Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om studiestöd under sommaren. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 222 i första kammaren av fru Hamrin-Thorell och herr Lundström samt nr 291 i andra kammaren av herr Nihlfors m. fl.

1966-03-01 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:16, Utlåtande i anledning av väckta motioner om studiestöd under sommaren. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 222 i första kammaren av fru Hamrin-Thorell och herr Lundström samt nr 291 i andra kammaren av herr Nihlfors m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966

1

Nr 16

Utlåtande i anledning av väckta motioner om studiestöd under

sommaren.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 222 i första kammaren av

fru Hamrin-Thorell och herr Lundström samt nr 291 i andra kammaren

av herr Nihlfors m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t begär förslag till sådan ändring av studiestödet att

stöd kan utgå under samtliga månader då studier bedrives».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen I: 222.

Gällande ordning m. m.

Studerande vid universitet och högskolor och andra postgymnasiala

utbildningslinjer har enligt studiemedelsförordningen i princip rätt till

studiemedel. Dessa beräknas för varje termin till 70 % av basbeloppet, som

f. n. är 5 300 kr. För minderårigt barn utgår dessutom barntillägg med

12,5 % av basbeloppet. Har den studerande eller, om han är gift, hans

make inkomst eller förmögenhet minskas studiemedlen enligt särskilda

regler. Av studiemedlen utgår för studerande, som är berättigad till oreducerat

belopp, 875 kr. per termin, studiebidrag. Detta bidrag erhålles i första

hand och utan återbetalningsskyldighet. Resten av studiemedlen skall återbetalas

enligt särskilda regler.

Studerande som önskar erhålla studiemedel skall ansöka därom. För att

äga rätt att få ansökan upptagen till prövning skall ansökan ske senast

en månad före terminens början. Ansökan kan omfatta två terminer. Vårterminen

omfattar 1 januari—30 juni och höstterminen resten av året.

Studiemedlen beviljas för högst en termin i sänder och utbetalas efter anfordran.

Beviljade studiemedel får lyftas först sedan den studerande genom

studieintyg styrkt sin närvaro för studier vid viss läroanstalt. Studiemedel

beviljas av de lokala studiemedelsnämnder, som finns på universitetsorterna.

Studiemedelsnämnds beslut kan överklagas hos centrala studiehjälpsnämnden.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966

Då synnerliga skål föreligga kan enligt 16 § studiemedelsförordningen

s. k. extra studiemedel utgå utöver vad ovan upptagits. För extra studiemedel

föreligger full återbetalningsskyldighet. Beslut om extra studiemedel skall

underställas centrala studiehjälpsnämnden. Nämnden har i tillämpningstöreskrifter

till studiemedelsförordningen föreskrivit i fråga om extra

studiemedel bl. a.

Extra studiemedel enligt 16 § Smf bör beviljas endast undantagsvis och

då synnerliga skäl kan anföras. Ett beslut om extra studiemedel skall

genomgående grundas på en ingående prövning av det enskilda fallet. Det

bör således icke förekomma, att extra studiemedel regelmässigt beviljas

vissa grupper. Endast i de fall, där de för den studerande tillgängliga medlen

kan antagas icke förslå till studierna, bör extra studiemedel kunna

beviljas. Det måste emellertid föreligga behov av en mera väsentlig förstärkning.

Belopp under 400 kronor bör därför icke förekomma.

I det följande anges vissa fall, där det är tänkbart att förutsättningar

kan föreligga för beviljande av extra studiemedel enligt 16 § Smf.

Studier under mer ån 5 månader per termin

Studiemedelsbeloppet avser inte vissa månader utan hela terminen ( — ett

halvår). Emellertid har till grund för fastläggandet av belopp för medlen

legat antagandet, att effektiva studier genomsnittligt bedrives under ca

5 månader per halvår. Det förhållandet att studierna pågår under längre

tid per halvår skall dock i princip inte inverka på rätten till studiemedel

liksom studiemedel inte skall utgå med lägre belopp vid sådana studiebanor,

där studierna normalt pågår kortare tid än 5 månader per halvår.

Att studier bedrives under sommarmånaderna är i princip utan betydelse

för rätten till studiemedel, enär denna inte påverkas av när under terminen

den studerande bedriver effektiva studier.

Extra studiemedel må emellertid undantagsvis kunna beviljas, om den

studerande bedriver effektiva studier under hela den sexmånadersperiod,

som terminen omfattar, och de studiemedel, vartill han är berättigad enligt

huvudbestämmelserna jämte övriga för honom tillgängliga medel icke

kan anses förslå under studietiden.

