Andra lagutskottets utlåtande nr 15 är 196(1
1966-03-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1966:15, Andra lagutskottets utlåtande nr 15 är 196(1
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 är 196(1
1
Nr 15
Utlåtande i anledning au väckta motioner om höjning au studiebidragen
enligt studiemedelsförordningen och studiehjälpsregtemenlet,
m. m.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft fyra inom riksdagen
väckta motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna nr 379 i första kammaren av herrar Adolfsson
och Werner samt nr 476 i andra kammaren av herr Holmberg m. fl.,
samt
2) de likalydande motionerna nr 578 i första kammaren av herr Larsson,
Thorsten, m. fl., och nr 706 i andra kammaren av herrar Johansson i Skärstad
och Larsson i Borrby.
Motionerna 1:578 och 11:706 har i sin helhet hänvisats till lagutskott
medan motionerna 1:379 och 11:476 såvitt angår yrkandet om fria läroböcker
m. m. och medelsanvisning hänvisats till statsutskottet och i övrigt
till lagutskott.
Motionerna I: 379 och II: 476 såvitt angår resetillägg behandlas av utskottet
i annat sammanhang.
Motionsyrkandena
I motionerna I: 37!) och II: 576 har, såvitt nu är i fråga, yrkats att riksdagen
med tillämpning från och med budgetåret 1966/67 måtte fastställa
studiehjälpens grundbelopp till 100 kr. per månad.
I motionerna 1: 578 och II: 706 har hemställts,
»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam
utredning och förslag dels beträffande frågan om höjning av studiebidraget
inom studiemedelsförordningen till 0,5 ATP-basbelopp per år och i anslutning
därtill en motsvarande höjning av det s. k. förhöjda studiebidraget
inom studiehjälpsreglementet och dels beträffande frågan om värdebeständighet
för alla förmåner inom studiehjälpsreglementet».
Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden
får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionerna I: 379 och I: 578.
8197 08 bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr 15
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1960
Gällande bestämmelser m. m.
Enligt förordningen om förlängt barnbidrag erhåller elever i grundskolan
och vissa andra skolformer studiehjälp med 75 kr. i månaden under läsåret
från den tidpunkt då de ej längre är berättigade till allmänt barnbidrag.
I studiehjälpsreglementet, som trädde i kraft den 1 juli 1964, regleras de
studiesociala förmånerna för elever vid gymnasier, yrkesskolor, fackskolor,
folkhögskolor och vissa andra läroanstalter. Enligt detta reglemente erhåller
alla elever under läsåret, som vanligen omfattar 9 månader, 75 kr. i
månatligt studiebidrag. Härtill kommer i vissa fall inackorderingstillägg
med 100 kr. i månaden eller resetillägg med 30—75 kr. i månaden. Utöver
dessa generella förmåner utgår inkomstprövade tillägg med 25—75 kr. i
månaden och undantagsvis även behovsprövade tillägg med högst 75 kr. i
månaden.
En grupp av studerande — de som börjat sin högre utbildning det år
under vilket de fyller 21 år eller senare — skall behandlas såsom ekonomiskt
fristående från sina föräldrar. I stället för studiebidrag jämte tillägg
erhåller de ett förhöjt studiebidrag om 175 kr. i månaden. Studerande vid
läroanstalt för vuxna kan under studiernas slutskede erhålla vuxenutbildningsbidrag
med 2 000 kronor.
Samtliga bidrag utgår under hela studietiden.
Bidragen kan kompletteras med lån ur allmänna studielånefonden. Högsta
lånebeloppet är 5 000 kr. om året. Lånen är i princip inte subventionerade.
Studerande vid universitet och högskolor och andra postgymnasiala utbildningslinjer
har enligt studiemedelsförordningen, som likaså trädde i
kraft den 1 juli 1964, i princip rätt till studiemedel. Dessa beräknas för
varje termin till 70 % av basbeloppet, som f. n. är 5 300 kr. För minderårigt
barn utgår dessutom barntillägg med 12,5 % av basbeloppet. Har den
studerande eller, om han är gift, hans maka inkomst eller förmögenhet
minskas studiemedlen enligt särskilda regler. Av studiemedlen utgör för
studerande, som är berättigad till oreducerat belopp, 1 750 kr. årligen
studiebidrag. Detta bidrag erhålles i första hand och utan återbetalningsskyldighet.
Resten av studiemedlen skall återbetalas enligt särskilda regler.
Enligt centrala studiehjälpsnämndens anslagsäskanden för budgetåret
1966/67 beräknas att under budgetåret studiebidrag enligt studiemedelsförordningen
skall utgå till cirka 72 800 elever med i genomsnitt 1 700 kr.
per elev. Förhöjt studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet beräknas utgå
till cirka 17 800 elever. En höjning med 900 kr. av studiebidraget enligt
studiemedelsförordningen och det förhöjda studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet
skulle enligt den beräkningsgrunden dra en kostnad av
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1966
3
cirka 80 milj. kr. per budgetår. För studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet
har nämnden för ovannämnda budgetår begärt 115,2 milj. kr. En
uppräkning av studiebidraget med 25 kr. i månaden innebär en kostnadsökning
med 38,4 milj. kr.
