Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till godkännande av 1965 års europeiska överenskommelse till förhindrande av rundradiosändningar från stationer utanför nationella territorier, m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1966-03-22 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1966:21, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till godkännande av 1965 års europeiska överenskommelse till förhindrande av rundradiosändningar från stationer utanför nationella territorier, m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till godkännande av 1965 års europeiska överenskommelse

till förhindrande av rundradiosändningar

från stationer utanför nationella territorier,

m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 25 februari 1966 dagtecknad proposition, nr 37, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att

dels godkänna 1965 års europeiska överenskommelse till förhindrande

av rundradiosändningar från stationer utanför nationella territorier,

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om förbud i vissa fall mot rundradiosändningar på öppna havet,

2) lag angående ändring i lagen den 3 maj 1946 (nr 172) om radioanläggningar

m. m.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag om godkännande av 1965 års europeiska

överenskommelse till förhindrande av rundradiosändningar från

stationer utanför nationella territorier. Enligt överenskommelsen, som undertecknats

av tolv europarådsstater, förbinder sig lördragsslutande part

att vidta nödvändiga åtgärder för att kunna beivra rundradiosändning som

strider mot internationella telekonventionens och radioreglementets förbud

mot rundradiosändningar på öppna havet eller i luftrummet däröver.

Samtidigt föreslås i propositionen ändringar i lagstiftningen mot illegala

rundradiosändningar. Förslaget innebär bl. a. att 1962 års lag i ämnet

ersätts med en ny lag. Bestämmelserna i denna har anpassats efter den

europeiska överenskommelsen. Det görs ingen skillnad mellan sändning

som orsakar störning och annan sändning. Ytterligare handlingar som kan

straffas som medverkan har tillkommit, medan däremot ouppsåtlig medverkan

inte längre skall vara straffbar. Förslaget till den nya lagen innehåller

även bestämmelser om förverkande.

1 Bihang till riksdagens protokoll 11)66. 9 samt. 1 aud. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

1965 års europeiska överenskommelse

Beträffande texten till överenskommelsen får utskottet hänvisa till bilagan

till detta utlåtande.

Lagförslagen har följande lydelse:

1) Lag

om förbud i vissa fall mot rundradiosändning på öppna havet

Härigenom förordnas som följer.,

1 §•

Den som utför rundradiosändning från radioanläggning på öppna havet

eller i luftrummet däröver dömes till böter eller fängelse i högst ett år, om

sändningen är avsedd att mottagas eller kan mottagas i Sverige, Danmark,

Finland eller Norge eller i annat land, som är anslutet till den europeiska

överenskommelsen till förhindrande av rundradiosändningar från stationer

utanför nationella territorier, eller om sändningen orsakar menlig störning

för radiotrafik i något av dessa länder.

Den som upprättar eller innehar radioanläggning för sådan rundradiosändning

som avses i första stycket dömes till böter eller fängelse i högst

ett år.

2 §•

För medverkan till brott som avses i 1 § dömes den som främjar upprättande,

vidmakthållande eller användning av radioanläggningen genom att

1) lämna anläggningens ägare eller brukare tekniskt eller ekonomiskt bistånd,

2) tillhandahålla utrustning eller förnödenheter för verksamheten,

3) utföra transport till eller från fartyg, luftfartyg eller annan anordning

där anläggningen finnes eller tillhandahålla transportmedel för sådan transport,

4) deltaga i sändning,

5) framställa program eller annat som är avsett att användas i sändning,

6) lämna eller förmedla uppdrag för sändning,

7) tillhandagå med reklam för verksamheten, eller

8) driva rörelse med ändamål att på annat sätt främja verksamheten.

3 §•

Förlag eller vederlag, vilket ägare eller brukare av radioanläggning som

avses i 1 § mottagit för anläggningens upprättande, vidmakthållande eller

användning eller för rundradiosändning från denna, skall förklaras förverkat

till kronan, om det ej är uppenbart obilligt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

Egendom, vilken använts såsom hjälpmedel vid eller frambragts genom

eller varit föremål för brott som avses i 1 § eller 2 § 1, 2, 3, 5 eller 8 kan,

såvida egendomens ägare eller någon som var i hans ställe förövat gärningen,

förklaras helt eller delvis förverkad till kronan, om det är påkallat till

förebyggande av brott som anges i detta stycke eller särskilda skäl annars

föreligga och det ej är uppenbart obilligt.

Utgjordes egendom som avses i första eller andra stycket av annat än

penningar och är den oåtkomlig, kan i stället värdet förklaras förverkat.

Bestämmelserna i första och andra styckena äga ej tillämpning mot den

som i god tro förvärvat egendomen eller särskild rätt till denna.

4 §•

Förklaras fartyg, som besväras av sjöpanträtt eller inteckning, eller luftfartyg,

som besväras av luftpanträtt eller inteckning, förverkat må rätten

förklara att panträtten skall upphöra i den förverkade egendomien. Bör i annat

fall någons rått till föremål som förklaras förverkat bestå trots förklaringen,

skall rätten göra förbehåll därom.

5 §•

Utlänning, som utom riket begått brott som avses i 1 eller 2 §, dömes,

om han finnes här, efter denna lag och vid svensk domstol, även om 2 kap.

2 eller 3 § brottsbalken ej är tillämplig.

Åtal mot svensk för brott som rör sändning, vilken ej är avsedd att mottagas

eller kan mottagas i Sverige och ej heller orsakar menlig störning för

radiotrafik här, eller åtal mot utlänning får även i annat fall än som anges

i 2 kap. 5 § brottsbalken väckas endast efter förordnande av Konungen eller

den Konungen bemyndigar.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Genom lagen

upphäves lagen den 6 juni 1962 (nr 278) med förbud i vissa fall mot rundradioutsändning

på öppna havet m. m.

2) Lag

angående ändring i lagen den 3 maj 1946 (nr 172) om radioanläggningar

m. m.

Härigenom förordnas, att i lagen den 3 maj 1946 om radioanläggningar

in. in. skall införas en ny paragraf, betecknad 8 §, av nedan angiven lydelse.

8 §•

Lagen äger ej tillämpning i fråga om anläggning som avses i lagen den

1966 (nr ) om förbud i vissa fall mot rundradiosändning på

öppna havet.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

Motioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande i anledning

av propositionen väckta motioner, nämligen

de likalydande motionerna nr 646 i första kammaren av herr Ernulf

in. fl. och nr 798 i andra kammaren av herr Ståhl in. fl.;

de likalydande motionerna nr 647 i första kammaren av herr Holmberg

in. fl. och nr 797 i andra kammaren av herr Bohman in. fl.; samt

motionen nr 795 i andra kammaren av herr Regnéll m. fl.

I motionerna I: 646 och II: 798 hemställes,

I. att riksdagen måtte

1. avslå Kungl. Maj :ts proposition såvitt avser ratificering av 1965 års

europeiska överenskommelse till förhindrande av rundradiosändningar från

stationer utanför nationella territorier,

2. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t tar initiativ till

en europeisk överenskommelse till förhindrande av radiosändningar från

stationer utanför nationella territorier, varvid blott sådana sändningar, som

innebär menlig störning för radiotrafik bedriven i enlighet med internationella

överenskommelser till vilka Sverige anslutit sig, skall kriminaliseras,

3. antaga föreslagen Lag om förbud i vissa fall mot rundradiosändningar

på öppna havet med den ändringen, att brottsbeskrivningen blott omfattar

sändningar som innebär menlig störning för radiotrafik bedriven i enlighet

med internationella överenskommelser till vilka Sverige anslutit sig,

4. besluta att lagen skall träda i kraft den 1 juni 1966;

II. att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig lagtext.

I motionerna I: 647 och II: 797 hemställes,

I. att riksdagen måtte

1. avslå Kungl. Maj :ts proposition såvitt avser ratificering av 1965 års

europeiska överenskommelse till förhindrande av rundradiosändningar

från stationer utanför nationella territorier,

2. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl. Maj :t tar initiativ

till en europeisk överenskommelse till förhindrande av radiosändningar

från stationer utanför nationella territorier, varvid blott sådana sändningar

skall kriminaliseras, som innebär menlig störning för annan radiotrafik,

bedriven i enlighet med internationella överenskommelser vartill

Sverige anslutit sig,

3. antaga föreslagen Lag om förbud i vissa fall mot rundradiosändningar

på öppna havet med den ändringen, att brottsbeskrivningen blott omfattar

sändningar som innebär menlig störning för annan radiotrafik, be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966 5

driven i enlighet med internationella överenskommelser vartill Sverige anslutit

sig,

4. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl. Maj :t uppdrar åt

telestyrelsen att kontrollera att för radiosändning från internationellt vatten

som kan mottagas i Sverige användes sådan kombination av frekvens,

effekt och position att menlig störning i annan radiotrafik inte uppkommer,

5. besluta att lagen skall träda i kraft den 1 juni 1966;

II. att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig lagtext.

I motionen II: 795 slutligen hemställes,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 37 såväl i fråga om

godkännande av den ifrågavarande konventionen som i fråga om förslagen

till lag om förbud mot rundradiosändningar på öppna havet och till lag angående

ändring i lagen den 3 maj 1946 (nr 172) om radioanläggningar m. m.

Redogörelse för motionernas innehåll lämnas nedan.

Gällande rätt m. in.

Utskottet torde få hänvisa till propositionen, beträffande gällande rätt

till s. 4—6, beträffande tillkomsten av 1962 års lag till s. 9—17, beträffande

utländsk rätt till s. 17—18 samt beträffande 1965 års riksdagsbehandling

av motioner i ämnet till s. 20.

Internationella konventioner m. m.

Behovet av ett internationellt samarbete i vad avser telekommunikationerna

framträdde redan i mitten av 1800-talet. År 1865 bildades en telegrafunion

som omfattade alla europeiska stater utom England. Unionen,

som alltjämt — med världsomspännande anslutning — består under benämningen

Internationella teleunionen, torde vara det äldsta mellanstatliga

samarbetsorganet på universell basis. Åtskilliga konferenser bär härefter

hållits om gemensamma frågor inom detta område. Samarbetet har

successivt kommit att omfatta ett mycket stort antal stater samt till följd

av tekniska framsteg vidgats till nya former av telekommunikation. Numera

omfattar teleunionen så gott som alla världens länder.

Den första konferensen om radiokorrespondens hölls i Berlin år 1906, då

en särskild radiotelegrafkonvention och ett därtill fogat radioreglemente

antogs. Redan i den radiotelegrafkonvention som år 1927 undertecknades

i Washington förekommer en fördelning av frekvensband mellan olika

slag av trafik, i första hand fast trafik, sjöradio, luftradio och rundradio.

