Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1965/66 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.
1965-03-16 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1965:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1965/66 inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
1
Nr 9
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på kapitalbudgeten
för budgetåret 1965/66 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte i
ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
KAPITALBUDGETEN
l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen
nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 8, s. 206—210 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 4 januari 1965) lämnat en
sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens investeringar, avseende
postverkets, televerkets och statens järnvägars fonder samt luftfartsfonden
och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Statens vattenfallsverks
fond redovisas fr. o. m. budgetåret 1965/66 av handelsdepartementet.
I föregående års statsverksproposition beräknades medelsförbrukningen
på kommunikationsverkens investeringsanslag, bortsett från statens vattenfallsverk,
till ca 835 milj. kr. under budgetåret 1963*64. De sammanlagda
faktiska investeringsutgifterna har emellertid stannat vid ca 826 milj. kr.
och sålunda underskridit de beräknade utgifterna med ca 9 milj. kr. Anslagsbehållningarna
har ökat med 5,7 milj. kr.
För budgetåret 1964/65 förordades i fjolårets statsverksproposition ett
totalt rambelopp av 838,2 milj. kr. för här berörda fonder, exkl. vattenfallsverkets
fond, vilket jämfört med motsvarande belopp för det föregående
budgetåret innebar en ökning med 3,7 milj. kr. Genom senare beslut bär
investeringsramen ökats med sammanlagt 22 milj. kr., varigenom den totala
investeringsomslutningen skulle komma att uppgå till 860,2 milj. kr.
Ramökningen hänför sig till televerkets fond och avser dels 3 milj. kr. för
visst byggnadsprojekt i Farsta (prop. 1964: 120, SU 101, rskr 221), dels
ock 19 milj. kr. för att kompensera verket för bl. a. vissa kraftiga materialkostnadsstegringar.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 sand. Nr 9
2
Statsutskottets utlåtande nr !) år 1965
För budgetåret 1965/66 föreslår verksstyrelserna investeringar om sammanlagt
957,2 milj. kr., vilket i jämförelse med beräkningarna i statsverkspropositionen
år 1964 avseende innevarande budgetår innebär en ökning
med 119 milj. kr. och i förhållande till nu verkställda beräkningar för samma
budgetår en ökning med 97 milj. kr. Beträffande de olika verken föreslås
i förhållande till statsverkspropositionen år 1964 ökningar för postverket,
televerket, statens järnvägar, luftfartsverket och förrådsfonden med
resp. 0,7, 92,2, 5,0, 6,6 och 14,5 milj. kr. Jämfört med nu verkställda beräkningar
rörande medelsförbrukningen budgetåret 1964/65 innebär äskandet
för televerket en ökning med 70,2 milj. kr. I särskild framställning har telestyrelsen
dessutom hemställt om ett investeringsanslag på 150 milj. kr.
för förstärkning av televerkets fasta rörelsekapital.
Departementschefen har vid en avvägning utifrån olika synpunkter ansett
sig böra för ifrågavarande fonder räkna med en total medelsförbrukning
av 893,8 milj. kr. för nästa budgetår. Detta innebär en ökning med
55,6 milj. kr. jämfört med totalbeloppet för innevarande budgetår i 1964
års statsverksproposition och med 33,6 milj. kr. om jämförelse sker med
de hösten 1964 gjorda beräkningarna. I förhållande till samma beräkningar
innebär departementschefens förslag för postverkets, televerkets, luftfartsverkets
och förrådsfondens investeringar höjningar med resp. 0,3, 31,1,
0,7 och 1,5 milj. kr., medan medelsförbrukningen för statens järnvägar beräknas
bli oförändrad. Den av telestyrelsen begärda förstärkningen av televerkets
rörelsemedel föreslås ske på så sätt att maximibeloppet för den
till verkets förfogande stående rörliga krediten hos riksgäldskontoret ökas
till 200 milj. kr., d. v. s. med 145 milj. kr.
Den för budgetåret 1965/66 förordade investeringsverksamheten framgår
av följande tabell. Som jämförelse har i tabellen upptagits siffrorna för den
hösten 1964 beräknade medelsförbrukningen under budgetåret 1964/65.
1964/65 1965/66
Enl. prop.
Verkens
Förordat
1964:1 m.m.
förslag
av dep:t
miljoner kronor
Postverket............................
.................... 12,7
13,4
13,0
Televerket, exkl. rundradio.............
.................... 443,9
515,1
476,0
Televerket, rundradio..................
.................... 26,6
25,6
25,6
Statens järnvägar.....................
.................... 320,0
325,0
320,0
Luftfartsverket........................
.................... 7,0
13,6
7,7
Förrådsfonden........................
.................... 50,0
64,5
51,5
Summa 860,2
957,2
893,8
I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av den faktiska
och beräknade investeringsomfattningen under de i det föregående
berörda budgetåren. Därur framgår även beräkningen av de för investeringarnas
genomförande erforderliga anslagsbeloppen. Siffrorna anger milj. kr.
Statsutskottets utlåtande nr .9 år 1965
3
Inves-
te-
rings-
ut-
gifter
Av verken
planerade
investerings- utgifter
Av departe- mentschefen
beräknade
investe- ringsutgifter
Reser-
vatio-
ner
den
30/6
Anslag
För-
slag
Beräk- nade
reser- vatio- ner d.
30/6
1963/64
1964/65
1965/66
1964/65
1965/66
1964
1964/65
1965/66
1965
Postverket........
12,2
13,5
13,4
12,7
13,0
1,2
13,0
13,0
1,5
Televerket, exkl.
rundradio.......
378,1
413,6
515,1
443,9
476,0
40,1
424,0
504,0
20,2
Televerket, rundra-
dio.............
33,4
28,5
25,6
26,6
25,6
3,5
26,0
25,0
2,9
Statens järnvägar . .
340,3
327,2
325,0
320,0
320,0
43,9
317,0
310,0
40,9
Luftfartsverket ....
9,5
10,1
13,6
7,0
7,7
3,6
4,0
7,9
0,6
Förrådsfonden.....
52,3
60,5
64,5
50,0
51,5
6,5
49,0
51,5
5,5
Summa
825,8
853,4
957,2
860,2
893,8
98,8
833,0
911,4
71,6
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lundberg
(1:439) och den andra inom andra kammaren av herrar Magnusson
i Borås och Nordgren (II: 542), i vilka hemställts att riksdagen måtte
a) till Posthus m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett in
vesteringsanslag
av 11 800 000 kr.
b) för budgetåret 1965/66 under televerkets fond anvisa
följande investeringsanslag, nämligen
1. Teleanläggningar m. m........................... 458 100 000 kr.
2. Rundradioanläggningar 22 700 000 kr.
c) till Järnvägar m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett
investeringsanslag av ................................ 281 800 000 kr.
d) till Flygplatser m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett
investeringsanslag av ................................ 7 100 000 kr.
samt
e) till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett investeringsanslag av.............................. 46 800 000 kr.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionen II: 542.
Utskottet. I den av 1964 års riksdag ursprungligen godkända investeringsplanen
för kommunikationsverken beräknades den totala medelsförbrukningen
— exklusive vattenfallsverkets fond — under innevarande budgetår
uppgå till ett belopp av 838,2 milj. kr. Genom beslut av riksdagen under
våren 1964 böjdes rambeloppet för televerkets fond med 3 milj. kr. avseende
visst byggnadsprojekt i Farsta, varjämte genom beslut av Kungl. Maj :t i december
samma år en ytterligare höjning med 19 milj. kr. medgavs för åt!
4
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
kompensera verket för vissa materialkostnadsstegringar. De totala investeringsutgifterna
för berörda fonder under innevarande budgetår skulle därmed
komma att uppgå till 860,2 milj. kr.
Kungl. Maj :ts förenämnda beslut har icke givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. Med hänsyn till befintliga medelsreservationer
erfordras ej heller från riksdagens sida någon särskild anslagsanvisning
för den sålunda förutsatta medelsförbrukningen.
I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har verksstyrelserna
räknat med en sammanlagd medelsförbrukning av 957,2 milj. kr. Departementschefen
har emellertid vid en avvägning utifrån olika synpunkter ansett
medelsförbrukningen böra begränsas till ett belopp av 893,8 milj. kr.,
vilket dock innebär en ökning med 55,6 milj. kr. i förhållande till beräkningarna
i 1964 års statsverksproposition av medelsförbrukningen för motsvarande
ändamål under innevarande budgetår och med 33,6 milj. kr. om
jämförelse sker med de hösten 1964 gjorda beräkningarna. Postverkets,
televerkets, luftfartsverkets och förrådsfondens investeringar ökar i förhållande
till sistnämnda beräkningar med respektive 0,3, 31,1, 0,7 och 1,5 milj.
kr., medan för statens järnvägars del medelsförbrukningen blir oförändrad.
En av telestyrelsen begärd förstärkning av verkets rörelsemedel föreslås vidare
ske på sådant sätt, att maximibeloppet för den till verkets förfogande
stående rörliga krediten hos riksgäldskontoret ökas till 200 milj. kr. från
f. n. 55 milj. kr.
Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen
i propositionens inledande översikt lämnat en sammanfattande redogörelse
för investeringsbehoven inom de skilda verken samt i korthet herört inriktningen
av investeringarna för nästa budgetår. Vad departementschefen därvid
anfört har i förevarande sammanhang icke givit utskottet anledning till
särskilt uttalande. Till investeringsverksamhetens omslutning för de skilda
verken under nästa budgetår samt de anslag som erfordras för dennas genomförande
återkommer utskottet under respektive punkter i det följande.
I samband därmed kommer utskottet även att redovisa sitt ställningstagande
till vissa motionsledes väckta frågor.
Vidkommande de i motionerna 1: 439 och II: 542 framställda yrkandena
får utskottet anföra följande.
Såsom av motionärerna framhållits och jämväl av den i det föregående
lämnade redogörelsen framgår har anslagen för nästa budgetår under här
ifrågavarande fonder beräknats så, att de jämte förutsedda behållningar
vid budgetårets ingång skall motsvara medelsförbrukningen och därutöver
ge en marginal om ca 10 procent för att möjliggöra höjda investeringsramar
om så skulle befinnas påkallat av konjunkturmässiga eller eljest särskilda
skäl.
En sådan marginal finner emellertid motionärerna, under hänvisning
till vissa i statsverkspropositionen gjorda uttalanden om den ekonomiska
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
5
utvecklingen i landet, obehövlig och hemställer därför om en minskning
med 10 procent av den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen.
I anledning härav vill utskottet erinra om att den nu genomförda anslagsredovisningen
— innebärande främst att de olika investeringsanslagen under
varje kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett kollektivanslag —
i princip beslutades redan vid 1962 års riksdag och tillämpats fr. o. in. budgetåret
1963/64. På respektive kollektivanslag skulle enligt förenämnda beslut
en viss marginal utöver ramen finnas tillgänglig just för att möjliggöra
en av konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av
medelsförbrukningen under löpande budgetår. Utskottet, som vid sin tidigare
behandling av dessa frågor funnit den föreslagna omläggningen innebära
avsevärda fördelar ur anslagstekniska synpunkter samt vara väl ägnad
att tjäna det därmed angivna syftet, nämligen att för de affärsdrivande
verkens och förrådsfondens del skapa ökad frihet i investeringshänseende
inom de ramar som av Kungl. Maj :t fastställes, kan för sin del icke
finna skäl föreligga att nu frångå denna uppfattning. Utskottet avstyrker
följaktligen motionerna i fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med avslag å motionerna 1: 439 och
II: 542, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört.
Statens affärsverksfonder
Postverket
2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (s. 211—217) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1965/66 under postverkets fond anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag av 13 000 000 kr.
I skrivelser den 27 augusti och den 22 oktober 1964 har poststyrelsen
framlagt sina petita för budgetåret 1965/66. För en redovisning av innehållet
i styrelsens framställningar får utskottet hänvisa till propositionen (s.
