Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ökning av möjligheterna att adoptera utländska barn. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 683 av herrar Börjesson i Falköping och Sundkvist.

1966-02-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1966:8, Utlåtande i anledning av väckt motion om ökning av möjligheterna att adoptera utländska barn. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 683 av herrar Börjesson i Falköping och Sundkvist.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 8 år 1966

1

Nr 8

Utlåtande i anledning av väckt motion om ökning av möjligheterna att

adoptera utländska barn.

Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott

hänvisad motion, nr 683 av herrar Börjesson i Falköping och Sundkvist. I

motionen hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

om utredning och åtgärder i syfte att öka möjligheterna att adoptera utländska

barn.

Motionen

Motionärerna anför till stöd för sitt yrkande följande.

Antalet makar som önskar adoptera barn är för närvarande stort. Uppgifterna

om hur många som väntar på adoption av barn är mycket bristfälliga.

Klart står att kön av presumtiva adoptivföräldrar är lång. Många barnlösa äkta

makar skulle om tillfälle gavs kunna bli mycket lämpliga adoptivföräldrar.

P. g. a. svårigheterna att få svenska adoptivbarn är många intresserade av möjligheten

att kunna adoptera utländska barn. Någon noggrann statistik över

antalet i Sverige adopterade utländska barn finns ej, eftersom de ej särredovisas

i statistiken. Antalet är emellertid ännu mycket begränsat. Detta torde

i stor utsträckning bero på de svårigheter som finns i gällande bestämmelser.

En liberalisering syftande till ökad adoption av utländska barn skulle tillfredsställa

önskemålen från ett stort antal barnlösa svenska makar. Om man

ser på frågan ur ett större perspektiv torde man kunna beteckna ökad adoption

över gränserna som en realistisk åtgärd för att skapa förståelse över gränserna.

Gällande rätt

Vår lagstiftning uppställer vissa villkor, som måste iakttas för att en internationell

adoption skall bli giltig här i riket. Såvitt angår förhållandet till Danmark,

Finland, Island och Norge återfinnes bestämmelser i förordningen den

31 december 1931 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap,

adoption och förmynderskap. I förordningen upptas regler om adoption i 11—

13 §§. Frånsett nordiska förhållanden finns bestämmelser i 6 kap. lagen den

8 juli 1904 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, förmynderskap

och adoption. Där stadgas i 1 §, att utländsk medborgare ej får

adoptera eller adopteras här i riket, utan att adoptionen blir gällande i den

stat han tillhör samt att svensk medborgare ej får adoptera eller adopteras i

främmande stat, om ej Kungl. Maj:t med avseende på viss stat eller för bestämt

fall medgett att det får ske. I 2 § meddelas vissa bestämmelser om adoptivförhållandes

hävande. Bestämmelserna i 1 § har tillkommit för att förhindra rättsBihang

till riksdagens protokoll 1906. 9 samt. 1 avd. Nr S

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande nr 8 år 1966

förvecklingar på grund av att ett adoptivförhållande vinner erkännande i ett

land men ej i ett annat. I många fall har det emellertid visat sig svårt att uppfylla

de krav som lagen ställer. Detta är t. ex. händelsen, när adoptionsinstitutet

ej är känt i barnets hemland. I andra fall är det förenat med stora svårigheter

att utröna vilken reglering som gäller i det främmande landet.

Av intresse i sammanhanget är artiklar i Svensk Juristtidning år 1965, nämligen

å s. 1 ff. av justitierådet Sigurd Dennemark om svensk domstols behörighet

i internationella adoptionsärenden och å s. 542 f. av utrikesrådet Love

Kellberg om internationella adoptionsärenden.

Pågående utredningar

Sveriges internationellt familj erättsliga reglering är, med undantag för de

särskilda internordiska bestämmelserna på området, för närvarande föremål för

allmän översyn av familj er ättskommittén enligt uppdrag den 30 september

1959. Denna översyn omfattar bl. a. bestämmelserna om adoption.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1964 har sakkunniga tillkallats

för att verkställa utredning angående förhållandena vid adoption av

utländska barn samt förutsättningarna för en ökad service från samhällets sida

i dessa ärenden, Utredningen om adoption av utländska barn. Från direktiven

för utredningen må här följande återgivas.

För adoptanten kan bristande språkkunskaper utgöra ett praktiskt problem

då det gäller att taga kontakt med myndigheter i främmande länder. Vissa

länder — som Indien —■ kräver tillika att adoptanten eller ett ombud för denne

själv väljer ut det barn, som önskas för adoption. Omkostnaderna för adoptionens

genomförande med resor och avgifter kan bli stora. Det måste förutsättas

att de kommer att åvila adoptanten. Frågan huruvida personal vid beskickning,

missionssällskap eller annan svensk representant i barnets hemland skulle

kunna företräda de blivande adoptionsföräldrarna vid kontakt med myndigheterna,

hämtning av barnet etc. bör därför undersökas. Nu befintliga svårigheter

och hinder behöver i första hand klarläggas genom utredning.