1-j- Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 1 avd. År 21

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

Denna fördelningsprincip består alltjämt. Vid en konferens i Madrid år

1932 upptogs för första gången i samma konvention regler för telegraf-,

telefon- och radiokommunikation, varjämte till konventionen fogades reglementen

för dessa trafikslag. Nya konventioner har därefter slutits år 1947

i Atlantic City, år 1952 i Buenos Aires, år 1959 i Geneve och år 1965 i

Montreux, 1959 års konvention, vilken antagits av Sverige, är gällande sedan

den 1 januari 1961 och 1965 års konvention träder i kraft den 1 januari

1967. Även vid de senaste fyra konventionerna har fogats reglementen

för olika trafikslag.

1959 års konvention

Konventionen upptar i artikel 21 följande bestämmelser.

1. Ordinarie och anslutna unionsmedlemmar äro skyldiga att tillämpa

föreskrifterna i denna konvention och därtill hörande reglementen vid alla

av dem inrättade eller drivna teleanstalter eller telestationer, som ombesörja

internationell trafik eller som kunna menligt störa annat lands radiotrafik,

dock med undantag för sådan trafik, som enligt artikel 50 i denna

konvention är fritagen från sådan skyldighet.

2. De äro dessutom förpliktade att vidtaga erforderliga åtgärder för att

bestämmelserna i denna konvention och därtill hörande reglementen skola

iakttagas även av trafikföretag, som av dem bemyndigats att upprätta och

driva teletrafik och som deltaga i internationell trafik eller driva stationer,

som kunna menligt störa andra länders radiotrafik.

Angående menliga störningar anförs i artikel 47 följande.1

1. Alla stationer skola, oberoende av sin uppgift, så inrättas och betjänas,

att de icke vålla menliga störningar för sådana radioförbindelser eller

sådan radiotrafik, som ombesörjes av andra ordinarie eller anslutna unionsmedlemmar,

av erkända enskilda trafikföretag eller andra företag, som

med vederbörligt tillstånd driva radiotrafik under iakttagande av radioreglementets

bestämmelser.

2. Varje ordinarie och ansluten unionsmedlem förbinder sig att ålägga de

av ifi agavarande medlem erkända enskilda trafikföretag och andra företa®

som med vederbörligt tillstånd driva radiotrafik, skyldighet att iaktta°a föreskrifterna

i stycket 285. °

3. Därjämte erkänna ordinarie och anslutna unionsmedlemmar önskvärdheten

av att alla praktiskt möjliga åtgärder vidtagas till förebyggande

av att elektriska apparater och anläggningar av varje slag vålla menliga

störningar för sådana radioförbindelser eller sådan radiotrafik, som avses

i stycket 285.

Bestämmelsei som svarar mot dem i artiklarna 21 och 47 har upptagits i

1965 års konvention som artikel 22 respektive artikel 48.

1959 års radioreglemente

I reglementet definieras begreppet »menlig störning» på följande sätt.

»Vaije utsändning, strålning eller induklion, som äventyrar ombesörjandet

1 Punkt 1 motsvarar stycket 285 i konventionstexten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1UÖ6

av radionavigeringstrafik eller annat slag av säkerhetstjänst eller ock allvarligt

försämrar, besvärar eller tidvis avbryter radiotrafik, som föisiggår

i enlighet med radioreglementets bestämmelser.»

Reglementet upptar i artikel 28 bl. a. följande bestämmelse. »Rörliga stationer

på havet eller över havet få icke bedriva rundradiotrafik» (stycke

962). En liknande bestämmelse upptogs första gången i 1938 års radioreglemente

och har bibehållits i senare antagna reglementen. I artikel 7 i 19o9 års

radioreglemente finns även följande bestämmelse. »Det är förbjudet att

utanför nationella territorier upprätta och driva rundradiostationer (for

ljudradio eller television) ombord på fartyg, luftfartyg eller varje annat

flytande eller luftburet föremål.» (stycke 422)

1959 års radioreglemente har fogats även till 1965 års konvention.

Rekommendationer m. m.

Till 1959 års radioreglemente bar fogats följande rekommendation (nr

16) rörande åtgärder, som bör vidtagas för att förhindra drivandet av rundradiostationer

ombord på fartyg eller luftfartyg.

Den administrativa radiokonferensen i Geneve år 1959 som beaktar

a) att drift av rundradiostationer ombord på fartyg eller luftfartyg som

befinna sig utanför nationella territorier står i strid med bestämmelserna i

styckena 422 och 962 radioreglementet;

b) att dylik verksamhet är oförenlig med ett rationellt utnyttjande av

frekvensspektret och kan leda till kaotiska förhållanden,

c) att sändning från sådana rundradiostationer kan äga rum helt utanför

unionens medlemsstaters jurisdiktion och därigenom försvåra en direkt

tillämpning av nationell lagstiftning; samt

d) att en särskilt svår situation i juridiskt hänseende kan uppstå i de

fall, då sådana rundradiostationer drivas ombord på fartyg eller luftfartyg

som icke blivit vederbörligen registrerade i något land;

anbefaller förvaltningarna „

1. att bos sina respektive regeringar hemställa dels om utredning i lraga

om vilka direkta eller indirekta medel som stå till buds för att undvika eller

stoppa dylik trafik, dels, då så är påkallat, om vidtagande av erforderliga

åtgärder; samt , , .

2. att meddela unionens generalsekreterare resultatet av sådan utredning

och lämna honom varje annan upplysning som kan vara av allmant intresse,

i syfte att genom generalsekreterarens förmedling bringa sadant

meddelande och sådana upplysningar till ordinarie och anslutna unionsmedlemmars

kännedom.

Till denna rekommendation ansluter sig eu av presidenten för europeiska

rundradiounionen den 15 juni 1960 till unionens medlemmar ställd skrivelse,

vari anförs bl. a.

På unionens administrativa råds sammanträde dryftades spörsmålet angående

»pirat»-sändare och beslöts följande rekommendation.

'' Med hänsyn till att drift av radio- och televisionssändare utanför ett lands

territorialgränser allvarligt skadar rundradiointressena;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år W(>6

med hänsyn till att drift av sådana radio- och televisionssändare enligt radioreglementet

är förbjuden och utgör sådan verksamhet, som avses i administrativa

radiokonferensens rekommendation nr 16 (Geneve 1959); samt

med hänsyn till den trängande nödvändigheten av att hringa till upphörande

driften av sändare, som redan äro i verksamhet, och att hindra för\erkhgandet

anbefalles medlemmarna:

1. att söka förmå sina regeringar att vidtaga sådana diplomatiska åtgärder,

som äro ägnade att förmå de stater, i vilka de fartyg eller luftfartyg

som bara sändarna äro inregistrerade, att förhindra dessa sändares verksamhet

eller i varje fall upphäva registreringen;

2. att söka förmå sina regeringar att vidtaga de diplomatiska åtgärder,

som aro ägnade att förmå de stater, i vilka luftfartyg, som bära dylika rörliga

sandare, ha sina baser, att vägra regelmässigt landningstillstånd;

3. att företaga väsentliga ansträngningar för att åstadkomma en nationell

lagstiftning, som medför straffansvar för hjälp och stöd till drift av

sandare av ifrågavarande slag i vad gäller tillhandahållandet av förnödenheter,

proviant, tekniskt bistånd, kapital, reklammaterial och program samt

arbete och tjänster.

Den europeiska överenskommelsen m. m.

Överenskommelsen (se bilagan till detta utlåtande) framlades den 20

januari 1965 i Europarådet för undertecknande och har undertecknats av

- forutom Sverige — Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien,

Luxembourg, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Förbundsrepubliken

Tyskland. Överenskommelsen, som träder i kraft en månad efter

det tre stater ratificerat den, har hittills ratificerats endast av Danmark.

Europarådets rådgivande församling antog den 29 januari 1965 en rekommendation

(422) av följande innehåll.

Församlingen,

1''ffJ-ersom ministerkommittén gjorde den europeiska överenskommelsen

om förhindrande av radioutsändningar från stationer utanför nationella territorier

tillgänglig för undertecknande den 20 januari 1965;

2. uttrycker sitt beklagande av att ministerkommittén inte funnit det

lämpligt att remittera överenskommelsen till församlingen för yttrande;

3. anser att det enda som berättigar en internationell reglering av telekommunikationer

är den begränsade tillgången av frekvenser och frekvensband;

4. eftersom syftet med denna överenskommelse är att få ett slut på spridningen

av s. k. »piratradiostationer»;

**• eftersom överenskommelsen blott rör förhindrande av radioutsändningar

från stationer som installerats ombord på fartyg, luftfartyg eller andra

flytande eller luftburna föremål utanför territoriella vatten;

6. uppmärksammar att överenskommelsen endast stadgar om fakultativ

tillämpning av dess bestämmelser om radiostationer, som är installerade på

loremål vilka förankrats vid eller vilar på havsbottnen utanför territorialvattengränsen

;

7. föreslår att ministerkommittén uppdrar åt en kommitté av radio- och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 19(>6

9

lelevisionsexperter att undersöka möjligheten att förse överenskommelsen

med ett tilläggsprotokoll i syfte att

a) uttrycka signatärmakternas avsikt att uteslutande använda överenskommelsen

i avseende på den begränsade tillgången av frekvenser och frekvensband,

och inte för att bevara några statliga eller andra monopols intresse

i fråga om masstelekommunikationer och

b) utvidga överenskommelsens bestämmelser till att avse uppförande eller

utnyttjande av radiostationer som är anlagda på föremål förankrade vid

eller vilande på havsbottnen utanför territoriella vatten eller alternativt att

utarbeta en särskild konvention till förhindrande av radioutsändningar från

sådana stationer.

Kungl. Maj :t anhöll i prop. 1965:68 om riksdagens yttrande över bl. a.

rådgivande församlingens rekommendation 422.

Utrikesutskottet avgav över propositionen utlåtande UU 1965:8. Rekommendation

422 föranledde inte något särskilt uttalande av utskottet. Utlåtandet

har godkänts av riksdagen.

I meddelande till rådgivande församlingen i april 1965 uttalade Europarådets

ministerkommitté bl. a. följande rörande rekommendation 422,

mom. 7 a).

Med avseende därå erinras om att enligt 1959 års radioreglemente »det är

förbjudet att utanför nationellt territorium upprätta och driva rundradiostationer

ombord på fartyg, luftfartyg eller varje annat flytande eller luftburet

föremål». Den europeiska överenskommelsen om piratradiostationer

utgör blott grundval för ett internationellt överenskommet straffsystem rörande

sådana stationer. Överenskommelsens syfte är uteslutande att hindra

sådana stationers verksamhet, vilka utanför nationella territorier utför

rundradiosändningar avsedda för mottagande eller möjliga att mottaga,

helt eller delvis, i avtalsslutande land eller som orsakar menliga störningar

för radiokommunikationerna i sådant land. Vid sådant förhållande kan de

i mom. 7 a) omnämnda frågorna icke uppkomma.

