Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1966

1966-02-22 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:11, Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1966

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1966

1

Nr 11

Utlåtande i anledning au väckta motioner om frivillig tilläggssjukpenning

vid barnsbörd i vissa fall.

Andra lagsutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 142 i första kammaren av

herr Gustafsson, Nils-Eric samt nr 189 i andra kammaren av herrar Gustavsson

i Alvesta och Johansson i Växjö.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om skyndsam utredning av

frågan om frivillig tilläggssjukpenning vid nedkomst för hemarbetande

kvinnor och kvinnor arbetande i familjens eget företag i enlighet med i

vad motionen anförts».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:189.

Gällande bestämmelser

Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa eller

skulle ha varit inskriven om hon fyllt 16 år, har enligt lagen om allmän

försäkring vid barnsbörd rätt till moderskapspenning. Moderskapspenning

utgör 900 kr. Vid flerbörd tillkommer 450 kr. för varje barn utöver ett. Av

moderskapspenningen kan den försäkrade lyfta 300 kr. före nedkomsten,

dock tidigast 120 dagar före den beräknade tiden därför. Om en kvinna som

har rätt till moderskapspenning skulle vara sjuk, är hon avstängd från rätt

till grundsjukpenning fr. o. m. förlossningsdagen t. o. m. den tjugonionde

dagen därefter.

Därest en kvinnlig försäkrad i anledning av barnsbörd avhåller sig från

förvärvsarbete, har hon enligt 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring rätt

till tilläggssjukpenning, även om sjukdom inte föreligger. Kn förutsättning

är dock att hon omedelbart före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten

därför under minst 270 dagar i följd varit placerad i sjukpenningklass

nr 3 eller högre, d. v. s. haft minst 2 600 kronor i arbetsinkomst, eller skulle

ha varit placerad i sådan sjukpenningklass, om hon fyllt 16 år. Tilläggssjukpenning

som nu sagts utgår tidigast fr. o. m. den sextionde dagen före

den beräknade tidpunkten för nedkomsten och senast fr. o. m. förlossnings
-

liihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 11

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1966

dagen så länge kvinnan utan avbrott avhåller sig från förvärvsarbete, dock

högst för 180 dagar. hr. o. in. den trettionde dagen efter förlossningsdagen

utgår tilläggssjukpenning i anledning av barnsbörd endast under förutsättning

att kvinnan har eller på grund av sjukdom är förhindrad att ha barnet

i sin vård. Barntillägg utgår ej till sjukpenning vid barnsbörd.

I vissa fall kan enligt sjukförsäkringen försäkrade vara placerade i sjukpenningklass

och sålunda berättigade till sjukpenning utan att uppfylla det

generella minimivillkoret härför, nämligen en årsinkomst av förvärvsarbete

om minst 1 800 kronor. Detta gäller gifta kvinnor som stadigvarande sammanbor

med sina män samt vissa andra därmed jämställda kvinnliga försäkrade

(den s. k. hemmafruförsäkringen). Sådan försäkrad är placerad i

sjukpenningklass I, som berättigar till en sjukpenning av fem kronor om

dagen.

Vid sidan av den allmänna försäkringen finns för kvinnor, som tillhör

hemmafruförsäkringen eller skulle ha tillhört denna, om inte deras inkomster

utgjort hinder därför, samt för vissa studerande en frivillig sjukpenningförsäkring.

Bestämmelserna härom återfinns i lagen om allmän försäkring

och i kungörelsen om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän

försäkringskassa. Beträffande den frivilliga sjukpenningförsäkringen gäller,

såvitt avser personer tillhörande hemmafruförsäkringen, i huvudsak

följande. Försäkring kan ske för sjukpenningtillägg om lägst en krona

och högst sju kronor för dag. Den sammanlagda sjukpenningen på grund

av den allmänna och frivilliga försäkringen får dock icke överstiga tolv

kronor om dagen. Den frivilliga sjukförsäkringen utfaller endast vid sjukdom

och således ej i samband med barnsbörd.

Frivillig försäkring för hemmafruar kan tecknas med 3, 18, 33 eller 93

dagars karenstid. Viss möjlighet finns till kollektiv anslutning av medlemmar

i en sammanslutning. Avgifterna för den frivilliga försäkringen erlägges

direkt till vederbörande försäkringskassa. Till försäkringen utgår statsbidrag

med 20 procent av kassans utgifter för sjukpenningtillägg.

