Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om statsbidrag till byggande av tunnelbana jämte i ämnet väckta motioner.

1965-05-11 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1965:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om statsbidrag till byggande av tunnelbana jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr 97—98

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1965

1

Nr 97

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning om statsbidrag till byggande av tunnelbana

jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 107 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 26

mars 1965, föreslagit riksdagen att antaga ett till propositionen fogat förslag

till förordning om statsbidrag till byggande av tunnelbana.

I propositionen framlägges förslag till författningsbestämmelser om statsbidrag

till byggande av tunnelbana enligt riktlinjer som angivits i statsverkspropositionen.

En förutsättning för att bidrag skall kunna utgå är att anläggningen

kan anses nödig för den allmänna samfärdseln. I likhet med vad som

gäller för vägar och gator skall avgörandet i denna fråga ankomma på vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen. Prövningen av bidragsfrågorna skall ingå som

ett normalt led i arbetet på upprättande av fördelningsplaner och flerårsplaner

för väg- och gatubyggandet. Bidrag utgår med 95 % av kostnaderna

för tunnelbaneanläggningens underbyggnad.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1965.

Förslaget till förordning om statsbidrag till byggande av tunnelbana har

följande lydelse.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 6 samt. Nr 97-

98

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1965

Förslag

till

/tf

Förordning

om statsbidrag till byggande av tunnelbana

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Till kommun, landstingskommun eller kommunalförbund utgår enligt bestämmelserna

i denna förordning statsbidrag till byggande av tunnelbana

som är nödig för den allmänna samfärdseln.

Med tunnelbana förstås anläggning för sådan spårbunden allmän trafik

av lokal karaktär som avser personbefordran och framgår i tunnel eller eljest

på egen banvall fri från korsning i samma plan med annan trafik.

2§.

Ansökan om statsbidrag enligt denna förordning göres hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall med eget yttrande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för avgörande hänskjuta frågan, om den anläggning som avses i ansökningen

uppfyller i 1 § angivna förutsättningar för statsbidrag.

3§.

1 den mån ansökningen avser anläggning inom område, där kronan är

väghållare, skall länsstyrelsen med motsvarande tillämpning av 4 § vägstadgan

den 30 juni 1943 (nr 437) utreda anläggningens betydelse och angelägenhetsgrad.

Finner länsstyrelsen att företaget vid jämförelse med andra ifrågasatta

arbeten icke är av den angelägenhetsgrad att medel till detsamma kunna

påräknas under de närmaste åren skall ansökningen avslås. I annat fall

skall frågan, om statsbidrag till företaget skall utgå, prövas i anslutning

till upprättande av flerårsplan för byggande av riksvägar som sägs i 8 §

vägstadgan eller vid uppgörande av sådant förslag som avses i 14 § vägstadgan.

Vid tillämpning av 9—14 §§ vägstadgan skall företaget anses motsvara

riksväg.

4 §•

I den mån ansökningen avser anläggning inom område, för vilket stad

eller samhälle är väghållare, skall länsstyrelsen med motsvarande tillämpning

av 35 § första och andra styckena vägstadgan utreda anläggningens

betydelse och angelägenhetsgrad.

Finner länsstyrelsen att företaget vid jämförelse med andra ifrågasatta

arbeten icke är av den angelägenhetsgrad att medel till detsamma kunna

påräknas under de närmaste åren skall ansökningen avslås. I annat fall

skola handlingarna i ärendet jämte utlåtande av länsstyrelsen översändas

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för beaktande vid upprättande av

fördelningsplan som sägs i 35 § tredje stycket vägstadgan eller vid upp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1965

3

görande av sådant förslag som avses i 2 § fjärde stycket förordningen den

27 maj 1960 (nr 374) om statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa städer

och stadsliknande samhällen.

Vid tillämpning av 2 § andra—fjärde styckena nyssnämnda förordning

skall företaget anses motsvara väg eller gata.

5§.

Om särskilda skäl föreligga äger Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordna att 3 eller 4 § skall

tillämpas utan hinder av vad i bestämmelserna sägs om väghållningsskyldigheten

inom området för anläggningen.

6§.