Departementschefen vid lagrådsremissen

Vid lagrådsremissen anförde föredragande departementschefen, statsrådet

Palme, följande allmänna synpunkter.

Telekommunikationerna har ända sedan mitten av 1800-talet varit föremål

för internationellt samarbete. Det ligger också i sakens natur att det

på detta område är av särskild vikt att uppkommande problem behandlas

på internationell basis och löses i samförstånd. Framför allt gäller detta radiokommunikationerna,

eftersom radiovågorna utbreder sig fritt och frekvenserna

för radiosändningar är begränsade. Om nationerna skulle tillåtas

att utan ömsesidigt hänsynstagande använda frekvenserna, skulle kaotiska

förhållanden kunna uppstå i etern. Man har därför på ett tidigt stadium

nödgats få till stånd en fördelning av frekvenserna mellan olika kategorier

av trafik och mellan skilda områden och stater. Varje sändning som

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

sker i strid mot denna fördelning är ett hot mot den ordning som skapats

genom det internationella samarbete^ vare sig sändningen sker från nationellt

territorium eller ej. Det saknar därvid betydelse om sådan sändning

i visst fall faktiskt stör den legala radiotrafiken.

Reglerna om frekvensfördelningen kan lätt kringgås genom rundradiosändning

från station på öppna havet eller i luftrummet däröver. Något legitimt

behov av rundradiosändningar utanför nationella territorier föreligger

inte heller. Det är därför naturligt att det till 1959 års internationella telekonvention

fogade radioreglementet helt förbjuder upprättande och drift

av rundradiostationer på öppna havet eller i luftrummet däröver. Eftersom

syftet med förbudet är att trygga den ordning i etern som åstadkommits genom

de internationella reglerna för radiotrafiken, gäller förbudet varje

rundradiosändning från sådan station, vare sig den stör legal radiotrafik

eller ej. Olika internationella sammanslutningar på området har också rekommenderat

åtgärder mot illegala sändare, emedan dessa kan befaras orsaka

kaos i radiotrafiken.

Lagen den 6 juni 1962 med förbud i vissa fall mot rundradiosändning

på öppna havet in. in. grundar sig på dessa internationella bestämmelser och

rekommendationer. Den tillkom efter nordiskt samarbete och en hemställan

från Nordiska rådet om gemensamma åtgärder i syfte att verka för att bestämmelserna

följdes. Den närmaste anledningen till att denna fråga togs

upp på nordiskt plan var de rundradiosändningar som i uppenbar strid mot

radioreglementet förekom utanför Sveriges och Danmarks territorialvatten.

I Danmark, Finland och Norge har också införts lagstiftning motsvarande

den svenska. Även i Belgien och Nederländerna har möjlighet öppnats att

ingripa mot sändningar som strider mot radioreglementet, och i Förbundsrepubliken

Tyskland förbereds lagstiftning i ämnet.

Telekonventionen innehåller inga bestämmelser om sanktioner mot verksamhet

som är förbjuden enligt konventionen eller radioreglementet. 1965

års europeiska överenskommelse till förhindrande av rundradiosändningar

utanför nationella territorier utgör emellertid grund för ett internationellt

straffsystem i fråga om rundradioslationer som är förbjudna enligt radioreglementet.

Överenskommelsen har hittills undertecknats av tolv medlemsstater,

bl. a. Sverige, samtliga med förbehåll för ratificering. Danmark

har ratificerat överenskommelsen, som träder i kraft en månad efter det

tre stater ratificerat den. Enligt vad jag inhämtat förbereds ratificering i

bl. a. Norge och Nederländerna.

Överenskommelsen avser rundradiostationer som är upprättade eller i

drift på fartyg, luftfartyg eller annat flytande eller luftburet föremål. Dess

syfte är att hindra att sådana stationer upprättas utanför nationellt territorium

och används för sändningar som är avsedda att mottagas eller kan

mottagas, helt eller delvis, inom fördragsslutande stats område eller som

orsakar menlig störning för legal radiotrafik inom sådant område. Stat, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 19(>6

godkänner överenskommelsen, förbinder sig att i överensstämmelse med sin

nationella rättsordning vidta nödvändiga åtgärder för att kunna beivra dels

upprättande eller användande av sådan rundradiostation dels vissa handlingar

som utgör medverkan därtill. Bestämmelserna om vilka handlingar

som är straffbara enligt överenskommelsen är minimiregler. Fördragsslutande

stat kan således bestämma att även andra handlingar skall vara straffbara.

Även i fråga om de personer som skall omfattas av straffbestämmelserna

anger överenskommelsen vissa minimiregler, som kan utvidgas genom

nationell lagstiftning.

Bestämmelserna i telekonventionen och radioreglementet om förbud mot

rundradiosändningar på öppna havet eller i luftrummet däröver är helt

entydiga. Varje sådan sändning är förbjuden. För stat som biträtt konventionen

är det en självklar förpliktelse att verka för att reglementet efterlevs.

En naturlig konsekvens av vår anslutning till telekonventionen är att

vi ansluter oss även till den europiska överenskommelsen, vars syfte är just

att göra radioreglementet effektivt och upprätthålla de internationellt överenskomna

reglerna för radiotrafiken. Det har ibland hävdats att grunden

för bestämmelser som gör det möjligt att ingripa mot icke störande sändningar

skulle vara en önskan att skydda offentliga radiomonopol. Att så

inte är fallet framgår redan av att länder som har kommersiell radio och

television har medverkat vid tillkomsten av såväl telekonventionen som

den europeiska överenskommelsen. Jag vill också erinra om det uttalande

som Europarådets ministerkommitté gjorde i anledning av rådgivande församlingens

rekommendation 422. Därav framgår klart att överenskommelsen

inte har annat syfte än att trygga efterlevnaden av telekonventionen

och radioreglementet.

Jag anser således att den europeiska överenskommelsen bör ratificeras

av Sverige. Detta fordrar riksdagens godkännande.

Ett godkännande av överenskommelsen kräver vissa sakliga ändringar i

lagstiftningen om förbud mot rundradiosändning på öppna havet m. m.

Skyddet mot konventionsstridiga rundradiosändningar måste gälla varje

land som anslutit sig till överenskommelsen och inte endast Sverige, Danmark,

Finland och Norge, som nu är fallet enligt 1 § i 1962 års lag i ämnet.

Möjligheterna att ingripa mot sändning även om den inte stör legal radiotrafik

och mot medverkan till illegal sändning måste också utvidgas. Ändringarna

bör lämpligen komma till stånd genom att 1962 års lag ersätts med

en ny lag.

Beträffande departementschefens yttrande i övrigt torde utskottet få hänvisa

till propositionen is. 22—27.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

Lagrådet

Lagrådet har med anledning av sin granskning av lagförslagen hemställt

om vissa jämkningar i det under 1) omförmälda lagförslaget, vilka beaktats

i den genom propositionen föreslagna lydelsen. Bortsett därifrån har lagrådet

inte haft annan erinran mot förslagen än såvitt avser tidpunkten för

ikraftträdandet. I detta hänseende har lagrådet yttrat att med hänsyn till

den utvidgning av möjligheterna till förverkande som lagen enligt förslaget

under 1) innehåller, bör lagarna träda i kraft på viss i författningen bestämd

dag, förslagsvis den 1 juni 1966.

Departementschefen vid anmälan av lagrådets yttrande

Vid anmälan i statsrådet av lagrådets yttrande motsatte sig departementschefen

en ändring av tidpunkten för ikraftträdandet. Departementschefen

uttalade att det enligt hans mening var angeläget att de nya lagarna träder

i kraft snarast möjligt samt att några praktiska olägenheter av de föreslagna

ikraftträdandebestämmelserna inte torde behöva befaras.

Motionerna

Motionerna I: 646 och II: 798

Motionärerna anför till stöd för sina yrkanden följande.

Den svenska regeringen har sedan ett antal år arbetat på en långtgående

nationell kriminalisering av sändare på öppna havet med hänvisning till

att Sverige vore förpliktat härtill genom sin anslutning till de nämnda''konventionerna.

1959 års telekonvention jämte de därtill hörande reglementena

innefattar inte någon förpliktelse för medlemsländerna till nationell

lagstiftning med straffsanktionering av rundradiosändningar från öppna

havet. När regeringen 1962 lade fram förslaget till »piratradiolag» gjorde

den gällande att den var förpliktad härtill genom de internationella överenskommelser

som då gällde på telekommunikationernas område. Såväl 1962

som vid de senare tillfällen då frågan varit under behandling i riksdagen har

från vår sida däremot hävdats att någon internationell förpliktelse att tillgripa

straffsanktionering inte förelegat. Att vår bedömning var riktig bestyrks

av själva det förhållandet att man funnit sig föranlåten att 1965

göra en särskild internationell överenskommelse i anslutning till telekonventionen

avsedd att förplikta de europeiska regeringarna att tillgripa strafflagstiftning.

Det må f. ö. påpekas att en sådan särskild straffsanktionering

av en internationell konvention förekommer ytterligt sällan i internationell

praxis. Regeringen har också nu aberopat inte 1959 års telekonvention utan

1965 års europeiska överenskommelse. I det år 1962 ursprungligen till lagrådet

remitterade lagförslaget förbjöds radiosändningar, som förorsakade

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

menlig störning i Sverige, Danmark, Finland eller Norge, eller som var avsedda

att mottagas i något av dessa länder. Beträffande omfattningen av

den kriminaliserade handlingen anförde lagrådet bl. a. följande:

»Enligt förslaget inträder straff, förutom när mottagning störes, i det tall

att sändningen är avsedd att mottagas i något av de nordiska länderna. ÄAen

om en dylik bestämmelse folkrättsligt icke skulle vara otillåten, måste den

anses olämplig. Genom bestämmelsen införes i lagen en med hänsyn tdl

grunderna för lagstiftningen ovidkommande synpunkt. Konventionen eller

reglementena kunna icke åberopas till stöd för ett förbud med syfte att

skydda ett land mot sändningar från anläggning utanför landet på grund

av sändningarnas innehåll. Regeln föranleder att lagen ger intryck av att

åsyfta sådant skydd eller att värna den monopolställning som i ifrågavarande

länder tillkommer visst eller vissa företag. Med hänsyn till det sagda

anser lagrådet, att bestämmelsen bör utgå. I stället kan enligt lagrådets mening

ske en viss utvidgning av kriminaliseringen i förslagets 3 §.»

Ur regeringens synpunkt har man inte ansett 1962 års lagstiftning till

fyllest. Man har därför medverkat till att initiativ tagits inom Europarådets

ministerkommitté till 1965 års europeiska överenskommelse, som förpliktar

medlemsstaterna till nationell kriminallagstiftning. Denna överenskommelse

som regeringen nu vill att riksdagen skall ratificera, innefattar en sadan

utvidgning — ja, t. o. m. en mycket längre gående utvidgning av

det straffbara området, som av lagrådet 1962 betraktades som olämplig.