Historik

Principerna för den nuvarande moderskapsförsäkringen drogs upp av

socialförsäkringsut redningen i dess betänkande »Moderskapsförsäkring

m. m.» (SOU 1954:4). Utredningen föreslog bl. a. att en nybliven moder

skulle ha rätt till moderskapspenning i form av grundpenning om 270 kronor

och, om hennes inkomst av förvärvsarbete uppgick till minst 1 000 kronor

årligen, moderskapspenning i form av tilläggspenning under 90 dagar.

Tilläggspenningen anknöts beloppsmässigt till tilläggssjukpenningen. Utredningen

undersökte ingående olika möjligheter att inom moderskapsförsäkringen

skapa en motsvarighet till den frivilliga tilläggssjukpenningen.

Härom anfördes bl. a.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1966

3

Det synes till en början klart, att det skulle vara meningslöst att anordna

en helt fristående frivillig moderskapsförsäkring, enär anslutning till en

sådan försäkring sannolikt endast skulle kunna påräknas från kvinnor

som hade anledning anta att de kunde bli havande inom en inte alltför

avlägsen framtid.

Vid en sammankoppling med den frivilliga försäkringen för tilläggssjukpenning

ställer sig saken visserligen något annorlunda, men även i sådant

fall kommer de sannolika avgiftshöjningarna på grund av försäkringsbeståndets

sammansättning att bli avsevärda. Detta skulle starkt hämma

anslutningen till försäkringen från männens sida och från de kvinnor, som

inte har anledning att räkna med havandeskap. Härigenom skulle vidare

en önskvärd utbredning av den frivilliga sjukförsäkringen motverkas. De

nämnda verkningarna kan tydligen mildras genom en begränsning till storleken

av den frivilliga tilläggspenningen vid barnsbörd och genom höga

statsbidrag till denna.

Utredningen gjorde vissa beräkningar med utgångspunkt från att den

frivilliga tilläggspenningen vid moderskap fick uppgå till högst 3 kr. om

dagen samt från att statsbidrag om 20 respektive 50 % utgick. Härvid räknades

med olika alternativ dels i fråga om den procentuella anslutningen

till den frivilliga försäkringen av män och kvinnor och dels i fråga om den

andel av de anslutna kvinnorna, som kunde antas föda barn varje år. Beräkningarna

redovisas i betänkandet på s. 101—103. Som exempel på de avgiftshöjningar,

som skulle erfordrats för den beslutade frivilliga sjukförsäkringen

om man med denna kombinerat en dylik frivillig moderskapsförsäkring,

må nämnas, att avgiften för en sjukpenning av 3 kr. om dagen

skulle — vid moderskapspenning med samma belopp under 90 dagar —

ökat med 67 % (från ca 39 till ca 65 kr.) under vissa, inte osannolika förutsättningar

rörande försäkringsbeståndets sammansättning m. m. Därvid

räknades med 20 % statsbidrag till moderskapsförsäkringen och 3 dagars

karenstid i sjukförsäkringen. Om statsbidraget höjdes till 50 %, skulle

avgiftsökningen i det nämnda fallet blivit 42 % (från ca 39 till ca 55 kr.).

Vid längre karenstid i sjukförsäkringen skulle avgiftsökningarna blivit väsentligt

större.

Mot denna bakgrund yttrade utredningen vidare:

De i tabellerna redovisade siffrorna visar, att man även vid de gynnsammaste

antagandena rörande sammansättningen av försäkringsstocken

och födelsefrekvensen erhåller avgiftsförhöjningar, som inte kan accepteras

för sjukförsäkringens del. Ett högt statsbidrag till dessa kvinnor kan även

möta invändningar av statsfinansiell och principiell natur. Härtill kommer

att det inte kan anses rimligt att de män, som är självständiga företagare

och i denna egenskap sjukförsäkrar sig frivilligt, skall bidra till kostnaderna

för frivillig moderskapsförsäkring även för hustrur till dem som på

grund av sin anställning är obligatoriskt sjukpenningförsäkrade.

Utredningen har alltså inte funnit det möjligt att låta den frivilliga försäkringen

för tilläggssjukpenning även omfatta försäkring för moderskapspenning.