I ärende om statsbidrag enligt denna förordning skall sökanden i enlighet

med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen närmare föreskriver förete

anläggningsplan för företaget samt de beslut om koncession och tillstånd

till expropriation som fordras för att företaget skall komma till stånd.

Anläggningsplan prövas av styrelsen.

7§.

Statsbidrag till byggande av tunnelbana utgår i mån av tillgång på medel

och enligt fastställda flerårs- och fördelningsplaner med 95 procent av kommunens,

landstingskommunens eller kommunalförbundets kostnad för tunnelbaneanläggningens

underbyggnad.

Med underbyggnad avses banvallen intill ballastens underkant eller intill

underkanten på motsvarande anordning för elastisk uppläggning jämte de

tunnlar, broar och viadukter som ingå i anläggningen. I tunnel skall anses

ingå allt utrymme under markytan som fordras för trafikens bedrivande.

8 §•

Bestämmelserna om statsbidrag till stad eller stadsliknande samhälle för

byggande av väg eller gata i 4—8 samt 13 och 14 §§ förordningen om statsbidrag

till väg- och gatuhållning i vissa städer och stadsliknande samhällen

skola äga motsvarande tillämpning i fråga om statsbidrag till kommun,

landstingskommun eller kommunalförbund för anläggande av underbyggnad

till tunnelbana. Därvid skall flerårsplan jämställas med fördelningsplan

och anläggningsplan för tunnelbaneanläggning med arbetsplan för vägeller

gatubyggnadsföretag.

9 §•

Talan mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens eller länsstyrelsens beslut

enligt denna förordning föres hos Konungen genom besvär.

10 §.

Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna förordning meddelar

Konungen eller den myndighet Konungen förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1965.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1965

Inledningsvis anför departementschefen att han i statsverkspropositionen

(bil. 8 s. 40) i den allmänna översikten av beräkningen av väganslagen

in. in. erinrade om att Kungl. Maj :t den 19 december 1963 förordnade

generaldirektören Nils Hörjel att vara statlig förhandlings- och utredningsman

för den kollektiva närtrafikens ordnande i storstockholmsområdet.

Departementschefen redogjorde också för den preliminära principöverenskommelse,

vilken som ett resultat av förhandlings- och utredningsarbetet

träffats mellan företrädare för Stockholms stad och Stockholms läns landsting.

Under villkor att denna överenskommelse godkännes av vederbörande

huvudmän fann departementschefen att, såsom förutsatts i överenskommelsen,

statsbidrag borde kunna utgå med 95 % av kostnader för s. k. underbyggnad

till tunnelbana inberäknat marklösen. Medel härför borde efter

angelägenhetsprövning anvisas från anslagen till väg- och gatubyggande

fr. o. in. budgetåret 1965/66. Departementschefen tillkännagav vidare sin

avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att för riksdagen framlägga förslag

till författningsbestämmelser i ämnet.

Principöverenskommelsen för storstockholmsområdet har numera godkänts

av parterna.

I fråga om gällande bestämmelser samt departementschefens uttalanden

i frågan får utskottet hänvisa till propositionen (s. 4—13).

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundberg och fru Segerstedt Wiberg (I: 741) och den andra inom

andra kammaren av herr Gustafson i Göteborg in. fl. (II: 872), i vilka hemställts

att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 107 måtte uttala,

att statsbidrag till byggande av tunnelbana blott skall utgå inom ramen för

det belopp som under alla förhållanden skulle ha anvisats till väg- eller gatubidrag

för området i fråga samt att även andra lösningar av tätorternas

trafikproblem än de där trafiken till viss del löper i tunnel under jord skall

kunna åtnjuta statsbidrag;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Strandberg och Enarsson (I: 742) och den andra inom andra

kammaren av herr Bengtson i Solna m. fl. (II: 871), i vilka hemställts

att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 107 måtte i

skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad i motionerna anförts rörande

frågan om den framtida finansieringen av byggandet av tunnelbanor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna II: 872 och II: 871.