Överenskommelsen innebär att de fördragsslutande staterna förpliktas att

kriminalisera radiosändningar, som är avsedda att mottagas eller möjliga

att mottagas, helt eller delvis, inom de fördragsslutande staternas territorier,

eller som förorsakar menlig störning för den »legala» radiotrafiken.

Detta är en kraftig utvidgning, som bl. a. kan användas för att skydda

nationella eller privata monopol på radiotrafikens område.

Europarådets rådgivande församling var uppenbarligen bekymrad over

denna möjlighet när överenskommelsen träffades. Församlingen antog därför

enhälligt en rekommendation (nr 422) av innebörd att församlingen,

som beklagade att Europarådets ministerkommitté inte remitterat överenskommelsen

till församlingen för yttrande, bl. a. föreslog ministerkommittén

att undersöka möjligheterna att förse överenskommelsen med ett tilläggsprotokoll

i syfte att

»uttrycka signatärmakternas avsikt att uteslutande använda överenskommelsen‘i

avseende på den begränsade tillgången av frekvenser, och inte för

att bevara några statliga eller andra monopols intresse i fråga om masstelekommunikationer.

»

Denna rekommendation bar förelagts 1965 års riksdag, som icke liktat

några invändningar mot den.

Enligt vår mening kan de enda acceptabla motiven för en internationell

reglering på detta område vara att skapa ordning i radiotrafiken, d. v. s.

att tillse att sådan radiotrafik, som sker i enlighet med de internationella

konventionerna, inte störs. . .

Om alltså 1965 års europeiska överenskommelse hade inskränkt sig till

att kriminalisera störande sändningar hade frågan om ratificering av överenskommelsen

kommit i annat läge för var del.

Icke blott störande sändningar, utan alla sändningar som är avsedda att

2f liihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. t avd. År 21

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

mottagas eller helt eller delvis kan mottagas inom de fördragsslutande staternas

territorier kriminaliseras emellertid.

Detta är särskilt känsligt i länder där det föreligger någon form av monopol

på radiotrafikens område. Det faktiska resultatet kan där komma att

bli att lagstiftningen tillgrips, icke för att skydda god ordning i etern, utan

för att bevara och skydda radiomonopolets existens. Detta är en ur yttrandefrihetssynpunkt

betänklig sak. För Sveriges del bar den gällande piratradiolagen

inte på ett effektivt sätt kunnat skydda det svenska radiomonopolet,

vilket däremot den föreslagna lagen förmodligen kommer att göra.

Den enda inskränkning i yttrandefriheten på detta område som vi ur liberal

synpunkt kan acceptera är förbud mot yttringar som stör god ordning.

Detta innebär i förevarande fall radiosändningar från öppna havet, som inverkar

menligt störande på den radiotrafik på nationella territorier, som

utövas i enlighet med internationella överenskommelser. Bl. a. av denna anledning

kan vi inte biträda ratificering av den nu aktuella 1965 års europeiska

överenskommelse.

Därtill kommer ytterligare en faktor. Om Sverige ratificerar överenskommelsen

medför detta att vi förpliktas till viss lagstiftning. Såsom från folkpartiets

sida vid upprepade tidigare tillfällen framförts, torde en lagstiftning,

som innebär kriminalisering av radiosändningar, som inte är störande,

inte ha stöd i det allmänna rättsmedvetandet. Den enskilde medborgaren

har ytterligt svårt att inse att radiosändningar, som icke åstadkommer någon

som helst störning eller skada skall betraktas såsom brottsliga. Tvärtom

uppfattas sådan lagstiftning av huvudparten av vårt folk såsom stötande

för rättsmedvetandet. En lagstiftning som saknar stöd i rättsmedvetandet är

farlig och olycklig då den medverkar till att uppluckra respekten och tilliten

till lagar över huvud taget.

1965 års europeiska överenskommelse kan inte — till skillnad från vad

eljest ofta är fallet — ratificeras med förbehåll. Sverige har att välja mellan

att helt acceptera eller förkasta överenskommelsen.

Vid sådant förhållande tvingas vi yrka avslag på regeringens förslag såvitt

avser ratificering av 1965 års europeiska överenskommelse till förhindrande

av rundradiosändningar från stationer utanför nationella territorier.

Däremot anser vi att regeringen bör ta initiativ för att få till stånd eu ny

europeisk överenskommelse som bättre motsvarar de krav som rimligen kan

uppställas beträffande omfattningen av den kriminaliserade gärningen och

som alltså inskränker sig till att kriminalisera störande sändningar. Detta

framstår som motiverat även mot bakgrund av den rekommendation som

Europarådets rådgivande församling lämnat.

Om sålunda ratificering av överenskommelsen avslås uppkommer frågan

nur man skall ställa sig till den nya lag om förbud i vissa fall mot rundradiosändning

på öppna havet, som regeringen samtidigt föreslår. Denna lag

är i stort sett anpassad till överenskommelsen men går i vissa fall längre

i fråga om kriminalisering, bl. a. såvitt avser medverkan till brott. Lagen

ersätter nu gällande »piratradiolag» och går längre än denna i fråga om

kriminalisering.

Först må konstateras, att någon skyldighet för Sveriges del att införa

lagstiftning i ämnet över huvud taget inte föreligger, förrän den europeiska

överenskommelsen trätt i kraft och ratificerats av Sverige. De invändningar

som ovan framförts mot överenskommelsen riktar sig även mot den föreslagna

lagstiftningen. Det är alltså uppenbart, att den nu föreslagna lagstiftningen

inte kan antas i oförändrat skick.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 19(16

Det är emellertid angeläget att störande sändningar förhindras, varför

någon form av lagstiftning är nödvändig. Här kan man enligt vår uppfattning

välja mellan två vägar:

1. att bibehålla nuvarande lag, med de modifikationer som därvid blir

nödvändiga; eller ...... .

2. att antaga den föreslagna lagen, med nödvändiga inskränkningar.

Den stora skillnaden mellan gällande lag och den föreslagna lagen ai —- bortsett från brottsbeskrivningen — att den föreslagna lagen kriminaliserar

ett större antal gärningar såsom utgörande medverkan till brott. Vidare

finns i den föreslagna lagen längre gående förverkandebestämmelser

än i nu gällande lag.

Någon bärande invändning mot att lagstiftningen skärps beträffande medverkan

och förverkande kan emellertid enligt vår uppfattning inte anföras,

om själva brottets omfattning inskränkes på det sätt som vi föreslagit, till

störande sändning. Tvärtom kan man då anse de föreslagna skärpningarna

motiverade för att göra lagstiftningen effektiv och alltså förhindra »piratsändningar»

i ordets verkliga betydelse.

Mot den bakgrunden vill vi förorda att den nu föreslagna lagen antages

men med den inskränkningen att blott rundradiosändningar som orsakar

menlig störning skall vara straffbara.

Ytterligare en detalj i den föreslagna lagstiftningen måste uppmärksammas.

Vi avser lagens ikraftträdande. Enligt lagförslaget skall lagen träda i

kraft dagen efter det lagen utkommit av trycket från Svensk författningssamling.

Det måste ur principiell synpunkt betraktas som synnerligen anmärkningsvärt

att strafflagstiftning inte träder i kraft vid visst, fixerat datum.

Lagrådet har också riktat invändning häremot och därvid anfört:

»Med hänsyn till den utvidgning av möjligheterna till förverkande som

den nya lagen innehåller bör lagen träda i kraft på viss i författningen

bestämd dag, förslagsvis den 1 juni 1966. Lagrådet hemställer att ikraftträdandebestämmelsen

ändras i enlighet härmed.»

Vi instämmer i detta lagrådets uttalande. Vi vill därtill framhålla att

blott om alldeles särskilda skäl föreligger bör förordningar träda i kraft på

sätt som i propositionen föreslagits. Sådana skäl föreligger, inte i detta fall.

Lämpligt datum för ikraftträdande synes vara den 1 juni 1966.

Motionerna I: 647 och II: 797

Såsom grund för yrkandena anför motionärerna följande.

1962 års lag anses bygga på 1959 års telckonvention och de därtill börande

radioreglementena. Enligt dessa skall medlemsländerna, till vilka

Sverige hör, verka för att rundradiostationer på havet eller övei ha\ct utanför

nationellt territorium förhindras att använda radiofrekvenser som strider

mot överenskommen fördelning och vilka åstadkommer störningar eller

fara för störningar vid radiomottagning. Något krav om strafflagstiftning

mot rundradiosändningar av detta slag föreligger emellertid inte enligt telekonventionen.

1962 års »piratradiolag» kan därför inte sagas vara motiverad

uteslutande av internationella överenskommelser utan dessutom av

motivet att skydda det svenska radiomonopolet.

Det är tydligt att den starka opinion som kommit till uttryck mot kriminalisering

av detta slag visar, att gällande lag saknar stöd i rättsmedvetandet.

Man har inte kunnat förstå att en åtgärd som inte vållar någon som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

helst olägenhet skall bestraffas. Såsom framhölls i samband med lagens tillkomst,

var det också otillfredsställande att medverkan till en gärning kriminaliseras

när själva gärningen inte är straffbelagd.

1965 års europeiska överenskommelse tillkom efter initiativ från bl. a.

Sverige och Danmark inom Europarådets ministerkommitté. Överenskommelsen

innebär att medlemsstaterna förpliktas till nationell strafflagstiftning.

Något förbehåll vid eventuell ratifikation tillätes inte.

Europarådets rådgivande församling hade inte tillställts överenskommelsen

för yttrande. Den antog därför en rekommendation, i vilken man beklagade

detta handlingssätt, samt föreslog ministerkommittén att undersöka

möjligheten att förse överenskommelsen med ett tilläggsprotokoll i syfte

att »uttrycka signatärmaktcrnas avsikt att uteslutande använda överenskommelsen

i avseende på den begränsade tillgången av frekvenser och frekvensband,

och inte för att bevara några statliga eller andra monopols intresse

i fråga om masstelekommunikationer . . .»

Denna rekommendation antogs enhälligt av församlingen — d. v. s. även

av de närvarande svenska riksdagsledamöterna. Rekommendationen har

också underställts 1965 års riksdag som inte funnit anledning till erinran.

Därför är det med en viss förvåning man konstaterar att den liberalisering

som ovanstående resolution syftar till inte har någon motsvarighet i

föreliggande lagförslag.

Vi anser att en internationell reglering på radiotrafikens område är nödvändig

för att kaos i etern inte skall uppstå. Däremot kan vi inte acceptera

en reglering som kriminaliserar radiosändning som inte inverkar störande

på andra sändningar. Vi ser detta som en obefogad inskränkning i yttrandefriheten.

Ratifikation av 1935 års europeiska överenskommelse kan vi

därför inte biträda.