Enligt uppgifter som lämnats av centrala studiehjälpsnämnden har under

år 1965 extra studiemedel för studier under mer än fem och en halv månad

per termin beviljats i 172 fall och avslagits i 52 fall.

Historik

Studiesociala utredningen diskuterar i sitt betänkande »Rätt till studiemedel»

(SOU 1963: 74) frågan om en maximigräns för vad en studerande

vid varje särskilt tillfälle skall kunna utfå i studiemedel. Utredningen finner

det ändamålsenligt att maximibeloppet bestämmes för termin samt anför.

Emellertid har terminsbegreppet inte helt enhetlig betydelse inom olika

studiebanor. Dels är terminerna olika långa på olika studiebanor, dels infaller

de på något olika tider. Enligt utredningens mening bör det inte kom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966

3

ma i fråga att ha olika maximibelopp för studiemedel på olika studiebanor

beroende på terminernas längd. De skillnader i beloppen som därvid är tänkbara

torde nämligen vara förhållandevis små. Det skulle därför onödigt komplicera

systemet med olika maximibelopp för skilda studiebanor.

Av praktiska skäl förordar utredningen att kalenderåret i studiemedelshänseende

indelas i två lika delar: vårterminen, som omfattar tiden den

1 januari—den 30 juni, och höstterminen, som omfattar tiden den 1 juli—■

den 31 december.

Även om terminerna med det terminsbegrepp som utredningen här ovan

förordat kommer att täcka hela året, är det enligt utredningens mening inte

rimligt att maximibeloppet för studiemedel avväges så, att det beräknas

räcka till finansieringen av tolv månaders studier per år. Högre studier torde

regelmässigt bedrivas under högst tio månader om året. Med hänsyn härtill

bör maximibeloppet bestämmas så att det kan antagas räcka till fem månaders

studier under terminen. Till de fall där studierna obestridligen bedrives

under mer än fem månader av terminen återkommer utredningen i

ett senare avsnitt.

I anslutning till förslag om extra studiemedel i särskilda fall anför utredningen.

Det av utredningen föreslagna maximibeloppet för studiemedel är beräknat

med den förutsättningen, att den studerande under terminen bedriver

studier i fem månader. Om emellertid den studerande bedriver effektiva

studier under alla de sex månader, som terminen enligt utredningens definition

omfattar, kan det maximibelopp som följer av de generella reglerna

visa sig otillräckligt. I så fall kan det föreligga synnerliga skäl att bevilja

extra studiemedel.

I proposition nr 138 år 1964 med förslag till det nuvarande studiesociala

systemet anför föredragande departementschefen bl. a.

Det för en studerande avsedda maximibeloppet, 6 720 kronor om året

i dagens penningvärde, är högre än motsvarande normalbelopp som tillämpas

inom ramen för det nu gällande studiesociala systemet. Det föreslagna

beloppet måste anses tillräckligt för alla normala fall, särskilt om man

betänker att beloppet är avsett att räcka inte för hela året utan för en studietid

av högst tio månader. Härvidlag är också att märka, att den studerande

enligt förslaget skall kunna uppbära inemot 4 000 kronor om året

i inkomst av förvärvsarbete utan att inkomsten reducerar maximibeloppet

för studiemedel.

Det kan givetvis i enskila fall finnas anledning till avvikelse från de nu

berörda schablonnormerna. En möjlighet härtill bör säkras i författningstexten

på det sätt utredningen föreslagit. Om man inte vill spoliera de

vinster som schabloniseringen syftar till, måste emellertid de tillämpande

organen vara jämförelsevis återhållsamma med undantagen. Det är av vikt,

att centralmyndigheten noga följer de lokala organens praxis i hithörande

ärenden. Centralmyndigheten bör vid behov kunna ålägga de lokala organen

att — oberoende av om besvär anförts — underställa myndigheten

beslut, som innefattar avvikelse från schablonnormerna.

I propositionen framhålles särskilt att prövningen i fråga om rätt till extra

studiemedel är avsedd att vara restriktiv.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966

Särskilda utskottet anförde beträffande särskilda studiemedel i sitt av

riksdagen i den delen godkända utlåtande nr 1 år 196A.

Studiemedelssystemet kräver för att det skall bevara sin stadga och för

att administrationen skall bli enkel att de tillämpande organen är återhållsamma

med tilldelning av extra studiemedel utöver maximibeloppet. Den

avsedda restriktiviteten härvidlag bör komma till tydligt uttryck i författningstexten,

och utskottet kan därför inte biträda yrkandet i motionerna

1: 807 och II: 1003 att rekvisitet »synnerliga skäl» i stadgandet om tilldelning

av extra studiemedel skall utbytas mot »särskilda skäl».

