgeten: Televerkets

fond: Rundradioanläggningar — utöver av Kungl. Maj :t begärt anslag —

bevilja ett ytterligare investeringsanslag å 2 550 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna 11:34, 11:250, 11:540, 1:444, 11:532,

II: 539, II: 386,II:547 och I: 440.

Utskottet. För televerkets investeringar — exklusive rundradioanläggningar

— har departementschefen för nästa budgetår beräknat en medelsförbrukning

av 476 milj. kr., innebärande en höjning med 53 milj. kr. i

förhållande till den ursprungligen medgivna medelsförbrukningen för innevarande

budgetår och med 32 milj. kr. i jämförelse med den nu beräknade

och av utskottet under punkten 1 i det föregående godkända medelsramen

för sistnämnda budgetår. Höjningen motiveras främst med angelägenheten

av att köbildningen på telefonområdet i görligaste mån elimineras och att

även i övrigt en tillfredsställande servicestandard uppehälles. Departementschefen

framhåller i anslutning härtill att de reduceringar som gjorts i förhållande

till telestyrelsens förslag närmast skett med hänsyn till sådana

projekt, där en senareläggning inte kan antagas i någon väsentlig grad återverka

på televerkets möjligheter att fullfölja de angivna intentionerna i

fråga om investeringsverksamheten för nästa budgetår. Vidare oinnämnes

att av styrelsen begärda medel för det nya administrationskomplexet i

Farsta icke nu äskats enär frågan härom framdeles -— då kostnadsberäknade

huvudhandlingar utarbetats — kommer att i särskild ordning underställas

riksdagens prövning. Jämväl en ny utbyggnadsetapp vid televerkstaden

i Nynäshamn anses böra anstå i avvaktan på ytterligare utredning.

Den av departementschefen godkända investeringsplanen avser i fråga

om husbyggnader bl. a. påbörjande av nya telestationsbyggnader i Härnösand,

Karlskoga, Kiruna, Kungsbacka, Malmö, Roslags-Näsby och Överkalix

samt ett nytt distributionsförråd i Uddevalla. Under posten telefon- och telegrafanläggningar

ingår som nya projekt en radiolänklinje och fyra koaxialkabelanläggningar

samt automatisering av ett antal telestationer. Investeringarna

i radioanläggningar för kommersiell trafik avser fortsatta moderniserings-

och upprustningsarbeten. Den förordade medelsanvisningen till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

radioanläggningar för luftfarten slutligen möjliggör bl. a. anskaffning av

två nya utrustningar för instrumentlandningssystem (ILS) under nästa

budgetår.

Utskottet finner i likhet med departementschefen en höjning av televerkets

investeringsram angelägen och kan följaktligen inte biträda de i

motionerna 1:450 och 11:539 framförda yrkandena om eu sänkning av

ramen till 423 milj. kr., samt en till 451 milj. kr. begränsad anslagstilldelning

— allt exklusive rundradioanläggningar. Nämnda motioner avstyrkes

sålunda.

I de båda likalydande motionerna I: 33 och II: 34 har hemställts att riksdagen

måtte besluta att ålderspensionär och förtidspensionär befrias från

inträdesavgift vid installation av egen telefon. Utskottet vill i anledning härav

erinra om att jämväl vid 1962 och 1963 års riksdagar motioner väckts om

en nedsättning av inträdesavgiften för telefon för ensamboende åldringar,

invalider och kroniskt sjuka — dock utan att föranleda någon riksdagens

åtgärd. Vid sin prövning av motionerna fann sig utskottet (SU 1962: 9, p 3

och SU 1963: 9, p 3) — även om motionernas syfte i och för sig framstode

som behjärtansvärt — böra avstyrka desamma. Utskottet hänvisade därvid

till riksdagens tidigare behandling av motioner av samma innebörd samt

erinrade om de olägenheter och det merarbete ur administrativa synpunkter

ett bifall till motionerna skulle medföra. Under hänvisning härtill och

då utskottet alltjämt är av samma uppfattning som tidigare avstvrkes även

de nu aktuella motionerna.

Vidkommande de i motionerna 1:440 och 11:543 framförda yrkandena

om en under televerkets fond med 2 550 000 kr. höjd medelstilldelning för

anskaffning av tre nya utrustningar för instrumentlandningssystem (ILS)

vid flygplatserna i Kristianstad, Hultsfred och Skellefteå får utskottet anföra

följande.

Såsom av det föregående framgått har departementschefen i fråga om

radioanläggningar för luftfarten räknat med en medelsförbrukning som

överensstämmer med de av luftfarts- och telestyrelserna framlagda förslagen

i ämnet, innebärande bl. a. anskaffning av nya ILS-anläggningar i

Halmstad och Örnsköldsvik under nästa budgetår. I övrigt avser den förutsatta

medelsförbrukningen fortsatt planenlig upprustning och komplettering

av radaranläggningar, fyrar och andra för flygsäkerhet och trafikregularitet

betydelsefulla hjälpmedel. Enligt vad utskottet erfarit har vidare

luftfartsstyrelsen nyligen beslutat att, inom ramen för de medel som

står till styrelsens förfogande under innevarande budgetår, vidtaga åtgärder

för omedelbara förbättringar av radioanläggningar för inflygning och landning

vid vissa inrikesflygplatser. Frågan om förbättring av landningshjälpmedlen

m. m. för bl. a. de av motionärerna angivna flygplatserna anses

emellertid av styrelsen icke i första hand vara en säkerhetsfråga utan en

fråga om regulariteten och därmed huvudsakligen av ekonomisk natur. Vid

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

15

prövning av sådana ärenden måste enligt styrelsen en avvägning ske mellan

å ena sidan kostnaderna för föreslagen förbättring och å andra sidan den

ökning av regulariteten, som i de aktuella fallen kan påräknas. Undersökningar

i hithörande frågor utföres kontinuerligt av luftfartsstyrelsen i samråd

med berörda flygföretag för planläggning av de åtgärder, som kan befinnas

påkallade. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 februari 1965 har

styrelsen vidare understrukit angelägenheten av att belysningsanläggningarna

på de militära flygplatser, som upplåtits för civil regelbunden trafik,

utbygges enligt de normer, som gäller för civila trafikflygplatser. Luftfartsstyrelsen

och flygvapnet undersöker gemensamt i vilken mån anpassning

härutinnan kan göras. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 19 februari 1965

slutligen har luftfartsstyrelsen framlagt vissa förslag i anledning av det

ökade behovet av trafikledartjänster.

I anslutning till det anförda må även nämnas att styrelsen genom

beslut av Kungl. Maj :t den 5 februari innevarande år meddelats uppdrag

att utreda det samlade behovet under den närmaste femårsperioden av investeringar

i anläggningar av särskild betydelse för trafiksäkerheten inom

den civila luftfarten med fördelning på respektive televerkets fond och

luftfartsfonden, att i anslutning härtill redovisa de beräknade drift- och

kapitalkostnaderna för ifrågavarande investeringar samt att till Kungl.

Maj :t redovisa resultatet av utredningen i samband med styrelsens anslagsframställning

för budgetåret 1966/67.

Utskottet finner det för sin del vara angeläget att de åtgärder som bedöms

vara erforderliga för flygsäkerhetens höjande utan tidsutdräkt genomföres.

Genom de vidtagna eller planerade förbättringarna i detta hänseende synes

emellertid motionärernas syften i väsentliga delar tillgodosedda. Med hänsyn

bl. a. härtill och med beaktande jämväl i övrigt av åberopade omständigheter

har utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka motionerna i fråga.