211—216).
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över bl. a.
poststyrelsens, telestyrelsens, järnvägsstyrelsens och luftfartsstyrelsens
framställningar om investeringsanslag (s. 216).
Departementschefen hänvisar till att han enligt investeringsplanen för
kommunikationsverken tillstyrkt en medelsförbrukning nästa budgetår av
6
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
13,0 milj. kr. Beträffande den ungefärliga fördelningen av beloppet på de
olika utgiftsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 217 i propositionen
intagen tabell.
Departementschefens förslag innebär, att under nästa budgetår två angelägna
byggnadsobjekt kan igångsättas, nämligen en tillbyggnad av centralposthuset
i Malmö samt uppförande av en ny sorterings- och postkontorsbyggnad
i Ånge. I övrigt möjliggör förslaget bl. a. en utökad ersättningsoch
nyanskaffning av bilmateriel åt postverket och en fortsatt planenlig
anskaffning av bussar, förberedda för högertrafik.
Slutligen förordar departementschefen, att poststyrelsen lämnas bemyndigande
att lägga ut beställningar på bussar för sammanlagt 3,0 milj. kr.
med sikte på leverans under budgetåret 1966/67.
Utskottet. I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har poststyrelsen
räknat med en medelsförbrukning för verkets investeringar om 13,4
milj. kr. Departementschefen har emellertid ansett förbrukningen böra begränsas
till 13,0 milj. kr., vilket med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel
samt under de av departementschefen i övrigt angivna förutsättningarna
kräver en medel sanvisning av likaledes 13,0 milj. kr. Minskningen
av medelsramen med 0,4 milj. kr. i förhållande till styrelsens förslag
hänför sig till objektgruppen Posthus och är föranledd av att kostnaderna
för vissa byggnadsobj ekt efter genomfört anbudsförfarande nu kan
bedömas bli lägre än vad styrelsen tidigare räknat med.
Den sålunda föreslagna medelsförbrukningen möjliggör påbörjande av
två angelägna byggnadsföretag, nämligen tillbyggnad av centralposthuset i
Malmö samt uppförande av en ny sorterings- och postkontorsbyggnad i Ånge.
Vidare kan ersättnings- och nyanskaffningen av bilmateriel åt postverket
ökas och den planenliga anskaffningen av bussar, förberedda för högertrafik,
fortsätta.
Utskottet tillstyrker för sin del Kungl. Maj :ts förevarande förslag beträffande
ramen för medelsförbrukningen under nästa budgetår och har ej heller
funnit anledning till erinran mot den förordade fördelningen på de olika
utgiftsändamålen eller beräkningen av erforderliga anslagsmedel. Vidare
tillstyrker utskottet att poststyrelsen bemyndigas ikläda sig betalningsansvar
intill ett belopp av 3,0 milj. kr. för leveranser av högertrafikbussar under
budgetåret 1966/67.
I enlighet med det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. till Posthus in. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 13 000 000 kr.;
II. medgiva att poststyrelsen lämnas i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 4 januari 1965 angivet
beställningsbemyndigande.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963 7
Televerket
3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 218—258) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1965/66 under televerkets fond anvisa i statsrådsprotokollet
angivna investeringsanslag av tillhopa 529 000 000 kr.
I skrivelser den 31 augusti och den 29 oktober 1964 har telestyrelsen hemställt
om investeringsanslag till teleanläggningar m. m. för budgetåret
1965/66.
I skrivelser den 24 augusti och den 9 oktober 1964 har luf tf artsstyrelsen
äskat anslag för budgetåret 1965/66 till radioanläggningar för luftfarten.
I skrivelse den 31 augusti 1964 har telestyrelsen äskat investeringsanslag
till rundradioanläggningar för budgetåret 1965/66.
I skrivelse den 28 augusti 1964 har telestyrelsen hemställt om anslag för
ökning av televerkets fasta rörelsekapital samt om höjning av maximibeloppet
för den till verkets förfogande stående rörliga krediten.
Slutligen har Sveriges Radio i skrivelse den 27 augusti 1964 länmat redogörelser
för ljudradions och televisionens medelsbehov under budgetåret
1965/66 i vad avser programproduktionen.
Beträffande det närmare innehållet i förenämnda skrivelser får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 218—250).
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande, som redovisats under
postverkets fond och som bl. a. avser den med anslagen till teleanläggningar
och rundradioanläggningar finansierade investeringsverksamheten (s. 216
i propositionen).
1963 års luftfartsutredning har avgivit utlåtande beträffande radioanläggningar
för luftfarten.
1960 års radioutredning har avgivit utlåtande rörande anslagsäskandena
för televisionsrörelsen.
Slutligen har riksrevisionsverket och fullmäktige i riksgäldskontoret avgivit
utlåtanden över telestyrelsens framställning angående tillskott av rörelsemedel.
Beträffande det närmare innehållet i förenämnda utlåtanden får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 251 och 252).
Departementschefen anför inledningsvis i fråga om televerkets investeringar
att telestyrelsen för nästa budgetår föreslagit en medelsförbrukning
av 515,1 milj. kr., exkl. rundradioanläggningar. Styrelsen har dock angivit,
att detta belopp kan minskas till 507,1 milj. kr. under förutsättning att
en viss närmare angiven höjning av investeringsramen för innevarande
budgetår kommer till stånd. För investeringar i rundradioanläggningar föreslår
styrelsen 25,6 milj. kr.
I anslutning till de sålunda gjorda äskandena erinrar departementschefen
om de successivt ökade medel, som under de senaste budgetåren ställts till
8
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
televerkets förfogande för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av telekommunikationerna
och en allmän förstärkning av verkets resurser. Insatserna
har betingats av abonnent- och trafikutvecklingen, vilken varit så kraftig
att ko- och belastningsproblem uppkommit. Givetvis är det angeläget att
söka komma till rätta med dessa. Alltför långa leveranstider på nya abonnemang
bör undvikas, väntetiden vid expediering av manuella rikssamtal
hållas nere och en tillfredsställande framkomlighet säkras vid automatisk
koppling av rikssamtal.
Det framstår som angeläget att fortsatta ansträngningar göres nästa budgetår
för att komma till rätta med problemen och ytterligare nedbringa kön
av väntande abonnenter. Departementschefen är därför beredd att för 1965/66
förorda en investeringsram om 476 milj. kr., exkl. rundradioanläggningar.
Detta innebär en höjning med 53 milj. kr. i förhållande till den ursprungligen
medgivna medelsförbrukningen för innevarande budgetår och med 32
milj. kr. i jämförelse med den nu beräknade förbrukningen för samma budgetår.
För rundradioanläggningar beräknas en medelsförbrukning av sammanlagt
25,6 milj. kr. för nästa budgetår. De totala utgifterna för televerkets
investeringar under 1965/66 skulle alltså vid bifall till departementschefens
förslag uppgå till 501,6 milj. kr.
Den ungefärliga fördelningen av televerkets investeringar under nästa
budgetår på olika objekt framgår av en i propositionen intagen tablå (s. 253).
Departementschefen framhåller att de reduceringar som gjorts i förhållande
till telestyrelsens förslag närmast skett med hänsyn till sådana projekt,
där en senareläggning icke kan antagas i någon väsentlig grad återverka
på televerkets möjligheter att fullfölja de angivna intentionerna i fråga om
investeringsverksamheten för nästa budgetår.
Bland de nya objekt, som ingår i telestyrelsens investeringsplan och som
bör kunna påbörjas under nästa budgetår, nämner departementschefen nya
telestationsbyggnader i bl. a. Härnösand, Karlskoga, Kiruna, Kungsbacka,
Malmö (Sparven), Roslags-Näsby och Överkalix. Vidare bör ett nytt distributionsförråd
i Uddevalla kunna igångsättas.
Nya projekt under posten telefon- och telegrafanläggningar utgör en
radiolänklinje Sundsvall—Härnösand samt koaxialkahelanläggningar Gudhem—Mariestad,
Kristianstad—Karlskrona, Norrköping—Linköping och
Östersund—Järpen. Automatiseringen av telefonstationerna fortsätter, och
närmast i tur står nu bl. a. stationerna i Boxholm, Hammarstrand, Strömstad,
Sveg, Torsås, Torup, Vilhelmina och Årjäng.
Investeringarna i radioanläggningar för kommersiell trafik avser fortsatta
moderniserings- och upprustningsarbeten.
I fråga om radioanläggningar för luftfarten beräknar departementschefen
en medelsförbrukning, som överensstämmer med av luftfartsstyrelsen och
telestyrelsen framlagda förslag. Därmed möjliggöres bl. a. anskaffning av
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
9
två nya utrustningar för instrumentlandningssystera (ILS) under nästa budgetår.
I övrigt avser den angivna medelsförbrukningen fortsatt planenlig upprustning
och komplettering av radaranläggningar, fyrar och andra för flygsäkerhet
och trafikregularitet betydelsefulla hjälpmedel.
Departementschefen förordar, att under anslagen till teleanläggningar
m. in. och rundradioanläggningar upptages 504 milj. kr. resp. 25 milj. kr.
Departementschefen övergår härefter till att behandla de frågor, som rör
ljudradio- och televisionsverksamheten.
I fråga om ljudradion har enligt det föregående beräknats 6,8 milj. kr.
för investeringar i sändaranläggningar. I programmet ingår fortsatt utbyggnad
av FM-nätet genom uppförande av två större stationer med full räckvidd,
nämligen Finnveden och Trollhättan. Vidare kommer som ett led i
den av 1964 års riksdag beslutade utbyggnaden av ett tredje sändarnät för
ljudradion närmare ett tjugotal redan befintliga FM-stationer alt utrustas
med sändare för det tillkommande program 3.
För investeringar i radiohuset i Stockholm beräknas en medelsförbrukning
av 4,9 milj. kr. för nästa budgetår.
Departementschefen framhåller att medelsbehovet för såväl ljudradions
som televisionens programproduktion bör bedömas med hänsyn till det förhållandet,
att 1960 års radioutredning i början av detta år väntas avge sitt
huvudbetänkande. I detta kommer att behandlas olika för den fortsatta
rundradioverksamheten centrala problemställningar. I avvaktan på ställningstagandena
till utredningens förslag bör återhållsamhet iakttagas i fråga
om ytterligare utbyggnad av programproduktionen. I stället bör de medel,
som ställs till förfogande, disponeras för stabilisering och konsolidering
av nuvarande verksamhet.
I fråga om Sveriges Radios drifts- och programkostnader för ljudradions
allmänna programverksamhet beräknar departementschefen för nästa budgetår
71,1 milj. kr., vilket jämfört med nu aktuella beräkningar för innevarande
budgetår innebär en ökning med 3,8 milj. kr. För televerkets driftskostnader
i anslutning till ljudradion upptas slutligen 24,0 milj. kr.
De totala utgifterna för ljudradions allmänna programverksamhet skulle
enligt de av departementschefen gjorda beräkningarna komma att för nästa
budgetår uppgå till (6,8 + 4,9 + 71,1 + 24,0) 106,8 milj. kr. Licensinkomsterna
— inkl. ränteintäkter på av televerket såsom rörelsemedel disponerade
ljudradiolicensmedel — beräknar departementschefen till 105,3 milj.
kr. Ljudradiorörelsen skulle således uppvisa ett underskott av 1,5 milj. kr.
Detta underskott torde få bestridas av hos televerket balanserade överskottsmedel
från ljudradion. Det ackumulerade överskottet skulle härmed nedgå
till 3,0 milj. kr. vid utgången av budgetåret 1965/66.