Sveriges förenade studentkårer har i inlaga den 14 juni 1965 till chefen

för ecklesiastikdepartementet hemställt, att åtgärder skall vidtagas så att

extra studiemedel skall utgå till studerande som önskar bedriva sommarstudier

och i övrigt uppfyller kraven för erhållande av studiemedel. I skriften

kritiseras den restriktivitet som påstås ha iakttagits när det gäller att

bevilja extra studiemedel för sommarstudier. Det anföres bl. a.

Utan tvivel har det blivit allt vanligare att universitets- och högskolestuderande

bedriver studier under hela året. Anledningarna härtill är

många. Beträffande de universitetsstuderande kan framhållas dels att ämnesstoffet

inom en råd ämnen är så omfattande att en studietid om fem

månader per betygsenhet, alltså normalstudietiden, icke kan hållas och

dels att det akademiska läsåret icke är anpassat till ett studieår om tio

månader. Vad beträffar det senare förhållandet påbörjas studierna i allmänhet

vid ingången av september månad. Tio månaders läsår skulle innebära

att undervisning och tentamina skulle pågå till slutet av juni månad påföljande

år. Vid universiteten avslutas undervisningen i regel under maj

månad och tentamenstillfällen förekommer endast sporadiskt under juni

månad. Detta förhållande i förening med ämnesstoffets omfattning per

betygsenhet gör att många studerande måste utnyttja sommarmånaderna

till självständiga studier för att kunna tentera av kurserna i slutet av augusti

omedelbart innan studier i ett nytt ämne påbörjas. Användes icke sommarmånaderna

på sådant sätt måste de studerande som icke under maj månad

hunnit slutföra studierna i ett ämne ägna en stor del av höstterminen

härtill och tvingas då för att inte komma efter i studiegången påbörja

ett nytt ämne samtidigt. Detta innebär en olycklig splittring av studierna

vilket ofta leder till studieförseningar på en termin eller mera.

Centrala studiehjälusnämnden, som anbefallts yttra sig över Sveriges förenade

studentkårers skrift, har i skrivelse den 22 juni 1965 till chefen för

ecklesiastikdepartementet anfört bl. a.

Nämnden har vid sammanträde denna dag ytterligare diskuterat frågan

om extra studiemedel för sommarstudier och därvid beslutat följande riktlinjer

i ämnet:

Kravet på att studierna skall omfatta mer än 5 månader per termin

medför att extra studiemedel för sommarstudier, såvitt angår juli och

augusti månader, i regel inte bör beviljas före eller under sommaren. Man

kan ju inte i det läget med någon större säkerhet veta att studierna kommer

att pågå mer än 5 månader under höstterminen. Först när man kommer

fram till slutet av höstterminen, kan det bli aktuellt att bevilja extra studiemedel

på grund av att studierna tagit mer än 5 månader i anspråk.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966

Detta förfaringssätt innebär emellertid inte att den studerande blir utan

medel för sina studier under juli och augusti. De ordinarie studiemedlen

utgår nämligen redan fr.o.m. den 1 juli, i den mån studier då bedrives. Någon

möjlighet att tidigare utbetala extra studiemedel föreligger icke. Jämväl

i fråga om extra studiemedel föreligger ju kravet på studieintyg.

Av det sagda följer bl. a. att beviljande av extra studiemedel för sommarstudier

vid sommarens början i regel kan bli aktuellt endast såvitt gäller

sådana medel för juni månad; medlen för juli och augusti månader bör i

första hand utgå i form av ordinarie studiemedel med inbyggt studiebidrag.

Vid beviljande av studiemedel för juni månad måste givetvis i första hand

prövas, huruvida denna månad i verkligheten utgör en sjätte studiemånad

för den studerande. Uppenbart är sålunda att studiemedel inte bör utgå med

högre belopp för den som studerar under tiden 1/2—30/6 än för den som

studerar under tiden 1/1—31/5 och ej heller än för den som studerar under

tiden 15/1—15/6.

Vidare bör hänsyn tas till normalbeloppets karaktär av schablonbelopp.

Härav följer att mindre överskridanden av tiden 5 månader inte kan tilllåtas

inverka på rätten till studiemedel liksom denna inte påverkas av att

studierna bedrives under mindre del av terminen än 5 månader. För att

extra studiemedel skall kunna komma i fråga bör överskridandet uppgå

till minst en halv månad.

