Utlåtande i anledning av väckt motion om ökning av möjligheterna att adoptera utländska barn. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 683 av herrar Börjesson i Falköping och Sundkvist.
1966-02-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1966:8, Utlåtande i anledning av väckt motion om ökning av möjligheterna att adoptera utländska barn. Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 683 av herrar Börjesson i Falköping och Sundkvist.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande nr 8 år 1966
1
Nr 8
Utlåtande i anledning av väckt motion om ökning av möjligheterna att
adoptera utländska barn.
Första lagutskottet har behandlat en i andra kammaren väckt, till lagutskott
hänvisad motion, nr 683 av herrar Börjesson i Falköping och Sundkvist. I
motionen hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
om utredning och åtgärder i syfte att öka möjligheterna att adoptera utländska
barn.
Motionen
Motionärerna anför till stöd för sitt yrkande följande.
Antalet makar som önskar adoptera barn är för närvarande stort. Uppgifterna
om hur många som väntar på adoption av barn är mycket bristfälliga.
Klart står att kön av presumtiva adoptivföräldrar är lång. Många barnlösa äkta
makar skulle om tillfälle gavs kunna bli mycket lämpliga adoptivföräldrar.
P. g. a. svårigheterna att få svenska adoptivbarn är många intresserade av möjligheten
att kunna adoptera utländska barn. Någon noggrann statistik över
antalet i Sverige adopterade utländska barn finns ej, eftersom de ej särredovisas
i statistiken. Antalet är emellertid ännu mycket begränsat. Detta torde
i stor utsträckning bero på de svårigheter som finns i gällande bestämmelser.
En liberalisering syftande till ökad adoption av utländska barn skulle tillfredsställa
önskemålen från ett stort antal barnlösa svenska makar. Om man
ser på frågan ur ett större perspektiv torde man kunna beteckna ökad adoption
över gränserna som en realistisk åtgärd för att skapa förståelse över gränserna.
Gällande rätt
Vår lagstiftning uppställer vissa villkor, som måste iakttas för att en internationell
adoption skall bli giltig här i riket. Såvitt angår förhållandet till Danmark,
Finland, Island och Norge återfinnes bestämmelser i förordningen den
31 december 1931 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap,
adoption och förmynderskap. I förordningen upptas regler om adoption i 11—
13 §§. Frånsett nordiska förhållanden finns bestämmelser i 6 kap. lagen den
8 juli 1904 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, förmynderskap
och adoption. Där stadgas i 1 §, att utländsk medborgare ej får
adoptera eller adopteras här i riket, utan att adoptionen blir gällande i den
stat han tillhör samt att svensk medborgare ej får adoptera eller adopteras i
främmande stat, om ej Kungl. Maj:t med avseende på viss stat eller för bestämt
fall medgett att det får ske. I 2 § meddelas vissa bestämmelser om adoptivförhållandes
hävande. Bestämmelserna i 1 § har tillkommit för att förhindra rättsBihang
till riksdagens protokoll 1906. 9 samt. 1 avd. Nr S
2
Första lagutskottets utlåtande nr 8 år 1966
förvecklingar på grund av att ett adoptivförhållande vinner erkännande i ett
land men ej i ett annat. I många fall har det emellertid visat sig svårt att uppfylla
de krav som lagen ställer. Detta är t. ex. händelsen, när adoptionsinstitutet
ej är känt i barnets hemland. I andra fall är det förenat med stora svårigheter
att utröna vilken reglering som gäller i det främmande landet.
Av intresse i sammanhanget är artiklar i Svensk Juristtidning år 1965, nämligen
å s. 1 ff. av justitierådet Sigurd Dennemark om svensk domstols behörighet
i internationella adoptionsärenden och å s. 542 f. av utrikesrådet Love
Kellberg om internationella adoptionsärenden.
Pågående utredningar
Sveriges internationellt familj erättsliga reglering är, med undantag för de
särskilda internordiska bestämmelserna på området, för närvarande föremål för
allmän översyn av familj er ättskommittén enligt uppdrag den 30 september
1959. Denna översyn omfattar bl. a. bestämmelserna om adoption.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1964 har sakkunniga tillkallats
för att verkställa utredning angående förhållandena vid adoption av
utländska barn samt förutsättningarna för en ökad service från samhällets sida
i dessa ärenden, Utredningen om adoption av utländska barn. Från direktiven
för utredningen må här följande återgivas.
För adoptanten kan bristande språkkunskaper utgöra ett praktiskt problem
då det gäller att taga kontakt med myndigheter i främmande länder. Vissa
länder — som Indien —■ kräver tillika att adoptanten eller ett ombud för denne
själv väljer ut det barn, som önskas för adoption. Omkostnaderna för adoptionens
genomförande med resor och avgifter kan bli stora. Det måste förutsättas
att de kommer att åvila adoptanten. Frågan huruvida personal vid beskickning,
missionssällskap eller annan svensk representant i barnets hemland skulle
kunna företräda de blivande adoptionsföräldrarna vid kontakt med myndigheterna,
hämtning av barnet etc. bör därför undersökas. Nu befintliga svårigheter
och hinder behöver i första hand klarläggas genom utredning.
