Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 februari 1960

1966-02-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 26 februari 1960

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1966

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag angående ändring i lagen den 26 februari 1960

(nr 22) om statlig krigsförsäkring, m. m.

Genom eu den 17 december 1965 dagtecknad proposition, nr 6 år 1966,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och

lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den

26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring,

dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Det ovan angivna författningsförslaget är av töljande lydelse. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. .9 samt. 2 avd. rfr 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig

krigsförsäkring

Härigenom förordnas, dels att 2 § lagen den 26 februari 1960 om statlig

krigsförsäkring1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att

i i°Cl\u F samma lag orden »riksförsäkringsanstalten» och »anstalten»

skola utbytas mot orden »riksförsäkringsverket» och »verket».

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

Staten äger------till

Staten må ock åt svenskt försäkringsbolag

eller sammanslutning av

sådana bolag meddela återförsäkring

av försäkring, varom i första stycket

förmäles, av transportförsäkring i

övrigt samt av brand-, maskin-, trafik-

och ansvarighetsförsäkring.

Med avseende------

Staten må ock åt svenskt försäkringsbolag

eller sammanslutning av

sådana bolag meddela återförsäkring

av försäkring, varom i första stycket

förmäles, av transportförsäkring i

övrigt, av allmän egendoms-, inkomst-

och ansvarighetsförsäkring

samt av trafikförsäkring.

tillämpning.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit av trycket i Svensk författningssamling^

° O''

Propositionens huvudsakliga innehåll

Som ett led i beredskapsplaneringen föreslås att statens rätt att i krm

och liknande krissituationer meddela återförsäkring får omfatta bl. a. verk”

samhetsgrenen allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring.

Detta innebär att återförsäkringsområdet vidgas något samtidigt som det

anpassas till de modernare redovisningsbestämmelser som numera gäller

för försäkringsbolagen.

Vidare föreslås nya riktlinjer för de beredskapsavtal på återförsäkringsomradet

som statens krigsförsäkringsnämnd avser att ingå med stöd av

ldigare beslut av statsmakterna. Detta förslag är dels föranlett av det nyss

namnda torslaget om vidgning av statens rätt att meddela återförsäkring,

o’

Senaste lydelse av 2 § se 1961:614.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1966 3

dels betingat av ett önskemål att kunna tillämpa en annan återförsäkringsmetod.

I det följande kommer av propositionens innehåll att redovisas endast det

huvudsakliga av vad föredragande departementschefen anfört i sin allmänna

motivering. Beträffande övriga delar av propositionen hänvisas till denna.

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, har anfört.

»På försäkringsområdet finns särskilda bestämmelser för det fall att riket

kommer i krig eller att liknande krisartade situationer uppstår. Försäkringsbolagens

utländska försäkringsförbindelser kan i sådana situationer

bli avbrutna, och det är därför en bärande tanke bakom dessa bestämmelse!

att statligt försäkringsskydd skall kunna lämnas åt intressen som är av väsentlig

betydelse för folkförsörjningen eller näringslivet.

Huvudreglerna finns upptagna i krigsförsäkringslagen. Enligt denna lag

kan staten när lagen äger tillämpning meddela dels direkt försäkring mot

krigsrisk o. d. på vissa områden, framför allt inom transportförsäkringsområdet,

dels återförsäkring bl. a. av brand-, maskin-, trafik- och ansvarighetsförsäkring.

När det gäller sistnämnda försäkringsgrenar avses återförsäkringsskyddet

få omfatta endast civilrisker. Lagen tillämpas automatiskt om

Sverige kommer i krig men efter förordnande av Kungl. Maj :t vid krigsfara

eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden. Kungl.

Maj :ts förordnande skall underställas riksdagen för att bli giltigt.

