Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i statliga avlöningsoch pensionsreglementen, m. m., jämte vissa motioner.

1965-05-06 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:93, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i statliga avlöningsoch pensionsreglementen, m. m., jämte vissa motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1965

Q

Nr 93

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

vissa ändringar i statliga avlönings- och pensionsreglementen,

m. m., jämte vissa motioner.

(5:e avd.)

1 propositionen nr 108 har lvungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 19 mars 1965, föreslagit

riksdagen bemyndiga Kungl. Maj :t att dels i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet föreslagits vidta ändringar i avlöningsoch

pensionsreglementen som utfärdats med stöd av riksdagens beslut, dels

ock vidta de åtgärder som behövs för att genomföra av riksdagens lönedelegalion

godkända överenskommelser.

Vissa ändringar av de ifrågavarande ändringarna i statliga avlönings- och

pensionsreglementen är föranledda av riksdagens redan fattade beslut eller

beroende av bifall till förslag som i tidigare propositioner framlagts för årels

riksdag. Ändringar påkallas även för lösning av vissa särskilda frågor som

beretts inom civildepartementet.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling upptagit följande

vid riksdagens början väckta motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Stenkyrka och

Franzén i Träkumla väckt motion (II: 356), vari hemställts att riksdagen

för sin del måtte besluta att Gotland med verkan från den 1 juli 1965 må

tillhöra ortsgrupp 5 inom den statliga lönegrupperingen;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Boo och Gustavsson i Alvesta

väckt motion (II: 552), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla att förslag rörande avveckling av dyrortsgraderingen

av de statsanställdas löner snarast måtte föreläggas riksdagen i enlighet

med vad i motionen anförts.

Beträffande motiveringarna för dessa motionsyrkanden får utskottet hänvisa

till motionerna.

Över de nämnda motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, utlåtande avgivits av dgrortsnämnden (se bilaga till detta utlåtande).

IHskottet. Vad i förevarande proposition föreslagits beträffande bemyndigande

för Kungl. Maj:t att under angivna förutsättningar vidta ändringar

i vederbörande avlönings- och pensionsreglementen har inte föranlett någon

erinran från utskottets sida.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1965

Utskottet biträder likaledes vad i statsrådsprotokollet anförts beträffande

vissa frågor i anslutning till inrättandet av riksdagens lönedelegation.

I samband med behandlingen av förevarande proposition har utskottet ansett

sig böra till behandling uppta följande vid riksdagens början väckta motioner

avseende ändringar i gällande lönegruppering. I motionen II: 356 yrkas

att riksdagen måtte besluta att Gotland skall med verkan fr. o. m. den 1

juli 1965 tillhöra ortsgrupp 5. I motionen II: 552 hemställs att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om förslag rörande avveckling av dyrortsgraderingen

av de statsanställdas löner.

De i motionerna berörda frågorna har utförligt belysts i dyrortsnämndens

remissyttrande i ärendet, vilket såsom bilaga fogas till detta utlåtande. För

egen del får utskottet instämma i dyrortsnämndens avstyrkande av de framställda

yrkandena. Beträffande Gotlands ortsgruppsplacering har utskottet

härvid fäst särskilt avseende vid dyrortsnämndens uttalande om att föreliggande

prismaterial inte kan läggas till grund för ett bedömande av påstådda

orättvisor i lönegrupperingen för Visbys eller Gotlands del och att nu

pågående prisgeografiska undersökning avser att få fram ett godtagbart underlag

för ett sådant bedömande. Och i fråga om en allmän avveckling av

lönegrupperingen finner utskottet tillräckligt sakligt underlag för ett ställningstagande

härtill inte f. n. föreligga innan nämnda prisgeografiska undersökning

avslutats. I övrigt må tilläggas att frågan om lönegrupperingen ingår

som ett led i löneplanens utformning och sålunda är en förhandlingsfråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet över

civilärenden för den 19 mars 1965 föreslagits ändra avlönings-

och pensionsreglementen som utfärdats med stöd av

riksdagens beslut;

2. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de

åtgärder som behövs för att genomföra av riksdagens lönedelegation

godkända överenskommelser;

3. att motionen II: 356 icke må av riksdagen bifallas;

4. att motionen II: 552 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1965

På statsutskottets vägnar:

EMIL NÄSSTRÖM

Närvarande: se under utlåtandet nr 92.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1965