Beträffande ljudradioverksamheten beräknar departementschefen 6,8

milj. kr. för investeringar i sändaranläggningar, vilket bl. a. innebär fortsatt

utbyggnad av FM-nätet genom uppförande av två större stationer med full

räckvidd, nämligen Finnveden och Trollhättan. Dessutom kommer närmare

ett tjugotal redan befintliga FM-stationer att utrustas med sändare för program

3. För investeringar i radiohuset i Stockholm beräknas en medelsförbrukning

av 4,9 milj. kr. under nästa budgetår.

Sveriges Radios drift- och programkostnader för ljudradions allmänna

programverksamhet upptas med 71,1 milj. kr. mot av Sveriges Radio begärda

73,6 milj. kr. och televerkets driftkostnader i anslutning till ljudradion

med 24,0 milj. kr.

De totala utgifterna för verksamheten skulle sålunda uppgå till (6,8 +

4,9 + 71,1 + 24,0) 106,8 milj. kr., medan inkomsterna beräknas stanna vid

ett belopp om 105,3 milj. kr. Det underskott om 1,5 milj. kr., som härigenom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

uppstår, förutsättes skola bestridas av de hos televerket balanserade överskottsmedlen,

vilka härigenom beräknas nedgå till 3,0 milj. kr. vid utgången

av budgetåret 1965/66.

För televisionsverksamhetens del förordar departementschefen ett investeringsbelopp

om 18,8 milj. kr. Detta möjliggör bl. a. uppförande av en

större sändarstation i Finnveden samt ett tjugotal slavstationer och en

fortsatt utökning av radiolänknätet. Vidare föreslås för en fortsatt planenlig

utbyggnad av distributionsnätet viss uppräkning av telestyrelsen tidigare

lämnade beställningsbemyndiganden för budgetåren 1966/67—1968/69 samt

ett nytt beställningsbemyndigande för budgetåret 1969/70. För investeringar

i televisionshuset i Stockholm beräknas en medelsförbrukning av

13,5 milj. kr. och för programproduktionen m. m. 107,9 milj. kr. mot av

Sveriges Radio begärda 115,0 milj. kr. I anslutning härtill framhålles att

medelstilldelningen till programproduktionen ökat i snabb takt under de

senaste budgetåren och att en kraftig successiv ökning av sändningstiden

också ägt rum. I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till radioutredningens

aviserade betänkande anses någon ytterligare expansion av

sändningstiden nu icke böra ifrågakomma. Sveriges Radio föreslås i stället

böra koncentrera sina resurser på åtgärder för höjning av programkvaliteten.

Slutligen beräknas för televerkets driftkostnader i anslutning till televisionen

26,0 milj. kr.

Utgifterna för televisionsverksamheten i dess helhet skulle därmed uppgå

till (18,8 + 13,5 + 107,9 + 26,0) 166,2 milj. kr. Då inkomsterna av licensintäkterna

m. m. beräknas uppgå till ca 221,5 milj. kr. skulle överskottet

på rörelsen utgöra 55,3 milj. kr. och därmed det ackumulerade överskottet

vid utgången av budgetåret 1965/66 uppgå till ca 245 milj. kr.

Skolprogramverksamheten och programverksamheten gentemot utlandet

finansieras fr. o. m. innevarande budgetår med allmänna skattemedel anvisade

över riksstaten under sjätte huvudtiteln. Kostnaderna för dessa verksamhetsgrenar

jämte de fria ljudradiolicenserna åt blinda beräknas för budgetåret

1965/66 uppgå till (13,47 + 5,97 + 0,06) 19,5 milj. kr., vilket belopp

äskas å driftbudgeten under anslaget till Ersättning för viss rundradioverksamhet.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i de likalydande motionerna

1:446 och 11:532 yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

hemställa att till ljudradions respektive televisionens allmänna programverksamhet

för budgetåret 1965/66 må anvisas 72,6 respektive 112,0 milj.

kr.

Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sina yrkanden finner utskottet

i och för sig värt beaktande. Såsom i propositionen framhållits bör

emellertid medelsbehovet för såväl ljudradions som televisionens program
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

17

produktion bedömas med hänsyn till det förhållandet, att 1960 års radioutredning

inom kort väntas avge sitt huvudbetänkande, i vilket kommer att

behandlas olika för den fortsatta rundradioverksamheten centrala problem.

I likhet med departementschefen anser utskottet därför att — i avvaktan

på ställningstagandet till utredningens förslag — återhållsamhet bör iakttagas

i fråga om ytterligare utbyggnad av programproduktionen. I stället

synes de medel som ställs till förfogande böra disponeras för stabilisering

och konsolidering av nuvarande verksamhet. Utskottet har med hänsyn till

det anförda icke funnit sig berett biträda motionärernas yrkanden.

I motionerna I: 325 och II: 386 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att

riksdagen måtte uttala, att löpande avtal mellan Kungl. Maj :t och Sveriges

Radio AB icke måtte förnyas i vad avser monopol för Sveriges Radio att

bedriva radio- och televisionssändningar efter löpande avtalstids utgång.

Vidare har hemställts att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj :ts förslag

om ett anslag till Ersättning för viss rundradioverksamhet för budgetåret

1965/66 om 19 500 000 kr., anslå 60 000 kr. för televerkets kostnader för

fria ljudradiolicenser åt blinda ävensom uttala att skolradioverksamheten

samt den del av programverksamheten gentemot utlandet, som ej täckes av

särskilt anslag under tredje huvudtiteln, skall täckas av licensmedel. Slutligen

har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa att Kungl.

Maj :t måtte i övrigt beakta vad i motionerna anförts, i synnerhet den del

som avser behov av ökad offentlig insyn i Sveriges Radios verksamhet.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att det tidigare femåriga avtalet

mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio för närvarande löper provisoriskt

ett år i taget — i avvaktan på prövningen av radioutredningens

kommande förslag. Vid sådant förhållande synes någon särskild åtgärd i

frågan från riksdagens sida f. n. icke vara påkallad, varför utskottet avstyrker

motionerna i denna del.

Vad beträffar anslaget till Ersättning för viss rundradioverksamhet väll

utskottet framhålla att den nuvarande ordningen beträffande bl. a. skolradioverksamhet

och programverksamhet gentemot utlandet — innebärande

att dessa kostnader skall upptagas under förenämnda anslag i stället för att

som tidigare bestridas av licensmedel — beslutades så sent som vid fjolårets

riksdag och då i enlighet med tidigare uttalade önskemål från riksdagens sida.

Då utskottet nu liksom tidigare finner denna ordning riktig bör någon ändring

häri icke göras, i vart fall icke innan en prövning kan ske av förslagen

1 radioutredningens aviserade betänkande.

I avvaktan på dessa förslag har utskottet ansett en prövning av motionärernas

yrkanden i vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t rörande eu ökad

offentlig insyn i Sveriges Radios verksamhet m. m. böra anstå. Motionerna

Vvstyrkes följaktligen i nu berörda delar.

Ej heller har utskottet funnit sig — i avvaktan på ställningstagandet till

förenämnda utredningsförslag — böra tillstyrka de i motionerna I: 436 och

2 — Hiliang till riksdagens protokoll 1965. 6 sand. Nr 9

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

II: 540 framförda yrkandena om ändrade bestämmelser rörande licensavgifterna

för radio med extra högtalare.

Av samma skäl och oavsett inställningen i sakfrågan har utskottet funnit

sig böra avstyrka motionerna I: 444 och II: 527 om avskaffande av bilradiolicensen.

En sådan åtgärd skulle f. ö. medföra ett inkomstbortfall om ca 14

milj. kr. för nästa budgetår samt leda till att det ackumulerade överskottet

å ljudradiobudgeten per den 30 juni 1966 under i övrigt oförändrade betingelser

skulle förbytas i ett underskott om drygt 10 .milj. kr.