Då förhållandena varierar starkt från land till land kan det vara nödvändigt
att till en början inrikta utredningen på vissa länder om vilka det kan antagas
att de inte principiellt motsätter sig adoption i Sverige av barn från det egna
landet. Erfarenheten torde ha visat att adoptionsfrågor av detta slag ofta är
mycket ömtåliga och att direkta aktioner i individuella fall lätt kan framkalla
missförstånd och misstolkningar. En möjlighet att förebygga friktioner skulle
kunna vara om utredningsarbetet innefattade kontakt med myndigheter i de
aktuella länderna i syfte att klarlägga vilka svårigheter som möter i adoptionsärenden
och möjligheterna att undanröja dem. Om förutsättningar därvid visar
sig föreligga för en viss aktivitet i det främmande landet vid införskaffandet
av erforderliga uppgifter, information om legala bestämmelser etc., bör utredningen
eftersträva att samförstånd nås om den procedur eller de vägar som i
respektive länder anses lämpliga och godtagbara.
En ökning av antalet adoptioner av utländska barn ställer också större krav
på de svenska barnavårdsmyndigheterna. Det är i allmänhet till barnavårds
-
Första lagutskottets utlåtande nr 8 år 1966
3
myndigheterna, som de enskilda familjerna först vänder sig med sina önskemål
om adoption. Huruvida önskemålen då skrinlägges eller mognar till ett beslut
kan bero på vederbörande barnavårdsnämndstjänstemans förståelse och kunnande.
Det kommunala barnavårdsorganet måste kunna tillvarataga både de
presumtiva svenska föräldrarnas och det okända barnets intressen. Utöver sedvanlig
fosterhemsutredning måste barnavårdsnämnden kunna bedöma den
svenska familjens förutsättningar i övrigt att åtaga sig ett livslångt engagemang
för ett barn av främmande ursprung som familjen kanske aldrig sett.
Den grannlaga uppgiften kräver att barnavårdsnämnderna själva erhåller
nödig information om problematiken samt instruktioner om hur de skall förfara
vid den sociala utredningen av de tänkta adoptionsföräldrarnas lämplighet,
vid förmedling av kontakt med domstol för eventuell förmynderskapsansökan
och med polismyndighet för medborgarskapsansökan för barnet i de fall
där detta är mest framkomliga vägar för adoption. Hur och i vilka former
denna information av barnavårdsnämnderna skall ske bör alltså utredas.
Vidare må anmärkas att enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965
sakkunniga tillkallats att verkställa översyn av den internationellträttsliga
regleringen rörande adoption, Utredningen rörande internationell adoptionsrätt.
I direktiven erinras om att den revision av vår internationella familjerättslagstiftning,
som anförtrotts familj erättskommittén, är ett omfattande
arbete som måste taga ganska lång tid. Däremot kräves enligt direktiven
en snar lösning av frågan, vilka möjligheter som finns att genom jämkningar
i gällande lagstiftning underlätta adoptioner av utländska barn. I direktiven
anföres bl. a. följande.
Vid den särskilda översyn som nu avses bör övervägas, om önskvärt resultat
kan nås genom jämkningar i de nuvarande bestämmelserna i 6 kap. i 1904 års
lag eller om dessa bestämmelser bör ersättas med mera detaljerade regler.
Härvid bör undersökas, om det kan anses lämpligt att uttryckligen reglera
frågan om svensk domstols behörighet att upptaga adoptionsärenden med internationell
anknytning samt i vad mån en reglering av de komplicerade spörsmålen
rörande rättsverkningarna av internationella adoptioner kan anses behövlig.
Uppmärksamhet bör ägnas både åt sådana adoptioner som sker här i
riket och åt sådana adoptioner som sker utomlands. En central fråga här liksom
vid utformningen av vår internationella familj erättslagstiftning i övrigt är den,
om de nya bestämmelserna skall bygga på domicilprincipen eller nationalitetsprincipen
eller på en kombination av båda.
Utskottet
I förevarande motion hemställes om utredning och åtgärder i syfte att öka
möjligheterna att adoptera utländska barn. Såsom framgår av vad ovan redovisats
sysslar redan flera kommittéer med hithörande frågor. Först må erinras
om att familjerättskommittén har i uppdrag att företa en allmän översyn av
vår internationellt familj er ättsliga reglering, omfattande bl. a. bestämmelserna
om adoption. Vidare har år 1964 sakkunniga tillkallats för att verkställa utredning
angående förhållandena vid adoption av utländska barn samt förutsätt
-
4
Första lagutskottets utlåtande nr 8 år 1966
ningarna för en ökad service från samhället i dessa ärenden. Denna utredning
har föranletts av framställningar om åtgärder från det allmännas sida för att
underlätta sådana adoptioner och skall framför allt söka komma till rätta med
svårigheter av praktisk natur. Med hänsyn till att familj erättskommitténs arbete
kräver ganska lång tid har slutligen förra året tillsatts en utredning för en snar
lösning av frågan vilka möjligheter som finns att underlätta adoptioner av utländska
barn genom jämkningar i gällande lagstiftning. Vid angivna förhållanden
är enligt utskottets mening något initiativ från riksdagens sida i anledning
av motionen ej påkallat och utskottet får därför hemställa,
att förevarande motion, II: 683, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 22 februari 1966
På första lagutskottets vägnar:
INGRID GÄRDE WIDEMAR
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Erik Svedberg, fröken Mattson, herrar Ernulf,
Arvidson, Hjorth, Lundin, Ferdinand Nilsson* och Schött;
från andra kammaren: fru Gärde Widemar, fru Johansson, herrar östrand*,
Ekström i Björkvik, fru Kristensson, fru Löfqvist, herrar Gustafsson i Borås
och Larsson i Norderön.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
1 3488 AB ROTOPRESS
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.