Tidigare behandling
Studiehjälpsutredningen framhöll i sitt betänkande »Bättre studiehjälp»
(SOU 1963:48) att skäl saknades att knyta studiebidragets belopp
til! det allmänna barnbidraget. Utredningen yttrade vidare.
Vid bedömningen av bidragets storlek bör hänsyn tas till de utgifter, som
för familjens dei är förenade med barnens utbildning. Såsom framhållits i
kapitel 6 torde kostnaderna för dem som studerar i här aktuella skolor
vara större än för dem som går i den obligatoriska skolan. Det är jämväl
angeläget att söka mildra de effekter som för familjernas del kan uppstå
av de s. k. 16-årsreglerna. Studiebidraget skall vidare tillsammans med
övriga studiesociala förmåner ha en rekryteringsfrämjande effekt.
Vid avvägningen av studiebidragets storlek har utredningen självfallet
även haft att beakta att en höjning av bidraget medför mycket betydande
kostnadsökningar för det allmänna. Med den väsentliga ökning av antalet
bidragstagare, som ett slopande av 18-årsgränsen innebär, kan varje höjning
av det allmänna studiebidraget med 10 kr. per månad beräknas dra en
merkostnad av inemot 20 milj. kr. per budgetår; härvid har utgångspunkten
varit det beräknade elevantalet 1964/65. Mot bakgrund av ovan anförda
skäl för studiebidragets höjning och under hänsynstagande till kostnaderna
för alternativa reformer har utredningen funnit ett bidrag om 75
kr. per månad vara en lämplig avvägning.
Vid remissbehandlingen av studiehjälpsutredningens betänkande framställdes
vissa krav på högre studiebidrag än det utredningen förordade.
I proposition nr 138 år 1964 angående studiesocialt stöd till studerande
ungdom uttalade föredragande departementschefen, att han ansåg utredningens
förslag angående studiebidragens storlek utgöra maximum för vad
då kunde tillstyrkas.
I samband med behandling av propositionen hade särskilda utskottet
att ta ställning till en motion med yrkande att studiebidraget skulle fastställas
till 100 kr. i månaden. Utskottet uttalade i sitt av riksdagen i denna
del godkända utlåtande nr 1 år 1964 att propositionens förslag var väl avvägt
och avstyrkte därför motionsyrkandet.
I proposition nr 138 år 1964 anförde föredragande departementschefen
beträffande indexreglering av studiebidraget i studiemedelsförordningen.
Några remissinstanser har påtalat det förhållandet, att studiebidraget är del
enda belopp på förmånssidan som inte indexreglerats. .lag anser det rik
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 är 1966
tigast, att ett bidrag av denna karaktär i likhet med de olika bidragen och
tilläggen inom studiehjälpen och de allmänna barnbidragen fastställes i
kronor. Studiebidraget kan självfallet komma att höjas genom särskilt beslut
av riksdagen.
Vid behandlingen av propositionen hade särskilda utskottet att ta ställning
till motionsyrkanden att studiebidraget enligt studiemedelsförordningen och
förmånerna enligt studiehjälpsreglementet skulle göras värdebeständiga. I
sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 1 avstyrkte utskottet
motionerna och hänvisade till att en höjning av förmånerna fick bli beroende
av riksdagens beslut i varje särskilt fall.
Under fjolåret hade andra lagutskottet att ta ställning till motioner med
samma syfte som de förevarande. I sitt av riksdagen godkända utlåtande
nr 47 år 1965 fann utskottet ej anledning inta annan ståndpunkt än vad
särskilda utskottet gjorde år 1964.
Utskottet
Till elever i gymnasier, yrkesskolor, fackskolor, folkhögskolor och vissa
andra skolformer utgår enligt studiehjälpsreglementet 75 kr. i månaden i
studiebidrag. Elever som ej är bosatta på skolorten kan varje månad fä
resetillägg med högst 75 kr. eller inackorderingstillägg med 100 kr. Vid
sidan av dessa generella förmåner kan efter särskild prövning månatligen
utgå maximalt 75 kr. i inkomstprövat tillägg och lika mycket i behovsprövat
tillägg. Till studerande som påbörjar studierna efter det år de fyllt
21 år utgår i stället för de nämnda bidragen och tilläggen förhöjt studiebidrag
med 175 kr. i månaden. Samtliga förmåner utgives under pågående
läsår eller kurstid. Studerande vid läroanstalt för vuxna kan under studiernas
slutskede erhålla vuxenutbildningsbidrag med högst 2 000 kr. Förutom
ovanstående förmåner kan studerande erhålla studielån med högst 5 000
kr. per läsår. Förmånerna enligt studiehjälpsreglementet är ej indexreglerade.