Den bäst framkomliga vägen synes vara att regeringen tar initiativ för

att få till stånd en ny europeisk överenskommelse som bättre tillmötesgår

den demokratiska grundsynen på yttrandefrihet och fri konkurrens. Detta

överensstämmer också med lagrådets inställning 1962 och Europarådets

rådgivande församlings rekommendation.

Därvid skulle strafflagstiftningen begränsas till att gälla endast störande

sändning vilket även tillmötesgår departementschefens yttrande i propositionen

när han säger att »syftet med förbudet är att trygga den ordning

i etern som åstadkommits genom de internationella reglerna för radiotrafiken».

Det är tekniskt möjligt att för nästan alla områden på öppna havet finna

data för position, frekvens och effekt som går att inordna i den internationella

planen och som inte »menligt stör» existerande eller enligt teleunionen

planerad telekommunikation. Därför skulle det vara möjligt att

uppdraga åt telestyrelsen att kontrollera att vald kombination av frekvens,

effekt och position för rundradiosändning på öppna havet inte är »menligt

störande» för internationella teleunionens frekvensplan, och, om så

är fallet, angiva en sådan förändring av kombination att störning inte uppstår.

Telestyrelsen bör då även ha rätt att fortlöpande ur teknisk synpunkt

kontrollera dessa stationers sändning. Härigenom skulle ordningen i etern

tryggas.

Lagförslaget kan emellertid godtagas om den viktiga inskränkningen

görs att brottets omfattning endast gäller rundradiosändning som orsakar

menlig störning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

De skärpta reglerna angående medverkan till brott och förverkande kan

då motiveras för att skapa en effektiv lagstiftning mot verklig piratradioverksamhet.

Motionärerna förklarar sig dela lagrådets uppfattning rörande tidpunkten

för ikraftträdandet samt fortsätter:

Några särskilda skäl till brådska föreligger inte. Den verksamhet som

skulle drabbas vid lagens ikraftträdande är av sådan omfattning att en

viss omställning torde bli nödvändig. Hänsynstagande härtill synes därför

i hög grad befogat.

Motionen II: 795

Motionärerna anför följande.

De invändningar mot lagstiftningen, som har framförts såväl under riksdagsbehandlingen

av frågan i vårt land som under motsvarande debatter

i Nordiska rådet och Europarådet, är mycket otillfredsställande redovisade

i propositionen. Invändningarna spänner dock över ett brett register.

Det har hävdats att en lagstiftning av denna art kommer i konflikt med

yttrandefriheten (debatten i Europarådets rådgivande församling den 28

januari 1965). Det har — bl. a. av justitierådet Söderlund vid lagrådets behandling

av lagförslaget den 22 februari — uttalats betänkligheter mot

att bestraffa utom riket begånget brott, såvida det inte är straffbart också

enligt gärningsortens lag. Mot straffbestämmelserna för medverkan har

riktats välgrundad kritik, liksom mot de i lagförslaget ursprungligen tänkta

långtgående förverkandebestämmelserna.

Som utgångspunkt för de nya skärpningarna tas i propositionen 1965

års europeiska överenskommelse till förhindrande av rundradiosändningar

från stationer utanför nationella territorier. I propositionen kommenteras

över huvud taget inte det märkliga förfarandet vid ministerkommitténs

framläggande av denna konvention för Europarådets rådgivande församling.

Till skillnad från vad som normalt är fallet remitterades överenskommelsen

inte till församlingen för yttrande.

I Europarådets rådgivande församlings rekommendation (nr 1965:422)

säges bl. a. att det enda som enligt församlingens mening motiverar en internationell

reglering av telekommunikationer är den begränsade tillgången

på frekvenser och frekvensband. I motsats till denna grundtanke innebär

det nu aktuella lagförslaget att ingen skillnad göres mellan sändning

som orsakar störning och annan sändning.

De anförda synpunkterna innebär enligt vår uppfattning en vägande kritik

redan av nu gällande lagstiftning. En ytterligare skärpning av denna ter

sig helt omotiverad.

Här må slutligen nämnas, att på särskild kallelse chefen för telestyrelsens

radiobyrå Karl Ekström och chefen för styrelsens administrativa avdelning

Tage Rosenlund samt professorn vid Chalmers tekniska högskola O. E. H.

Rydbeck företrätt inför utskottet samt lämnat upplysningar och besvarat

frågor rörande bl. a. utvecklingen på det radiotekniska området, frekvensfördelningen

och internationella överenskommelser därom samt störningsföreteelser.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

Utskottet

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen har Sverige anslutit sig till

1959 års telekonvention. Det radioreglemente som fogats härtill upptager

förbud mot rundradiosändning på öppna havet eller i luftrummet däröver.

Förbudet gäller oavsett om sändningen är störande eller ej. I 1962 års lag

med förbud i vissa fall mot rundradioutsändning på öppna havet m. m. finnes

för Sveriges del regler i ämnet. Enligt denna lag får sådan rundradiosändning

inte bedrivas så att radiomottagning i Sverige, Danmark, Finland

eller Norge störes eller kan störas. Därjämte är det förbjudet att här i riket

upprätta och inneha radioanläggning avsedd för rundradiosändning från

öppna havet eller luftrummet däröver även om risk för störning inte föreligger.

Överträdelser av dessa förbud är straffbelagda liksom vissa former

av medverkan. Enligt 1946 års lag om radioanläggningar m. m. kan vidare

innehav eller användning utan tillstånd av radiosändare medföra att sändaren

förverkas.

I förevarande proposition föreslås att riksdagen godkänner 1965 års europeiska

överenskommelse till förhindrande av rundradiosändningar från

stationer utanför nationella territorier. Enligt överenskommelsen, som undertecknats

av tolv europarådsstater, förbinder sig fördragsslutande part

att vidtaga nödvändiga åtgärder för att beivra rundradiosändning som strider

mot radioreglementet. Förbehåll mot del av överenskommelsen är inte

tillåtet. Såsom grund för godkännandet anföres att det är en naturlig konsekvens

av Sveriges anslutning till telekonventionen att Sverige även ansluter

sig till den europeiska överenskommelsen, vars syfte är att göra radioreglementet

effektivt och upprätthålla de internationellt överenskomna

reglerna för radiotrafiken. Godkännandet kräver vissa ändringar i gällande

lagstiftning och i propositionen föreslås därför att 1962 års lag ersättes med

en ny lag, anpassad efter överenskommelsen. Enligt lagförslaget förbjudes

sändning som är avsedd att mottagas eller kan mottagas i de nordiska

länderna eller annat land som anslutit sig till överenskommelsen eller stör

radiotrafiken i något av dessa länder. Det föreslås även förbud för vissa

ytterligare former av uppsåtlig medverkan medan ouppsåtlig medverkan ej

längre skall vara straffbar. Vidare föreslås att reglerna om förverkande utvidgas

och överföres från 1946 års lag till den nya lagen. Den nya lagstiftningen

avses skola träda i kraft dagen efter det den utkommit från trycket.

I motionerna I: 646 och II: 798 samt I: 647 och II: 797 hemställes om avslag

å propositionen såvitt avser godkännande av överenskommelsen samt

om initiativ till en europeisk överenskommelse som enbart kriminaliserar

störande rundradiosändningar. Vidare föreslås att motsvarande ändring göres

av brottsbeskrivningen i förslaget samt att lagstiftningen skall träda i

kraft den 1 juni 1966. I motionerna 1:647 och 11:797 framställes dess
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

utom önskemål om att telestyrelsen tillägges vissa kontrollbefogenheter för

att förhindra störande radiosändning från internationellt vatten. I motionen

II: 795 yrkas att propositionen måtte avslås.

Såsom stöd för yrkandena i de båda motionsparen åberopas i huvudsak

följande. En internationell reglering av radiotrafiken är visserligen nödvändig

för att upprätthålla ordning i etern. Kriminalisering av icke störande

radiosändningar innebär emellertid en obefogad inskränkning av yttrandefriheten

och kan tjäna som skydd för radiomonopol. Med hänsyn till

den tillämnade utvidgningen av möjligheterna till förverkande bör — såsom

lagrådet anfört — lagstiftningen träda i kraft på viss i författningen

bestämd dag. I motionen 11:795 uttalas bl. a. att vägande kritik anförts

redan mot gällande lagstiftning, varför en ytterligare skärpning ter sig

omotiverad.

Utskottet anser det vara angeläget att de internationella överenskommelserna

på ifrågavarande område tillförsäkras så starkt skydd som möjligt.

Det är därför med tillfredsställelse som utskottet finner att genom

ifrågavarande europeiska överenskommelse grundval skapats för ett internationellt

straffsystem, som i hög grad är ägnat att bidraga till att den internationella

regleringen länder till efterföljd. Utskottet har den bestämda

meningen att denna måste avse alla slag av sändningar. Om rundradiosändningar

på öppna havet eller i luftrummet däröver skulle tillåtas på villkor

att de inte är störande, skulle detta försämra möjligheterna att hindra vissa

former av sändningar, vilka är oförenliga med god ordning inom radiotrafiken.

Den ovillkorliga regleringen på området åsyftar enligt utskottets mening

icke att skydda något radiomonopol. Oavsett vilken inställning man

har till radioväsendets utformning — något som riksdagen i annat sammanhang

snart torde få ta ställning till — är det nämligen erforderligt att

den internationellt överenskomna fördelningen av det tillgängliga utrymmet

för radiokommunikationerna vidmakthålles. På grund av vad sålunda

anförts och då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran, tillstyrker

utskottet att riksdagen, med avslag å motionerna i motsvarande del,

godkänner den europeiska överenskommelsen. Av det sagda framgår vidare

att utskottet ej biträder det motionsvis framförda förslaget att Sverige skall

ta initiativ till en ny europeisk överenskommelse eller förslaget att tillägga

telestyrelsen vissa kontrolluppgifter.

Den föreslagna lagen om förbud i vissa fall mot rund radiosändning på

öppna havet, vilken nära ansluter till den europeiska överenskommelsen

och resultatet av det nordiska samarbetet på området, synes enligt utskottet

väl ägnad att tjäna sitt syfte, nämligen att vara ett verksamt bidrag till

skyddet av det såväl ur svensk som internationell synpunkt viktiga intresset

av god ordning inom radiotrafiken. Av utskottets ställningstagande till

frågan om godkännande av överenskommelsen följer att förbudet måste

omfatta alla slag av ifrågavarande rundradiosändningar och att utskottet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

inte biträder motionerna såvitt nu är i fråga. Anledning förekommer ej till

anmärkning mot lagförslagets utformning.