Utskottet. I förevarande proposition framlägges förslag till författningsbestämmelser

om statsbidrag till byggande av tunnelbana enligt de riktlinjer

som angivits i statsverkspropositionen. En huvudtanke bakom för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1965

5

slaget att statsbidrag för tunnelbanebyggen skall kunna anvisas från anslagen

till väg- och gatubyggnader samt därmed avräknas mot automobilskattemedlen

har enligt departementschefen varit alt ett rationellt uppbyggt

tunnelbanesystem inom en tätortsregion kan antagas leda till en

minskning av det allmännas investeringar för utbyggnad av väg- och gatunätet

av samma storleksordning. Frågor om statsbidrag till tunnelbana bör

mot bakgrund bl. a. härav prövas som ett led i den avvägning som sker vid

upprättande av flerårs- och fördelningsplanerna och projekten angelägenhetsgraderas

efter samma principer som gäller för vägar och gator.

En förutsättning för att bidrag skall kunna utgå är enligt förslaget att

anläggningen är »nödig för den allmänna samfärdseln», vilket ansluter till

vad f. n. gäller beträffande bidragsberättigade vägar och gator och anses

innefatta att den innebär en från samhällsekonomisk synpunkt ändamålsenlig

lösning av trafikförsörjningsproblemet. Definitionen av begreppet tunnelbana

har utformats så att den — för att omfattas av bidragsbestämmelserna

— verkligen skall avlasta väg- och gatutrafiken och ej inkräkta på

denna. Den skall framgå på egen banvall, fri från korsning med annan

trafik, och dessutom avse allmän trafik för personbefordran och vara av

lokal karaktär. Avgörandet huruvida en anläggning, vartill bidrag sökes,

tillhör den kategori som är bidragsberättigad, ankommer på väg- och vattenbyggnadsslyrelsen.

Prövningen i övrigt av bidragsfrågorna skall ingå

som ett normalt led i arbetet på upprättande av flerårs- och fördelningsplaner

för väg- och gatubyggandet.

Bidrag skall enligt propositionen i princip utgå med 95 % av kostnaden

för tunnelbaneanläggningens underbyggnad, varmed i första hand förstås

banvallen intill ballastens underkant eller intill underkanten på motsvarande

anordning för elastisk uppläggning. I underbyggnaden inräknas också

de broar, tunnlar och viadukter som ingår i anläggningen. Förutom till

själva banunderbyggnaden anses bidrag böra utgå för tunnelkonstruktionen

som sådan, vartill hänför sig utsprängningsarbetet för de utrymmen trafiken

kräver, erforderliga förstärkningar av tunnelkroppen samt de eventuella

dammbyggnader och konstruktioner i övrigt som är påkallade för att tunneln

skall kunna anläggas och bibehållas. Däremot utgör plattformar, trappor

etc. samt inklädsel av tunnelväggar och allt som är att räkna till inredningen

inte underlag för bidrag. I kostnaden för tunnelbaneanläggningens

underbyggnad avses få inräknas skälig ersättning för mark och intrång

som föranleds av att underbyggnaden bygges eller begagnas men däremot

icke förvaltningskostnader. Vidare skall bortses från merkostnad för arbeten

som inte är påkallade av den allmänna samfärdselns behov.

Bidrag skall i princip utgå på grundval av förhandsberäkningar i anslutning

till att anläggningsplancn för lunnelbaneanläggningen godkännes. Beloppet

fastställes slutligt sedan företaget utförts. Om företaget utförts på

entreprenad skall huvudregeln vara atl bidraget fastställes på grundval av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1965

entreprenadsumman. Utbetalningen av bidrag och tillsynen över användningen

av medlen ankommer på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. De nya

bestämmelserna föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1965.

I anledning av KungL Maj :ts förslag har i de likalydande motionerna

1: 741 och II: 872 hemställts att riksdagen måtte uttala att statsbidrag till

byggande av tunnelbana blott skall utgå inom ramen för det belopp som

under alla förhållanden skulle ha anvisats till väg- eller galubidrag för området

i fråga samt att även andra lösningar av tätorternas trafikproblem

än de där trafiken till viss del löper i tunnel under jord skall kunna åtnjuta

statsbidrag. Vidare har i de likalydande motionerna I: 742 och II: 871

hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad

i motionerna anförts rörande frågan om den framtida finansieringen av

byggandet av tunnelbanor.