Vidkommande motionen II: 547 om ökad utsändning av televisionsprogram

i repris har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka densamma.

I motionerna I: 187 och 11:250 har yrkats att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa, att frågan rörande en ungdomens radio-TVavdelning,

förslagsvis benämnd »Sveriges ungdomsradio-TV», skyndsamt

måtte prövas, varvid kontakt anses böra tagas med ungdomsorganisationer

och övriga berörda sammanslutningar.

Motioner av samma innebörd väcktes vid 1963 och 1964 års riksdagar, i

anledning varav utskottet då erinrade om att 1960 års radioutredning hade

till uppgift att pröva de med rundradions programverksamhet samt fortsatta

utbyggnad och finansiering sammanhängande frågorna. Då med hänsyn

härtill utskottet ansåg sig kunna förutsätta att utredningen komme att

upptaga även de av motionärerna aktualiserade frågorna avstyrktes motionerna.

Av samma anledning och i avvaktan på utredningens förslag i dessa

delar avstyrkes jämväl de nu föreliggande motionerna.

Kungl. Maj :ts förslag i övrigt med avseende å såväl storleken av medelsförbrukningen

under televerkets fond som rundradioverksamhetens omfattning

och inriktning biträdes av utskottet, som vidare under punkterna 7 och

8 i det följande tillstyrker anvisande av medel till radio- och televisionshusen.

Till den under anslaget till Ersättning för viss rundradioverksamhet

för nästa budgetår erforderliga anslagsanvisningen återkommer utskottet

framdeles vid sin prövning av medelsbehovet på driftbudgeten.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 450 och II: 539 samt

I: 440 och II: 543, till Teleanläggningar m. m. för budgetåret

1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 504 000 000 kr.;

II. att riksdagen må

a) till Rundradioanläggningar m. m. för budgetåret 1965/

66 anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.;

b) medgiva att telestyrelsen lämnas de beställningsbemyndiganden

departementschefen i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 4 januari 1965 föreslagit;

c) uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för

beredande av ytterligare rörelsemedel åt televerket tillhan
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

19

dahålla detta en från 55 000 000 kr. till 200 000 000 kr. ökad

rörlig kredit;

III. att motionerna I: 33 och II: 34 icke må av riksdagen

bifallas;

IV. att motionerna 1:446 och 11:532 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

V. att motionerna 1: 325 och II: 386, såvitt de avser avtal

mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

VI. att motionerna I: 325 och II: 386, såvitt de avser sättet

för bestridande av televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser

åt blinda ävensom skolradioverksamheten samt

den del av programverksamheten gentemot utlandet, som

ej täckes av särskilt anslag under tredje huvudtiteln, icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd;

VII. att motionerna I: 325 och II: 386, såvitt de avser skrivelse

till Kungl. Maj :t rörande bl. a. ökad offentlig insyn

i Sveriges Radios verksamhet, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

VIII. att motionerna I: 436 och II: 540 icke må av riksdagen

bifallas;

IX. att motionerna 1:444 och 11:527 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

X. att motionen II: 547 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

XI. att motionerna I: 187 och 11:250 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 259—279)

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 under statens järnvägars

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 310 000 000

kr.

I skrivelse den 21 augusti 1964 och i anslutning därtill lämnad komplettering

har järnvägsstyrelsen framlagt sina anslagsäskanden för budgetåret

1965/66.

I propositionen anmäles även järnvägsstyrelsens skrivelse den 21 februari

196i angående överföring av medel inom värdeminskningskontot från

delkontot för pensionsförpliktelser till slopningskontot.

För en redovisning av innehållet i styrelsens skrivelser får utskottet hänvisa

till propositionen (s. 259—275).

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som redovisats under

postverkets fond (s. 216 i propositionen).

Affärsverksutredningen har avgivit utlåtande över järnvägsstyrelsens skrivelse

av den 21 februari 1964 (s. 275 i propositionen).

Departementschefen anför inledningsvis att järnvägsstyrelsen för budgetåret

1965/66 föreslagit en medelsförbrukning av 325 milj. kr. samt att

han, som framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken, ansett

sig böra tillstyrka en oförändrad investeringsram av 320 milj. kr. Departementschefen

har tidigare i samband med beräkningen av väganslagen (s. 43

i propositionen) redogjort för de åtgärder, som statens förhandlings- och

utredningsman funnit erforderliga för att nå en samordning av den kollektiva

lokaltrafiken inom storstockholmsområdet. Den preliminära överenskommelse

som under förhandlingsmannens medverkan träffats i frågan

har beaktats i förevarande sammanhang.

Investeringarnas ungefärliga fördelning under budgetåret 1965/66 på olika

objekt framgår av en i propositionen (s. 276) intagen tablå.

Investeringsprogrammet är inriktat på att stärka SJ :s konkurrenskraft

genom arbeten och anskaffningar, som ökar transporttjänsternas effektivitet

och standard. Företräde har därvid givits investeringar, som beräknas

möjliggöra minskning av driftkostnaderna. Departementschefen har inte

något att erinra mot de investeringsobjekt, som styrelsen tagit upp i programmet.

Dock anser han sig inte böra tillstyrka styrelsens hemställan om

att under objektsgruppen Inventarier m. m. bestrida anskaffning av godsbehållare

med investeringsmedel. Vad beträffar de olika investeringsobjekten

anför departementschefen i huvudsak följande.

I fråga om bangårdar avser styrelsen att bygga ut rangerbangården i

Malmö och bangårdarna i Trelleborg (etapp I) och Skövde.

I investeringsprogrammet har styrelsen tagit upp byggandet av en ny tunnel

för tredje och fjärde spår Stockholm—Solna. De två spåren i den befintliga

tunneln är den enda normalspårförbindelsen mellan Stockholm och

Uppsala samt vidare norrut. Kapaciteten har sedan länge varit hårt utnyttjad,

vilket emellanåt medfört allvarliga störningar för såväl den långväga

trafiken och lokaltrafiken till och från Stockholm G som norrgående godståg

från Tomteboda rangerbangård. Totalkostnaden för en ny tunnel har

beräknats till 6 milj. kr. Enligt departementschefens mening bör projektet

nu komma till utförande och påbörjas under nästa budgetår.

I samband med den pågående stadsplaneregleringen för Nedre Norrmalm

i Stockholm har på grundval av 1962 års cityplan aktualiserats rivning av

två SJ tillhöriga fastigheter, vilka inrymmer lokaler för en del av SJ :s

centralförvaltning. Såsom ersättning för lokalerna i de båda rivningsfastigheterna

har styrelsen föreslagit att en tillbyggnad bör ske av ilgodsbyggnaden

i Stockholm. Huvudhandlingar för projektet finnes upprättade och

tillbyggnaden har beräknats kosta 20 milj. kr. Byggnadsarbetena beräknas

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

21

kunna påbörjas under sista kvartalet 1965 och tillbyggnaden stå färdig för

inflyttning under år 1968. För egen del anser departementschefen en tillbyggnad

av ilgodsbyggnaden innebära en lämplig lösning på det lokalproblem,

som uppkommit, och tillstyrker därför förslaget. Departementschefen

förutsätter att styrelsen för att begränsa lokalbehovet och därmed

byggnadskostnaden noggrant följer centralförvaltningens personalutveckling

och tillvaratager alla möjligheter att minska dennas personalbehov efter

hand som rationaliseringarna fortgår och verksamheten koncentreras bl. a.

genom nedläggningar av trafiksvaga järnvägslinjer. För påbörjandet av tillbyggnaden

under nästa budgetår har departementschefen räknat med en

medelsförbrukning under året av 3 milj. kr.