I fråga om televisionen har i det föregående tillstyrkts 18,8 milj. kr. för
investeringar i sändaranläggningar och programförbindelser. Detta belopp
10
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
möjliggör bl. a. uppförande av en större sändarstation i Finnveden samt ett
tjugotal slavstationer. För att distributionsnätets utbyggnad skall kunna
planenligt fullföljas förordar departementschefen vidare dels att åt telestyrelsen
redan givna beställningsbemyndiganden för budgetåren 1966/67—
1968/69 med hänsyn till inträffade kostnadsstegringar uppräknas med sammanlagt
1,5 milj. kr. eller till resp. 14,7, 8,4 och 8,4 milj. kr., dels att nytt
beställningsbemyndigande lämnas telestyrelsen för budgetåret 1969/70 om
6,5 milj. kr.
För investeringar i televisionshuset i Stockholm beräknar departementschefen
en medelsförbrukning av 13,5 milj. kr. för nästa budgetår.
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående och till vad 1960 års
radioutredning framhållit i yttrande över Sveriges Radios äskanden i fråga
om televisionsrörelsen bör enligt departementschefen — i avvaktan på statsmakternas
ställningstagande till radioutredningens betänkande — någon
ytterligare expansion av sändningstiden icke nu ifrågakomina. I stället bör
Sveriges Radio koncentrera sina resurser på en konsolidering av verksamheten
och på åtgärder för en höjning av programkvaliteten. Med sikte härpå
beräknar departementschefen för Sveriges Radios drifts- och programkostnader
i fråga om televisionens allmänna programverksamhet under nästa
budgetår ett belopp av 107,9 milj. kr., vilket jämfört med nu aktuella beräkningar
för innevarande budgetår och med hänsyn tagen till viss engångsanvisning
detta budgetår innebär en ökning med 9,5 milj. kr.
För televerkets driftskostnader i anslutning till televisionen upptas i enlighet
med telestyrelsens förslag 26,0 milj. kr.
De av departementschefen beräknade totala utgifterna för televisionens
allmänna programverksamhet under budgetåret 1965/66 uppgår följaktligen
till (18,8 + 13,5 + 107,9 + 26,0) 166,2 milj. kr. Då licensintäkterna för
nästa budgetår — inkl. ränteinkomster på av televerket såsom rörelsemedel
disponerade televisionsradiolicensmedel -— kan beräknas uppgå till ca 221,5
milj. kr., skulle överskottet på rörelsen utgöra 55,3 milj. kr. Det ackumulerade
överskottet skulle härmed vid utgången av budgetåret 1965/66 uppgå till
ca 245 milj. kr. I anslutning härtill framhåller departementschefen, att dessa
medel kommer att erfordras vid en framtida utbyggnad av ett andra program
i televisionen.
Skolprogramverksamheten och programverksamheten gentemot utlandet
skall i fortsättningen finansieras med allmänna skattemedel anvisade över
riksstaten under sjätte huvudtiteln. I fråga om skolprogramverksamheten
fortsätter utbyggnaden i enlighet med den av 1960 års radioutredning framlagda,
i 1964 års statsverksproposition redovisade utvecklingsplanen. Medelsbehovet
för skolprogramverksamheten under 1965/66 ökar med 5,77 milj.
kr. till 13,47 milj. kr. — Beträffande utlandsverksamheten beräknas en ökning
med 0,87 milj. kr. till 5,97 milj. kr. Med hänsyn tagen även till kostnaderna
för de fria ljudradiolicenserna åt blinda skulle den erforderliga me
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
11
delsanvisningen under ifrågavarande anslag därmed uppgå till (13,47 + 5,97
+ 0,06) 19,5 milj. kr. Departementschefen har gjort hemställan härom under
anslaget Ersättning för viss rundradioverksamhet på driftbudgeten.
Slutligen har telestyrelsen i särskild skrivelse hemställt om ökade rörelsemedel
för televerket, dels genom ett tillskott till verkets fasta rörelsekapital
med 150 milj. kr., dels genom en höjning av maximibeloppet för den till
verkets förfogande ställda rörliga krediten i riksgäldskontoret med 45 milj.
kr. till 100 milj. kr. Bakgrunden till framställningen är, att de rörelsemedel
som f. n. står till förfogande i form av fast rörelsekapital samt hos televerket
innestående ljudradio- och televisionsradiolicensmedel icke på långt
när förslår till att täcka behovet. Sedan flera år har därjämte telerörelsens
överskott i växande utsträckning måst tillgripas, vilket inneburit en motsvarande
eftersläpning i fråga om inleveranser av dessa till riksgäldskontoret.
För egen del har departementschefen funnit styrkt, att televerket är i behov
av en kraftig förstärkning av sina rörelsemedel. Detta utesluter enligt
departementschefen dock inte uppfattningen, att de tillgångar vilka finansieras
med sådana medel — förråd, fordringar, leverantörsförskott etc. -—
kommit att växa i en omfattning, som icke enbart kan motiveras med televerkets
allmänna investerings- och rörelseutveckling. Med hänsyn till den
räntekostnad, som sålunda ianspråktagna rörelsemedel representerar, är det
givetvis angeläget, att ifrågavarande tillgångar hålles på en så låg nivå som
möjligt med hänsyn till driften. Departementschefen förutsätter också, att
telestyrelsen vidtar åtgärder som framdeles möjliggör ett fortlöpande effektivt
uppföljande av rörelsemedelsläget.
Angelägenheten av att räntekostnadsfaktorn blir tillräckligt beaktad vid
den fortsatta dispositionen av de tillgångar, som finansieras med rörelsemedel,
motiverar enligt departementschefens mening, att televerket erhåller
det erforderliga tillskott härav genom en utvidgning av ramen för den till
dess förfogande stående rörliga krediten i riksgäldskontoret. Departementschefen
tillstyrker att maximibeloppet för verkets rörliga kredit ökas med
145 milj. kr. till 200 milj. kr. Därvid bör hittills inom verket ackumulerade
överskottsmedel ävensom framdeles uppkommande sådana i sin helhet inlevereras
till statsverket.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Erik Filip Petersson (I: 33) och den andra inom andra kammaren
av herrar Hamrin i Jönköping och Nelandcr (II: 34), i vilka föreslagits att
riksdagen måtte besluta, att ålderspensionär och förtidspensionär befrias
från inträdesavgift vid installation av egen telefon;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Olsson och herr Svanström (I: 187) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i Växjö in. fl. (11:250), i vilka yrkats att riksda
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
gen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att frågan rörande en ungdomens
radio-TV-avdelning förslagsvis benämnd »Sveriges ungdomsradioTV»,
skyndsamt måtte prövas, varvid kontakt bör tagas med ungdomsorganisationer
och övriga berörda sammanslutningar;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hilding m. fl., (I: 436) och den andra inom andra kammaren av herr
Löfgren m. fl. (II: 540), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att
i enlighet med av telestyrelsen gjord framställning 13 § i radiolicenskungörelsen
erhåller viss ändrad lydelse att gälla fr. o. m. den 1 juli 1965;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Strandberg och Sveningsson (I: 444) och den andra inom andra
kammaren av herrar Bengtson i Solna och Petersson (II: 527), i vilka hemställts
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära sådan ändring
i författningen om radiolicenser, att särskild licens icke erfordras efter den
1 juli 1965 för innehav av bilradioapparat;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Sundin (1:446) och den andra inom andra kammaren av herrar
Gustafsson i Kårby och Gustafsson i Stenkyrka (II: 532), i vilka föreslagits
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att till ljudradions
respektive televisionens allmänna programverksamhet för budgetåret
1965/66 må anvisas 72,6 respektive 112,0 milj. kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sveningsson (1:450) och den andra inom andra kammaren av herr
Lothigius (11:539), i vilka hemställts att riksdagen måtte för budgetåret
1965/66 under televerkets fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen
1. Teleanläggningar m. m. 451 000 000 kr., 2. Rundradioanläggningar
25 000 000 kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Virgin m. fl. (1:325) och den andra inom andra kammaren av herr
Heckscher m. fl. (II: 386), i vilka såvitt nu är i fråga hemställts att riksdagen
måtte
1) uttala, att löpande avtal mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio AB
icke måtte förnyas i vad avser monopol för Sveriges Radio att bedriva radiooch
televisionssändningar efter löpande avtalstids utgång;
2) med avslag å Kungl. Maj :ts förslag om ett anslag till Ersättning för
viss rundradioverksamhet för budgetåret 1965/66 om 19 500 000 kr., anslå
60 000 kr. för televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser åt blinda ävensom
uttala, att skolradioverksamheten samt den del av programverksamheten
gentemot utlandet, som ej täckes av särskilt anslag under tredje huvudtiteln,
skall täckas av licensmedel; samt
3) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl.
Maj :t måtte i övrigt beakta vad i motionerna anförts i synnerhet den del
som avser behov av ökad offentlig insyn i Sveriges Radios verksamhet;
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
13
dels en inom andra kammaren av fröken Wetterström väckt motion
(11:547), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
framhålla önskvärdheten av en ökning av antalet sändningstimmar av TVprogram
i repris till i genomsnitt 12 timmar per vecka;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Yngve Nilsson m. fl. (I: 440) och den andra inom andra kammaren
av herr Nilsson i Bästekille m. fl. (II: 543), i vilka hemställts att riksdagen
måtte för anskaffning av tre nya utrustningar för instrumentlandningssystem
(ILS) vid flygplatserna i Kristianstad, Hultsfred och Skellefteå för
budgetåret 1965/66 under sjätte huvudtiteln Kapitalbudgeten: Televerkets
fond: Rundradioanläggningar — utöver av Kungl. Maj :t begärt anslag —
bevilja ett ytterligare investeringsanslag å 2 550 000 kr.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna 11:34, 11:250, 11:540, 1:444, 11:532,
II: 539, II: 386,II:547 och I: 440.
Utskottet. För televerkets investeringar — exklusive rundradioanläggningar
— har departementschefen för nästa budgetår beräknat en medelsförbrukning
av 476 milj. kr., innebärande en höjning med 53 milj. kr. i
förhållande till den ursprungligen medgivna medelsförbrukningen för innevarande
budgetår och med 32 milj. kr. i jämförelse med den nu beräknade
och av utskottet under punkten 1 i det föregående godkända medelsramen
för sistnämnda budgetår. Höjningen motiveras främst med angelägenheten
av att köbildningen på telefonområdet i görligaste mån elimineras och att
även i övrigt en tillfredsställande servicestandard uppehälles. Departementschefen
framhåller i anslutning härtill att de reduceringar som gjorts i förhållande
till telestyrelsens förslag närmast skett med hänsyn till sådana
projekt, där en senareläggning inte kan antagas i någon väsentlig grad återverka
på televerkets möjligheter att fullfölja de angivna intentionerna i
fråga om investeringsverksamheten för nästa budgetår. Vidare oinnämnes
att av styrelsen begärda medel för det nya administrationskomplexet i
Farsta icke nu äskats enär frågan härom framdeles -— då kostnadsberäknade
huvudhandlingar utarbetats — kommer att i särskild ordning underställas
riksdagens prövning. Jämväl en ny utbyggnadsetapp vid televerkstaden
i Nynäshamn anses böra anstå i avvaktan på ytterligare utredning.
Den av departementschefen godkända investeringsplanen avser i fråga
om husbyggnader bl. a. påbörjande av nya telestationsbyggnader i Härnösand,
Karlskoga, Kiruna, Kungsbacka, Malmö, Roslags-Näsby och Överkalix
samt ett nytt distributionsförråd i Uddevalla. Under posten telefon- och telegrafanläggningar
ingår som nya projekt en radiolänklinje och fyra koaxialkabelanläggningar
samt automatisering av ett antal telestationer. Investeringarna
i radioanläggningar för kommersiell trafik avser fortsatta moderniserings-
och upprustningsarbeten. Den förordade medelsanvisningen till
14
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
radioanläggningar för luftfarten slutligen möjliggör bl. a. anskaffning av
två nya utrustningar för instrumentlandningssystem (ILS) under nästa
budgetår.