11

Reservationer

1) av herrar Bengtson, Johan Olsson, Larsson i Hedenäset och Mattsson,

vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10, som börjar med »De i»

och slutar med »en förhandlingsfråga», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»över motionerna har dyrortsnämnden avgivit remissyttrande, vilket såsom

bilaga fogas till detta utlåtande. Beträffande den i motionen II: 356 berörda

frågan om Gotlands ortsgruppsplacering vill utskottet erinra om att i

statsutskottets, av riksdagen godkända utlåtande 1963: 65 uttalades att prövningen

av särskilt angelägna frågor om uppflyttning i högre ortsgrupp i och

för sig torde kunna ske oberoende av den stundande dyrortsundersökningen

i stort. Uttalandet gjordes i anledning av motionsvis framställda yrkanden att

frågor om berättigade uppflyttningar icke skulle uppskjutas med hänvisning

till pågående undersökning utan kunna prövas på grundval av anförda

omständigheter. Med hänsyn till att frågan om ändrad ortsgruppsplacering

av Gotland f. n. är föremål för Kungl. Maj :ts prövning avstyrker utskottet

ifrågavarande motionsyrkande.

I anledning av vad som anförts i motionen II: 552 vill utskottet understryka

angelägenheten av att den prisgeografiska undersökningens resultat

snarast redovisas för riksdagen så att senast år 1966 ställning kan tagas till

dyrortssystemets fullständiga avveckling. Härvid förutsätter utskottet dock

att lönetillägg skall utgå till befattningshavare i landsdelar med särskilt

höga kostnader på grund av klimat och stora avstånd. Utskottet förordar att

riksdagen i anledning av förevarande motion i skrivelse till Kungl. Maj:t ger

til! känna vad utskottet sålunda anfört.»

dels ock att utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

»4. att riksdagen må, i anledning av motionen II: 552, i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

»

2) av herr Neländer

3) av herr Björkman.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1965

Bilaga

Till Riksdagens statsutskott

Kungl. Maj :t har genom beslut den 11 februari 1965 anbefallt dyrortsnämnden

att före den 15 mars direkt till riksdagens statsutskott avgiva utlåtande

över motionerna nr 356 och 552 i andra kammaren. Nämnden får till

åtlydnad härav anföra följande.

Båda motionerna avser ändringar i gällande statliga lönegruppering. I motionen

nr 356 yrkar herrar Gustafsson i Stenkyrka och Franzén i Träkumla

på anförda skäl att Gotland skall med verkan från den 1 juli 1965 flyttas upp

från ortsgrupp 3 till ortsgrupp 5. I motionen nr 552 yrkar herrar Boo och

Gustavsson i Alvesta, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t anhålla att förslag

snarast förelägges riksdagen om avveckling av dyrortsgraderingen i

fråga om de statsanställdas löner, varvid motionärerna i första hand tänkt

sig en omedelbar uppflyttning av samtliga orter i nuvarande ortsgrupp 3 till

ortsgrupp 4 såsom en övergångsåtgärd.

Argumentationen för de ifrågasatta ändringarna går på principiellt skilda

linjer. De motionärer, som yrkar dyrortsgrupperingens avveckling, hävdar

alt det i regel finns ganska små möjligheter att på ett rimligt sätt jämföra

levnadskostnaderna på två orter och anser det starkt kunna ifrågasättas, om

sådana levnadskostnadsskillnader finns, som bör föranleda en gradering av

lönerna för de statsanställda. Med erinran om att representanter för centerpartiet

vid flera tillfällen väckt förslag om dyrortssystemets avskaffande förklarar

motionärerna sig anse tiden nu mogen för en definitiv avveckling av

lönegrupperingen. Motionärerna från Gotland åberopar däremot, att undersökningar

nu skulle ha visat att levnadskostnaderna på Gotland snarare är

högre än levnadskostnaderna i Stockholm. Placeringen i ortsgrupp 3 innebär

därför en uppenbar orättvisa, som det vore angeläget att snabbt rätta till

utan att avvakta resultatet av den pågående prisgeografiska undersökningen

för hela landet. De dyrare levnadskostnaderna på Gotland framgår enligt motionärerna

»med all önskvärd tydlighet» av en undersökning, som år 1962

verkställts av statens pris- och kartellnämnd. I motionen framhålles, att indextalen

för Stockholm och för Visby enligt denna undersökning är desamma,

nämligen 100, och som exempel uppräknas procentsiffror för alla de

varugrupper, där Visby varit dyrare än Stockholm. Siffrorna är, såvitt dyrortsnämnden

funnit, i och för sig riktiga. Som komplettering av motionens

prisuppgifter och till förklaring av att hela varusortimentet genomsnittligt

kunnat ligga på samma nivå för de båda städerna borde kanske tillika

nämnts, att varugruppen mejerivaror in. in. (mjölk, smör, margarin, ost

in. in.) låg 8 % lägre i Visby än i Stockholm och varugruppen köttvaror 2 %

lägre.