Erfarenheterna av den gällande lagstiftningen har givit påtagliga bevis

på att den icke är tillräckligt effektiv. Det är därför angeläget att de nya

lagarna .träder i kraft snarast möjligt. Utskottet biträder således propositionens

förslag rörande tidpunkten för ikraftträdandet och avstyrker motionsyrkandena

jämväl i denna del.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte med avslag å följande motioner,

nämligen

1) I: 646 och II: 798, såvitt avser yrkandet under I.. 1)

och 2),

2) I: 647 och II: 797, såvitt avser yrkandet under I. 1)

och 2), samt

3) II: 795, såvitt angår överenskommelsen,

godkänna den genom förevarande proposition nr 37 framlagda

1965 års europeiska överenskommelse till förhindrande

av rundradiosändnimgar från stationer utanför nationella

territorier;

B. att riksdagen måtte med avslag å följande motioner,

nämligen

1) I: 646 och II: 798, såvitt avser yrkandet under I. 3),

2) I: 647 och II: 797, såvitt avser yrkandet under I. 3),

samt

3) II: 795, såvitt avser lagförslagen,

antaga de genom förevarande proposition nr 37 under 1

och 2 framlagda lagförslagen utom såvitt avser ikraftträdandet;
C.

att riksdagen måtte med avslag å följande motioner,

nämligen

1) I: 646 och II: 798, såvitt avser yrkandet under I. 4),

och

2) I: 647 och II: 797, såvitt avser yrkandet under I. 5),

måtte antaga lagförslagen jämväl såvitt avser ikraftträdandebestämmelserna,

samt

D. att motionerna I: 647 och II: 797, såvitt avser yrkandet

under I. 4), icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 mars 1966

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Erik Svedberg, fröken Mattson, herrar

Hjorth, Ferdinand Nilsson, Schött, Gösta Jacobsson, Hilding och fru Lilly

Ohlsson;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, herr Svensson i Va, fru

Löfqvist, herrar Oskarson, Martinsson, fru Lindekvist, herrar Jönsson i

Malmö och Sjöholm.

Reservation

av fru Gärde Widemar, herrar Schött, Gösta Jacobsson, Hilding, Oskarson

och Sjöholm, vilka ansett

dels att utskottets utlåtande fr. o. m. det stycke som börjar »Utskottet

anser det vara angeläget...» bort ha följande lydelse.

Enligt utskottets mening bör Sverige självfallet verka för god ordning

inom den internationella radiotrafiken. Med hänsyn till de genom 1962 års

lag vunna erfarenheterna finner emellertid utskottet tiden nu vara inne för

en revidering av bestämmelserna på området. Det har nämligen givits klara

belägg för att kriminalisering av icke störande rundradiosändningar saknar

stöd i det allmänna rättsmedvetandet. En sådan kriminalisering verkar

också som ett icke försvarbart intrång i den fria yttranderätten, vilken

självfallet har svårare att komma till uttryck i länder där radiomonopol

råder, än där radioverksamheten bedrivs i friare former. Utskottet anser

med hänsyn därtill att försiktighet måste iakttagas med regleringar på

detta område. Självfallet måste en lagstiftning i enlighet med 1965 års europeiska

överenskommelse — oavsett dess syfte — komma att skydda radiomonopol.

Man bör vidare beakta att förevarande område är föremål för en

mycket snabb teknisk utveckling, vilket förhållande snart nog kan göra

varje form av förbud på området ineffektivt. På i huvudsak dessa skäl kan

utskottet icke tillstyrka godkännande av överenskommelsen. I stället bör

Sverige verka för en ny europeisk överenskommelse som syftar till att kriminalisera

endast störande rundradiosändningar.

I enlighet med detta ställningstagande bör motsvarande ändringar företas

i den nu föreslagna lagstiftningen. De internationella åtaganden som Sverige

gjort på ifrågavarande område synes nämligen icke utgöra hinder för

att man i vissa avseenden lagar efter lägligheten; så t. ex. har det, säkerligen

med rätta, ansetts lämpligt att den s. k. Köpenhamnsöverenskoinmelsen

1948 rörande kanal fördelning för ljudradio inom långvågs- och mellanvågsbanden,

för Sveriges del icke följes beträffande rundradiosändarna i

Motala och Östersund. Dessa internationella förpliktelser lägger ej heller

hinder i vägen för Sverige att tillgodose berättigade anspråk på yttrande
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

friheten på ifrågavarande område. Under ärendets handläggning har utskottet

erfarit att åtskilliga kanaler för ljudradio och television på ultrakortvågsbanden

icke är utnyttjade. Det synes vid sådant förhållande oberättigat

att lägga hinder i vägen för privata rundradiosändningar på dessa

frekvenser, därest de icke stör radiotrafik, som bedrives i enlighet med internationella

överenskommelser. Rent lagtekniskt bör en förbudsbestämmelse

på ifrågavarande område inskränka sig till störande rundradiosändningar

och medverkan därtill.

Det synes tekniskt möjligt att finna kombination av position, frekvens

och effekt för radiosändare på öppna havet så att de inte stör existerande

eller planerad telekommunikation i enlighet med de internationella överenskommelserna.

Utskottet anser därför att det i enlighet med motionsvis

framlagt förslag bör uppdras åt telestyrelsen att kontrollera sändningar

från internationellt vatten för att kunna ingripa mot störande sändningar.

Vad slutligen gäller frågan när den nya lagstiftningen skall träda i kraft

bör detta ske på viss i författningen bestämd dag. Detta är betingat redan

av principiella skäl. Såsom lagrådet framhållit bör nämligen med hänsyn

till utvidgningen av möjligheterna till förverkande, mot vilken utskottet

ej har erinran, lagstiftningen icke få omedelbar giltighet. Härtill kommer

att åtskilliga praktiska och sociala olägenheter kan uppstå för t. ex. vissa

arbetstagare, om de inte erhåller skäligt rådrum. Den nya lagstiftningen

straffbelägger nämligen former av medverkan, vilka tidigare varit tillåtna.

Utskottet förordar därför, att med bifall till motionsyrkandena i denna del

ikraftträdandet bestämmes till den 1 juni i år.

dels ock att utskottet bort hemställa

A. att riksdagen måtte med bifall till motionerna I: 646

och II: 798, såvitt avser yrkandena under I. 1) och 2), samt

I: 647 och II: 797, såvitt avser yrkandena under I. 1) och 2),

samt i anledning av motionen II: 795, såvitt angår överenskommelsen,

avslå förevarande proposition nr 37, såvitt därigenom

framlagts förslag till godkännande av 1965 års europeiska

överenskommelse till förhindrande av rundradiosändningar

från stationer utanför nationella territorier,

samt i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl.

Maj :t tar initiativ till en europeisk överenskommelse till

förhindrande av rundradiosändningar från stationer utanför

nationella territorier, varvid blott sådana sändningar

skall kriminaliseras, som innebär menlig störning för radiotrafik,

bedriven i enlighet med internationella överenskommelser,

vartill Sverige anslutit sig;

B. att riksdagen måtte med bifall till motionerna I: 646

och 11:798, såvitt avser yrkandet under I. 3), och 1:647

och II: 797, såvitt avser yrkandet under I. 3), samt i anled
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

ning av motionen II: 795, såvitt avser lagförslagen, för sin

del utom såvitt avser ikraftträdandet antaga de genom förevarande

proposition nr 37 framlagda lagförslagen dels förslaget

till lag om förbud i vissa fall mot rundradiosändning

på öppna havet med den såsom utskottets förslag betecknade

ändringen att 1 och 5 §§ erhåller nedan angivna lydelse,

dels ock förslaget till lag angående ändring i lagen den 3

maj 1946 (172) om radioanläggningar m. m. i oförändrat

skick.

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

1

Den som utför rundradiosändning

från radioanläggning på öppna havet

eller i luftrummet däröver dömes

till böter eller fängelse i högst ett år,

om sändningen är avsedd att mottagas

eller kan mottagas i Sverige,

Danmark, Finland eller Norge eller

1 annat land, som är anslutet till den

europeiska överenskommelsen till

förhindrande av rundradiosändningar

från stationer utanför nationella

territorier, eller om sändningen orsakar

menlig störning för radiotrafik

i något av dessa länder.

Den som upprättar eller innehar

radioanläggning för sådan rundradiosändning

som avses i första stycket

dömes till böter eller fängelse i

högst ett år.

5

Utlänning, som utom riket begått

brott som avses i 1 eller 2 §, dömes,

om han finnes här, efter denna lag

och vid svensk domstol, även om

2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken ej är

tillämplig.

Åtal mot svensk för brott som rör

sändning, vilken ej är avsedd att

mottagas eller kan mottagas i Sve
-

Den som utför rundradiosändning

från radioanläggning på öppna havet

eller i luftrummet däröver dömes

till böter eller fängelse i högst ett år,

om sändningen orsakar menlig störning

för radiotrafik bedriven i enlighet

med 1959 års internationella telekonvention

och det därvid fogade

radioreglementet.

Den som upprättar eller innehar

radioanläggning för sådan rundradiosändning

som avses i första stycket

dömes till böter eller fängelse i

högst ett år.

Utlänning, som utom riket begått

brott som avses i 1 eller 2 §, dömes,

om han finnes här, efter denna lag

och vid svensk domstol, även om 2

kap. 2 eller 3 § brottsbalken ej är

tillämplig.

Åtal mot utlänning får även i annat

fall än som anges i 2 kap. 5 §

brottsbalken väckas endast efter för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

(Kungl. Maj.ts förslag) (Utskottets förslag)

rige och ej heller orsakar menlig ordnande av Konungen eller den Ivostörning

för radiotrafik här, eller nungen bemyndigar,

åtal mot utlänning får även i annat

fall än som anges i 2 kap. 5 § brottsbalken

väckas endast efter förordnande

av Konungen eller den Konungen

bemyndigar.

C. att riksdagen måtte med bifall till motionerna 1: 646

och II: 798, såvitt avser yrkandet under I. 4), och I: 647 och

II: 797, såvitt avser yrkandet under I. 5), för sin del besluta

att förevarande lagstiftning skall träda i kraft den 1 juni

1966, samt

D. att riksdagen måtte med bifall till motionerna 1: 647

och II: 797, såvitt avser yrkandet under I. 4), i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl. Maj :t uppdrar

åt telestyrelsen att kontrollera att för radiosändning från

internationellt vatten som kan mottagas i Sverige, användes

sådan kombination av frekvens, effekt och position att

menlig störning i annan radiotrafik inte uppkommer.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

European agreement för the prevention

of broadcasts transmitted from stations

outside national territories

The member States of the Council

of Europé signatory hereto,

Considering that the aim of the

Council of Europé is to achieve a

greater unity between its Members;

Considering that the Radio Regulations

annexed to the International

Telecommunication Convention prohibit

the establishment and use of

broadcasting stations on board ships,

aircraft or any other floating or airborne

objects outside national territories;
Considering

also the desirability

of providing for the possibility of

preventing the establishment and use

of broadcasting stations on objects

affixed to or supported by the bed of

the sea outside national territories;

Considering the desirability of

European collaboration in this matter,

Have agreed as follows:

Article 1

This Agreement is concerned with

broadcasting stations which are installed

or maintained on board

ships, aircraft, or any other floating

or airborne objects and which, outside

national territories, transmit

broadcasts intended for reception or

capable of being received, wholly or

in part, within the territory of any

Contracting Party, or which cause

harmful interference to any radiocommunication

service operating

under the authority of a Contracting

Party in accordance with the Radio

Regulations.