Utskottet finner i likhet med departementschefen en höjning av televerkets
investeringsram angelägen och kan följaktligen inte biträda de i
motionerna 1:450 och 11:539 framförda yrkandena om eu sänkning av
ramen till 423 milj. kr., samt en till 451 milj. kr. begränsad anslagstilldelning
— allt exklusive rundradioanläggningar. Nämnda motioner avstyrkes
sålunda.
I de båda likalydande motionerna I: 33 och II: 34 har hemställts att riksdagen
måtte besluta att ålderspensionär och förtidspensionär befrias från
inträdesavgift vid installation av egen telefon. Utskottet vill i anledning härav
erinra om att jämväl vid 1962 och 1963 års riksdagar motioner väckts om
en nedsättning av inträdesavgiften för telefon för ensamboende åldringar,
invalider och kroniskt sjuka — dock utan att föranleda någon riksdagens
åtgärd. Vid sin prövning av motionerna fann sig utskottet (SU 1962: 9, p 3
och SU 1963: 9, p 3) — även om motionernas syfte i och för sig framstode
som behjärtansvärt — böra avstyrka desamma. Utskottet hänvisade därvid
till riksdagens tidigare behandling av motioner av samma innebörd samt
erinrade om de olägenheter och det merarbete ur administrativa synpunkter
ett bifall till motionerna skulle medföra. Under hänvisning härtill och
då utskottet alltjämt är av samma uppfattning som tidigare avstvrkes även
de nu aktuella motionerna.
Vidkommande de i motionerna 1:440 och 11:543 framförda yrkandena
om en under televerkets fond med 2 550 000 kr. höjd medelstilldelning för
anskaffning av tre nya utrustningar för instrumentlandningssystem (ILS)
vid flygplatserna i Kristianstad, Hultsfred och Skellefteå får utskottet anföra
följande.
Såsom av det föregående framgått har departementschefen i fråga om
radioanläggningar för luftfarten räknat med en medelsförbrukning som
överensstämmer med de av luftfarts- och telestyrelserna framlagda förslagen
i ämnet, innebärande bl. a. anskaffning av nya ILS-anläggningar i
Halmstad och Örnsköldsvik under nästa budgetår. I övrigt avser den förutsatta
medelsförbrukningen fortsatt planenlig upprustning och komplettering
av radaranläggningar, fyrar och andra för flygsäkerhet och trafikregularitet
betydelsefulla hjälpmedel. Enligt vad utskottet erfarit har vidare
luftfartsstyrelsen nyligen beslutat att, inom ramen för de medel som
står till styrelsens förfogande under innevarande budgetår, vidtaga åtgärder
för omedelbara förbättringar av radioanläggningar för inflygning och landning
vid vissa inrikesflygplatser. Frågan om förbättring av landningshjälpmedlen
m. m. för bl. a. de av motionärerna angivna flygplatserna anses
emellertid av styrelsen icke i första hand vara en säkerhetsfråga utan en
fråga om regulariteten och därmed huvudsakligen av ekonomisk natur. Vid
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
15
prövning av sådana ärenden måste enligt styrelsen en avvägning ske mellan
å ena sidan kostnaderna för föreslagen förbättring och å andra sidan den
ökning av regulariteten, som i de aktuella fallen kan påräknas. Undersökningar
i hithörande frågor utföres kontinuerligt av luftfartsstyrelsen i samråd
med berörda flygföretag för planläggning av de åtgärder, som kan befinnas
påkallade. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 februari 1965 har
styrelsen vidare understrukit angelägenheten av att belysningsanläggningarna
på de militära flygplatser, som upplåtits för civil regelbunden trafik,
utbygges enligt de normer, som gäller för civila trafikflygplatser. Luftfartsstyrelsen
och flygvapnet undersöker gemensamt i vilken mån anpassning
härutinnan kan göras. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 19 februari 1965
slutligen har luftfartsstyrelsen framlagt vissa förslag i anledning av det
ökade behovet av trafikledartjänster.
I anslutning till det anförda må även nämnas att styrelsen genom
beslut av Kungl. Maj :t den 5 februari innevarande år meddelats uppdrag
att utreda det samlade behovet under den närmaste femårsperioden av investeringar
i anläggningar av särskild betydelse för trafiksäkerheten inom
den civila luftfarten med fördelning på respektive televerkets fond och
luftfartsfonden, att i anslutning härtill redovisa de beräknade drift- och
kapitalkostnaderna för ifrågavarande investeringar samt att till Kungl.
Maj :t redovisa resultatet av utredningen i samband med styrelsens anslagsframställning
för budgetåret 1966/67.
Utskottet finner det för sin del vara angeläget att de åtgärder som bedöms
vara erforderliga för flygsäkerhetens höjande utan tidsutdräkt genomföres.
Genom de vidtagna eller planerade förbättringarna i detta hänseende synes
emellertid motionärernas syften i väsentliga delar tillgodosedda. Med hänsyn
bl. a. härtill och med beaktande jämväl i övrigt av åberopade omständigheter
har utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka motionerna i fråga.
Beträffande ljudradioverksamheten beräknar departementschefen 6,8
milj. kr. för investeringar i sändaranläggningar, vilket bl. a. innebär fortsatt
utbyggnad av FM-nätet genom uppförande av två större stationer med full
räckvidd, nämligen Finnveden och Trollhättan. Dessutom kommer närmare
ett tjugotal redan befintliga FM-stationer att utrustas med sändare för program
3. För investeringar i radiohuset i Stockholm beräknas en medelsförbrukning
av 4,9 milj. kr. under nästa budgetår.
Sveriges Radios drift- och programkostnader för ljudradions allmänna
programverksamhet upptas med 71,1 milj. kr. mot av Sveriges Radio begärda
73,6 milj. kr. och televerkets driftkostnader i anslutning till ljudradion
med 24,0 milj. kr.
De totala utgifterna för verksamheten skulle sålunda uppgå till (6,8 +
4,9 + 71,1 + 24,0) 106,8 milj. kr., medan inkomsterna beräknas stanna vid
ett belopp om 105,3 milj. kr. Det underskott om 1,5 milj. kr., som härigenom
16
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
uppstår, förutsättes skola bestridas av de hos televerket balanserade överskottsmedlen,
vilka härigenom beräknas nedgå till 3,0 milj. kr. vid utgången
av budgetåret 1965/66.
För televisionsverksamhetens del förordar departementschefen ett investeringsbelopp
om 18,8 milj. kr. Detta möjliggör bl. a. uppförande av en
större sändarstation i Finnveden samt ett tjugotal slavstationer och en
fortsatt utökning av radiolänknätet. Vidare föreslås för en fortsatt planenlig
utbyggnad av distributionsnätet viss uppräkning av telestyrelsen tidigare
lämnade beställningsbemyndiganden för budgetåren 1966/67—1968/69 samt
ett nytt beställningsbemyndigande för budgetåret 1969/70. För investeringar
i televisionshuset i Stockholm beräknas en medelsförbrukning av
13,5 milj. kr. och för programproduktionen m. m. 107,9 milj. kr. mot av
Sveriges Radio begärda 115,0 milj. kr. I anslutning härtill framhålles att
medelstilldelningen till programproduktionen ökat i snabb takt under de
senaste budgetåren och att en kraftig successiv ökning av sändningstiden
också ägt rum. I avvaktan på statsmakternas ställningstagande till radioutredningens
aviserade betänkande anses någon ytterligare expansion av
sändningstiden nu icke böra ifrågakomma. Sveriges Radio föreslås i stället
böra koncentrera sina resurser på åtgärder för höjning av programkvaliteten.
Slutligen beräknas för televerkets driftkostnader i anslutning till televisionen
26,0 milj. kr.
Utgifterna för televisionsverksamheten i dess helhet skulle därmed uppgå
till (18,8 + 13,5 + 107,9 + 26,0) 166,2 milj. kr. Då inkomsterna av licensintäkterna
m. m. beräknas uppgå till ca 221,5 milj. kr. skulle överskottet
på rörelsen utgöra 55,3 milj. kr. och därmed det ackumulerade överskottet
vid utgången av budgetåret 1965/66 uppgå till ca 245 milj. kr.
Skolprogramverksamheten och programverksamheten gentemot utlandet
finansieras fr. o. m. innevarande budgetår med allmänna skattemedel anvisade
över riksstaten under sjätte huvudtiteln. Kostnaderna för dessa verksamhetsgrenar
jämte de fria ljudradiolicenserna åt blinda beräknas för budgetåret
1965/66 uppgå till (13,47 + 5,97 + 0,06) 19,5 milj. kr., vilket belopp
äskas å driftbudgeten under anslaget till Ersättning för viss rundradioverksamhet.
I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i de likalydande motionerna
1:446 och 11:532 yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa att till ljudradions respektive televisionens allmänna programverksamhet
för budgetåret 1965/66 må anvisas 72,6 respektive 112,0 milj.
kr.
Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sina yrkanden finner utskottet
i och för sig värt beaktande. Såsom i propositionen framhållits bör
emellertid medelsbehovet för såväl ljudradions som televisionens program
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
17
produktion bedömas med hänsyn till det förhållandet, att 1960 års radioutredning
inom kort väntas avge sitt huvudbetänkande, i vilket kommer att
behandlas olika för den fortsatta rundradioverksamheten centrala problem.
I likhet med departementschefen anser utskottet därför att — i avvaktan
på ställningstagandet till utredningens förslag — återhållsamhet bör iakttagas
i fråga om ytterligare utbyggnad av programproduktionen. I stället
synes de medel som ställs till förfogande böra disponeras för stabilisering
och konsolidering av nuvarande verksamhet. Utskottet har med hänsyn till
det anförda icke funnit sig berett biträda motionärernas yrkanden.
I motionerna I: 325 och II: 386 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att
riksdagen måtte uttala, att löpande avtal mellan Kungl. Maj :t och Sveriges
Radio AB icke måtte förnyas i vad avser monopol för Sveriges Radio att
bedriva radio- och televisionssändningar efter löpande avtalstids utgång.
Vidare har hemställts att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj :ts förslag
om ett anslag till Ersättning för viss rundradioverksamhet för budgetåret
1965/66 om 19 500 000 kr., anslå 60 000 kr. för televerkets kostnader för
fria ljudradiolicenser åt blinda ävensom uttala att skolradioverksamheten
samt den del av programverksamheten gentemot utlandet, som ej täckes av
särskilt anslag under tredje huvudtiteln, skall täckas av licensmedel. Slutligen
har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa att Kungl.
Maj :t måtte i övrigt beakta vad i motionerna anförts, i synnerhet den del
som avser behov av ökad offentlig insyn i Sveriges Radios verksamhet.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att det tidigare femåriga avtalet
mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio för närvarande löper provisoriskt
ett år i taget — i avvaktan på prövningen av radioutredningens
kommande förslag. Vid sådant förhållande synes någon särskild åtgärd i
frågan från riksdagens sida f. n. icke vara påkallad, varför utskottet avstyrker
motionerna i denna del.
Vad beträffar anslaget till Ersättning för viss rundradioverksamhet väll
utskottet framhålla att den nuvarande ordningen beträffande bl. a. skolradioverksamhet
och programverksamhet gentemot utlandet — innebärande
att dessa kostnader skall upptagas under förenämnda anslag i stället för att
som tidigare bestridas av licensmedel — beslutades så sent som vid fjolårets
riksdag och då i enlighet med tidigare uttalade önskemål från riksdagens sida.
Då utskottet nu liksom tidigare finner denna ordning riktig bör någon ändring
häri icke göras, i vart fall icke innan en prövning kan ske av förslagen
1 radioutredningens aviserade betänkande.
I avvaktan på dessa förslag har utskottet ansett en prövning av motionärernas
yrkanden i vad de avser skrivelse till Kungl. Maj :t rörande eu ökad
offentlig insyn i Sveriges Radios verksamhet m. m. böra anstå. Motionerna
Vvstyrkes följaktligen i nu berörda delar.
