Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 februari 1960
1966-02-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1966:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 februari 1960
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1966
1
Nr 1
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag angående ändring i lagen den 26 februari 1960
(nr 22) om statlig krigsförsäkring, m. m.
Genom eu den 17 december 1965 dagtecknad proposition, nr 6 år 1966,
vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har
Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och
lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den
26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring,
dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Det ovan angivna författningsförslaget är av töljande lydelse. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. .9 samt. 2 avd. rfr 1
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1966
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig
krigsförsäkring
Härigenom förordnas, dels att 2 § lagen den 26 februari 1960 om statlig
krigsförsäkring1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att
i i°Cl\u F samma lag orden »riksförsäkringsanstalten» och »anstalten»
skola utbytas mot orden »riksförsäkringsverket» och »verket».
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 §•
Staten äger------till
Staten må ock åt svenskt försäkringsbolag
eller sammanslutning av
sådana bolag meddela återförsäkring
av försäkring, varom i första stycket
förmäles, av transportförsäkring i
övrigt samt av brand-, maskin-, trafik-
och ansvarighetsförsäkring.
Med avseende------
Staten må ock åt svenskt försäkringsbolag
eller sammanslutning av
sådana bolag meddela återförsäkring
av försäkring, varom i första stycket
förmäles, av transportförsäkring i
övrigt, av allmän egendoms-, inkomst-
och ansvarighetsförsäkring
samt av trafikförsäkring.
tillämpning.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit av trycket i Svensk författningssamling^
° O''
Propositionens huvudsakliga innehåll
Som ett led i beredskapsplaneringen föreslås att statens rätt att i krm
och liknande krissituationer meddela återförsäkring får omfatta bl. a. verk”
samhetsgrenen allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring.
Detta innebär att återförsäkringsområdet vidgas något samtidigt som det
anpassas till de modernare redovisningsbestämmelser som numera gäller
för försäkringsbolagen.
Vidare föreslås nya riktlinjer för de beredskapsavtal på återförsäkringsomradet
som statens krigsförsäkringsnämnd avser att ingå med stöd av
ldigare beslut av statsmakterna. Detta förslag är dels föranlett av det nyss
namnda torslaget om vidgning av statens rätt att meddela återförsäkring,
o’
Senaste lydelse av 2 § se 1961:614.
Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1966 3
dels betingat av ett önskemål att kunna tillämpa en annan återförsäkringsmetod.
I det följande kommer av propositionens innehåll att redovisas endast det
huvudsakliga av vad föredragande departementschefen anfört i sin allmänna
motivering. Beträffande övriga delar av propositionen hänvisas till denna.
Departementschefen
Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, har anfört.
»På försäkringsområdet finns särskilda bestämmelser för det fall att riket
kommer i krig eller att liknande krisartade situationer uppstår. Försäkringsbolagens
utländska försäkringsförbindelser kan i sådana situationer
bli avbrutna, och det är därför en bärande tanke bakom dessa bestämmelse!
att statligt försäkringsskydd skall kunna lämnas åt intressen som är av väsentlig
betydelse för folkförsörjningen eller näringslivet.
Huvudreglerna finns upptagna i krigsförsäkringslagen. Enligt denna lag
kan staten när lagen äger tillämpning meddela dels direkt försäkring mot
krigsrisk o. d. på vissa områden, framför allt inom transportförsäkringsområdet,
dels återförsäkring bl. a. av brand-, maskin-, trafik- och ansvarighetsförsäkring.
När det gäller sistnämnda försäkringsgrenar avses återförsäkringsskyddet
få omfatta endast civilrisker. Lagen tillämpas automatiskt om
Sverige kommer i krig men efter förordnande av Kungl. Maj :t vid krigsfara
eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden. Kungl.
Maj :ts förordnande skall underställas riksdagen för att bli giltigt.