Extra studiemedel för längre studier än 5 månader per termin bör inte

beviljas annat än om de ytterligare studierna skall ge den studerande möjlighet

att prestera ett större pensum (kvantitativt eller kvalitativt) än som

är normalt för ifrågavarande studiegång. Sålunda bör extra studiemedel ej

komma i fråga för inhämtande av kursmoment, som bort vara fullgjorda

under terminens 5 månader.

För rätt till extra studiemedel krävs att den studerande skall förebringa

synnerliga skäl. Häri innefattas att han — förutom att han gör sannolikt

att han kommer att studera under den sjätte studiemånaden — visar att

han har behov av de extra studiemedlen för att kunna genomföra ifrågavarande

studier. Den som har egna medel härför bör således icke beviljas

extra studiemedel.

Vad härefter gäller frågan om extra studiemedel för icke kursbundna

studier får nämnden framhålla, att det givetvis hör tillämpas samma regler

här som i fråga om extra studiemedel för kursbundna studier. Varken

de av nämnden utfärdade tillämpningsföreskrifterna eller de ovan redovisade

riktlinjerna ger uttryck för någon annan uppfattning. Det ligger

emellertid i sakens natur, att kravet på synnerliga skäl kan leda till att

en ansökan om extra studiemedel för icke kursbundna sommarstudier inte

kan bifallas, därför att den studerande inte förmått göra sannolikt att studierna

medför att han under halvåret studerar minst 5''A månader.

Utskottet

Studerande vid universitet, högskolor och vissa därmed jämställda utbildningslinjer

är berättigade till studiemedel med högst 70 procent av

basbeloppet varje termin. Maximalt kan alltså f. n. utgå 3 710 kronor per

termin. Studerande, som är berättigad till maximala studiemedel, får 875

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966

kronor per termin i studiebidrag. Detta bidrag, som ingår i studiemedlen,

erhålles till skillnad från resten av dessa utan återbetalningsskyldighet.

Studerande som tillerkänts studiemedel kan, så snart han med intyg styrkt

att han bedriver studier, lyfta de för terminen utgående medlen i dess

helhet. Termin utgöres av sexmånadersperiod med början den 1 januari

eller den 1 juli. Enligt förarbetena till studiemedelsförordningen är storleken

av studiemedlen fastställda med tanke på en studietid av tio månader

per år.

Då synnerliga skäl föreligger kan utöver ordinarie studiemedel utgivas

extra studiemedel för vilka återbetalningsskyldighet föreligger. Sådana

studiemedel är avsedda bl. a. för vissa fall då studier bedrives längre tid

än fem månader under en termin. Enligt de normer centrala studiehjälpsnämnden

uppställt för beviljande av extra studiemedel förutsättes härför

att den studerandes ekonomiska tillgångar inte kan antagas förslå under

studietiden, som bör omfatta minst fem och en halv månad av terminen.

Vidare gäller att extra studiemedel för en sjätte studiemånad i princip

inte beviljas, om studierna avser kursmoment som bort vara fullgjorda

under terminens övriga fem månader.

Förevarande motioner syftar till ändring av studiemedelsförordningen

så att studiestöd skall utgå under samtliga månader studier bedrives.

Motionärerna framhåller att studerande, som inte kan få stöd under en

eller ett par månader per år, trots att studieutgifterna då i huvudsak är

lika höga som under resten av året, kan komma i en besvärlig ekonomisk

situation.

Som framgår av det ovan anförda utgår studiemedlen med ett visst

belopp för termin. Detta belopp är bestämt efter schablonen att studierna

bedrives tio månader per år. Studiemedlen utgår därför i princip med

samma belopp, oavsett hur stor del av en termin som användes till studier.

Denna ordning för bestämmande av studiemedlen är administrativt lätthanterlig

och till fördel för det stora flertalet studerande. För de studerande

som bedriver studier under längre tid än fem månader per halvår finns

dessutom möjligheten att erhålla extra studiemedel. Med hänvisning till

det nu anförda anser sig utskottet inte kunna tillstyrka motionärernas

förslag.

Utskottet får hemställa,

att förevarande motioner, I: 222 och II: 291, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1966

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1966

Vid delta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist, herr Lars Larsson, fru Nilsson,

herrar Edström, Erik Filip Petersson, Hiibinette och Thorsten Larsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, fru Ekendahl,

herr Johansson i Södertälje, fru Svensson, herrar Johansson i Skärstad,

* Ringaby och Jonsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.