Ej heller har utskottet funnit sig — i avvaktan på ställningstagandet till
förenämnda utredningsförslag — böra tillstyrka de i motionerna I: 436 och
2 — Hiliang till riksdagens protokoll 1965. 6 sand. Nr 9
18
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
II: 540 framförda yrkandena om ändrade bestämmelser rörande licensavgifterna
för radio med extra högtalare.
Av samma skäl och oavsett inställningen i sakfrågan har utskottet funnit
sig böra avstyrka motionerna I: 444 och II: 527 om avskaffande av bilradiolicensen.
En sådan åtgärd skulle f. ö. medföra ett inkomstbortfall om ca 14
milj. kr. för nästa budgetår samt leda till att det ackumulerade överskottet
å ljudradiobudgeten per den 30 juni 1966 under i övrigt oförändrade betingelser
skulle förbytas i ett underskott om drygt 10 .milj. kr.
Vidkommande motionen II: 547 om ökad utsändning av televisionsprogram
i repris har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka densamma.
I motionerna I: 187 och 11:250 har yrkats att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte hemställa, att frågan rörande en ungdomens radio-TVavdelning,
förslagsvis benämnd »Sveriges ungdomsradio-TV», skyndsamt
måtte prövas, varvid kontakt anses böra tagas med ungdomsorganisationer
och övriga berörda sammanslutningar.
Motioner av samma innebörd väcktes vid 1963 och 1964 års riksdagar, i
anledning varav utskottet då erinrade om att 1960 års radioutredning hade
till uppgift att pröva de med rundradions programverksamhet samt fortsatta
utbyggnad och finansiering sammanhängande frågorna. Då med hänsyn
härtill utskottet ansåg sig kunna förutsätta att utredningen komme att
upptaga även de av motionärerna aktualiserade frågorna avstyrktes motionerna.
Av samma anledning och i avvaktan på utredningens förslag i dessa
delar avstyrkes jämväl de nu föreliggande motionerna.
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt med avseende å såväl storleken av medelsförbrukningen
under televerkets fond som rundradioverksamhetens omfattning
och inriktning biträdes av utskottet, som vidare under punkterna 7 och
8 i det följande tillstyrker anvisande av medel till radio- och televisionshusen.
Till den under anslaget till Ersättning för viss rundradioverksamhet
för nästa budgetår erforderliga anslagsanvisningen återkommer utskottet
framdeles vid sin prövning av medelsbehovet på driftbudgeten.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 450 och II: 539 samt
I: 440 och II: 543, till Teleanläggningar m. m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 504 000 000 kr.;
II. att riksdagen må
a) till Rundradioanläggningar m. m. för budgetåret 1965/
66 anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kr.;
b) medgiva att telestyrelsen lämnas de beställningsbemyndiganden
departementschefen i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 4 januari 1965 föreslagit;
c) uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för
beredande av ytterligare rörelsemedel åt televerket tillhan
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
19
dahålla detta en från 55 000 000 kr. till 200 000 000 kr. ökad
rörlig kredit;
III. att motionerna I: 33 och II: 34 icke må av riksdagen
bifallas;
IV. att motionerna 1:446 och 11:532 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
V. att motionerna 1: 325 och II: 386, såvitt de avser avtal
mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
VI. att motionerna I: 325 och II: 386, såvitt de avser sättet
för bestridande av televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser
åt blinda ävensom skolradioverksamheten samt
den del av programverksamheten gentemot utlandet, som
ej täckes av särskilt anslag under tredje huvudtiteln, icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd;
VII. att motionerna I: 325 och II: 386, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t rörande bl. a. ökad offentlig insyn
i Sveriges Radios verksamhet, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
VIII. att motionerna I: 436 och II: 540 icke må av riksdagen
bifallas;
IX. att motionerna 1:444 och 11:527 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
X. att motionen II: 547 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
XI. att motionerna I: 187 och 11:250 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Statens järnvägar
4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 259—279)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1965/66 under statens järnvägars
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 310 000 000
kr.
I skrivelse den 21 augusti 1964 och i anslutning därtill lämnad komplettering
har järnvägsstyrelsen framlagt sina anslagsäskanden för budgetåret
1965/66.
I propositionen anmäles även järnvägsstyrelsens skrivelse den 21 februari
196i angående överföring av medel inom värdeminskningskontot från
delkontot för pensionsförpliktelser till slopningskontot.
För en redovisning av innehållet i styrelsens skrivelser får utskottet hänvisa
till propositionen (s. 259—275).
20
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som redovisats under
postverkets fond (s. 216 i propositionen).
Affärsverksutredningen har avgivit utlåtande över järnvägsstyrelsens skrivelse
av den 21 februari 1964 (s. 275 i propositionen).
Departementschefen anför inledningsvis att järnvägsstyrelsen för budgetåret
1965/66 föreslagit en medelsförbrukning av 325 milj. kr. samt att
han, som framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken, ansett
sig böra tillstyrka en oförändrad investeringsram av 320 milj. kr. Departementschefen
har tidigare i samband med beräkningen av väganslagen (s. 43
i propositionen) redogjort för de åtgärder, som statens förhandlings- och
utredningsman funnit erforderliga för att nå en samordning av den kollektiva
lokaltrafiken inom storstockholmsområdet. Den preliminära överenskommelse
som under förhandlingsmannens medverkan träffats i frågan
har beaktats i förevarande sammanhang.
Investeringarnas ungefärliga fördelning under budgetåret 1965/66 på olika
objekt framgår av en i propositionen (s. 276) intagen tablå.
Investeringsprogrammet är inriktat på att stärka SJ :s konkurrenskraft
genom arbeten och anskaffningar, som ökar transporttjänsternas effektivitet
och standard. Företräde har därvid givits investeringar, som beräknas
möjliggöra minskning av driftkostnaderna. Departementschefen har inte
något att erinra mot de investeringsobjekt, som styrelsen tagit upp i programmet.
Dock anser han sig inte böra tillstyrka styrelsens hemställan om
att under objektsgruppen Inventarier m. m. bestrida anskaffning av godsbehållare
med investeringsmedel. Vad beträffar de olika investeringsobjekten
anför departementschefen i huvudsak följande.
I fråga om bangårdar avser styrelsen att bygga ut rangerbangården i
Malmö och bangårdarna i Trelleborg (etapp I) och Skövde.
I investeringsprogrammet har styrelsen tagit upp byggandet av en ny tunnel
för tredje och fjärde spår Stockholm—Solna. De två spåren i den befintliga
tunneln är den enda normalspårförbindelsen mellan Stockholm och
Uppsala samt vidare norrut. Kapaciteten har sedan länge varit hårt utnyttjad,
vilket emellanåt medfört allvarliga störningar för såväl den långväga
trafiken och lokaltrafiken till och från Stockholm G som norrgående godståg
från Tomteboda rangerbangård. Totalkostnaden för en ny tunnel har
beräknats till 6 milj. kr. Enligt departementschefens mening bör projektet
nu komma till utförande och påbörjas under nästa budgetår.
I samband med den pågående stadsplaneregleringen för Nedre Norrmalm
i Stockholm har på grundval av 1962 års cityplan aktualiserats rivning av
två SJ tillhöriga fastigheter, vilka inrymmer lokaler för en del av SJ :s
centralförvaltning. Såsom ersättning för lokalerna i de båda rivningsfastigheterna
har styrelsen föreslagit att en tillbyggnad bör ske av ilgodsbyggnaden
i Stockholm. Huvudhandlingar för projektet finnes upprättade och
tillbyggnaden har beräknats kosta 20 milj. kr. Byggnadsarbetena beräknas
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
21
kunna påbörjas under sista kvartalet 1965 och tillbyggnaden stå färdig för
inflyttning under år 1968. För egen del anser departementschefen en tillbyggnad
av ilgodsbyggnaden innebära en lämplig lösning på det lokalproblem,
som uppkommit, och tillstyrker därför förslaget. Departementschefen
förutsätter att styrelsen för att begränsa lokalbehovet och därmed
byggnadskostnaden noggrant följer centralförvaltningens personalutveckling
och tillvaratager alla möjligheter att minska dennas personalbehov efter
hand som rationaliseringarna fortgår och verksamheten koncentreras bl. a.
genom nedläggningar av trafiksvaga järnvägslinjer. För påbörjandet av tillbyggnaden
under nästa budgetår har departementschefen räknat med en
medelsförbrukning under året av 3 milj. kr.
Under innevarande budgetår har styrelsen startat arbetena med att bygga
om de norra och södra tågfärjelägena i Trelleborg. Den nya tågfärja, som
f. n. byggs för SJ:s trafik på Sassnitz, beräknas sättas i trafik under år
1966. I anslutning till den pågående ombyggnaden av färjelägena avser styrelsen
därför att under nästa budgetår påbörja uppförandet av de särskilda
tillfartsramper, från vilka bilar skall köras in i färjans övre lastplan. Byggnadskostnaden
för ramperna torde uppgå till ca 3 milj. kr., varav departementschefen
räknar med 1,5 milj. kr. för nästa budgetår.
Liksom under senare budgetår faller en icke obetydlig del av medelsförbrukningen
under nästa budgetår på kapacitetshöjande investeringar på
huvudlinjerna genom utbyte av lättare räler mot tyngre samt utbyggnad av
automatisk linjeblockering och fjärrblockering.
Beträffande rullande materiel fortsätter styrelsen den angelägna ersättningsanskaffning
av elektrolok, som anmäldes i 1964 års statsverksproposition.
Beställningen för nästa budgetår avses omfatta 40 lok. Vidare ingår
i investeringsprogrammet anskaffning av ytterligare personvagnmateriel
för trafiken till Köpenhamn och Oslo samt kafévagnar för främst expresstågen.
Upprustningen av godsvagnparken fortsätter likaså med beställning
av öppna vagnar och specialvagnar.
För biltrafiken beräknas bl. a. 270 bussar och ett mindre antal andra fordon
böra beställas.
Beträffande investeringar i det ersättningsberättigade nätet anför departementschefen
följande.
I den medelsförbrukning, som jag förordat, ingår investeringar i järnvägslinjer,
för vilkas driftunderskott ersättning utgår via riksstaten. Enligt
prop. 1964: 118, som behandlar frågan om ersättningen för innevarande budgetår,
skall investeringarna i det ersättningsberättigade nätet helt avskrivas.
I den mån för något budgetår investeringarna skulle överstiga det belopp
om högst 15 milj. kr., som för detta ändamål beräknats i ersättningen, skall
avskrivning i särskild ordning ske av det överskjutande beloppet. För innevarande
och nästa budgetår har styrelsen beräknat ifrågavarande investeringar
till 16,9 resp. 15,5 milj. kr. Vid mina överväganden bar jag funnit, att
vissa investeringsobjekt inte kan anses beröra det ersättningsberättigade
22
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
nätet. I den förordade investeringsramen räknar jag därför med att 12 milj.
kr. hänför sig till de ersättningsberättigade banorna. På samma sätt har jag
funnit att av investeringsramen för innevarande budgetår 15 milj. kr. kan
anses hänförliga till sistnämnda banor. Någon ytterligare avskrivning torde
därför inte bli erforderlig för någotdera budgetåret.
Vidare förordar departementschefen i likhet med affärsverksutredningen,
att styrelsen även för budgetåret 1965/66 får i SJ :s bokföring inom värdeminskningskontot
överföra högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser
till slopningskontot i den mån behov därav föreligger.