Konsekvenserna av det nu nämnda ståndpunktstagandet torde inte böra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1966

överdrivas. Det bör nämligen bemärkas, att den försäkringsmässiga moderskapshjälp

som skall tillkomma alla kvinnor blir mer än fördubblad i jämförelse

med moderskapshjälpen i de erkända sjukkassorna, varvid förmånerna

av fri vård och helt eller delvis fria resor vid förlossning inte bör

förbises. Vidare finns alltjämt möjlighet att i fall av behov få den försäkringsmässiga

hjälpen kompletterad med mödrahjälp.

Under remissbehandlingen av utredningens förslag framhölls från flera

håll önskvärdheten av att det obligatoriska försäkringsskyddet kompletterades

med en frivillig försäkring för moderskapspenning. Exempelvis ansåg

medicinalstyrelsen en kompletterande frivillig försäkring principiellt

lika befogad inom moderskapsförsäkringen som inom sjukförsäkringen.

Styrelsen anförde härom.

Att utredningen dock avstått från att inom moderskapsförsäkringen

föreslå en frivillig försäkring för tilläggspenning har huvudsakligen motiverats

av tekniska och statsfinansiella hänsyn. Styrelsen anser för sin

del så starka skäl tala för beredandet av möjlighet till en dylik tilläggsförsäkring

också inom moderskapsförsäkringen att frågan härom bör

upptagas till omprövning, varvid en sammankoppling av den frivilliga sjukpenningförsäkringen

med en frivillig moderskapsförsäkring — ehuru med

olika karenstid — synes böra bli föremål för ytterligare överväganden.

I proposition nr 144 till 1954 års riksdag lades fram förslag till moderskapshjälp.

I propositionen, som i allt väsentligt byggde på socialförsäkringutredningens

betänkande, anförde föredragande departementschefen

bl. a.

Utredningen har inte funnit det möjligt att skapa ett komplement till

det obligatoriska försäkringsskyddet i form av en frivillig försäkring

för moderskapspenning. Under remissbehandlingen har från några

håll uttalats sympatier för en sådan. Jag delar emellertid utredningens uppfattning

att det torde vara uteslutet att anordna en helt fristående frivillig

moderskapsförsäkring. Den enda tänkbara möjligheten synes vara att

komplettera den frivilliga sjukpenningförsäkringen enligt lagen om allmän

sjukförsäkring med ett motsvarande skydd vid barnsbörd. Detta skulle

dock — även om staten lämnade kraftigt stöd — medföra betydande höjningar

av avgifterna inom den frivilliga sjukförsäkringen.

Uppenbarligen är det synnerligen angeläget, att den frivilliga sjukförsäkringen

redan från början vinner största möjliga anslutning. Blir avgifterna

jämförelsevis höga, sätter detta otvivelaktigt en stark hämsko på

försäkringens utbredning. Man måste nämligen räkna med att många egna

företagare under sådana förhållanden avskräckes från att teckna frivillig

försäkring; och de kommer då att vid sjukdom ofta stå utan ett tillfredsställande

ekonomiskt skydd. De finanspolitiska synpunkterna får ej heller

släppas ur sikte. På grund härav och då den föreslagna obligatoriska försäkringens

grundförmåner redan innebär högst avsevärda förbättringar av

den ekonomiska hjälpen vid havandeskap och barnsbörd, anser jag mig

i likhet med utredningen inte kunna förorda, att en frivillig försäkring

avseende moderskapspenning införes.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1966

5

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen väcktes motioner (1:481 och

11:623, 1:482 och 11:622 samt 11:634) i vilka det hemställdes, att riksdagen

skulle begära en förnyad prövning av frågan om möjligheterna att

komplettera moderskapshjälpen med en frivillig tilläggsförsäkring eller

annan lämplig stödform.

Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr

32 år 1954.

Avgiftshöjningarna inom den frivilliga sjukförsäkringen måste befaras

verka starkt hämmande på anslutningen till denna. Särskilt skulle de ekonomiskt

mindre väl ställda få sina möjligheter att begagna den frivilliga

sjukförsäkringen beskurna, och icke minst skulle detta gälla för hemarbetande

kvinnor, som icke har anledning att räkna med havandeskap.

En frivillig moderskapsförsäkring synes därför utskottet icke kunna förordas.