Det framlagda författningsförslaget står enligt utskottets uppfattning

helt i överensstämmelse med de riktlinjer för statsbidragsgivningen på detta

område som uppdragits i årets statsverksproposition och de uttalanden

härom som av utskottet gjorts i dess utlåtande rörande anslagen under

sjätte huvudtiteln (SU nr 6, p. 7, s. 23—26). Utskottet, som icke funnit

anledning till erinran vare sig mot bestämmelsernas innebörd eller utformning,

tillstyrker följaktligen att Kungl. Maj :ts förslag godtages. I anledning

av de motionsledes framförda yrkandena vill utskottet erinra om sina förenämnda

uttalanden i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till lösning av den

storstockholmska närtrafiken jämte därmed sammanhängande frågor. Utskottet

underströk sålunda att utgångspunkten härvidlag i princip måste vara, att

de i den preliminära överenskommelsen angivna statsbidragen skall rymmas

inom ramen för en eljest normal ökning av gatu- och väganslagen till

regionen. I anslutning härtill och med anledning av vissa motionsyrkanden

framhölls vidare att den föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet

för bidragsgivningen icke i och för sig avsåge medföra en ökning i den

totala tilldelningen av automobilskattemedel utan främst öppna möjligheter

för en alternativ användning av bidragsmedel i vad avsåge byggande av

tunnelbanor och yttrafikleder. Frihet skall alltså därvid i princip föreligga

att använda för området disponibla medel för det alternativ, som ur samhällsekonomiska

och trafikekonomiska synpunkter bedömes som den fördelaktigaste

lösningen. Medelstilldelningen för väg- och gatubyggnader inom

andra delar av landet får följaktligen ej heller påverkas i negativ riktning.

1 anledning av motionärernas yrkande att riksdagen skall uttala att även

andra lösningar av tätorternas trafikproblem än de där trafiken till viss

del löper i tunnel under jord skall kunna åtnjuta statsbidrag må hänvisas

till departementschefens uttalande (s. 8 i propositionen) att möjligheten till

statsbidrag lämnats öppen även vid andra lösningar än den att trafiken

till någon del löper i tunnel under jord.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 97 år 1965

7

Vidkommande vägväsendets finansieringsfrågor förklarade sig utskottet

vidare i sitt förenämnda utlåtande finna vissa skäl tala för att dessa, såsom

motionsledes yrkats, i sin helhet utredes antingen genom någon av de redan

verksamma utredningarna på väg- och vägtrafikområdet eller i annan

ordning. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande hade emellertid chefen

för finansdepartementet nyligen tillsatt en särskild utredning angående

vägtrafikbeskattningen, vilken utredning angivits skola ske bl. a. mot bakgrund

av den s. k. kostnadsansvarighetsprincipen. Vid sådant förhållande

fann utskottet någon framställning i ämnet från riksdagens sida ej påkallad.

Utskottet vidhåller sin sålunda deklarerade uppfattning i de av motionärerna

aktualiserade frågorna. Med beaktande av innebörden härav ävensom

departementschefens i det föregående omnämnda uttalande synes motionärernas

önskemål i väsentliga delar tillgodosedda samt motionerna därutöver

icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må antaga det vid propositionen nr 107

fogade förslaget till förordning om statsbidrag till byggande

av tunnelbana;

II. att motionerna 1:741 och 11:872 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna I: 742 och II: 871 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1965

På statsutskottets vägnar:

GÖSTA BOHMAN

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, fröken

Andersson, herrar Birger Andersson, Ivar Johansson, Fritz Persson, Axel

Andersson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Söderberg, Bengtson,

Bertil Petersson, Källqvist och Strandberg; samt

från andra kammaren: herrar Bohman, Gustafsson i Stockholm, Karlsson

i Olofström, Ståhl, Almgren, Mellqvist, fröken Elmén, herrar Johansson

i Norrköping, Cassel, Gustafsson i Uddevalla, Nelander, fru Holmberg, herrar

Mattsson, Berg och Nilsson i Tvärålund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1965:269 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts proposition med förslag till lag om antalet statsdepartement och statsråd utan departement. a1 i texten