Under innevarande budgetår har styrelsen startat arbetena med att bygga

om de norra och södra tågfärjelägena i Trelleborg. Den nya tågfärja, som

f. n. byggs för SJ:s trafik på Sassnitz, beräknas sättas i trafik under år

1966. I anslutning till den pågående ombyggnaden av färjelägena avser styrelsen

därför att under nästa budgetår påbörja uppförandet av de särskilda

tillfartsramper, från vilka bilar skall köras in i färjans övre lastplan. Byggnadskostnaden

för ramperna torde uppgå till ca 3 milj. kr., varav departementschefen

räknar med 1,5 milj. kr. för nästa budgetår.

Liksom under senare budgetår faller en icke obetydlig del av medelsförbrukningen

under nästa budgetår på kapacitetshöjande investeringar på

huvudlinjerna genom utbyte av lättare räler mot tyngre samt utbyggnad av

automatisk linjeblockering och fjärrblockering.

Beträffande rullande materiel fortsätter styrelsen den angelägna ersättningsanskaffning

av elektrolok, som anmäldes i 1964 års statsverksproposition.

Beställningen för nästa budgetår avses omfatta 40 lok. Vidare ingår

i investeringsprogrammet anskaffning av ytterligare personvagnmateriel

för trafiken till Köpenhamn och Oslo samt kafévagnar för främst expresstågen.

Upprustningen av godsvagnparken fortsätter likaså med beställning

av öppna vagnar och specialvagnar.

För biltrafiken beräknas bl. a. 270 bussar och ett mindre antal andra fordon

böra beställas.

Beträffande investeringar i det ersättningsberättigade nätet anför departementschefen

följande.

I den medelsförbrukning, som jag förordat, ingår investeringar i järnvägslinjer,

för vilkas driftunderskott ersättning utgår via riksstaten. Enligt

prop. 1964: 118, som behandlar frågan om ersättningen för innevarande budgetår,

skall investeringarna i det ersättningsberättigade nätet helt avskrivas.

I den mån för något budgetår investeringarna skulle överstiga det belopp

om högst 15 milj. kr., som för detta ändamål beräknats i ersättningen, skall

avskrivning i särskild ordning ske av det överskjutande beloppet. För innevarande

och nästa budgetår har styrelsen beräknat ifrågavarande investeringar

till 16,9 resp. 15,5 milj. kr. Vid mina överväganden bar jag funnit, att

vissa investeringsobjekt inte kan anses beröra det ersättningsberättigade

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

nätet. I den förordade investeringsramen räknar jag därför med att 12 milj.

kr. hänför sig till de ersättningsberättigade banorna. På samma sätt har jag

funnit att av investeringsramen för innevarande budgetår 15 milj. kr. kan

anses hänförliga till sistnämnda banor. Någon ytterligare avskrivning torde

därför inte bli erforderlig för någotdera budgetåret.

Vidare förordar departementschefen i likhet med affärsverksutredningen,

att styrelsen även för budgetåret 1965/66 får i SJ :s bokföring inom värdeminskningskontot

överföra högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser

till slopningskontot i den mån behov därav föreligger.

Utskottet. Den av järnvägsstyrelsen för nästa budgetår förordade medelsförbrukningen

om 325 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra

begränsas till 320 milj. kr., innebärande en i förhållande till innevarande

budgetår oförändrad medelsomslutning. Investeringarna anges främst syfta

till ett stärkande av SJ :s konkurrenskraft genom arbeten och anskaffningar,

som ökar transporttjänsternas effektivitet och standard samtidigt som

de minskar driftkostnaderna. Departementschefen har i huvudsak inte haft

något att erinra mot de föreslagna investeringsobjekten — dock att av SJ

beräknade medel om 1,5 milj. kr. för anskaffning av godsbehållare icke

ansetts böra bestridas med investeringsmedel. Begränsningen av medelsförbrukningen

i övrigt medför att vissa anskaffningar och arbeten måste

något senareläggas.

Det framlagda investeringsprogrammet omfattar i fråga om bangårdar

utbyggnader av rangerbangården i Malmö och bangårdarna i Trelleborg

(etapp I) och Skövde. Medel har vidare beräknats för påbörjande av en ny

tunnel för tredje och fjärde spår Stockholm—Solna. Såsom ersättning för

vissa lokaler i rivningsfastigheter föreslås en tillbyggnad ske av ilgodsbyggnaden

i Stockholm med påbörjande under nästa budgetår. I fråga om

rullande materiel innebär programmet bl. a. fortsatt ersättningsanskaffning

av elektrolok. För biltrafiken slutligen beräknas en beställning av bl. a. 270

bussar.

Den del av de förordade investeringarna, som hänför sig till järnvägslinjer

för vilkas driftunderskott ersättning till SJ utgår från särskilt anslag under

driftbudgeten, har av järnvägsstyrelsen beräknats motsvara ett belopp

av 15,5 milj. kr., medan departementschefen funnit endast 12 milj. kr. hänföra

sig till dessa banor. Då nämnda ersättning enligt tidigare beslut anses

inkludera ett belopp om högst 15 milj. kr. för full avskrivning av sådana investeringar

förklaras några ytterligare avskrivningsmedel härför icke vara

erforderliga för nästa budgetår.

I likhet med vad som gäller för budgetåret 1964/65 föreslår departementschefen

att järnvägsstyrelsen för nästa budgetår får i SJ :s bokföring inom

värdeminskningskontot överföra högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser

till slopningskontot i den mån behov därav föreligger.

Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag till investeringsplan för statens

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

23

järnvägars fond tillstyrkes av utskottet liksom den förordade fördelningen

på olika investeringsobjekt samt beräkningen av anslagsbehovet. Utskottet

biträder jämväl vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt

anfört och förordat.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må till Järnvägar m. in. för budgetåret

1965/66 anvisa ett investeringsanslag av

310 000 000 kr.

Luftfartsfonden

5:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj:t har (s. 280—286) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1965/66 under luftfartsfonden anvisa i

statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 7 900 000 kr.

I skrivelse den 24 augusti 1964 har luftfartsstyrelsen hemställt om investeringsanslag

för budgetåret 1965/66. För en redovisning av innehållet i

styrelsens framställning får utskottet hänvisa till propositionen (s. 280—

285).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som redovisats under

postverkets fond (s. 216 i propositionen).

Vidare har 1963 års luftfartsutredning avgivit utlåtande över luftfartsstyrelsens

framställning (s. 285 i propositionen).

Departementschefen anför att han vid anmälan av investeringsplanen för

kommunikationsverken m. m. tillstyrkt en investeringsram för budgetåret

1965/66 av 7,7 milj. kr., d. v. s. en ökning med 0,7 milj. kr. i jämförelse med

ramen för innevarande budgetår.

I fortsättningen anför departementschefen följande.

Den förordade investeringsramen medger bl. a. slutförande av den pågående

ombyggnaden av Torslanda flygplats för 2,6 milj. kr. Vidare möjliggöres

ombyggnad och vissa kompletteringar av inflygningsljusen m. in. vid

flygplatsen för sammanlagt 0,4 milj. kr. I fråga om Arlanda flygplats har

jag beräknat sammanlagt 2,2 milj. kr. varav 0,1 milj. kr. för markförvärv,

0,2 milj. kr. för fortsatta utredningar rörande permanent stationsbyggnad

och 1,9 milj. kr. för radioanläggningar och teleutrustning.

Vid mina överväganden av övriga projekt i luftfartsstyrelsens investeringsprogram

för nästa budgetår har jag i likhet med 1963 års luftfartsutredning

funnit, att luftfartsverkets ekonomiska läge motiverar stark återhållsamhet

i fråga om nya investeringar, som icke avser trafiksäkerheten

eller regulariteten. Med hänsyn härtill och då det av styrelsen framlagda

materialet rörande tillbyggnaden av stationsbyggnaden vid Arlanda i vissa

avseenden är endast preliminärt är jag ej beredd att tillstyrka delta projekt.