På sjöfartsområdet har det ansetts angeläget att skapa garantier för att

löpande krigsförsäkringsskydd inte avbryts genom ett krigsutbrott. Det

finns därför på detta område särskilda avtal, s. k. krigsutbrottsavtal, enligt

vilka staten under vissa förhållanden, som närmare angetts i avtalen, automatiskt

övertar ansvaret för hela den krigsrisk avseende svenska intressen

som är täckt av vederbörande försäkringsbolag genom då löpande, direkt

tecknade transportförsäkringar. Även andra intressen omfattas av krigsutbrottsavtalen,

så t. ex. nybyggnad på svenskt varv och egendom som lagrats

i utlandet för införsel till riket. Krigsutbrottsavtalen omfattar de försäkringsområden

som staten kan täcka genom meddelande av försäkring enligt

2 § krigsförsäkringslagen men utgör ett därutöver gående åtagande

såtillvida, att statens skyldigheter enligt avtalen kan automatiskt inträda

även innan förordnande meddelats att krigsförsäkringslagen skall äga tilllämpning.

Vidare förekommer andra avtal enligt vilka staten alagit sig försäkiingsansvar

under förhållanden, som inte direkt anknyter till förutsättningarna

för krigsförsäkringslagens tillämpning. Det gäller här återförsäkring av ci
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1966

vilrisker i vissa speciella försäkringsgrenar, som till omfattningen faller under

2 § andra stycket krigsförsäkringslagen. Även i dessa fall är det beredskapsskäl

som föranlett avtalens tillkomst. Emellertid torde, såsom tillämpningsklausulen

utformats i avtalen, dessa s. k. beredskapsavtal i praktiken

inte komma i tillämpning innan krigsförsäkringslagen kommit i tillämpning.

Under krigsförsäkringsnämndens beredskapsarbete har, såsom framgår

av redogörelsen för nämndens framställning, nämnden funnit anledning att

hemställa om ändring av krigsförsäkringslagen samt om möjlighet för

Kungl. Maj :t att bemyndiga nämnden att ingå visst slag av beredskapsavtal.

Nämndens framställning har inte föranlett erinringar under remissbehandlingen.

Ändringen av krigsförsäkringslagen avser vidgning av statens rätt att

meddela återförsäkring. Denna rätt omfattar nu — såvitt avser civilrisker

— transportförsäkring samt brand-, maskin-, trafik- och ansvarighetsförsäkring.

Enligt krigsförsäkringsnämndens förslag bör återförsäkring kunna

meddelas, förutom av transport- och trafikförsäkring, även av allmän egendoms-,

inkomst- och ansvarighetsförsäkring. Verksamhetsgrenen allmän

egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring föreslås få omfatta de försäkringsgrenar

som f. n. hänförs dit i nu gällande redovisningslcungörelse.

Till verksamhetsgrenen räknas, enligt nämnda kungörelse, vid sidan av

brand-, maskin- och ansvarighetsförsäkring även skogs-, vattenlednings-,

glas-, husbocks-, storm-, hagel-, atom-, garanti-, inbrotts-, stöld- och rån-,

smycke- och diverse- samt rättsskyddsförsäkring. Vidare kommer återförsäkringsskyddet

att omfatta sådan resgodsförsäkring som inte innefattas

under redovisningskategorien transportförsäkring.

Den av nämnden föreslagna utvidgningen kommer såsom framgår av det

nyss anförda att utöver de försäkringsgrenar som nämnden uttryckligen

angett i sin framställning omfatta också atomförsäkring. Enligt vad jag

inhämtat från nämnden finns f. n. behov av att låta det statliga återförsäkringsskyddet

omfatta även sistnämnda försäkringsgren.

Krigsförsäkringsnämndens förslag om ändring i krigsförsäkringslagen

har godtagits vid remissbehandlingen. Även jag anser att möjligheterna för

staten att meddela återförsäkring enligt krigsförsäkringslagen skall förutom

redan upptagna verksamhetsgrenar omfatta allmän egendoms-, inkomst- och

ansvarighetsförsäkring. Den statliga återförsäkringens omfattning bör dock

f. n. begränsas till de försäkringsgrenar som faller inom denna verksamhetskategori

enligt nu gällande redovisningsbestämmelser. Om sålunda ytterligare

försäkringsgrenar i framtiden förs in under samma kategoribeteckning

bör riksdagens samtycke inhämtas för tillämpning av krigsförsäkringslagen

på dem.