På sjöfartsområdet har det ansetts angeläget att skapa garantier för att
löpande krigsförsäkringsskydd inte avbryts genom ett krigsutbrott. Det
finns därför på detta område särskilda avtal, s. k. krigsutbrottsavtal, enligt
vilka staten under vissa förhållanden, som närmare angetts i avtalen, automatiskt
övertar ansvaret för hela den krigsrisk avseende svenska intressen
som är täckt av vederbörande försäkringsbolag genom då löpande, direkt
tecknade transportförsäkringar. Även andra intressen omfattas av krigsutbrottsavtalen,
så t. ex. nybyggnad på svenskt varv och egendom som lagrats
i utlandet för införsel till riket. Krigsutbrottsavtalen omfattar de försäkringsområden
som staten kan täcka genom meddelande av försäkring enligt
2 § krigsförsäkringslagen men utgör ett därutöver gående åtagande
såtillvida, att statens skyldigheter enligt avtalen kan automatiskt inträda
även innan förordnande meddelats att krigsförsäkringslagen skall äga tilllämpning.
Vidare förekommer andra avtal enligt vilka staten alagit sig försäkiingsansvar
under förhållanden, som inte direkt anknyter till förutsättningarna
för krigsförsäkringslagens tillämpning. Det gäller här återförsäkring av ci
-
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1966
vilrisker i vissa speciella försäkringsgrenar, som till omfattningen faller under
2 § andra stycket krigsförsäkringslagen. Även i dessa fall är det beredskapsskäl
som föranlett avtalens tillkomst. Emellertid torde, såsom tillämpningsklausulen
utformats i avtalen, dessa s. k. beredskapsavtal i praktiken
inte komma i tillämpning innan krigsförsäkringslagen kommit i tillämpning.
Under krigsförsäkringsnämndens beredskapsarbete har, såsom framgår
av redogörelsen för nämndens framställning, nämnden funnit anledning att
hemställa om ändring av krigsförsäkringslagen samt om möjlighet för
Kungl. Maj :t att bemyndiga nämnden att ingå visst slag av beredskapsavtal.
Nämndens framställning har inte föranlett erinringar under remissbehandlingen.
Ändringen av krigsförsäkringslagen avser vidgning av statens rätt att
meddela återförsäkring. Denna rätt omfattar nu — såvitt avser civilrisker
— transportförsäkring samt brand-, maskin-, trafik- och ansvarighetsförsäkring.
Enligt krigsförsäkringsnämndens förslag bör återförsäkring kunna
meddelas, förutom av transport- och trafikförsäkring, även av allmän egendoms-,
inkomst- och ansvarighetsförsäkring. Verksamhetsgrenen allmän
egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring föreslås få omfatta de försäkringsgrenar
som f. n. hänförs dit i nu gällande redovisningslcungörelse.
Till verksamhetsgrenen räknas, enligt nämnda kungörelse, vid sidan av
brand-, maskin- och ansvarighetsförsäkring även skogs-, vattenlednings-,
glas-, husbocks-, storm-, hagel-, atom-, garanti-, inbrotts-, stöld- och rån-,
smycke- och diverse- samt rättsskyddsförsäkring. Vidare kommer återförsäkringsskyddet
att omfatta sådan resgodsförsäkring som inte innefattas
under redovisningskategorien transportförsäkring.
Den av nämnden föreslagna utvidgningen kommer såsom framgår av det
nyss anförda att utöver de försäkringsgrenar som nämnden uttryckligen
angett i sin framställning omfatta också atomförsäkring. Enligt vad jag
inhämtat från nämnden finns f. n. behov av att låta det statliga återförsäkringsskyddet
omfatta även sistnämnda försäkringsgren.
Krigsförsäkringsnämndens förslag om ändring i krigsförsäkringslagen
har godtagits vid remissbehandlingen. Även jag anser att möjligheterna för
staten att meddela återförsäkring enligt krigsförsäkringslagen skall förutom
redan upptagna verksamhetsgrenar omfatta allmän egendoms-, inkomst- och
ansvarighetsförsäkring. Den statliga återförsäkringens omfattning bör dock
f. n. begränsas till de försäkringsgrenar som faller inom denna verksamhetskategori
enligt nu gällande redovisningsbestämmelser. Om sålunda ytterligare
försäkringsgrenar i framtiden förs in under samma kategoribeteckning
bör riksdagens samtycke inhämtas för tillämpning av krigsförsäkringslagen
på dem.