Jag har inte heller ansett mig böra förorda den föreslagna medelstilldel
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

ningen för tillbyggnad av stationsbyggnaden på Torslanda flygplats. Jag har

således ej beräknat medel för dessa projekt i investeringsramen för nästa

budgetår. I anslutning härtill vill jag erinra om att jag i det föregående vid

behandlingen av televerkets fond tillstyrkt samtliga av luftfartsstyrelsen

framförda äskanden rörande radioanläggningar, sammanlagt 4,85 milj. kr.

De arbeten jag enligt det föregående tillstyrkt innebär en medelsförbrukning

av 5,2 milj. kr. För övriga projekt i styrelsens investeringsprogram,

innefattande stängselanordningar, teleutrustning, belysningsanläggningar,

reservkraftaggregat, fordonsanskaffning och diverse arbeten återstår vid

den av mig förordade investeringsramen ett belopp av 2,5 milj. kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Dahl in. fl.

(I: 291) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafson i Göteborg

m.fl. (11:353), i vilka hemställts att investeringsanslaget till flygplatser

m. m. för budgetåret 1965/66 ökas med 850 000 kr. för de av kungl. luttfartsstyrelsen

begärda byggnadsarbetena på Torslanda flygplats.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionen II: 353.

Utskottet. För investeringarna inom luftfartsfonden föreslås av departementschefen

en medelsförbrukning under nästa budgetår om 7,7 milj. kr.

mot av luftfartsstyrelsen föreslagna ca 13,6 milj. kr. Den förordade investeringsramen

medger bl. a. slutförande av pågående ombyggnad av Torslanda

flygplats och vissa andra arbeten därstädes för tillhopa 3,0 milj. kr. \ idare

beräknas 2,2 milj. kr. för huvudsakligen radioanläggningar och teleutrustning

för Arlanda flygplats ävensom för fortsatt utredning rörande en permanent

stationsbyggnad. För övriga projekt i styrelsens investeringsprogram,

innefattande bl. a. teleutrustning, belysningsanläggningar, fordonsanskaffning

och diverse arbeten, beräknas slutligen 2,5 milj. kr., varjämte

erinras om att under telestyrelsens fond upptagits 4,85 milj. kr. för vissa

av luftfartsstyrelsen begärda radioanläggningar. Den av styrelsen föreslagna

medelstilldelningen om 850 000 kr. för tillbyggnad av stationsbyggnaden

på Torslanda flygplats har departementschefen däremot icke ansett

sig kunna tillstyrka.

I anledning härav har i de likalydande motionerna 1:291 och 11:353

hemställts om en höjning av investeringsanslaget till Flygplatser in. in.

med förenämnda 850 000 kr.

Även om utskottet finner den föreslagna tillbyggnaden i och för sig angelägen

synes dock resultatet av ytterligare förhandlingar mellan företrädare

för staten och staden böra avvaktas före ett definitivt ställningstagande

i frågan. Utskottet, som bl. a. därför icke funnit sig kunna biträda motionärernas

yrkanden, avstyrker följaktligen motionerna i fråga.

Jämväl i övriga delar biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag och till
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

25

styrker således den föreslagna medelsförbrukningen för nästa budgetår.

Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot den framlagda

anslagsberäkningen eller vad departementschefen i sammanhanget i övrigt

förordat.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 291 och II: 353, till Flygplatser

in. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 7 900 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

6:o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 1, s. 287) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden

i Stockholm för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 300 000 kr.

7:o) Radiohus. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 288 och

289) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1965/66 anvisa

ett investeringsanslag av 4 100 000 kr.

8:o) Televisionshus. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s.

289—291) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Televisionshus för budgetåret 1965/66

anvisa ett investeringsanslag av 10 800 000 kr.

9:o) Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s. 291 och 292) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontorshus i kvarteret Murmästaren

i Stockholm för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 2 499 000 kr.

10:o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt

5, s. 292—294) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 210 000

kr., dels ock i viss utsträckning godkänna ändringar av den förteckning,

som ligger till grund för användningen av anslaget.

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna

stegringen av byggnadskostnaderna uppstått på vissa, i särskild för3

— Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 9

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

teckning upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden. Dessa företag

hänför sig till social-, kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handelsoch

inrikesdepartementen. Beträffande den närmare motiveringen för anslaget

torde få hänvisas till prop. 1948:2 (bil. 14, p. 8).

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1964 bl. a. redovisat

ställningen per den 30 juni 1964 på merkostnadsanslaget samt det beräknade

medelsbehovet under innevarande och nästa budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

Vad angår de byggnadsobjekt, som enligt byggnadsstyrelsen nu bör införas

i angivna förteckning, har det visat sig, att merkostnaderna för Svenska

reproduktions aktiebolagets nybyggnad sannolikt kommer att kunna inrymmas

i det anslag, som tidigare anvisats för ändamålet. Vidare har det tett

sig naturligt, att frågan om medel till täckande av merkostnaderna för polisskolan

i Solna anmäles i anslutning till att anslag för nästa budgetår äskas

under elfte huvudtiteln för vissa tillkommande arbeten vid skolan. Mot de

övriga byggnadsobjekt, som föreslagits införda i förteckningen, har jag icke

något att erinra.

Om hänsyn tages till bortfallet av angivna båda byggnadsföretag, stannar

totalmedelsbehovet under merkostnadsanslaget vid (34 438 500 — 245 000 —

265 000) 33 928 500 kr. Härjämte minskar medelsförbrukningen nästa budgetår

med 265 000 kr., varigenom anslaget kan begränsas till (475 000 —

265 000) 210 000 kr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer,

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret

1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 210 000 kr.;

II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1965 föreslagna ändringarna

av den förteckning, som ligger till grund för användningen

av ifrågavarande anslag.

11 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 6, s. 294) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för

budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 4 500 000

kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

27

Statens utlåningsfonder

12:o) Luftfartslånefonden. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 295) föreslagit

riksdagen att till Luftfartslånefonden för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 kr.

Luftfartsstyrelsen har i skrivelse den 9 september 1964 redovisat lånebehovet

under budgetåret 1965/66 (s. 295 i propositionen).

Departementschefen har anfört följande.

Investeringsanslaget till luftfartslånefonden uppfördes senast å riksstaten

för budgetåret 1960/61. Den 6 mars 1964 medgav Kungl. Maj :t med stöd

av riksdagens beslut (prop. 1964: 21, SU 25, rskr. 62), att utgifter må avföras

å anslaget under budgetåret 1964/65. Då behovet av lånemedel torde

kvarstå under ett antal budgetår framåt, föreslår jag, att anslaget ånyo uppföres

å riksstaten. Därvid tortje behållningen den 30 juni 1965 å det nuvarande

anslaget böra överföras till det nya. Jag delar luftfartsstyrelsens

uppfattning att någon förstärkning av fondmedlen ej erfordras under budgetåret

1965/66. Anslaget torde därför böra uppföras med endast ett formellt

belopp av 1 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Luftfartslånefonden för budgetåret

1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

13 :o) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Kungl. Maj:t har

(punkt 2, s. 295—297) föreslagit riksdagen att till Statens lånefond för den

mindre skeppsfarten för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kr.

Statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten har i skrivelse den 11

september 1964 framlagt förslag till investeringsanslag till fonden för budgetåret

1965/66 (s. 296 och 297 i propositionen).

Departementschefen har anfört följande.