Utskottet. Den av järnvägsstyrelsen för nästa budgetår förordade medelsförbrukningen
om 325 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra
begränsas till 320 milj. kr., innebärande en i förhållande till innevarande
budgetår oförändrad medelsomslutning. Investeringarna anges främst syfta
till ett stärkande av SJ :s konkurrenskraft genom arbeten och anskaffningar,
som ökar transporttjänsternas effektivitet och standard samtidigt som
de minskar driftkostnaderna. Departementschefen har i huvudsak inte haft
något att erinra mot de föreslagna investeringsobjekten — dock att av SJ
beräknade medel om 1,5 milj. kr. för anskaffning av godsbehållare icke
ansetts böra bestridas med investeringsmedel. Begränsningen av medelsförbrukningen
i övrigt medför att vissa anskaffningar och arbeten måste
något senareläggas.
Det framlagda investeringsprogrammet omfattar i fråga om bangårdar
utbyggnader av rangerbangården i Malmö och bangårdarna i Trelleborg
(etapp I) och Skövde. Medel har vidare beräknats för påbörjande av en ny
tunnel för tredje och fjärde spår Stockholm—Solna. Såsom ersättning för
vissa lokaler i rivningsfastigheter föreslås en tillbyggnad ske av ilgodsbyggnaden
i Stockholm med påbörjande under nästa budgetår. I fråga om
rullande materiel innebär programmet bl. a. fortsatt ersättningsanskaffning
av elektrolok. För biltrafiken slutligen beräknas en beställning av bl. a. 270
bussar.
Den del av de förordade investeringarna, som hänför sig till järnvägslinjer
för vilkas driftunderskott ersättning till SJ utgår från särskilt anslag under
driftbudgeten, har av järnvägsstyrelsen beräknats motsvara ett belopp
av 15,5 milj. kr., medan departementschefen funnit endast 12 milj. kr. hänföra
sig till dessa banor. Då nämnda ersättning enligt tidigare beslut anses
inkludera ett belopp om högst 15 milj. kr. för full avskrivning av sådana investeringar
förklaras några ytterligare avskrivningsmedel härför icke vara
erforderliga för nästa budgetår.
I likhet med vad som gäller för budgetåret 1964/65 föreslår departementschefen
att järnvägsstyrelsen för nästa budgetår får i SJ :s bokföring inom
värdeminskningskontot överföra högst 30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser
till slopningskontot i den mån behov därav föreligger.
Kungl. Maj :ts sålunda framlagda förslag till investeringsplan för statens
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
23
järnvägars fond tillstyrkes av utskottet liksom den förordade fördelningen
på olika investeringsobjekt samt beräkningen av anslagsbehovet. Utskottet
biträder jämväl vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt
anfört och förordat.
Utskottet hemställer följaktligen,
att riksdagen må till Järnvägar m. in. för budgetåret
1965/66 anvisa ett investeringsanslag av
310 000 000 kr.
Luftfartsfonden
5:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj:t har (s. 280—286) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1965/66 under luftfartsfonden anvisa i
statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 7 900 000 kr.
I skrivelse den 24 augusti 1964 har luftfartsstyrelsen hemställt om investeringsanslag
för budgetåret 1965/66. För en redovisning av innehållet i
styrelsens framställning får utskottet hänvisa till propositionen (s. 280—
285).
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som redovisats under
postverkets fond (s. 216 i propositionen).
Vidare har 1963 års luftfartsutredning avgivit utlåtande över luftfartsstyrelsens
framställning (s. 285 i propositionen).
Departementschefen anför att han vid anmälan av investeringsplanen för
kommunikationsverken m. m. tillstyrkt en investeringsram för budgetåret
1965/66 av 7,7 milj. kr., d. v. s. en ökning med 0,7 milj. kr. i jämförelse med
ramen för innevarande budgetår.
I fortsättningen anför departementschefen följande.
Den förordade investeringsramen medger bl. a. slutförande av den pågående
ombyggnaden av Torslanda flygplats för 2,6 milj. kr. Vidare möjliggöres
ombyggnad och vissa kompletteringar av inflygningsljusen m. in. vid
flygplatsen för sammanlagt 0,4 milj. kr. I fråga om Arlanda flygplats har
jag beräknat sammanlagt 2,2 milj. kr. varav 0,1 milj. kr. för markförvärv,
0,2 milj. kr. för fortsatta utredningar rörande permanent stationsbyggnad
och 1,9 milj. kr. för radioanläggningar och teleutrustning.
Vid mina överväganden av övriga projekt i luftfartsstyrelsens investeringsprogram
för nästa budgetår har jag i likhet med 1963 års luftfartsutredning
funnit, att luftfartsverkets ekonomiska läge motiverar stark återhållsamhet
i fråga om nya investeringar, som icke avser trafiksäkerheten
eller regulariteten. Med hänsyn härtill och då det av styrelsen framlagda
materialet rörande tillbyggnaden av stationsbyggnaden vid Arlanda i vissa
avseenden är endast preliminärt är jag ej beredd att tillstyrka delta projekt.
Jag har inte heller ansett mig böra förorda den föreslagna medelstilldel
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
ningen för tillbyggnad av stationsbyggnaden på Torslanda flygplats. Jag har
således ej beräknat medel för dessa projekt i investeringsramen för nästa
budgetår. I anslutning härtill vill jag erinra om att jag i det föregående vid
behandlingen av televerkets fond tillstyrkt samtliga av luftfartsstyrelsen
framförda äskanden rörande radioanläggningar, sammanlagt 4,85 milj. kr.
De arbeten jag enligt det föregående tillstyrkt innebär en medelsförbrukning
av 5,2 milj. kr. För övriga projekt i styrelsens investeringsprogram,
innefattande stängselanordningar, teleutrustning, belysningsanläggningar,
reservkraftaggregat, fordonsanskaffning och diverse arbeten återstår vid
den av mig förordade investeringsramen ett belopp av 2,5 milj. kr.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Dahl in. fl.
(I: 291) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafson i Göteborg
m.fl. (11:353), i vilka hemställts att investeringsanslaget till flygplatser
m. m. för budgetåret 1965/66 ökas med 850 000 kr. för de av kungl. luttfartsstyrelsen
begärda byggnadsarbetena på Torslanda flygplats.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen II: 353.
Utskottet. För investeringarna inom luftfartsfonden föreslås av departementschefen
en medelsförbrukning under nästa budgetår om 7,7 milj. kr.
mot av luftfartsstyrelsen föreslagna ca 13,6 milj. kr. Den förordade investeringsramen
medger bl. a. slutförande av pågående ombyggnad av Torslanda
flygplats och vissa andra arbeten därstädes för tillhopa 3,0 milj. kr. \ idare
beräknas 2,2 milj. kr. för huvudsakligen radioanläggningar och teleutrustning
för Arlanda flygplats ävensom för fortsatt utredning rörande en permanent
stationsbyggnad. För övriga projekt i styrelsens investeringsprogram,
innefattande bl. a. teleutrustning, belysningsanläggningar, fordonsanskaffning
och diverse arbeten, beräknas slutligen 2,5 milj. kr., varjämte
erinras om att under telestyrelsens fond upptagits 4,85 milj. kr. för vissa
av luftfartsstyrelsen begärda radioanläggningar. Den av styrelsen föreslagna
medelstilldelningen om 850 000 kr. för tillbyggnad av stationsbyggnaden
på Torslanda flygplats har departementschefen däremot icke ansett
sig kunna tillstyrka.
I anledning härav har i de likalydande motionerna 1:291 och 11:353
hemställts om en höjning av investeringsanslaget till Flygplatser in. in.
med förenämnda 850 000 kr.
Även om utskottet finner den föreslagna tillbyggnaden i och för sig angelägen
synes dock resultatet av ytterligare förhandlingar mellan företrädare
för staten och staden böra avvaktas före ett definitivt ställningstagande
i frågan. Utskottet, som bl. a. därför icke funnit sig kunna biträda motionärernas
yrkanden, avstyrker följaktligen motionerna i fråga.
Jämväl i övriga delar biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag och till
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
25
styrker således den föreslagna medelsförbrukningen för nästa budgetår.
Ej heller har utskottet funnit anledning till erinran mot den framlagda
anslagsberäkningen eller vad departementschefen i sammanhanget i övrigt
förordat.
I enlighet med det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 291 och II: 353, till Flygplatser
in. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 7 900 000 kr.
Statens allmänna fastighetsfond
6:o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 1, s. 287) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden
i Stockholm för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 300 000 kr.
7:o) Radiohus. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 288 och
289) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1965/66 anvisa
ett investeringsanslag av 4 100 000 kr.
8:o) Televisionshus. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s.
289—291) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Televisionshus för budgetåret 1965/66
anvisa ett investeringsanslag av 10 800 000 kr.
9:o) Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s. 291 och 292) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kontorshus i kvarteret Murmästaren
i Stockholm för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 2 499 000 kr.
10:o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt
5, s. 292—294) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten
för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 210 000
kr., dels ock i viss utsträckning godkänna ändringar av den förteckning,
som ligger till grund för användningen av anslaget.
Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna
stegringen av byggnadskostnaderna uppstått på vissa, i särskild för3
— Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 9
26
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
teckning upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden. Dessa företag
hänför sig till social-, kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handelsoch
inrikesdepartementen. Beträffande den närmare motiveringen för anslaget
torde få hänvisas till prop. 1948:2 (bil. 14, p. 8).
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1964 bl. a. redovisat
ställningen per den 30 juni 1964 på merkostnadsanslaget samt det beräknade
medelsbehovet under innevarande och nästa budgetår.
Departementschefen har anfört följande.
Vad angår de byggnadsobjekt, som enligt byggnadsstyrelsen nu bör införas
i angivna förteckning, har det visat sig, att merkostnaderna för Svenska
reproduktions aktiebolagets nybyggnad sannolikt kommer att kunna inrymmas
i det anslag, som tidigare anvisats för ändamålet. Vidare har det tett
sig naturligt, att frågan om medel till täckande av merkostnaderna för polisskolan
i Solna anmäles i anslutning till att anslag för nästa budgetår äskas
under elfte huvudtiteln för vissa tillkommande arbeten vid skolan. Mot de
övriga byggnadsobjekt, som föreslagits införda i förteckningen, har jag icke
något att erinra.
Om hänsyn tages till bortfallet av angivna båda byggnadsföretag, stannar
totalmedelsbehovet under merkostnadsanslaget vid (34 438 500 — 245 000 —
265 000) 33 928 500 kr. Härjämte minskar medelsförbrukningen nästa budgetår
med 265 000 kr., varigenom anslaget kan begränsas till (475 000 —
265 000) 210 000 kr.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må
I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 210 000 kr.;
II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1965 föreslagna ändringarna
av den förteckning, som ligger till grund för användningen
av ifrågavarande anslag.
11 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 6, s. 294) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för
budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 4 500 000
kr.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
27
Statens utlåningsfonder
12:o) Luftfartslånefonden. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 295) föreslagit
riksdagen att till Luftfartslånefonden för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.
Luftfartsstyrelsen har i skrivelse den 9 september 1964 redovisat lånebehovet
under budgetåret 1965/66 (s. 295 i propositionen).
Departementschefen har anfört följande.
Investeringsanslaget till luftfartslånefonden uppfördes senast å riksstaten
för budgetåret 1960/61. Den 6 mars 1964 medgav Kungl. Maj :t med stöd
av riksdagens beslut (prop. 1964: 21, SU 25, rskr. 62), att utgifter må avföras
å anslaget under budgetåret 1964/65. Då behovet av lånemedel torde
kvarstå under ett antal budgetår framåt, föreslår jag, att anslaget ånyo uppföres
å riksstaten. Därvid tortje behållningen den 30 juni 1965 å det nuvarande
anslaget böra överföras till det nya. Jag delar luftfartsstyrelsens
uppfattning att någon förstärkning av fondmedlen ej erfordras under budgetåret
1965/66. Anslaget torde därför böra uppföras med endast ett formellt
belopp av 1 000 kr.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Luftfartslånefonden för budgetåret
1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
13 :o) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Kungl. Maj:t har
(punkt 2, s. 295—297) föreslagit riksdagen att till Statens lånefond för den
mindre skeppsfarten för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kr.
Statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten har i skrivelse den 11
september 1964 framlagt förslag till investeringsanslag till fonden för budgetåret
1965/66 (s. 296 och 297 i propositionen).
Departementschefen har anfört följande.
Lånenämnden har anmält, att inom ramen för dess långivning bör få falla
den främst under senare år utvecklade typ av shelterdäckade fartyg, som
normalt har en bruttodräktighet under 500 registerton men som med tämligen
enkla anordningar kan ändras så att bruttodräktigheten överstiger 500
registerton. Jag är inte beredd att nu förorda en sådan utvidgning av låneverksamheten.
I förevarande sammanhang vill jag erinra om att med stöd av
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 oktober 1964 en förhandlingsdelegation
28
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
tillsatts för att med företrädare för rederinäringen föra förhandlingar rörande
inrättande av kreditinstitut för företag inom rederinäringen. Som
resultat av de förda förhandlingarna har delegationen den 12 december 1964
framlagt förslag i ärendet. Förslaget torde efter remissbehandling komma
att föreläggas riksdagen.
De successivt ökade kraven på lastdryghet och teknisk utrustning även
för de mindre fartygen fördyrar dessa och ökar därigenom lånebehovet. En
förstärkning av lånenämndens utlåningsmöjligheter bör ske. Jag beräknar,
att fonden behöver tillföras ytterligare 3 milj. kr.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till Statens lånefond för den mindre
skeppsfarten för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kr.
Fonden för låneunderstöd
14:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1964/65. Kungl. Maj:t
har (punkt 1, s. 298—300) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att med de danska och norska regeringarna träffa avtal om förlängning
för perioden den 1 oktober 1965—den 30 september 1970 av garantien
till de i konsortiet Scandinavian Airlines System samverkande skandinaviska
luftfartsbolagen, dels ock till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport
för 1964/65 för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000
kr.
Departementschefen har anfört följande.
Efter tidigare redovisade, delvis mycket stora driftförluster, har resultatutvecklingen
inom SAS under de senaste åren visat en gynnsam tendens.
Även i fortsättningen kommer dock betydande osäkerhetsmoment att vara
förbundna med konsortiets verksamhet på grund av bl. a. dess internationella
karaktär och utpräglade känslighet för allmänna politiska och ekonomiska
förhållanden.
Enligt min mening föreligger således alltjämt skäl liknande dem, vilka
åberopats som grund för de tidigare avtalen mellan de skandinaviska regeringarna
om ekonomiska garantier till de i SAS ingående moderbolagen.
Med hänsyn härtill anser jag, att de nuvarande garantiöverenskommelserna
bör förlängas för ytterligare fem år räknat fr. o. in. den 1 oktober 1965. Sveriges
åtagande bör begränsas till oförändrat 7,5 milj. kr. för år.
Det förhållandet att garantiöverenskommelserna prövas av riksdagen bör
enligt min mening icke utgöra hinder för Kungl. Maj :t att, efter hörande av
moderbolagen, komma överens med de danska och norska regeringarna om
de mindre jämkningar i överenskommelserna, som i framtiden kan befinnas
påkallade.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
29
Jag vill i sammanhanget upplysa om att avsikten är att motsvarande förlängning
av garantien till de i SAS-konsortiet ingående bolagen skall genomföras
även i Danmark och Norge.
I enlighet med gällande överenskommelse av år 1959 bör för garanti för
ABA:s verksamhet under tiden den 1 oktober 1964—den 30 september 1965
för nästa budgetår uppföras ett anslag av 7,5 milj. kr.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må
I. bemyndiga Kungl. Maj :t att med de danska och norska
regeringarna träffa avtal om förlängning för perioden den
1 oktober 1965—den 30 september 1970 av garantien till de
i konsortiet Scandinavian Airlines System samverkande
skandinaviska luftfartsbolagen;
II. till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1964/65
för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av
7 500 000 kr.
15 :o) Lån till anskaffning av högertrafikbussar. Kungl. Maj:t har (punkt
2, s. 300 och 301) föreslagit riksdagen att till Lån till anskaffning av högertrafikbussar
för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av
25 000 000 kr.
Departementschefen har anfört följande.
I propositionen angående statlig långivning för anskaffning av högertrafikbussar
(1964: 199) har föreslagits riktlinjer för långivning i samband med
tidigarelagd anskaffning av sådana bussar. Beträffande finansieringen an.
orde jag i propositionen att, då särskilda medel för långivningen icke torde
erfordras under innevarande budgetår, jag icke var beredd att ta ställning
till frågan om den anslagstekniska redovisningen av långivningen. Samtidigt
anmälde jag min avsikt att senare framlägga förslag härom. Itiksdagen
beslutade i enlighet med förslagen i propositionen (SU 196, rskr. 381). Frågan
om finansieringen av ifrågavarande långivning torde nu böra tagas upp
till fortsatt behandling.
Statens högertrafikkommission förordade i sin framställning rörande
statlig långivning för anskaffning av högertrafikbussar, att erforderliga
medel för långivningen måtte anvisas under anslaget Kostnader för övergång
till högertrafik. Enligt min mening bör detta anslag användas endast för
bestridande av direkta kostnader för trafikomläggningen. Jag förordar därför,
att medel för långivningen anvisas genom att ett särskilt anslag uppföres
under fonden för låneunderstöd. Anslaget bör benämnas Lån till anskaffning
av högertrafikbussar.
Som framgår av den tidigare redogörelsen har statens högertrafikkommission
i sin framställning om anslag till kostnader för övergång till höger
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
trafik för budgetåret 1965/66 beräknat behovet av lånemedel till 40 milj.
kr. (Db p. B 16.). Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 25
milj. kr. För långivningen gäller de föreskrifter Kungl. Maj :t med stöd av
riksdagens bemyndigande i anledning av prop. 1964: 199 utfärdat den 18
december 1964.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Johansson i Dockered m. fl. väckt motion (II: 536),
vari hemställts att riksdagen måtte föranstalta om i motionen avsedd utredning
samt — i avbidan på resultatet härav — besluta om inställande av
ytterligare åtgärder för högertrafikens genomförande tills vidare.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet. I prop. 1964: 199 angående statlig långivning för anskaffning
av högertrafikbussar föreslogs riktlinjer för långivning i samband med tidigarelagd
anskaffning av sådana bussar. Beträffande finansieringen anförde
departementschefen i propositionen att han då inte var beredd att ta ställning
till frågan om den anslagstekniska redovisningen av långivningen.
Samtidigt anmälde departementschefen att han senare avsåg att framlägga
förslag härom. Propositionen bifölls av riksdagen (SU 196, rskr. 381).
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det nu framlagda
förslaget till finansiering av ifrågavarande långivning, innebärande att ett
särskilt anslag härför uppföres under fonden för låneunderstöd. Departementschefens
beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1965/66 tillstyrkes
likaledes av utskottet. På grund härav och under hänvisning jämväl
till av statsmakterna tidigare fattade beslut rörande högertrafiken kan utskottet
ej tillstyrka det i motionen II: 536 framförda yrkandet att riksdagen
måtte föranstalta om i motionen avsedd utredning samt — i avbidan på
resultatet härav — besluta om inställande av ytterligare åtgärder för högertrafikens
genomförande tills vidare.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,
I. att motionen 11:536 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
II. att riksdagen må till Lån till anskaffning av högertrafikbussar
för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 25 000 000 kr.
Fonden för förlag till statsverket
16:o) Förskott till vissa plankostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 1,
s. 302 och 303) föreslagit riksdagen att till Förskott till vissa plankostnader
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
31
Departementschefen har anfört följande.
Utöver de områden där regionplanering pågår eller har slutförts föreligger
enligt min mening behov av en översiktlig planläggning inom ytterligare ett
antal regioner. Med hänsyn härtill framstår det som angeläget, att medelsutrymme
finnes under anslaget, som gör det möjligt för byggnadsstyrelsen
att då nya planprojekt aktualiseras genom förskott underlätta för kommunerna
att gå samman i regionplaneförbund. Styrelsen synes också vid sin bedömning
av medelsbehovet för nästa budgetår ha inrymt en marginal, som
medger nya initiativ till regionplanering i ytterligare några områden. Vid sådant
förhållande anser jag mig kunna biträda styrelsens förslag till medelsanvisning.
Vad angår den av länsstyrelsen i Stockholms län gjorda framställningen
angående problem sammanhängande med detaljplaneringen i länets fritidsområden,
vill jag i sammanhanget erinra om att framställningen genom
beslut av Kungl. Maj :t överlämnats till 1962 års fritidsutredning för att
tagas under övervägande i dess utredningsarbete.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader
m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 400 000 kr.
Diverse kapitalfonder
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
17:o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har
(punkt 1, s. 304—308) föreslagit riksdagen att dels under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond för budgetåret 1965/66 anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag av 51 500 000 kr., dels ock medgiva att
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnas i statsrådsprotokollet angivet
beställningsbemyndigande.
I skrivelse den 28 augusti 1964 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om investeringsanslag för verkets förrådsfond under budgetåret
1965/66.
För en närmare redogörelse för innehållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslagsframställning får utskottet hänvisa till propositionen (s.
304—307).
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det yttrande som redovisats under
postverkets fond (s. 216 i propositionen).
Departementschefen erinrar inledningsvis om att han vid redovisningen
av investeringsplanen för kommunikationsverken tillstyrkt en investerings
-
32
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
ram för nästa budgetår av 51,5 milj. kr. för förrådsfonden. I förhållande till
den fastställda ramen för innevarande budgetår innebär departementschefens
förslag en ökning med 1,5 milj. kr.
Den ungefärliga fördelningen av förrådsfondens investeringar under nästa
budgetår på de olika objektgrupperna framgår av en i propositionen (s. 307)
intagen tablå.
Den av styrelsen framlagda investeringsplanen omfattar i fråga om nya
objekt fem garage- och förrådsbyggnader m. m., en betydande anskaffning
av motorfordon och vägmaskiner, vari ingår bl. a. ett nytt asfaltverk, två
frigående och en linstyrd färja jämte viss materiel för sjöfartsstyrelsens
räkning samt beställning av reservbro materiel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 29 oktober 1964 anmält,
att kostnaderna för att anlägga ett reparationsvarv för färjor vid Tenö
i Stockholms län kunde beräknas komma att väsentligt överstiga den i petita
för budgetåret 1965/66 uppgivna kostnaden. Kungl. Maj :t har genom beslut
den 13 november 1964 föreskrivit, att igångsättningen av arbetena för anläggande
av varvet skall anstå tills vidare. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har fått i uppdrag att utreda möjligheterna att sänka kostnaderna för varvsanläggningen
samt att till Kungl. Maj :t redovisa resultatet av utredningen.
Med hänsyn härtill och till att ett par nya byggnadsföretag i södra och
mellersta Sverige synes kunna senareläggas förordar departementschefen
en viss begränsning av medelsförbrukningen på objektgruppen garage- och
förrådsbyggnader i förhållande till styrelsens förslag.
Departementschefens förslag beträffande gruppen motorfordon och vägmaskiner
innebär en något ökad medelsförbrukning jämfört med styrelsens
beräkning för innevarande budgetår, ökningen bör göra det möjligt för
styrelsen att genomföra den tidigare uppskjutna anskaffningen av ytterligare
ett asfaltverk.
Inom gruppen flytande materiel har beräknats medel för bl. a. anskaffning
av materiel för sjöfartsstyrelsens räkning.
I fråga om reservbromaterielen avser departementschefen att senare föreslå
Kungl. Maj :t att anskaffningen av denna upptages i förslaget till allmän
beredskapsstat för budgetåret 1965/66. För vissa förberedande åtgärder
förordar departementschefen emellertid att 0,5 milj. kr. anvisas under
förevarande anslag.