Accord Européen pour la repression des

émission de radiodiffusion effectuées par

des stations hors des territoires nationaux

Les Etats membres du Conseil de

1’Europe, signataires du présent Accord,

Considérant que le but du Conseil

de 1’Europe est de réaliser une union

plus étroite entre ses Membres;

Considérant que le Réglement des

radiocommunications annexé å la

Convention internationale des télécommunications

interdit d’établir et

d’utiliser des stations de radiodiffusion

å bord de navires, d’aéronefs ou

de tout objet flottant ou aéroporté

hors des territoires nationaux;

Considérant également 1’utilité de

prévoir la faculté d’interdire 1’installation

et 1’utilisation de stations de

radiodiffusion sur des objets fixés

ou prenant appui sur le fond de la

mer, hors des territoires nationaux;

Considérant l’intérét d’une collaboration

européenne dans cette matiére,

Sont convenus de ce qui suit :

Article ler

Le présent Accord vise les stations

de radiodiffusion installées ou en

service å bord d’un navire, d’un

aéronef ou de tout autre objet flottant

ou aéroporté, et qui, hors des

territoires nationaux, transmettent

des émissions destinées å étre recues,

ou susceptibles d’étre recues, en tout

ou en partie, sur le territoire d’une

des Parties Contractantes, ou qui

causent un brouillage nuisible å un

service de radiocommunication exploité

avec 1’autorisation d’une des

Parties Contractantes, conformément

au Réglement des radiocommunications.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

27

(Översättning)

Europeisk överenskommelse till förhindrande

av rundradiosändningar från stationer

utanför nationella territorier

Undertecknade stater, medlemmar

av Europarådet, ha

i betraktande av att Europarådets

syfte är att åstadkomma större enhet

mellan dess medlemmar,

i betraktande av att det till internationella

telekonventionen fogade

radioreglementet förbjuder upprättandet

och användandet av rundradiostationer

på fartyg, luftfartyg eller

andra flytande eller luftburna föremål

utanför nationella territorier;

i betraktande även av det önskvärda

i att skapa möjligheter att

förbjuda upprättandet och användandet

av rundradiostationer på föremål

förankrade vid eller vilande

på havsbottnen utanför nationella

territorier;

i betraktande av önskvärdheten av

europeiskt samarbete i denna angelägenhet,

överenskommit som följer:

Artikel 1

Denna överenskommelse avser

rundradiostationer som äro upprättade

eller i drift på fartyg, luftfartyg

eller varje annat flytande eller luftburet

föremål och som utanför nationella

territorier utföra sändningar

avsedda att mottagas eller möjliga

att mottagas, helt eller delvis,

inom fördragsslutande parts territorium,

eller som orsaka menlig

störning för radiotrafik som sker

med någon fördragsslutande parts

godkännande enligt radioreglementet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

Article 2

1. Each Contracting Party undertakes

to take appropriate steps to

make punishable as offences, in accordance

with its domestic law, the

establishment or operation of broadcasting

stations referred to in Article

1, as well as acts of collaboration

knowingly performed.

2. The following shall, in relation

to broadcasting stations referred to

in Article 1, be acts of collaboration:

(a) the provision, maintenance or

repairing of equipment;

(b) the provision of supplies;

(c) the provision of transport för,

or the transporting of, persons,

equipment or supplies;

(d) the ordering or production of

material of any kind, including advertisements,

to be broadcast;

(e) the provision of services concerning

advertising for the benefit of

the stations.

Article 3

Each Contracting Party shall, in

accordance with its domestic law,

apply the provisions of this Agreement

in regard to:

(a) its nationals who have committed

any act referred to in Article

2 on its territory, ships or aircraft,

or outside national territories on any

ships, aircraft or any other floating

or airborne object;

(b) non-nationals who, on its territory,

ships or aircraft, or on board

any floating or airborne object under

its jurisdiction have committed any

act referred to in Article 2.

Article 2

1. Chacune des Parties Contractantes

s’engage ä prendre, conformément

å son or dre juridique interne,

les mesures nécessaires en vue de

réprimer comme infraction 1’établissement

de stations visées å 1’article

ler, leur exploitation ainsi que les

actes de collaboration accomplis

sciemment å cet effet.

2. Seront considérés comme actes

de collaboration, au regard des stations

visées å 1’article ler, les actes

suivants :

(a) la fourniture, 1’entretien ou

la réparation de matériel;

(b) la fourniture d’approvisionnement;
(c)

la fourniture de moyens de

transport ou le transport de personnes,

de matériel ou d’approvisionnement;
(d)

la commande ou la réalisation

des productions de toute nature, y

compris la publicité, destinées å étre

radiodiffusées;

(e) la fourniture de services concernant

la publicité en faveur des

stations intéressées.

Article 3

Chacune des Parties Contractantes

s’engage å mettre en application, en

conformité avec sa législation nationale,

les régles prévues par le présent

Accord å l’égard :

(a) de ses ressortissants qui ont

commis l’un des actes visés å 1’article

2, soit sur son territoire ou å bord

de ses navires ou aéronefs, soit, hors

des territoires nationaux, å bord de

navires, d’aéronefs ou de tout autre

objet flottant ou aéroporté;

(b) des étrangers qui ont commis

l’un de ees actes sur son territoire

ou å bord de navires ou d’aéronefs

ayant sa nationalité, ou å bord de

tout autre objet flottant ou aéroporté

relevant de sa juridiction.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

29

Artikel 2

1. Varje fördragsslutande part förbinder

sig att i överensstämmelse

med sin nationella rättsordning vidtaga

nödvändiga åtgärder för att beivra

såsom lagöverträdelse upprättandet

eller användandet av rundradiostationer

som avses i artikel 1

samt uppsåtlig medverkan därtill.

2. Såsom medverkan i fråga om

rundradiostationer som avses i artikel

1 anses:

(a) leverans, underhåll eller reparation

av utrustning;

(b) leverans av förnödenheter;

(c) tillhandahållande av transportmedel

för eller transport av personer,

utrustning eller förnödenheter;
(d)

beställning eller framställning

av varje slag av produkt, inbegripet

annonser, som är avsedd för rundradiosändning;
(e)

tillhandahållande av tjänster

som avse reklam till förmån för berörda

stationer.

Artikel 3

Varje fördragsslutande part förbinder

sig att, i överensstämmelse

med sin nationella lagstiftning,

bringa i tillämpning reglerna i denna

överenskommelse i fråga om

(a) den fördragsslutande partens

medborgare som ha företagit någon

av de handlingar som avses i artikel

2 antingen på den fördragsslutande

partens territorium, eller på något

av dess fartyg eller luftfartyg eller

utanför nationella territorier på fartyg,

luftfartyg eller varje annat flytande

eller luftburet föremål;

(b) personer som icke äro den fördragsslutande

partens medborgare

och som ha företagit någon av dessa

handlingar på den fördragsslutande

partens territorium eller på fartyg,

luftfartyg eller varje annat flytande

s. 4 Kontrollera mot PDF

30

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

Article 4

Nothing in this Agreement shall

be deemed to prevent a Contracting

Party:

(a) from also treating as punishable

offences acts other Uran those

referred to in Article 2 and also applying

the provisions concerned to

persons other than those referred to

in Article 3;

(b) from also applying the provisions

of this Agreement to broadcasting

stations installed or maintained

on objects affixed to or supported

by the bed of the sea.

Article 5

The Contracting Parties may elect

not to apply the provisions of this

Agreement in respect of the services

of performers which have been provided

elsewhere than on the stations

referred to in Article 1.

Article 6

The provisions of Article 2 shall

not apply to any acts performed for

the purpose of giving assistance to

a ship or aircraft or any other floating

or airborne object in distress or

of protecting human life.

Article 7

No reservation may be made to the

provisions of this Agreement.

Article 8

1. This Agreement shall be open

to signature by the member States

of the Council of Europé, which may

become Parties to it either by.

(a) signature without reservation

in respect of ratification or acceptance,

or

(b) signature with reservation in

Article i

Aucune des dispositions du présent

Accord ne sera considérée comme

empéchant les Parties Contractantes

:

(a) de réprimer comme infraction

des actes autres que ceux prévus å

1’article 2 ou que ceux commis par

des personnes autres que celles visées

å 1’article 3;

(b) d’appliquer les dispositions du

présent Accord aux stations de radiodiffusion

installées ou en service

sur des objets fixés ou prenant appui

sur le fond de la mer.

Article 5

Il est loisible aux Parties Contractantes

de ne pas appliquer le présent

Accord aux prestations des artistes

interprétes ou exécutants qui ont été

fournies hors des stations visées å

1’article ler.

Article 6

Les dispositions de 1’article 2 ne

visent par les actes accomplis en vue

de secourir un navire, un aéronef ou

un objet flottant ou aéroporté en détresse

ou de sauvegarder la vie humaine.

Article 7

Aucune réserve n’est admise aux

dispositions du présent Accord.

Article 8

1. Le présent Accord est ouvert

å la signature des Etats membres du

Conseil de 1’Europe qui peuvent y

devenir Parties par :

(a) la signature sans réserve de

ratification ou d’acceptation, ou

(b) la signature sous réserve de

s. 31 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

31

eller luftburet föremål som står under

dess jurisdiktion.

Artikel 4

Ingen av bestämmelserna i denna

överenskommelse skall anses hindra

de fördragsslutande parterna från

(a) att beivra såsom lagöverträdelse

andra handlingar än som avses i

artikel 2 eller handlingar begångna

av andra personer än som avses i

artikel 3;

(b) att tillämpa överenskommelsens

bestämmelser i fråga om rundradiostationer

som äro upprättade eller

i drift på föremål förankrade vid

eller vilande på havsbottnen.

Artikel 5

De fördragsslutande parterna äga

underlåta att tillämpa denna överenskommelse

i vad avser utövande

konstnärers prestationer utförda annorstädes

än på stationer som avses

i artikel 1.

Artikel 6

Bestämmelserna i artikel 2 äga ej

tillämpning på handlingar som utförts

för att assistera fartyg eller

luftfartyg eller flytande eller luftburet

föremål som befinner sig i nödsituation

eller för att rädda människoliv.

Artikel 7

Förbehåll mot någon av bestämmelserna

i denna överenskommelse

är icke tillåtet.