Då förhållandena varierar starkt från land till land kan det vara nödvändigt

att till en början inrikta utredningen på vissa länder om vilka det kan antagas

att de inte principiellt motsätter sig adoption i Sverige av barn från det egna

landet. Erfarenheten torde ha visat att adoptionsfrågor av detta slag ofta är

mycket ömtåliga och att direkta aktioner i individuella fall lätt kan framkalla

missförstånd och misstolkningar. En möjlighet att förebygga friktioner skulle

kunna vara om utredningsarbetet innefattade kontakt med myndigheter i de

aktuella länderna i syfte att klarlägga vilka svårigheter som möter i adoptionsärenden

och möjligheterna att undanröja dem. Om förutsättningar därvid visar

sig föreligga för en viss aktivitet i det främmande landet vid införskaffandet

av erforderliga uppgifter, information om legala bestämmelser etc., bör utredningen

eftersträva att samförstånd nås om den procedur eller de vägar som i

respektive länder anses lämpliga och godtagbara.

En ökning av antalet adoptioner av utländska barn ställer också större krav

på de svenska barnavårdsmyndigheterna. Det är i allmänhet till barnavårds
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande nr 8 år 1966

3

myndigheterna, som de enskilda familjerna först vänder sig med sina önskemål

om adoption. Huruvida önskemålen då skrinlägges eller mognar till ett beslut

kan bero på vederbörande barnavårdsnämndstjänstemans förståelse och kunnande.

Det kommunala barnavårdsorganet måste kunna tillvarataga både de

presumtiva svenska föräldrarnas och det okända barnets intressen. Utöver sedvanlig

fosterhemsutredning måste barnavårdsnämnden kunna bedöma den

svenska familjens förutsättningar i övrigt att åtaga sig ett livslångt engagemang

för ett barn av främmande ursprung som familjen kanske aldrig sett.

Den grannlaga uppgiften kräver att barnavårdsnämnderna själva erhåller

nödig information om problematiken samt instruktioner om hur de skall förfara

vid den sociala utredningen av de tänkta adoptionsföräldrarnas lämplighet,

vid förmedling av kontakt med domstol för eventuell förmynderskapsansökan

och med polismyndighet för medborgarskapsansökan för barnet i de fall

där detta är mest framkomliga vägar för adoption. Hur och i vilka former

denna information av barnavårdsnämnderna skall ske bör alltså utredas.

Vidare må anmärkas att enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965

sakkunniga tillkallats att verkställa översyn av den internationellträttsliga

regleringen rörande adoption, Utredningen rörande internationell adoptionsrätt.

I direktiven erinras om att den revision av vår internationella familjerättslagstiftning,

som anförtrotts familj erättskommittén, är ett omfattande

arbete som måste taga ganska lång tid. Däremot kräves enligt direktiven

en snar lösning av frågan, vilka möjligheter som finns att genom jämkningar

i gällande lagstiftning underlätta adoptioner av utländska barn. I direktiven

anföres bl. a. följande.

Vid den särskilda översyn som nu avses bör övervägas, om önskvärt resultat

kan nås genom jämkningar i de nuvarande bestämmelserna i 6 kap. i 1904 års

lag eller om dessa bestämmelser bör ersättas med mera detaljerade regler.

Härvid bör undersökas, om det kan anses lämpligt att uttryckligen reglera

frågan om svensk domstols behörighet att upptaga adoptionsärenden med internationell

anknytning samt i vad mån en reglering av de komplicerade spörsmålen

rörande rättsverkningarna av internationella adoptioner kan anses behövlig.

Uppmärksamhet bör ägnas både åt sådana adoptioner som sker här i

riket och åt sådana adoptioner som sker utomlands. En central fråga här liksom

vid utformningen av vår internationella familj erättslagstiftning i övrigt är den,

om de nya bestämmelserna skall bygga på domicilprincipen eller nationalitetsprincipen

eller på en kombination av båda.

Utskottet

I förevarande motion hemställes om utredning och åtgärder i syfte att öka

möjligheterna att adoptera utländska barn. Såsom framgår av vad ovan redovisats

sysslar redan flera kommittéer med hithörande frågor. Först må erinras

om att familjerättskommittén har i uppdrag att företa en allmän översyn av

vår internationellt familj er ättsliga reglering, omfattande bl. a. bestämmelserna

om adoption. Vidare har år 1964 sakkunniga tillkallats för att verkställa utredning

angående förhållandena vid adoption av utländska barn samt förutsätt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande nr 8 år 1966

ningarna för en ökad service från samhället i dessa ärenden. Denna utredning

har föranletts av framställningar om åtgärder från det allmännas sida för att

underlätta sådana adoptioner och skall framför allt söka komma till rätta med

svårigheter av praktisk natur. Med hänsyn till att familj erättskommitténs arbete

kräver ganska lång tid har slutligen förra året tillsatts en utredning för en snar

lösning av frågan vilka möjligheter som finns att underlätta adoptioner av utländska

barn genom jämkningar i gällande lagstiftning. Vid angivna förhållanden

är enligt utskottets mening något initiativ från riksdagens sida i anledning

av motionen ej påkallat och utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion, II: 683, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 februari 1966

På första lagutskottets vägnar:

INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Erik Svedberg, fröken Mattson, herrar Ernulf,

Arvidson, Hjorth, Lundin, Ferdinand Nilsson* och Schött;

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, fru Johansson, herrar östrand*,

Ekström i Björkvik, fru Kristensson, fru Löfqvist, herrar Gustafsson i Borås

och Larsson i Norderön.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

1 3488 AB ROTOPRESS

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.