Enligt studiemedelsförordningen är studerande vid universitet och högskolor
och vissa andra läroanstalter berättigade till studiemedel med 70 procent
av basbelopp för varje termin. Basbeloppet utgör för närvarande 5 300
kr. Har den studerande barn tillkommer barntillägg med 12,5 procent av
basbeloppet. Av studiemedlen utgör 875 kr. per termin studiebidrag, som
till skillnad från övriga studiemedel erhålles utan återbetalningsskyldighet.
Detta belopp är ej indexreglerat. Om den studerande eller hans make
har inkomst, minskas såväl studiebidraget som den återbetalningspliktiga
delen av studiemedlen.
I motionerna 1:379 och 11:476 yrkas att studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet
skall höjas till 100 kr. i månaden.
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 är 1966 5
I motionerna 1:578 och 11:706 begäres att riksdagen skall hemställa
om utredning med syfte att studiebidraget enligt studiemedelsförordningen
per termin skall fastställas till 25 procent av basbeloppet samt att det förhöjda
studiebidraget inom studiehjälpsreglementet skall höjas i motsvarande
grad. I motionerna yrkas vidare att frågan om värdebeständighet för
samtliga förmåner inom studiehjälpsreglementet skall utredas.
I samband med behandlingen av den proposition som ligger till grund
för det nuvarande studiesociala systemet hade särskilda utskottet vid 1964
års riksdag att ta ställning till motioner med samma syfte som de förevarande.
Utskottet fann studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet väl
avvägt. Beträffande frågan om värdebeständighet ansåg utskottet att indexreglering
ej då borde genomföras. Enligt utskottets uppfattning borde
studiebidraget inom studiemedelsförordningen i likhet med de olika bidragen
och tilläggen inom studiehjälpsreglementet och det allmänna barnbidraget
kunna höjas endast efter särskilt beslut av riksdagen. I enlighet
med särskilda utskottets förslag avslog riksdagen de då aktuella motionerna.
Även vid 1965 års riksdag väcktes motioner med samma syfte som
de förevarande. Andra lagutskottet, som behandlade motionerna, erinrade
om att reglerna varit i kraft i mindre än ett år och fann ej anledning inta
annan ståndpunkt än vad särskilda utskottet gjorde 1964. Utskottet hemställde
att motionerna icke skulle föranleda någon riksdagens åtgärd, vilket
också blev riksdagens beslut.
Enligt utskottets uppfattning finns inte skäl att inta annan ståndpunkt
till motionsyrkandena än vad riksdagen gjorde åren 1964 och 1965. Utskottet
får således hemställa,
A) att motionerna 1:379 och 11:476, såvitt nu är i fråga,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd, samt
B) att motionerna 1:578 och 11:706 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 1 mars 1966
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: fru Carlqvist, herr Lars Larsson, fru Nilsson,
herrar Edström, Erik Filip Petersson, Hubinette och Thorsten Larsson;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, fru Ekendahl,
herr Johansson i Södertälje, fru Svensson, herrar Johansson i Skärstad*,
Ringaby och Jonsson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1966
Reservation
vid utskottets hemställan under B
av herrar Edström, Erik Filip Petersson, Thorsten Larsson, Anderson i
Sundsvall, Johansson i Skärstad och Jonsson, vilka ansett,
a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å sid. 5 med orden
»I samband med» och slutar med orden »åren 1964 och 1965» bort ersättas
med text av följande lydelse:
»För närvarande är det studiestöd som utgår enligt studiemedelsförordningen
indexreglerat men så är icke fallet med det däri ingående studiebidraget.
Utskottet finner skäl tala för det i motionerna I: 578 och II: 706
framförda förslaget om att också studiebidragsdelen göres värdebeständig.
Vad avser de enligt studiehjälpsreglementet utgående förmånerna förekommer
ingen indexreglering. Utskottet anser liksom motionärerna att även sistnämnda
förmåner bör göras värdebeständiga. Utskottets principiella inställning
är att de olika bidragen till studerande måste behålla det relativa
värde som de hade vid den tidpunkt då riksdagen bestämde deras storlek.
Utskottet tillstyrker sålunda det i motionerna 1:578 och II: 706 framförda
förslaget om utredning av frågan om indexreglering av studiestödet. Däremot
är utskottet icke berett att tillmötesgå motionärernas krav på fastställande
av bidragsdelen av studiemedlen till 0,5 basbelopp per år. Icke
heller kan utskottet tillstyrka det i motionerna I: 379 och II: 476 framförda
yrkandet om höjning av studiebidraget enligt studiehjälpsreglementet.»
b) att utskottet under B bort hemställa,
»1) att riksdagen i anledning av motionerna 1:578 och 11:706
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning
och förslag beträffande frågan om värdebeständighet av
dels studiebidraget inom studiemedelsförordningen, dels samtliga
förmåner inom studiehjälpsreglementet, samt
2) att motionerna I: 578 och II: 706, i den mån de icke
besvarats genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.»
8197 66 KL BECKMANS TRYCKERIER AB • STHLM 1966
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.