Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 är 196(1

1966-03-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:15, Andra lagutskottets utlåtande nr 15 är 196(1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 är 196(1

1

Nr 15

Utlåtande i anledning au väckta motioner om höjning au studiebidragen

enligt studiemedelsförordningen och studiehjälpsregtemenlet,

m. m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft fyra inom riksdagen

väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 379 i första kammaren av herrar Adolfsson

och Werner samt nr 476 i andra kammaren av herr Holmberg m. fl.,

samt

2) de likalydande motionerna nr 578 i första kammaren av herr Larsson,

Thorsten, m. fl., och nr 706 i andra kammaren av herrar Johansson i Skärstad

och Larsson i Borrby.

Motionerna 1:578 och 11:706 har i sin helhet hänvisats till lagutskott

medan motionerna 1:379 och 11:476 såvitt angår yrkandet om fria läroböcker

m. m. och medelsanvisning hänvisats till statsutskottet och i övrigt

till lagutskott.

Motionerna I: 379 och II: 476 såvitt angår resetillägg behandlas av utskottet

i annat sammanhang.

Motionsyrkandena

I motionerna I: 37!) och II: 576 har, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen

med tillämpning från och med budgetåret 1966/67 måtte fastställa

studiehjälpens grundbelopp till 100 kr. per månad.

I motionerna 1: 578 och II: 706 har hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam

utredning och förslag dels beträffande frågan om höjning av studiebidraget

inom studiemedelsförordningen till 0,5 ATP-basbelopp per år och i anslutning

därtill en motsvarande höjning av det s. k. förhöjda studiebidraget

inom studiehjälpsreglementet och dels beträffande frågan om värdebeständighet

för alla förmåner inom studiehjälpsreglementet».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna I: 379 och I: 578.

8197 08 bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1960

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt förordningen om förlängt barnbidrag erhåller elever i grundskolan

och vissa andra skolformer studiehjälp med 75 kr. i månaden under läsåret

från den tidpunkt då de ej längre är berättigade till allmänt barnbidrag.

I studiehjälpsreglementet, som trädde i kraft den 1 juli 1964, regleras de

studiesociala förmånerna för elever vid gymnasier, yrkesskolor, fackskolor,

folkhögskolor och vissa andra läroanstalter. Enligt detta reglemente erhåller

alla elever under läsåret, som vanligen omfattar 9 månader, 75 kr. i

månatligt studiebidrag. Härtill kommer i vissa fall inackorderingstillägg

med 100 kr. i månaden eller resetillägg med 30—75 kr. i månaden. Utöver

dessa generella förmåner utgår inkomstprövade tillägg med 25—75 kr. i

månaden och undantagsvis även behovsprövade tillägg med högst 75 kr. i

månaden.

En grupp av studerande — de som börjat sin högre utbildning det år

under vilket de fyller 21 år eller senare — skall behandlas såsom ekonomiskt

fristående från sina föräldrar. I stället för studiebidrag jämte tillägg

erhåller de ett förhöjt studiebidrag om 175 kr. i månaden. Studerande vid

läroanstalt för vuxna kan under studiernas slutskede erhålla vuxenutbildningsbidrag

med 2 000 kronor.

Samtliga bidrag utgår under hela studietiden.

Bidragen kan kompletteras med lån ur allmänna studielånefonden. Högsta

lånebeloppet är 5 000 kr. om året. Lånen är i princip inte subventionerade.

Studerande vid universitet och högskolor och andra postgymnasiala utbildningslinjer

har enligt studiemedelsförordningen, som likaså trädde i

kraft den 1 juli 1964, i princip rätt till studiemedel. Dessa beräknas för

varje termin till 70 % av basbeloppet, som f. n. är 5 300 kr. För minderårigt

barn utgår dessutom barntillägg med 12,5 % av basbeloppet. Har den

studerande eller, om han är gift, hans maka inkomst eller förmögenhet

minskas studiemedlen enligt särskilda regler. Av studiemedlen utgör för

studerande, som är berättigad till oreducerat belopp, 1 750 kr. årligen

studiebidrag. Detta bidrag erhålles i första hand och utan återbetalningsskyldighet.

Resten av studiemedlen skall återbetalas enligt särskilda regler.

Enligt centrala studiehjälpsnämndens anslagsäskanden för budgetåret

1966/67 beräknas att under budgetåret studiebidrag enligt studiemedelsförordningen

skall utgå till cirka 72 800 elever med i genomsnitt 1 700 kr.

per elev. Förhöjt studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet beräknas utgå

till cirka 17 800 elever. En höjning med 900 kr. av studiebidraget enligt

studiemedelsförordningen och det förhöjda studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet

skulle enligt den beräkningsgrunden dra en kostnad av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1966

3

cirka 80 milj. kr. per budgetår. För studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet

har nämnden för ovannämnda budgetår begärt 115,2 milj. kr. En

uppräkning av studiebidraget med 25 kr. i månaden innebär en kostnadsökning

med 38,4 milj. kr.