Det är enligt utskottets mening att anbefalla, att verkningarna av

de förbättringar i moderskapshjälpen, som enligt förslaget skall komma

alla barnaföderskor till del, avvaktas innan frågan om anordnande av något

ytterligare ekonomiskt stöd omprövas. Utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj :t har uppmärksamheten riktad på detta spörsmål och upptager det till

omprövning, om ytterligare stödåtgärder kommer att visa sig erforderliga.

Utskottet avstyrker således motionärernas begäran om skrivelse i ärendet.

Socialpolitiska kommittén föreslog i sitt betänkande »Stöd åt barnaföderskor»

(SOU 1961:38) väsentliga förbättringar inom moderskapsförsäkringen.

Sålunda föreslogs att grundpenningen skulle höjas från 270 kronor

till 800 kronor samt att tilläggspenningen — till beloppet detsamma som

tilläggssjukpenningen — skulle utgå under 180 i stället för 90 dagar. Kommittén

upptog inte till behandling problemet om frivillig tilläggspenning vid

barnsbörd.

Socialpolitiska kommitténs förslag i nu förevarande hänseende genomfördes

år 1962 i samband med antagandet av lagen om allmän försäkring,

dock att grundpenningen bestämdes till 900 kronor. Genom lagen om allmän

försäkring anslöts f. ö. självständiga företagare och fria yrkesutövare

automatiskt till tilläggssjukpenningförsäkringen. Deras möjligheter till och

behov av att som tidigare tillhöra den frivilliga sjukpenningförsäkringen

bortföll därmed.

Proposition nr 90 med förslag till lag om allmän försäkring m. m. till

1962 års riksdag upptog inte heller spörsmålet om frivillig försäkring för

tilläggspenning vid barnsbörd. I motionerna 1:661 och 11:784 som väcktes

i anledning av propositionen hemställdes att riksdagen måtte besluta, att

sjukpenningtillägg på grund av frivillig försäkring skulle kunna utgå under

30 dagar i anledning av barnsbörd, under förutsättning att kvinnan varit

försäkrad för sjukpenningtillägg under en oavbruten tid av iy2 år före nedkomsten

eller från den tidpunkt då möjlighet förelegat för henne att vara

försäkrad för sjukpenningtillägg, övergångsvis dock från den tidpunkt då

ifrågavarande bestämmelser träder i kraft. I anslutning härtill hemställdes

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1966

därjämte i motionerna, att riksdagen måtte besluta »att allmän försäkringskassa

må erhålla statsbidrag med 50 procent av utgifterna för tillläggspenning

vid nedkomst i de fall då tilläggspenningen utgivits på grund

av frivilligt tecknad försäkring».

Andra lagutskottet, som behandlade proposition nr 90 i sitt utlåtande nr

27 år 1962, anförde om de båda nämnda motionerna.

Enligt utskottets uppfattning är förevarande motionsförslag behäftat med

väsentliga svagheter. Det kan varken från principiella eller statsfinansiella

synpunkter vara motiverat att för finansieringen av en frivillig försäkring

anlita statsmedel i sådan omfattning som motionärerna förordat. Slutligen

vill utskottet erinra om att ett förslag av liknande innebörd diskuterades

i samband med moderskapsförsäkringens införande år 1954 men då

förkastades. Utskottet avstyrker följaktligen förevarande motionsyrkande.

Riksdagen intog samma ståndpunkt som utskottet.

Vid 1965 års riksdag väcktes två motioner (1:519 och 11:619) av ungefär

samma innebörd som 1962 års motioner (1:661 och 11:784) och likalydande

med de motioner, som nu är föremål för utskottets behandling.

Remiss skedde till riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet.

Andra lagutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 71

år 1965, att utskottet, i likhet med remissinstanserna, ansåg, att de skäl

som tidigare anförts mot att sammanföra en frivillig moderskapsförsäkring

med den frivilliga sjukförsäkringen alltjämt var bärande, varför utskottet

avstyrkte bifall till motionerna.

Utskottet

Enligt lagen om allmän försäkring erhåller kvinnlig försäkrad i samband

med barnsbörd moderskapspenning med 900 kronor. Vid flerbörd tillkommer

450 kronor för varje barn utöver ett. Kvinna som i anledning av

barnsbörd avhåller sig från förvärvsarbete har dessutom rätt till tilläggssjukpenning

under förutsättning att hon omedelbart före nedkomsten eller

den beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i följd varit placerad

i lägst sjukpenningklass nr 3, d. v. s. haft minst 2 600 kronor i årlig

arbetsinkomst. Hemarbetande kvinnor kan trots att de ofta saknar arbetsinkomst

försäkra sig genom den frivilliga sjukförsäkringen. Denna försäkring

utfaller ej i samband med barnsbörd.