Departementschefen förordar vidare, att styrelsen erhåller ett beställningsbemyndigande
till ett i förhållande till budgetåret 1966/67 oförändrat
belopp av 26 milj. kr., gällande leveranser till maskincentralförrådet under
budgetåret 1967/68.
Utskottet. För väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond tillstyrker departementschefen
för nästa budgetår en investeringsram om 51,5 milj. kr.,
vilket i jämförelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag innebär
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
33
en minskning med 13 milj. kr. Minskningen hänför sig huvudsakligen till
objektgrupperna motorfordon och vägmaskiner samt reservbromateriel. Investeringarna
i fordon och vägmaskiner bedöms likväl komma att uppgå
till ett belopp som med 2,4 milj. kr. överstiger det för innevarande år beräknade.
Beträffande gruppen reservbromateriel avser departementschefen senare
föreslå Kungl. Maj :t att anskaffningen av denna upptages i förslaget
till beredskapsstat för budgetåret 1965/66. För vissa förberedande åtgärder
föreslås emellertid en medelsanvisning av 0,5 milj. kr. i förevarande sammanhang.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag, har ej heller
funnit anledning till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen eller
vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört och förordat, vilket
bl. a. innebär att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhåller ett beställningsbemyndigande
av 26 milj. kr. för leveranser till maskincentralförrådet
under budgetåret 1967/68.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett investeringsanslag av 51 500 000 kr.;
II. medgiva att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnas
i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
4 januari 1965 angivet beställningsbemyndigande.
Stockholm den 16 mars 1965
På statsutskottets vägnar:
GÖSTA BOHMAN
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Boman, Einar Persson, Birger
Andersson, Fritz Persson, Axel Andersson, fru Wallentheim, herrar
Söderberg, Bengtson, Edström, Bengt Gustavsson, Nils Theodor Larsson,
Holmberg, Hjortli och Strandberg; samt
från andra kammaren: herrar Bohman, Gustafsson i Stockholm, Karlsson
i Olofström, Ståhl, Blidfors, Eliasson i Sundborn, Almgren, Mellqvist,
Bergman, fröken Olsson, herrar Wedén, Johansson i Norrköping, Gustafsson
i Kårby, Cassel och Tobé;
dock att herr Mattsson deltagit i stället för herr Eliasson i Sundborn vid
behandlingen av punkterna 4—17.
34
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
Reservationer
1) vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.)
av herrar Holmberg, Strandberg, Bohman och Cassel, vilka i anledning av
motionerna I: 439 och II: 542 ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 4 börjar med »En sådan»
och på s. 5 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:
»En sådan marginal finner emellertid motionärerna, under hänvisning
till vissa i statsverkspropositionen gjorda uttalanden om den ekonomiska
utvecklingen i landet, obehövlig. Enligt deras mening skulle sålunda en medelsanvisning
för skapande av denna reserv icke vara påkallad. I anledning
därav vill utskottet erinra om att den nu genomförda anslagsredovisningen
— innebärande främst att de olika investeringsanslagen under varje
kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett kollektivanslag — i princip
beslutades redan vid 1962 års riksdag och tillämpats fr. o. m. budgetåret
1963/64. På resp. kollektivanslag skulle enligt förenämnda beslut en viss
marginal utöver ramen finnas tillgänglig just för att möjliggöra en av
konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen
under löpande budgetår. Utskottet anser att sammanförande
till ett kollektivanslag innebär avsevärda fördelar ur anslagstekniska synpunkter.
Det ger de affärsdrivande verken och förrådsfonden ökad frihet i
investeringshänseende inom de ramar som fastställts av Kungl. Maj :t. Att
sålunda anslagen sammanföres till ett kollektivanslag förutsätter emellertid
icke som ofrånkomlig följd att vid varje tillfälle oavsett den föreliggande
konjunkturbilden en marginal på 10 procent upptages i budgeten.
Såsom motionärerna framhållit föreligger inför det budgetår som här är i
fråga knappast anledning att befara ett sådant konjunkturomslag att efterfrågestimulerande
åtgärder genom ökade investeringar i statens kommunikationsverk
kan antagas bliva påkallade. Den nu förda riksbankspolitiken
stöder utskottet i denna uppfattning.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 439 och
II: 542, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört.»
2) vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)
a) beträffande ramen för investeringarna under televerkets fond av
herrar Holmberg, Strandberg, Bohman och Cassel, vilka i anledning av motionerna
1: 450 och II: 539 ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14, som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »avstyrkes sålunda», bort ha följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
35
»Den av departementschefen föreslagna uppräkningen av medelsförbrukningen
under televerkets fond för nästa budgetår torde även enligt utskottets
mening i och för sig vara värt allt beaktande. Såsom i de likalydande
motionerna 1:450 och 11:539 framhållits synes det emellertid utskottet
som om tidpunkten för en ökad investeringstakt inom televerket skulle
vara olämplig. Det allmänna, känsliga konjunkturläget ger anledning till
försiktighet vid bedömandet av även televerkets expansionstakt. En speciell
omständighet som här torde böra beaktas är att prisläget på exempelvis
bly och koppar, som i avsevärd mån påverkar kostnaderna för televerket,
för närvarande är synnerligen ogynnsamt. Det torde därför vara motiverat
att senarelägga viss del av investeringarna och begränsa ramen för
budgetåret 1965/66 till 423 milj. kr. exkl. rundradioanläggningar. Utskottet,
som därför tillstyrker förenämnda motioner, anser sålunda investeringsramen
för televerkets fond böra nedsättas till 423 milj. kr. samt de därför
erforderliga anslagsmedlen böra beräknas till 454 000 000 kr.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
ävensom motionerna 1:450 och 11:539 samt med avslag å
motionerna I: 440 och II: 543, till Tel e anlägg ning ar m. m.
för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av
454 000 000 kr.;»
b) beträffande motionerna I: 446 och II: 532 av herrar Boman, Axel Andersson,
Bengtson, Edström, Nils Theodor Larsson, Ståhl, Eliasson i Sundborn,
Wedén, Gustafsson i Kårby och Tobé, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka nämnda motioner samt att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 16 börjar med »Vad motionärerna»
och på s. 17 slutar med »motionärernas yrkanden», bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sina yrkanden finner utskottet
i hög grad beaktansvärt. Den av departementschefen föreslagna
ökningen i medelstilldelningen för ljudradion torde — utöver kompensation
för automatiska kostnadsstegringar — bereda föga utrymme för en
ökad och förbättrad programverksamhet. Det måste i stället bedömas som
sannolikt att radions kulturella och informativa verksamhet samt den angelägna
distriktsutbyggnaden kommer att i hög grad drabbas av begränsningarna
i medelstilldelningen, vilket måste beklagas ej minst med tanke
på att ljudradion under de år då TV vuxit fram visat sig kunna göra särskilt
betydelsefulla insatser på exempelvis den seriösa musikens område
och inom nyhetstjänsten. Sveriges Radio bör därför för ljudradions programverksamhet
för nästa budgetår tilldelas ett belopp som med 1,5 milj.
kr. överstiger vad som för ändamålet beräknats i statsverkspropositionen.
Även eller eu sådan ökning kan ett överskott om likaledes 1,5 milj. kr.
36
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
beräknas föreligga på ljudradiomedlens specialbudget vid utgången av
budgetåret 1965/66.
Vad beträffar televisionen kan befaras, att den föreslagna nedprutningen
kominer att väsentligt begränsa möjligheterna att förbättra programkvaliteten.
Såväl Sveriges Radio som radioutredningen har starkt framhållit
vikten av att konsolidera verksamheten på sådant sätt, att produktionsapparaten
inte är underdimensionerad, när starten av TV:s program 2 skall
börja förberedas. Radioutredningen har också särskilt framhållit, att inventarie-
och inredningskostnaderna utgör en nödvändig förutsättning för
det andra programmet och att de därför bör beräknas på föreslaget sätt.
Eftersom nedskärningen enligt beräkningen i statsverkspropositionen går
mycket längre än det belopp av 2 milj. kr., som Sveriges Radio anser hänföra
sig till den uteblivna ökningen av sändningstiden, kommer utrymme
inte att finnas för den önskvärda konsolideringen, vare sig vad gäller personella
eller materiella resurser.
Med hänsyn jämväl till önskvärdheten av att berättigade kvalitetskrav
skall kunna uppfyllas anser utskottet att medelsanvisningen för hithörande
ändamål ej bör bestämmas till lägre belopp än vad radioutredningen
föreslagit, dvs. till 112,0 milj. kr. Även om så sker kommer att på televisionens
specialbudget vid utgången av budgetåret 1965/66 föreligga ett överskott
om drygt 240 milj. kr.» ;
dels oek utskottets hemställan under IV. bort ha följande lydelse:
»IV. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:446
och 11:532, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att till
ljudradions respektive televisionens allmänna programverksamhet
för budgetåret 1965/66 må anvisas 72,6 respektive
112,0 milj. kr.;»
c) beträffande motionerna I: 325 och II: 386 av herrar Holmberg, Strandberg,
Bohman och Cassel, vilka ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Vad beträffar»
och slutar med »aviserade betänkande», bort ha följande lydelse:
»Under anslaget till Ersättning för viss rundradioverksamhet anser departementschefen
medel böra beräknas till ersättning för skolradioverksamhet,
radio- och TV-verksamhet i utlandet samt fria radiolicenser för blinda.
Även utskottet anser det motiverat att med skattemedel täcka televerkets
kostnader för sistnämnda ändamål och kommer därför framdeles att tillstyrka
att ett belopp av 60 000 kr. anvisas härför. Vad gäller propagandaverksamheten
gentemot utlandet anser utskottet däremot att denna bör täckas
av medel huvudsakligen under utrikesdepartementets huvudtitel och
i den utsträckning så inte sker genom licensmedel. Utskottet återkommer
senare till frågan härom. Kostnaderna för skolradioverksamheten slutligen
synes helt böra täckas av licensmedel. Utskottet tillstyrker därför motionerna
I: 325 och II: 386 i nu berörda delar.»
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1965
37
dels ock utskottets hemställan under VI. bort ha följande lydelse:
»VI. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:325
och II: 386, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva till känna vad utskottet anfört rörande sättet för bestridande
av televerkets kostnader för fria ljudradiolicenser
åt blinda ävensom skolradioverksamheten samt den del av
propagandaverksamheten gentemot utlandet, som ej täckes
av särskilt anslag under tredje huvudtiteln;»
d) beträffande bilradiolicensen av herrar Holmberg, Strandberg, Bohman
och Cassel, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1: 444 och
II: 527 samt att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med »Av samma»
och slutar med »drygt 10 milj. kr.», bort ha följande lydelse:
»Däremot tillstyrker utskottet motionerna 1:444 och 11:527 om avskaffande
av bilradiolicensen. Mot dess bibehållande talar nämligen enligt utskottets
uppfattning starkt såväl principiella skäl som de uppenbara olägenheter
ur skilda hänseenden som är förenade därmed och vilka närmare
angivits i motionerna. Nämnda licensskyldighet bör därför avskaffas
fr. o. m. den 1 juli innevarande år. De av motionärerna föreslagna åtgärderna
för erforderlig förstärkning av ljudradiobudgeten — i anledning av
licensavgifternas bortfall -— finner utskottet jämväl ändamålsenliga.»
dels ock utskottets hemställan under IX. bort ha följande lydelse:
»IX. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:444
och II: 527, i skrivelse till Kungl. Maj :t begära sådan ändring
i författningen om radiolicenser att särskild licens icke
erfordras efter den 1 juli 1965 för innehav av bilradioapparat;»
3)
vid punkten 5 (Luftfartens markorganisation)
a) av herr Bergman,
b) av herr Wedén,
c) av herr Mattsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1965:95 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om fastighetsombud för dödsbon som äger jordbruksoch skogsfastigheter. a1 i texten