Krigsförsäkringsnämnden uppehåller sig i sin framställning vid frågan

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1966

om återförsäkringsskydd för svenska risker i utlandet. Även i detta sammanhang

avses enbart civilrisker. Nämnden anger starka skäl tör att även

dessa risker skall få omfattas av skyddet. Redan gällande bestämmelser

torde — på grund av att lagtexten inte innehåller någon inskränkning i

detta avseende — innebära rätt för Kungl. Maj :t att meddela återförsäkring

även för svenska intressen i utlandet. Frågan har emellertid inte varit

aktuell på området för brand-, maskin- eller ansvarighetsförsäkring, eftersom

nämnden hittills inte träffat några sådana avtal. Jag hyser i likhet

med nämnden den uppfattningen att återförsäkringsskyddet bör få omfatta

även svenska risker i utlandet. Ett av de skäl som nämnden anfört härtill

är dock inte fullt lika bärande som de övriga, nämligen att försäkringsobjekten

i allmänhet skulle vara moderna och att objektens inordnande i

nämndens återförsäkringsbestånd inte kan anses försämra dettas kvalitet.

När det gäller försäkringsobjekt i utlandet måste man förutsätta möjligheten

av stora variationer i beståndet, framför allt under olika tidsperioder.

Det bör därför åligga nämnden att följa utvecklingen av den svenska försäkringsverksamheten

på detta område med stor uppmärksamhet.

Beträffande krigsförsäkringsnämndens hemställan att Kungl. Maj :t skall

skaffa sig möjlighet att bemyndiga nämnden att ingå vissa beredskapsavtal

vill jag understryka vikten av att staten i görlig mån söker skapa garantier

för att inte plötsligt inträdande krigssituationer medför försäkringsavbrott

på områden av särskild betydelse för folkförsörjningen och näringslivet.

Ansvaret härför vilar närmast på krigsförsäkringsnämnden, som i detta

syfte upprättat och alltjämt förbereder upprättandet av särskilda avtal.

Den fråga rörande beredskapsavtalen som krigsförsäkringsnämnden nu

tagit upp gäller valet av återförsäkringsmetod. Enligt riksdagens tidigare

beslut skall statens återförsäkringsverksamhet enligt lagen om statlig krigsförsäkring

avse »täckande av topprisker», vilket enligt nämndens mening

närmast motsvarar de s. k. riskexcedent- och skadeexcedentmetoderna för

återförsäkring. Nämnden anser, som utvecklats närmare i det föregående, att

den s. k. Stop-Loss-metoden bör användas i stället. Syftet med denna metod

är i stort sett att återförsäkringsskyddet skall täcka risken för att ett alltför

stort underskott uppkommer i direktförsäkringsgivarens rörelse. Jag ansluter

mig helt till nämndens uppfattning i detta avseende.

Jag förordar alltså att beredskapsavtal skall ingås enligt de riktlinjer

krigsförsäkringsnämnden föreslagit. Detta kräver riksdagens medgivande.»

Lagrådet

Lagrådet har lämnat författningsförslaget utan erinran.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 1 år 1966

Utskottet

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de i propositionen

iramlagda förslagen och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 6.

Stockholm den 8 februari 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herr Lars Larsson,

fru Nilsson, herrar Edström, Erik Filip Petersson, Blomquist och fru EIw

Olsson; J

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, Rimmerfors,

Gustavsson i Alvesta, fröken Wetterström, herr Johansson i Södertälje,

fru Svensson och fru Skantz.

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660031

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:64 Skrivelse till Styrelsen för riksdagsbiblioteket angående verkställd granskning av riksdagsbibliotekets styrelse och förvaltning m. m. s. 1 i texten