Förevarande motioner behandlar hemmafruarnas förmåner i samband

med barnsbörd. I motionerna begäres skyndsam utredning av frågan om

frivillig tilläggssjukpenning vid nedkomst för hemarbetande kvinnor och

kvinnor arbetande i familjens eget företag. Motionärerna föreslår bl. a. att

i dessa fall statsbidrag skall utgå med 50 procent av kostnaderna.

I samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapshjälpen

drogs upp undersökte socialförsäkringsutredningen ingående möjligheten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1966

7

att låta den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla även i samband med

barnsbörd. Tanken avvisades av utredningen och sedermera av riksdagen

med hänsyn till de stora avgiftshöjningar en sådan ordning skulle medföra

och med hänvisning till att anslutningen till den frivilliga försäkringen av

dem som endast var intresserade av sjukförmånerna skulle hämmas. År

1962 i samband med införandet av lagen om allmän försäkring väcktes

motioner av ungefär samma innebörd som de förevarande. Andra lagutskottet

avstyrkte motionerna med hänvisning bl. a. till att det från varken

principiella eller statsfinansiella synpunkter var motiverat att för finansiering

av en frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning som

motionärerna förordat.

Även vid föregående års riksdag behandlade andra lagutskottet motioner

avseende den nu åter aktualiserade frågan. Efter remiss till riksförsäkringsverket

och Försäkringskasseförbundet av motionerna uttalade andra

lagutskottet, att utskottet i likhet med remissinstanserna ansåg, att de skäl

som tidigare anförts mot att sammanföra en frivillig moderskapsförsäkring

med den frivilliga sjukförsäkringen alltjämt var bärande. Utlåtandet godkändes

av riksdagen.

Utskottet kan icke finna alt sedan fjolåret inträffat någon omständighet

som kan leda till en ändrad bedömning av förevarande fråga. Utskottet får

därför hemställa,

att förevarande motioner, 1:142 och 11:189, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 februari 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid delta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand», fru Carlqvist, fru HamrinThorell»,

herr Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Eric Carlsson», Edström»

och Hiihinette;

från andra kammaren: fru Ekendahl, herrar Bengtsson i Varberg,

Johansson i Södertälje, Wiklund, Edlund, Johansson i Skärstad, Carlsson

i Göteborg* och Jonsson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 11 år 1!)66

Reservation

av herrar Eric Carlsson, Wiklund, Johansson i Skärstad och Jonsson,

vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på sidan 6 med

orden »I samband med» och slutar på sidan 7 med orden »bedömning av

förevarande fråga» bort ersättas med text av följande lydelse:

»De i förevarande motioner aktualiserade frågorna var föremål för behandling

i samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapshjälpen

drogs upp. Eftersom någon lösning då inte kunde åstadkommas av

frågan om frivillig tilläggssjukpenning vid nedkomst för hemarbetande

kvinnor och kvinnor arbetande i familjens eget företag anser utskottet det

i motionerna framförda utredningskravet vara berättigat.

Den skillnad i förmån som föreligger mellan dem som är med i den obligatoriska

försäkringen och den frivilliga är omotiverad. Den frivilliga tillläggssjukpenningen

skall ge hemarbetande kvinnor eller kvinnor sysselsatta

i familjens eget företag ekonomisk ersättning då de på grund av

sjukdom inte kan fullgöra sin arbetsinsats. Sådan ekonomisk ersättning är

motiverad vid barnsbörd.

De svårigheter som föreligger vid konstruerandet av ett i motionerna

krävt system bör inte utgöra hinder för att en utredning av frågan företages.

En sådan bör därför skyndsamt ske varvid även de i motionerna

berörda finansieringsproblemen bör behandlas.»

dels att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna 1:142 och 11:189

i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om skyndsam

utredning av frågan om frivillig tilläggssjukpenning vid

nedkomst för hemarbetande kvinnor och kvinnor arbetande

i familjens eget företag.»

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1966

660182

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.