Lånenämnden har anmält, att inom ramen för dess långivning bör få falla

den främst under senare år utvecklade typ av shelterdäckade fartyg, som

normalt har en bruttodräktighet under 500 registerton men som med tämligen

enkla anordningar kan ändras så att bruttodräktigheten överstiger 500

registerton. Jag är inte beredd att nu förorda en sådan utvidgning av låneverksamheten.

I förevarande sammanhang vill jag erinra om att med stöd av

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 oktober 1964 en förhandlingsdelegation

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

tillsatts för att med företrädare för rederinäringen föra förhandlingar rörande

inrättande av kreditinstitut för företag inom rederinäringen. Som

resultat av de förda förhandlingarna har delegationen den 12 december 1964

framlagt förslag i ärendet. Förslaget torde efter remissbehandling komma

att föreläggas riksdagen.

De successivt ökade kraven på lastdryghet och teknisk utrustning även

för de mindre fartygen fördyrar dessa och ökar därigenom lånebehovet. En

förstärkning av lånenämndens utlåningsmöjligheter bör ske. Jag beräknar,

att fonden behöver tillföras ytterligare 3 milj. kr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till Statens lånefond för den mindre

skeppsfarten för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

14:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1964/65. Kungl. Maj:t

har (punkt 1, s. 298—300) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att med de danska och norska regeringarna träffa avtal om förlängning

för perioden den 1 oktober 1965—den 30 september 1970 av garantien

till de i konsortiet Scandinavian Airlines System samverkande skandinaviska

luftfartsbolagen, dels ock till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1964/65 för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000

kr.

Departementschefen har anfört följande.

Efter tidigare redovisade, delvis mycket stora driftförluster, har resultatutvecklingen

inom SAS under de senaste åren visat en gynnsam tendens.

Även i fortsättningen kommer dock betydande osäkerhetsmoment att vara

förbundna med konsortiets verksamhet på grund av bl. a. dess internationella

karaktär och utpräglade känslighet för allmänna politiska och ekonomiska

förhållanden.

Enligt min mening föreligger således alltjämt skäl liknande dem, vilka

åberopats som grund för de tidigare avtalen mellan de skandinaviska regeringarna

om ekonomiska garantier till de i SAS ingående moderbolagen.

Med hänsyn härtill anser jag, att de nuvarande garantiöverenskommelserna

bör förlängas för ytterligare fem år räknat fr. o. in. den 1 oktober 1965. Sveriges

åtagande bör begränsas till oförändrat 7,5 milj. kr. för år.

Det förhållandet att garantiöverenskommelserna prövas av riksdagen bör

enligt min mening icke utgöra hinder för Kungl. Maj :t att, efter hörande av

moderbolagen, komma överens med de danska och norska regeringarna om

de mindre jämkningar i överenskommelserna, som i framtiden kan befinnas

påkallade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

29

Jag vill i sammanhanget upplysa om att avsikten är att motsvarande förlängning

av garantien till de i SAS-konsortiet ingående bolagen skall genomföras

även i Danmark och Norge.

I enlighet med gällande överenskommelse av år 1959 bör för garanti för

ABA:s verksamhet under tiden den 1 oktober 1964—den 30 september 1965

för nästa budgetår uppföras ett anslag av 7,5 milj. kr.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj :t att med de danska och norska

regeringarna träffa avtal om förlängning för perioden den

1 oktober 1965—den 30 september 1970 av garantien till de

i konsortiet Scandinavian Airlines System samverkande

skandinaviska luftfartsbolagen;

II. till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1964/65

för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av

7 500 000 kr.

15 :o) Lån till anskaffning av högertrafikbussar. Kungl. Maj:t har (punkt

2, s. 300 och 301) föreslagit riksdagen att till Lån till anskaffning av högertrafikbussar

för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av

25 000 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

I propositionen angående statlig långivning för anskaffning av högertrafikbussar

(1964: 199) har föreslagits riktlinjer för långivning i samband med

tidigarelagd anskaffning av sådana bussar. Beträffande finansieringen an.

orde jag i propositionen att, då särskilda medel för långivningen icke torde

erfordras under innevarande budgetår, jag icke var beredd att ta ställning

till frågan om den anslagstekniska redovisningen av långivningen. Samtidigt

anmälde jag min avsikt att senare framlägga förslag härom. Itiksdagen

beslutade i enlighet med förslagen i propositionen (SU 196, rskr. 381). Frågan

om finansieringen av ifrågavarande långivning torde nu böra tagas upp

till fortsatt behandling.

Statens högertrafikkommission förordade i sin framställning rörande

statlig långivning för anskaffning av högertrafikbussar, att erforderliga

medel för långivningen måtte anvisas under anslaget Kostnader för övergång

till högertrafik. Enligt min mening bör detta anslag användas endast för

bestridande av direkta kostnader för trafikomläggningen. Jag förordar därför,

att medel för långivningen anvisas genom att ett särskilt anslag uppföres

under fonden för låneunderstöd. Anslaget bör benämnas Lån till anskaffning

av högertrafikbussar.

Som framgår av den tidigare redogörelsen har statens högertrafikkommission

i sin framställning om anslag till kostnader för övergång till höger
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

trafik för budgetåret 1965/66 beräknat behovet av lånemedel till 40 milj.

kr. (Db p. B 16.). Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 25

milj. kr. För långivningen gäller de föreskrifter Kungl. Maj :t med stöd av

riksdagens bemyndigande i anledning av prop. 1964: 199 utfärdat den 18

december 1964.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Johansson i Dockered m. fl. väckt motion (II: 536),

vari hemställts att riksdagen måtte föranstalta om i motionen avsedd utredning

samt — i avbidan på resultatet härav — besluta om inställande av

ytterligare åtgärder för högertrafikens genomförande tills vidare.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet. I prop. 1964: 199 angående statlig långivning för anskaffning

av högertrafikbussar föreslogs riktlinjer för långivning i samband med tidigarelagd

anskaffning av sådana bussar. Beträffande finansieringen anförde

departementschefen i propositionen att han då inte var beredd att ta ställning

till frågan om den anslagstekniska redovisningen av långivningen.

Samtidigt anmälde departementschefen att han senare avsåg att framlägga

förslag härom. Propositionen bifölls av riksdagen (SU 196, rskr. 381).

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det nu framlagda

förslaget till finansiering av ifrågavarande långivning, innebärande att ett

särskilt anslag härför uppföres under fonden för låneunderstöd. Departementschefens

beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1965/66 tillstyrkes

likaledes av utskottet. På grund härav och under hänvisning jämväl

till av statsmakterna tidigare fattade beslut rörande högertrafiken kan utskottet

ej tillstyrka det i motionen II: 536 framförda yrkandet att riksdagen

måtte föranstalta om i motionen avsedd utredning samt — i avbidan på

resultatet härav — besluta om inställande av ytterligare åtgärder för högertrafikens

genomförande tills vidare.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

I. att motionen 11:536 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd;

II. att riksdagen må till Lån till anskaffning av högertrafikbussar

för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 25 000 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

16:o) Förskott till vissa plankostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 1,

s. 302 och 303) föreslagit riksdagen att till Förskott till vissa plankostnader

m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kr.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

31

Departementschefen har anfört följande.

Utöver de områden där regionplanering pågår eller har slutförts föreligger

enligt min mening behov av en översiktlig planläggning inom ytterligare ett

antal regioner. Med hänsyn härtill framstår det som angeläget, att medelsutrymme

finnes under anslaget, som gör det möjligt för byggnadsstyrelsen

att då nya planprojekt aktualiseras genom förskott underlätta för kommunerna

att gå samman i regionplaneförbund. Styrelsen synes också vid sin bedömning

av medelsbehovet för nästa budgetår ha inrymt en marginal, som

medger nya initiativ till regionplanering i ytterligare några områden. Vid sådant

förhållande anser jag mig kunna biträda styrelsens förslag till medelsanvisning.