Tidigare behandling

Studiehjälpsutredningen framhöll i sitt betänkande »Bättre studiehjälp»

(SOU 1963:48) att skäl saknades att knyta studiebidragets belopp

til! det allmänna barnbidraget. Utredningen yttrade vidare.

Vid bedömningen av bidragets storlek bör hänsyn tas till de utgifter, som

för familjens dei är förenade med barnens utbildning. Såsom framhållits i

kapitel 6 torde kostnaderna för dem som studerar i här aktuella skolor

vara större än för dem som går i den obligatoriska skolan. Det är jämväl

angeläget att söka mildra de effekter som för familjernas del kan uppstå

av de s. k. 16-årsreglerna. Studiebidraget skall vidare tillsammans med

övriga studiesociala förmåner ha en rekryteringsfrämjande effekt.

Vid avvägningen av studiebidragets storlek har utredningen självfallet

även haft att beakta att en höjning av bidraget medför mycket betydande

kostnadsökningar för det allmänna. Med den väsentliga ökning av antalet

bidragstagare, som ett slopande av 18-årsgränsen innebär, kan varje höjning

av det allmänna studiebidraget med 10 kr. per månad beräknas dra en

merkostnad av inemot 20 milj. kr. per budgetår; härvid har utgångspunkten

varit det beräknade elevantalet 1964/65. Mot bakgrund av ovan anförda

skäl för studiebidragets höjning och under hänsynstagande till kostnaderna

för alternativa reformer har utredningen funnit ett bidrag om 75

kr. per månad vara en lämplig avvägning.

Vid remissbehandlingen av studiehjälpsutredningens betänkande framställdes

vissa krav på högre studiebidrag än det utredningen förordade.

I proposition nr 138 år 1964 angående studiesocialt stöd till studerande

ungdom uttalade föredragande departementschefen, att han ansåg utredningens

förslag angående studiebidragens storlek utgöra maximum för vad

då kunde tillstyrkas.

I samband med behandling av propositionen hade särskilda utskottet

att ta ställning till en motion med yrkande att studiebidraget skulle fastställas

till 100 kr. i månaden. Utskottet uttalade i sitt av riksdagen i denna

del godkända utlåtande nr 1 år 1964 att propositionens förslag var väl avvägt

och avstyrkte därför motionsyrkandet.

I proposition nr 138 år 1964 anförde föredragande departementschefen

beträffande indexreglering av studiebidraget i studiemedelsförordningen.

Några remissinstanser har påtalat det förhållandet, att studiebidraget är del

enda belopp på förmånssidan som inte indexreglerats. .lag anser det rik
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 är 1966

tigast, att ett bidrag av denna karaktär i likhet med de olika bidragen och

tilläggen inom studiehjälpen och de allmänna barnbidragen fastställes i

kronor. Studiebidraget kan självfallet komma att höjas genom särskilt beslut

av riksdagen.

Vid behandlingen av propositionen hade särskilda utskottet att ta ställning

till motionsyrkanden att studiebidraget enligt studiemedelsförordningen och

förmånerna enligt studiehjälpsreglementet skulle göras värdebeständiga. I

sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 1 avstyrkte utskottet

motionerna och hänvisade till att en höjning av förmånerna fick bli beroende

av riksdagens beslut i varje särskilt fall.

Under fjolåret hade andra lagutskottet att ta ställning till motioner med

samma syfte som de förevarande. I sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 47 år 1965 fann utskottet ej anledning inta annan ståndpunkt än vad

särskilda utskottet gjorde år 1964.

Utskottet

Till elever i gymnasier, yrkesskolor, fackskolor, folkhögskolor och vissa

andra skolformer utgår enligt studiehjälpsreglementet 75 kr. i månaden i

studiebidrag. Elever som ej är bosatta på skolorten kan varje månad fä

resetillägg med högst 75 kr. eller inackorderingstillägg med 100 kr. Vid

sidan av dessa generella förmåner kan efter särskild prövning månatligen

utgå maximalt 75 kr. i inkomstprövat tillägg och lika mycket i behovsprövat

tillägg. Till studerande som påbörjar studierna efter det år de fyllt

21 år utgår i stället för de nämnda bidragen och tilläggen förhöjt studiebidrag

med 175 kr. i månaden. Samtliga förmåner utgives under pågående

läsår eller kurstid. Studerande vid läroanstalt för vuxna kan under studiernas

slutskede erhålla vuxenutbildningsbidrag med högst 2 000 kr. Förutom

ovanstående förmåner kan studerande erhålla studielån med högst 5 000

kr. per läsår. Förmånerna enligt studiehjälpsreglementet är ej indexreglerade.