Dyrortsnämnden finner del prismaterial, som framkommit vid pris- och

kartellnämndens åberopade undersökning — vilken närmast avsett att belysa

följsamheten mot riktpriserna inom livsmedelshandeln år 1962 — vara

intressant. Det synes ge belägg för riktigheten av vad man allmänt antagit

om att tendensen under senare år gått mot eu utjämning av de lokala olik
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1965

13

heterna av livsmedelspriserna. Resultatet av undersökningen, som redovisats

i publikationen »Pris- och kartellfrågor» årgång 1964 häfte 6 (sid. 37—74),

kan dock svårligen läggas till grund för de slutsatser om en separat upptlyttning

av Gotland, som motionärerna dragit. Undersökningen gällde prissättningen

å varusortiment i livsmedelsbutikerna i ett 40-tal städer en viss

dag i början av sommaren, nämligen 26 juni 1962. På samma genomsnittliga

nivå för hela varusortimentet som Stockholm låg inte bara Visby utan ett

tiotal andra städer tillhörande nuvarande ortsgrupp 3, bl. a. Norrköping,

Kalmar, Vänersborg, Karlstad och Karlskoga.

I sammanfattningen av undersökningen framhålles, att medianvärdena för

de till ortsgrupp 3, 4 och 5 hänförliga städerna låg på siffrorna 98, 99 och

100 och att sålunda genomsnittligt endast en procents skillnad förelegat mellan

varandra närliggande dyrortsgrupper. Dessa siffror kan möjligen jämföras

med livsmedelspostens genomsnittliga storlek för samtliga orter inom

ortsgrupperna 3 och 4 vid 1951 års (till grund för lönegrupperingen liggande)

prisundersökning. Om stockholmskostnaden betecknas med 100, låg genomsnittet

för ortsgrupp 4 vid 99,4 och för ortsgrupp 3 vid 97,8.

Om man är övertygad om felaktigheten i gällande lönegruppering, är det

naturligt att man söker belysa orättvisorna med utnyttjande av olika slags

prismaterial. Men man bör vara försiktig vid dragandet av slutsatser och beakta

möjliga felkällor. I pris- och kartellnämndens undersökning varnades

för att från genomsnittssiffrorna för det undersökta varusortimentet dra

slutsatser om de kostnadsskillnader som kan föreligga inom andra konsumtionsavsnitt.

En prisinsamling per den 26 juni bör enligt dyrortsnämndens mening i

och för sig föranleda viss försiktighet vid bedömningen av prismaterialet ur

interlokal synpunkt; säsonghöjningar kan då ha gjort sig gällande för utpräglade

semesterorters del. Men även om man antar att siffermaterialet ger

representativt uttryck för livsmedelskostnadernas olikheter mellan de undersökta

40 städerna, kan man likväl icke därav dra några slutsatser om behovet

av ändringar i lönegrupperingen. Denna är ju grundad på mätning av

olikheter i de totala levnadskostnaderna och icke enbart eller ens främst i

fråga om livsmedelskostnaderna. Motionärerna synes ha blandat ihop livsmedelskostnader

och totala levnadskostnader. Föreliggande prismaterial kan

sålunda icke läggas till grund för ett bedömande av de påstådda orättvisorna

i lönegrupperingen för Visbys eller Gotlands del. Den nu pågående prisgeografiska

undersökningen avser att få fram ett godtagbart underlag för

ett sådant bedömande.