Artikel 8

1. Denna överenskommelse är öppen

för undertecknande av medlemsstaterna

i Europarådet, vilka kunna

bli parter genom:

(a) undertecknande utan förbehåll

för ratifikation eller godkännande,

eller

(b) undertecknande med förbehåll

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

respect of ratification or acceptance

followed by ratification or acceptance.

2. Instruments of ratification or

acceptance shall be deposited with

the Secretary-General of the Council

of Europé.

Article 9

1. This Agreement shall enter into

force one month after the date on

which three member States of the

Council shall, in accordance with the

provisions of Article 8, have signed

the Agreement without reservation

in respect of ratification or acceptance,

or shall have deposited their

instrument of ratification or acceptance.

2. As regards any member State

which shall subsequently sign the

Agreement without reservation in

respect of ratification or acceptance

or which shall ratify or accept it, the

Agreement shall enter into force one

month after the date of such signature

or the date of deposit of the

instrument of ratification or acceptance.

Article 10

1. After this Agreement has entered

into force, any Member or Associate

Member of the International

Telecommunication Union which is

not a Member of the Council of

Europé may accede to it subject to

the prior agreement of the Committee

of Ministers.

2. Such accession shall be effected

by depositing with the SecretaryGeneral

of the Council of Europé an

instrument of accession which shall

take effect one month after the date

of its deposit.

Article 11

1. Any Contracting Party may, åt

the time of signature or when depositing

its instrument of ratification,

acceptance or accession, specify

ratification ou d’acceptation suivie

de ratification ou d’acceptation.

2. Les instruments de ratification

ou d’acceptation seront déposés prés

le Secrétaire Général du Conseil de

1’Europe.

Article 9

1. Le présent Accord entrera en vigueur

un mois apres la date å la

quelle trois Etats membres du Conseil,

conformément aux dispositions

de 1’article 8, auront signé 1’Accord

sans réserve de ratification ou d’acceptation,

ou auront déposé leur instrument

de ratification ou d’acceptation.

2. Pour tout Etat membre qui le

signera ultérieurement sans réserve

de ratification ou d’acceptation ou le

ratifiera ou 1’acceptera, 1’Accord entrera

en vigueur un mois apres la

date de la signature ou du dépöt de

rinslrument de ratification ou d’acceptation.

Article 10

1. Apres 1’entrée en vigueur du

présent Accord, tout Membre ou

Membre associé de l’Union internationale

des Télécommunications qui

n’est pas Membre du Conseil de PEurope

pourra, avec 1’accord préalable

du Comité des Ministres, adhérer å

cet Accord.

2. L’adhésion s’effectuera par le

dépöt, prés le Secrétaire Général du

Conseil de 1’Europe, d’un instrument

d’adhésion qui prendra effet un mois

apres la date de son dépöt.

Article 11

1. Toute Partie Contractante peut,

au moment de la signature ou au

moment du dépöt de son instrument

de ratification, d’acceptation ou d’ad
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

för ratifikation eller godkännande,

följt av ratifikation eller godkännande.

2. Dokumenten om ratifikation eller

godkännande skola deponeras hos

Europarådets generalsekreterare.

Artikel 9

1. Denna överenskommelse skall

träda i kraft en månad efter den dag

då tre medlemmar av rådet, i enlighet

med föreskrifterna i artikel

8, undertecknat överenskommelsen

utan förbehåll för ratifikation eller

godkännande eller deponerat dokument

om ratifikation eller godkännande.

2. I förhållande till medlemsstat

som senare undertecknar överenskommelsen

utan förbehåll för ratifikation

eller godkännande eller ratificerar

eller godkänner densamma,

skall överenskommelsen träda i kraft

en månad efter undertecknandet eller

depositionen av dokument om ratifikation

eller godkännande.

Artikel 10

1. Sedan denna överenskommelse

trätt i kraft äger varje medlem eller

associerad medlem av Internationella

teleunionen, som ej är medlem av

Europrådet, ansluta sig till överenskommelsen

efter att ha inhämtat

godkännande av ministerkommittén.

2. Anslutning sker genom deposition

hos Europarådets generalsekreterare

av anslutningsinstrument och

träder i kraft en månad efter det att

depositionen skett.

Artikel 11

1. Varje fördragsslutande part må

vid undertecknande eller vid deposition

av dokument om ratifikation,

godkännande eller anslutning, ange

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

the territory or territories to which

this Agreement shall apply.

2. Any Contracting Party may,

when depositing its instrument of

ratification, acceptance or accession

or åt any later date, by declaration

adressed to the Secretary-General of

the Council of Europé, extend this

Agreement to any other territory or

territories specified in the declaration

and for whose international

relations it is responsible or on

whose behalf it is authorised to give

undertakings.

3. Any declaration made in pursuance

of the preceding paragraph

may, in respect of any territory

mentioned in such declaration, be

withdrawn according to the procedure

laid down in Article 12 of this

Agreement.

Article 12

1. This Agreement shall remain in

force indefinitely.

2. Any Contracting Party may, in

so far as it is concerned, denounce

this Agreement by means of a notification

addressed to the SecretaryGeneral

of the Council of Europé.

3. Such denunciation shall take

effect six months after the date of

receipt by the Secretary-General of

such notification.

Article 13

The Secretary-General of the

Council of Europé shall notify the

member States of the Council and

the Government of any State which

has acceded to this Agreement, of:

(a) any signature without reservation

in respect of ratification or acceptance;
(b)

any signature with reservation

in respect of ratification or acceptance;
(c)

any deposit of an instrument

of ratification, acceptance or accession;
-

hésion, désigner le ou les territoires

auxquels s’appliquera le présent Accord.

2. Toute Partie Contractante peut,

au moment du dépöt de son instrument

de ratification, d’acceptation

ou d’adhésion, ou å tout autre moment

par la suite, étendre l’application,

du présent Accord, par déclaration

adressée au Secrétaire Général

du Conseil de 1’Europe, å tout

autre territoire désigné dans la déclaration

et dont Elle assure les relations

internationales ou pour lequel Elle

est habilitée å stipuler.

3. Toute déclaration faite en vertu

du paragraphe précédent pourra

étre retirée, en ce qui concerne tout

territoire désigné dans cette déclaration,

aux conditions prévues par l’article

12 du present Accord.

Article 12

1. Le présent Accord demeurera

eu vigueur sans limitation de durée.

2. Toute Partie Contractante pourra,

en ce qui la concerne, dénoncer

le présent Accord en adressant une

notification au Secrétaire Général du

Conseil de l’Europe.

3. La dénonciation prendra effet

six mois apres la date de la réception

de la notification par le Secrétaire

Général.

Article 13

Le Secrétaire Général du Conseil

de 1’Europe notifiera aux Etats inembres

du Conseil et au gouvernement

de tout Etat ayant adhéré au présent

Accord :

(a) toute signature sans réserve

de ratification ou d’acceptation;

(b) toute signature sou& réserve de

ratification ou d’acceptation;

(c) le dépöt de tout instrument de

ratification, d’acceptation ou d’adhésion;
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

35

det territorium eller de territorier i

fråga om vilka överenskommelsen

skall vara tillämplig.

2. Varje fördragsslutande.part må

vid deposition av dokument om ratifikation,

godkännande eller anslutning

eller när som helst därefter genom

förklaring till Europarådets generalsekreterare

utsträcka tillämpningen

av denna överenskommelse

till att omfatta varje annat territorium

som angivits i deklarationen

och för vars internationella förbindelser

parten svarar eller för vars

räkning parten har rätt att göra åtaganden.

3. Varje förklaring gjord med stöd

av paragraf 2 kan återtagas i fråga

om varje territorium som anges i

förklaringen under de villkor som

framgå av artikel 12 av denna överenskommelse.

Artikel 12

1. Denna överenskommelse skall

förbli i kraft under obegränsad tid.

2. Varje fördragsslutande part kan

för egen del uppsäga överenskommelsen

genom meddelande till Europarådets

generalsekreterare.

3. Uppsägning får verkan sex månader

efter det att generalsekreteraren

mottagit meddelandet om uppsägningen.

Artikel 13

Europarådets generalsekreterare

skall underrätta rådets medlemsstater

och regeringen i varje land, som

anslutit sig till överenskommelsen,

om:

(a) varje undertecknande utan

förbehåll för ratifikation eller godkännande

;

(b) varje undertecknande med

förbehåll för ratifikation eller godkännande;
(c)

varje deposition av dokument

om ratifikation, godkännande eller

anslutning;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

(d) any date of entry into force

of this Agreement in accordance with

Artides 9 and 10 thereof;

(e) any declaration received in

pursuance of paragraphs 2 and 3 of

Artide 11;

(f) any notification received in

pursuance of the provisions of Artide

12 and the date on which

denunciation takes effect.

In witness whereof the undersigned,

being duly authorised thereto,

have signed this Agreement.

Done åt Strasbourg, this 22nd day

of January 1965 in English and

French, both texts being equally

authoritative, in a single copy which

shall remain deposited in the archives

of the Council of Europé. The

Secretary-General of the Council of

Europé shall transmit certified

copies to each of the signatory and

acceding States.

(d) toute date d’entrée en vigueur

du present Accord conformément å

ses artides 9 et 10;

(e) toute déclaration recue en application

des dispositions des paragraphes

2 et 3 de 1’article 11;

(f) toute notification recue en application

des dispositions de 1’article

12 et la date å laquelle la dénonciation

prendra effet.

En foi de quoi, les soussignés, dument

autorisés å cet effet, ont signé

le présent Accord.

Fait å Strasbourg, le 22 janvier

1965 en francais et en anglais, les

deux textes faisant également foi, en

un seul exemplaire qui sera déposé

dans les archives du Conseil de l’Europe.

Le Secrétaire Général du Conseil

de 1’Europe en communiquera

copie certifié conforme å chacun des

Etats signataires et adhérents.

(Signatures)

(Signatures)

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

(d) varje datum för ikraftträdande

av överenskommelsen enligt artiklarna

9 och 10;

(e) varje förklaring som mottagits

enligt paragraferna 2 eller 3 i artikel

11;

(f) varje meddelande som mottagits

enligt artikel 12 samt datum när

uppsägningen får verkan.

Till bekräftelse härav ha undertecknade,

därtill vederbörligen bemyndigade,

underskrivit denna överenskommelse.

Som skedde i Strasbourg den 22

januari 1965 på engelska och franska,

vilka båda texter äga samma

vitsord, i ett enda exemplar, som

skall deponeras i Europarådets arkiv.

Europarådets generalsekreterare

skall sända vederbörligen bestyrkt

avskrift därav till var och en av de

stater som undertecknat överenskommelsen

eller anslutit sig till densamma.

(Underskrifter)

MARCUS BOKTR. STHLM l*>66 660030

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till godlcännande av 1965 års europeiska överenskommelse till förhindrande av rundr a1 i texten