Enligt studiemedelsförordningen är studerande vid universitet och högskolor

och vissa andra läroanstalter berättigade till studiemedel med 70 procent

av basbelopp för varje termin. Basbeloppet utgör för närvarande 5 300

kr. Har den studerande barn tillkommer barntillägg med 12,5 procent av

basbeloppet. Av studiemedlen utgör 875 kr. per termin studiebidrag, som

till skillnad från övriga studiemedel erhålles utan återbetalningsskyldighet.

Detta belopp är ej indexreglerat. Om den studerande eller hans make

har inkomst, minskas såväl studiebidraget som den återbetalningspliktiga

delen av studiemedlen.

I motionerna 1:379 och 11:476 yrkas att studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet

skall höjas till 100 kr. i månaden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 är 1966 5

I motionerna 1:578 och 11:706 begäres att riksdagen skall hemställa

om utredning med syfte att studiebidraget enligt studiemedelsförordningen

per termin skall fastställas till 25 procent av basbeloppet samt att det förhöjda

studiebidraget inom studiehjälpsreglementet skall höjas i motsvarande

grad. I motionerna yrkas vidare att frågan om värdebeständighet för

samtliga förmåner inom studiehjälpsreglementet skall utredas.

I samband med behandlingen av den proposition som ligger till grund

för det nuvarande studiesociala systemet hade särskilda utskottet vid 1964

års riksdag att ta ställning till motioner med samma syfte som de förevarande.

Utskottet fann studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet väl

avvägt. Beträffande frågan om värdebeständighet ansåg utskottet att indexreglering

ej då borde genomföras. Enligt utskottets uppfattning borde

studiebidraget inom studiemedelsförordningen i likhet med de olika bidragen

och tilläggen inom studiehjälpsreglementet och det allmänna barnbidraget

kunna höjas endast efter särskilt beslut av riksdagen. I enlighet

med särskilda utskottets förslag avslog riksdagen de då aktuella motionerna.

Även vid 1965 års riksdag väcktes motioner med samma syfte som

de förevarande. Andra lagutskottet, som behandlade motionerna, erinrade

om att reglerna varit i kraft i mindre än ett år och fann ej anledning inta

annan ståndpunkt än vad särskilda utskottet gjorde 1964. Utskottet hemställde

att motionerna icke skulle föranleda någon riksdagens åtgärd, vilket

också blev riksdagens beslut.

Enligt utskottets uppfattning finns inte skäl att inta annan ståndpunkt

till motionsyrkandena än vad riksdagen gjorde åren 1964 och 1965. Utskottet

får således hemställa,

A) att motionerna 1:379 och 11:476, såvitt nu är i fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd, samt

B) att motionerna 1:578 och 11:706 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1966

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist, herr Lars Larsson, fru Nilsson,

herrar Edström, Erik Filip Petersson, Hubinette och Thorsten Larsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, fru Ekendahl,

herr Johansson i Södertälje, fru Svensson, herrar Johansson i Skärstad*,

Ringaby och Jonsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1966

Reservation

vid utskottets hemställan under B

av herrar Edström, Erik Filip Petersson, Thorsten Larsson, Anderson i

Sundsvall, Johansson i Skärstad och Jonsson, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å sid. 5 med orden

»I samband med» och slutar med orden »åren 1964 och 1965» bort ersättas

med text av följande lydelse:

»För närvarande är det studiestöd som utgår enligt studiemedelsförordningen

indexreglerat men så är icke fallet med det däri ingående studiebidraget.

Utskottet finner skäl tala för det i motionerna I: 578 och II: 706

framförda förslaget om att också studiebidragsdelen göres värdebeständig.

Vad avser de enligt studiehjälpsreglementet utgående förmånerna förekommer

ingen indexreglering. Utskottet anser liksom motionärerna att även sistnämnda

förmåner bör göras värdebeständiga. Utskottets principiella inställning

är att de olika bidragen till studerande måste behålla det relativa

värde som de hade vid den tidpunkt då riksdagen bestämde deras storlek.

Utskottet tillstyrker sålunda det i motionerna 1:578 och II: 706 framförda

förslaget om utredning av frågan om indexreglering av studiestödet. Däremot

är utskottet icke berett att tillmötesgå motionärernas krav på fastställande

av bidragsdelen av studiemedlen till 0,5 basbelopp per år. Icke

heller kan utskottet tillstyrka det i motionerna I: 379 och II: 476 framförda

yrkandet om höjning av studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet.»

b) att utskottet under B bort hemställa,

»1) att riksdagen i anledning av motionerna 1:578 och 11:706

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning

och förslag beträffande frågan om värdebeständighet av

dels studiebidraget inom studiemedelsförordningen, dels samtliga

förmåner inom studiehjälpsreglementet, samt

2) att motionerna I: 578 och II: 706, i den mån de icke

besvarats genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.»

8197 66 KL BECKMANS TRYCKERIER AB • STHLM 1966

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.