Vidkommande det i motionen nr 552 framställda yrkandet att riksdagen

skulle hos Kungl. Maj :t anhålla om förslag rörande avveckling utav dyrortsgraderingen

av de statsanställdas löner vill dyrortsnämnden erinra om den

utveckling av formerna för bestämmandet av dessa löner, som tidigare ägt

rum i praxis och lett fram till ett förslag om lagligt reglerad förhandlingsrätt,

som numera remitterats till lagrådet för granskning. En av staten ensidigt

dekreterad förändring i ortsdifferentieringen av de statsanställdas löner torde

i detta läge möta allvarliga invändningar. Däremot föreligger givetvis icke

hinder för riksdagen att hos Kungl. Maj:t hemställa om upptagande av förhandlingar

i motionens syfte. Dyrortsnämnden finner dock tidpunkten för en

sådan hemställan för närvarande föga lämplig med hänsyn till följande omständigheter.

Riksdagen har hos Kungl. Maj:l hemställt om föranstaltande av en pris
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 93 år 1965

geografisk undersökning för alt erhålla underlag för en omprövning av dyrortssystemet.

Efter utredning av frågan har Kungl. Maj:t i proposition till

1963 års riksdag (nr 54) redovisat de principer, efter vilka en sådan undersökning

borde verkställas, samt äskat medel för dess utförande. 1963 års

riksdag har med bifall till propositionen för budgetåret 1903/64 anvisat ett

reservationsanslag av 2 500 000 kr. för ändamålet. Vidare har 1964 års höstriksdag

med bifall till Kungl. Maj :ts i propositionen nr 190 framlagda förslag

anvisat ytterligare 700 000 kr. för samma ändamål å tilläggsstat I till

riksstaten för innevarande budgetår.

I förstnämnda proposition anförde föredragande departementschefen att

valet av lämplig tidpunkt för prisinsamlingen borde ankomma på statistiska

centralbyrån. Detta val skulle dock göras så, att undersökningsresultaten

kunde framläggas vid första möjliga tillfälle under år 1965. Till dess att undersökningen,

som avser att ge underlag för en revision av gällande lönegruppering,

genomförts ansåg departementschefen frågan om behovet av en

fortsatt dyrortsgradering av de statsanställdas löner samt om behovet i övrigt

av generella lönedifferentieringar ortsvis för att säkra tillgången på personal

i statlig tjänst böra få anstå.

Riksdagen gjorde ej någon erinran mot departementschefens förenämnda

uttalanden. Samtidigt med godkännandet av propositionen avslog riksdagen

en motion åsyftande bl. a. avveckling av dyrortsgraderingen av de statsanställdas

löner. Erinras må dock att i statsutskottets, av riksdagen godkända

utlåtande nr 65 uttalades att prövning av särskilt angelägna frågor om uppflyttning

i högre ortsgrupp i och för sig torde kunna ske oberoende av den

stundande dyrortsundersökningen i stort. Uttalandet gjordes i anledning av

ett i två motioner (I: 153 och II: 179) framställt yrkande att frågor om berättigade

uppflyttningar icke skulle uppskjutas med hänvisning till pågående

undersökning utan kunna prövas på grundval av anförda omständigheter.

Enligt vad nämnden inhämtat om genomförandet av den prisgeografiska

undersökningen har den allmänna varuprisinsamlingen ägt rum i slutet av år

1964, införskaffandet av uppgifter rörande bostadskostnaderna och resekostnaderna

pågår för närvarande, och man kan förvänta att resultatet av den

prisgeografiska undersökningen, såsom förutsatts av departementschefen,

skall framläggas under innevarande år.

I det läget anser dyrortsnämnden det böra krävas exceptionellt starka skäl

för att göra ändringar i grupperingen utan att avvakta resultatet av undersökningen.

Såsom framgår av det föregående har i motionen nr 356 icke förebragts

prismaterial, som tillförlitligt styrker det berättigade i en separat uppflyttning

till högre ortsgrupp av Gotland. Några nya skäl har ej heller anförts

för det av riksdagen flera gånger tidigare avvisade förslaget att — utan tillgång

till det begärda sakliga underlaget för en omprövning — begära en avveckling

av gällande dyrortsgradering av de statsanställdas löner.

Dyrortsnämnden avstyrker förty bifall till de remitterade motionerna.

1 nämndens behandling av detta ärende, där beslutet varit enhälligt, har

deltagit, förutom undertecknad Klackenberg, riksdagsledamöterna P. Einar

Asp, Per Jacobsson och K. Svante Lundkvist, direktörsassistenten S. Eskilsson

och ombudsmannen H. Hellers. Stockholm den 15 mars 1965.

HENRIK KLACKENRERG

S. Berglund

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650027

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.