Vad angår den av länsstyrelsen i Stockholms län gjorda framställningen

angående problem sammanhängande med detaljplaneringen i länets fritidsområden,

vill jag i sammanhanget erinra om att framställningen genom

beslut av Kungl. Maj :t överlämnats till 1962 års fritidsutredning för att

tagas under övervägande i dess utredningsarbete.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader

m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag

av 400 000 kr.

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

17:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har

(punkt 1, s. 304—308) föreslagit riksdagen att dels under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1965/66 anvisa i statsrådsprotokollet

angivet investeringsanslag av 51 500 000 kr., dels ock medgiva att

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnas i statsrådsprotokollet angivet

beställningsbemyndigande.

I skrivelse den 28 augusti 1964 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt om investeringsanslag för verkets förrådsfond under budgetåret

1965/66.

För en närmare redogörelse för innehållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslagsframställning får utskottet hänvisa till propositionen (s.

304—307).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det yttrande som redovisats under

postverkets fond (s. 216 i propositionen).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att han vid redovisningen

av investeringsplanen för kommunikationsverken tillstyrkt en investerings
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

ram för nästa budgetår av 51,5 milj. kr. för förrådsfonden. I förhållande till

den fastställda ramen för innevarande budgetår innebär departementschefens

förslag en ökning med 1,5 milj. kr.

Den ungefärliga fördelningen av förrådsfondens investeringar under nästa

budgetår på de olika objektgrupperna framgår av en i propositionen (s. 307)

intagen tablå.

Den av styrelsen framlagda investeringsplanen omfattar i fråga om nya

objekt fem garage- och förrådsbyggnader m. m., en betydande anskaffning

av motorfordon och vägmaskiner, vari ingår bl. a. ett nytt asfaltverk, två

frigående och en linstyrd färja jämte viss materiel för sjöfartsstyrelsens

räkning samt beställning av reservbro materiel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 29 oktober 1964 anmält,

att kostnaderna för att anlägga ett reparationsvarv för färjor vid Tenö

i Stockholms län kunde beräknas komma att väsentligt överstiga den i petita

för budgetåret 1965/66 uppgivna kostnaden. Kungl. Maj :t har genom beslut

den 13 november 1964 föreskrivit, att igångsättningen av arbetena för anläggande

av varvet skall anstå tills vidare. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har fått i uppdrag att utreda möjligheterna att sänka kostnaderna för varvsanläggningen

samt att till Kungl. Maj :t redovisa resultatet av utredningen.

Med hänsyn härtill och till att ett par nya byggnadsföretag i södra och

mellersta Sverige synes kunna senareläggas förordar departementschefen

en viss begränsning av medelsförbrukningen på objektgruppen garage- och

förrådsbyggnader i förhållande till styrelsens förslag.

Departementschefens förslag beträffande gruppen motorfordon och vägmaskiner

innebär en något ökad medelsförbrukning jämfört med styrelsens

beräkning för innevarande budgetår, ökningen bör göra det möjligt för

styrelsen att genomföra den tidigare uppskjutna anskaffningen av ytterligare

ett asfaltverk.

Inom gruppen flytande materiel har beräknats medel för bl. a. anskaffning

av materiel för sjöfartsstyrelsens räkning.

I fråga om reservbromaterielen avser departementschefen att senare föreslå

Kungl. Maj :t att anskaffningen av denna upptages i förslaget till allmän

beredskapsstat för budgetåret 1965/66. För vissa förberedande åtgärder

förordar departementschefen emellertid att 0,5 milj. kr. anvisas under

förevarande anslag.

Departementschefen förordar vidare, att styrelsen erhåller ett beställningsbemyndigande

till ett i förhållande till budgetåret 1966/67 oförändrat

belopp av 26 milj. kr., gällande leveranser till maskincentralförrådet under

budgetåret 1967/68.

Utskottet. För väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond tillstyrker departementschefen

för nästa budgetår en investeringsram om 51,5 milj. kr.,

vilket i jämförelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag innebär

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

33

en minskning med 13 milj. kr. Minskningen hänför sig huvudsakligen till

objektgrupperna motorfordon och vägmaskiner samt reservbromateriel. Investeringarna

i fordon och vägmaskiner bedöms likväl komma att uppgå

till ett belopp som med 2,4 milj. kr. överstiger det för innevarande år beräknade.

Beträffande gruppen reservbromateriel avser departementschefen senare

föreslå Kungl. Maj :t att anskaffningen av denna upptages i förslaget

till beredskapsstat för budgetåret 1965/66. För vissa förberedande åtgärder

föreslås emellertid en medelsanvisning av 0,5 milj. kr. i förevarande sammanhang.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag, har ej heller

funnit anledning till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen eller

vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört och förordat, vilket

bl. a. innebär att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhåller ett beställningsbemyndigande

av 26 milj. kr. för leveranser till maskincentralförrådet

under budgetåret 1967/68.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa

ett investeringsanslag av 51 500 000 kr.;

II. medgiva att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnas

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

4 januari 1965 angivet beställningsbemyndigande.

Stockholm den 16 mars 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger

Andersson, Fritz Persson, Axel Andersson, fru Wallentheim, herrar

Söderberg, Bengtson, Edström, Bengt Gustavsson, Nils Theodor Larsson,

Holmberg, Hjortli och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Gustafsson i Stockholm, Karlsson

i Olofström, Ståhl, Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist,

Bergman, fröken Olsson, herrar Wedén, Johansson i Norrköping, Gustafsson

i Kårby, Cassel och Tobé;

dock att herr Mattsson deltagit i stället för herr Eliasson i Sundborn vid

behandlingen av punkterna 4—17.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

Reservationer

1) vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.)

av herrar Holmberg, Strandberg, Bohman och Cassel, vilka i anledning av

motionerna I: 439 och II: 542 ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 4 börjar med »En sådan»

och på s. 5 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»En sådan marginal finner emellertid motionärerna, under hänvisning

till vissa i statsverkspropositionen gjorda uttalanden om den ekonomiska

utvecklingen i landet, obehövlig. Enligt deras mening skulle sålunda en medelsanvisning

för skapande av denna reserv icke vara påkallad. I anledning

därav vill utskottet erinra om att den nu genomförda anslagsredovisningen

— innebärande främst att de olika investeringsanslagen under varje

kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett kollektivanslag — i princip

beslutades redan vid 1962 års riksdag och tillämpats fr. o. m. budgetåret

1963/64. På resp. kollektivanslag skulle enligt förenämnda beslut en viss

marginal utöver ramen finnas tillgänglig just för att möjliggöra en av

konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen

under löpande budgetår. Utskottet anser att sammanförande

till ett kollektivanslag innebär avsevärda fördelar ur anslagstekniska synpunkter.

Det ger de affärsdrivande verken och förrådsfonden ökad frihet i

investeringshänseende inom de ramar som fastställts av Kungl. Maj :t. Att

sålunda anslagen sammanföres till ett kollektivanslag förutsätter emellertid

icke som ofrånkomlig följd att vid varje tillfälle oavsett den föreliggande

konjunkturbilden en marginal på 10 procent upptages i budgeten.

Såsom motionärerna framhållit föreligger inför det budgetår som här är i

fråga knappast anledning att befara ett sådant konjunkturomslag att efterfrågestimulerande

åtgärder genom ökade investeringar i statens kommunikationsverk

kan antagas bliva påkallade. Den nu förda riksbankspolitiken

stöder utskottet i denna uppfattning.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 439 och

II: 542, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört.»

2) vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)

a) beträffande ramen för investeringarna under televerkets fond av

herrar Holmberg, Strandberg, Bohman och Cassel, vilka i anledning av motionerna

1: 450 och II: 539 ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Utskottet

finner» och slutar med »avstyrkes sålunda», bort ha följande lydelse:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

35

»Den av departementschefen föreslagna uppräkningen av medelsförbrukningen

under televerkets fond för nästa budgetår torde även enligt utskottets

mening i och för sig vara värt allt beaktande. Såsom i de likalydande

motionerna 1:450 och 11:539 framhållits synes det emellertid utskottet

som om tidpunkten för en ökad investeringstakt inom televerket skulle

vara olämplig. Det allmänna, känsliga konjunkturläget ger anledning till

försiktighet vid bedömandet av även televerkets expansionstakt. En speciell

omständighet som här torde böra beaktas är att prisläget på exempelvis

bly och koppar, som i avsevärd mån påverkar kostnaderna för televerket,

för närvarande är synnerligen ogynnsamt. Det torde därför vara motiverat

att senarelägga viss del av investeringarna och begränsa ramen för

budgetåret 1965/66 till 423 milj. kr. exkl. rundradioanläggningar. Utskottet,

som därför tillstyrker förenämnda motioner, anser sålunda investeringsramen

för televerkets fond böra nedsättas till 423 milj. kr. samt de därför

erforderliga anslagsmedlen böra beräknas till 454 000 000 kr.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna 1:450 och 11:539 samt med avslag å

motionerna I: 440 och II: 543, till Tel e anlägg ning ar m. m.

för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av

454 000 000 kr.;»

b) beträffande motionerna I: 446 och II: 532 av herrar Boman, Axel Andersson,

Bengtson, Edström, Nils Theodor Larsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn,

Wedén, Gustafsson i Kårby och Tobé, vilka ansett att utskottet bort

tillstyrka nämnda motioner samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 16 börjar med »Vad motionärerna»

och på s. 17 slutar med »motionärernas yrkanden», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sina yrkanden finner utskottet

i hög grad beaktansvärt. Den av departementschefen föreslagna

ökningen i medelstilldelningen för ljudradion torde — utöver kompensation

för automatiska kostnadsstegringar — bereda föga utrymme för en

ökad och förbättrad programverksamhet. Det måste i stället bedömas som

sannolikt att radions kulturella och informativa verksamhet samt den angelägna

distriktsutbyggnaden kommer att i hög grad drabbas av begränsningarna

i medelstilldelningen, vilket måste beklagas ej minst med tanke

på att ljudradion under de år då TV vuxit fram visat sig kunna göra särskilt

betydelsefulla insatser på exempelvis den seriösa musikens område

och inom nyhetstjänsten. Sveriges Radio bör därför för ljudradions programverksamhet

för nästa budgetår tilldelas ett belopp som med 1,5 milj.

kr. överstiger vad som för ändamålet beräknats i statsverkspropositionen.

Även eller eu sådan ökning kan ett överskott om likaledes 1,5 milj. kr.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

beräknas föreligga på ljudradiomedlens specialbudget vid utgången av

budgetåret 1965/66.

Vad beträffar televisionen kan befaras, att den föreslagna nedprutningen

kominer att väsentligt begränsa möjligheterna att förbättra programkvaliteten.

Såväl Sveriges Radio som radioutredningen har starkt framhållit

vikten av att konsolidera verksamheten på sådant sätt, att produktionsapparaten

inte är underdimensionerad, när starten av TV:s program 2 skall

börja förberedas. Radioutredningen har också särskilt framhållit, att inventarie-

och inredningskostnaderna utgör en nödvändig förutsättning för

det andra programmet och att de därför bör beräknas på föreslaget sätt.

Eftersom nedskärningen enligt beräkningen i statsverkspropositionen går

mycket längre än det belopp av 2 milj. kr., som Sveriges Radio anser hänföra

sig till den uteblivna ökningen av sändningstiden, kommer utrymme

inte att finnas för den önskvärda konsolideringen, vare sig vad gäller personella

eller materiella resurser.

Med hänsyn jämväl till önskvärdheten av att berättigade kvalitetskrav

skall kunna uppfyllas anser utskottet att medelsanvisningen för hithörande

ändamål ej bör bestämmas till lägre belopp än vad radioutredningen

föreslagit, dvs. till 112,0 milj. kr. Även om så sker kommer att på televisionens

specialbudget vid utgången av budgetåret 1965/66 föreligga ett överskott

om drygt 240 milj. kr.» ;

dels oek utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:

»IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:446

och 11:532, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att till

ljudradions respektive televisionens allmänna programverksamhet

för budgetåret 1965/66 må anvisas 72,6 respektive

112,0 milj. kr.;»

c) beträffande motionerna I: 325 och II: 386 av herrar Holmberg, Strandberg,

Bohman och Cassel, vilka ansett att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Vad beträffar»

och slutar med »aviserade betänkande», bort ha följande lydelse:

»Under anslaget till Ersättning för viss rundradioverksamhet anser departementschefen

medel böra beräknas till ersättning för skolradioverksamhet,

radio- och TV-verksamhet i utlandet samt fria radiolicenser för blinda.

Även utskottet anser det motiverat att med skattemedel täcka televerkets

kostnader för sistnämnda ändamål och kommer därför framdeles att tillstyrka

att ett belopp av 60 000 kr. anvisas härför. Vad gäller propagandaverksamheten

gentemot utlandet anser utskottet däremot att denna bör täckas

av medel huvudsakligen under utrikesdepartementets huvudtitel och

i den utsträckning så inte sker genom licensmedel. Utskottet återkommer

senare till frågan härom. Kostnaderna för skolradioverksamheten slutligen

synes helt böra täckas av licensmedel. Utskottet tillstyrker därför motionerna

I: 325 och II: 386 i nu berörda delar.»

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965

37

dels ock utskottets hemställan under VI. bort ha följande lydelse:

»VI. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:325

och II: 386, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t

giva till känna vad utskottet anfört rörande sättet för bestridande

av televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser

åt blinda ävensom skolradioverksamheten samt den del av

propagandaverksamheten gentemot utlandet, som ej täckes

av särskilt anslag under tredje huvudtiteln;»

d) beträffande bilradiolicensen av herrar Holmberg, Strandberg, Bohman

och Cassel, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1: 444 och

II: 527 samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Av samma»

och slutar med »drygt 10 milj. kr.», bort ha följande lydelse:

»Däremot tillstyrker utskottet motionerna 1:444 och 11:527 om avskaffande

av bilradiolicensen. Mot dess bibehållande talar nämligen enligt utskottets

uppfattning starkt såväl principiella skäl som de uppenbara olägenheter

ur skilda hänseenden som är förenade därmed och vilka närmare

angivits i motionerna. Nämnda licensskyldighet bör därför avskaffas

fr. o. m. den 1 juli innevarande år. De av motionärerna föreslagna åtgärderna

för erforderlig förstärkning av ljudradiobudgeten — i anledning av

licensavgifternas bortfall -— finner utskottet jämväl ändamålsenliga.»

dels ock utskottets hemställan under IX. bort ha följande lydelse:

»IX. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:444

och II: 527, i skrivelse till Kungl. Maj :t begära sådan ändring

i författningen om radiolicenser att särskild licens icke

erfordras efter den 1 juli 1965 för innehav av bilradioapparat;»
3)

vid punkten 5 (Luftfartens markorganisation)

a) av herr Bergman,

b) av herr Wedén,

c) av herr Mattsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:95 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om fastighetsombud för dödsbon som äger jordbruksoch skogsfastigheter. a1 i texten