Krigsförsäkringsnämnden uppehåller sig i sin framställning vid frågan
5
Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1966
om återförsäkringsskydd för svenska risker i utlandet. Även i detta sammanhang
avses enbart civilrisker. Nämnden anger starka skäl tör att även
dessa risker skall få omfattas av skyddet. Redan gällande bestämmelser
torde — på grund av att lagtexten inte innehåller någon inskränkning i
detta avseende — innebära rätt för Kungl. Maj :t att meddela återförsäkring
även för svenska intressen i utlandet. Frågan har emellertid inte varit
aktuell på området för brand-, maskin- eller ansvarighetsförsäkring, eftersom
nämnden hittills inte träffat några sådana avtal. Jag hyser i likhet
med nämnden den uppfattningen att återförsäkringsskyddet bör få omfatta
även svenska risker i utlandet. Ett av de skäl som nämnden anfört härtill
är dock inte fullt lika bärande som de övriga, nämligen att försäkringsobjekten
i allmänhet skulle vara moderna och att objektens inordnande i
nämndens återförsäkringsbestånd inte kan anses försämra dettas kvalitet.
När det gäller försäkringsobjekt i utlandet måste man förutsätta möjligheten
av stora variationer i beståndet, framför allt under olika tidsperioder.
Det bör därför åligga nämnden att följa utvecklingen av den svenska försäkringsverksamheten
på detta område med stor uppmärksamhet.
Beträffande krigsförsäkringsnämndens hemställan att Kungl. Maj :t skall
skaffa sig möjlighet att bemyndiga nämnden att ingå vissa beredskapsavtal
vill jag understryka vikten av att staten i görlig mån söker skapa garantier
för att inte plötsligt inträdande krigssituationer medför försäkringsavbrott
på områden av särskild betydelse för folkförsörjningen och näringslivet.
Ansvaret härför vilar närmast på krigsförsäkringsnämnden, som i detta
syfte upprättat och alltjämt förbereder upprättandet av särskilda avtal.
Den fråga rörande beredskapsavtalen som krigsförsäkringsnämnden nu
tagit upp gäller valet av återförsäkringsmetod. Enligt riksdagens tidigare
beslut skall statens återförsäkringsverksamhet enligt lagen om statlig krigsförsäkring
avse »täckande av topprisker», vilket enligt nämndens mening
närmast motsvarar de s. k. riskexcedent- och skadeexcedentmetoderna för
återförsäkring. Nämnden anser, som utvecklats närmare i det föregående, att
den s. k. Stop-Loss-metoden bör användas i stället. Syftet med denna metod
är i stort sett att återförsäkringsskyddet skall täcka risken för att ett alltför
stort underskott uppkommer i direktförsäkringsgivarens rörelse. Jag ansluter
mig helt till nämndens uppfattning i detta avseende.
Jag förordar alltså att beredskapsavtal skall ingås enligt de riktlinjer
krigsförsäkringsnämnden föreslagit. Detta kräver riksdagens medgivande.»
Lagrådet
Lagrådet har lämnat författningsförslaget utan erinran.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1966
Utskottet
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de i propositionen
iramlagda förslagen och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 6.
Stockholm den 8 februari 1966
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herr Lars Larsson,
fru Nilsson, herrar Edström, Erik Filip Petersson, Blomquist och fru EIw
Olsson; J
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, Rimmerfors,
Gustavsson i Alvesta, fröken Wetterström, herr Johansson i Södertälje,
fru Svensson och fru Skantz.
MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660031
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1966:64 Skrivelse till Styrelsen för riksdagsbiblioteket angående verkställd granskning av riksdagsbibliotekets styrelse och förvaltning m. m. s. 1 i texten