Utlåtande i anledning av väckta motioner angående det inkomstprövade tillägget till studiebidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 16 i första kammaren av herr Olsson, Johan, m. fl. samt nr 26 i andra kammaren av herr Elmstedt m. fl.
1966-03-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1966:21, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående det inkomstprövade tillägget till studiebidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 16 i första kammaren av herr Olsson, Johan, m. fl. samt nr 26 i andra kammaren av herr Elmstedt m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966
1
Nr 21
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående det inkomstprövade
tillägget till studiebidrag.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 16 i första kammaren av herr Olsson,
Johan, m. fl. samt nr 26 i andra kammaren av herr Elmstedt m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,
»1. att riksdagen måtte besluta om sådan ändring av studiehjälpsreglementet,
att vid beräkning av inkomstprövat tillägg till studiebidrag hänsyn
ej tages till förmögenhet;
2. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till ändrad författningstext».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionen II: 26.
Gällande bestämmelser
Elever, som före det år de fyller 21 år, börjar sina studier vid gymnasier,
yrkesskolor och en del andra utbildningsanstalter erhåller studiebidrag
enligt studiehjälpsreglementet med 75 kronor i månaden under läsåret.
Bidraget utgår utan behovsprövning i likhet med resetillägg och inackorderingstillägg,
som kan erhållas av elever med lång skolväg. Vid sidan av
dessa förmåner kan utgå inkomstprövat tillägg med 25—75 kronor per
månad samt för elever, som åtnjuter högsta beloppet i inkomstprövat tillägg
och som har synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp, behovsprövat
tillägg med högst 75 kronor i månaden.
Vid bedömningen av rätten till inkomstprövat tillägg utgår man enligt
12 § studiehjälpsreglementet från den studerandes och hans föräldrars eller,
om den studerande är gift, hans makes sammanlagda beskattningsbara inkomst
till statlig inkomstskatt vid senaste taxeringen. I vissa fall sker bedömningen
med utgångspunkt från beräknad beskattningsbar inkomst under
studieåret. Vid inkomstprövningen beaktas ovanstående personers förmögenhet
på så sätt, att överstiger förmögenheten 30 000 kronor, skall en
femtedel av det överskjutande beloppet, avrundat till närmaste lägre fulla
hundratal kronor, jämställas med beskattningsbar inkomst. Är endast en
av föräldrarna vårdnadshavare för den studerande bortses i princip från
inkomst och förmögenhet hos den som är skild från vårdnaden. Inkomstprövat
tillägg utgår med följande belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr 21
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966
Beskattningsbar
inkomst, kronor
Belopp i kronor
per månad
75
50
25
0— 8 000
8 100—12 000
12 100—20 000
Historik
Den behovsprövade studiehjälpen är den äldsta formen av statligt studiestöd.
De olika behovsprövade stödformerna har särskilt motiverats med
önskemålet om att åstadkomma en vidgad rekrytering från samhällsgrupper
som varit i ringa utsträckning företrädda vid de högre läroanstalterna.
Redan före studiehjälpsreglementets införande var den till statlig inkomstskatt
beskattningsbara inkomsten den faktor, som bäst ansågs spegla familjernas
ekonomiska situation. Även andra faktorer hade emellertid betydelse
vid beräkningen av de tidigare utgående stipendierna. Viktigast av dessa var
föräldrarnas nettoförmögenhet samt antalet syskon under 18 år utan egen
deklarationspliktig inkomst. Av betydelse var vidare elevens egna tillgångar,
hans i övrigt erhållna stipendier eller arbetspremier samt föräldrarnas nettoskulder.
Vid sidan av dessa i författningen uppräknade faktorer hade de
olika ämbetsverken på studiehjälpens område kommit att beakta andra omständigheter.
Studiehjälpsutredningen konstaterade i sitt betänkande »Bättre studiehjälp»
(SOU 1963:48) att den direkta inkomstbeskattningen i vissa avseenden
var en bristfällig mätare på behovet av studiestöd. Utredningen
anförde vidare.
I många fall speglar — med hänsyn till det direkta beskattningssystemets
utformning — den behållna förmögenheten den ekonomiska situationen
bättre än den beskattningsbara inkomsten. I en skrivelse till utredningen
från ett antal folkhögskolerektorer har anförts, att barnen från jordbrukarhem
skulle missgynnas vid stipendieringen genom att man tar viss hänsyn
till den behållna förmögenheten. De undersökningar, som utredningen låtit
genomföra, ger inte något stöd för denna uppfattning. Det visar sig att —
med undantag av barn till ensamstående kvinnor — jordbrukarbarnen i
större utsträckning än någon annan grupp erhåller de högsta stipendierna.
Utredningen föreslår att de inkomstprövade tilläggen utdelas under hänsynstagande
till föräldrarnas och sökandens beskattningsbara inkomst samt
till föräldrarnas och sökandens behållna förmögenhet.
För gifta studerande föreslogs att hänsyn skulle tagas till makes inkomst
i stället för till föräldrarnas.
Beträffande förmögenhetsfaktorn lät utredningen företa en undersökning
bland dem som ansökt om stipendium för studier vid gymnasier, real- och
flickskolor under läsåret 1962/63. Undersökningen visade att den relativa
andelen bland de sökande vilkas föräldraförmögenhet understeg 20 000
kronor var 73,3 %. Utredningen föreslog, att då summan av den sökandes,
Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1066
3
hans föräldrars och -— om sökanden var gift — makens sammanlagda behållna
förmögenhet översteg 20 000 kronor skulle en femtedel av det överskjutande
beloppet läggas till den beskattningsbara inkomsten.
Vid remissbehandlingen av utredningens förslag hävdades från vissa håll
att den föreslagna regeln för inkomstprövning tog alltför stor hänsyn till
förmögenhet.
I proposition nr 138 år 1964 anslöt sig föredragande departementschefen
i princip till utredningens förslag, som dock modifierades så att för gifta
studerande hänsyn ej skulle tagas till föräldrars förmögenhet.
I anslutning till propositionen väcktes motioner med yrkanden om ändring
beträffande förmögenhetsfaktorn. I ett motionspar yrkades att fribeloppet
skulle bestämmas till 40 000 kronor i stället för 20 000 kronor. I
ett annat motionspar begärdes att inkomst och förmögenhet hos den studerandes
make inte i något fall skulle beaktas. Särskilda utskottet föreslog i
sitt av riksdagens i denna del godkända utlåtande nr 1 år 1964 att fribeloppet
för förmögenhet skulle bestämmas till 30 000 kronor. I övrigt avstyrktes
motionsyrkandena.
Utskottet
Enligt studiehjälpsreglementet kan elever, som före det år de fyller 21 år
börjar sina studier vid gymnasier, yrkesskolor och andra därmed jämställda
utbildningsanstalter, vid sidan av den icke behovsprövade studiehjälpen
erhålla inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg. Inkomstprövat
tillägg utgår med 75 kronor i månaden, om elevens och hans föräldrars
sammanlagda beskattningsbara inkomst ej överstiger 8 000 kronor.
Tillägget är 50 kronor i månaden i inkomstskiktet 8 100—12 000 kronor
och sjunker till 25 kronor i månaden i inkomstskiktet 12 100—20 000 kronor.
Vid högre inkomst utgår ej tillägget, överstiger elevens och hans föräldrars
sammanlagda förmögenhet 30 000 kronor, jämställes en femtedel
av det överskjutande beloppet med inkomst. För gift studerande beaktas
makens ekonomi i stället för föräldrarnas. Behovsprövat tillägg kan erhållas
endast av elev som är berättigad till inkomstprövat tillägg med högsta
beloppet och som har synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp.
Det behovsprövade tillägget är maximerat till 75 kronor i månaden.
I förevarande motioner begäres författningsändring innebärande alt inkomstprövat
tillägg skall utgå oberoende av förmögenhet. Motionärerna
anför, att många elever från familjer med relativt låga inkomster drabbas
av den nuvarande regelns utformning. Innehavet av en mindre bostadsfastighet
för familjen eller en jordbruksfastighet kan, trots att den ger ingen
eller liten avkastning, medföra att inkomstprövat tillägg inte utgår. Motionärerna
menar, att förmögenhetsinnehavet i allmänhet icke förbättrar elevens
möjlighet att finansiera sina studier.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966
Vid utgivande av behovsprövade sociala förmåner beaktas regelmässigt
förmögenhetsfaktorn. De behovsprövade studiesociala förmånerna bör inte
utgöra något undantag härvidlag. Utskottet kan således inte biträda motionärernas
förslag om slopande av förmögenhetsfaktorn vid prövning av
rätten till inkomstprövat tillägg enligt studiehjälpsreglementet. Frågor av
den art som aktualiserats genom motionerna torde emellertid kunna komma
att övervägas i ett större sammanhang.
Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, 1:16 och 11:26, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 mars 1966
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand*, fru Carlqvist, fru HamrinThorell»,
herr Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Erik Filip Petersson, Hubinette*
och fru Elvy Olsson»;
från andra kammaren: herrar Odhe, Rimmerfors, Bengtsson i Varberg,
fröken Sandell, herr Edlund, fru Svensson, herrar Jönsson i Ingemarsgården
och Elmstedt.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Erik Filip Petersson, fru Elvy Olsson, herrar Rimmerfors, Jönsson
i Ingemarsgården och Elmstedt, vilka ansett,
a) att det avsnitt i utskottets utlåtande som börjar på s. 3 med orden
»I förevarande motioner» och slutar med orden »ett större sammanhang»
bort ersättas med text av följande lydelse:
»I förevarande motioner begäres sådan ändring av studiehjälpsreglementet,
att rätten att erhålla inkomstprövat tillägg inte påverkas av den
studerandes eller hans föräldrars förmögenhet. Utskottet delar motionärernas
mening att förmögenheten tillmätes en alltför stor betydelse i gällande
bestämmelser angående inkomstprövat tillägg. Konsekvensen av nuvarande
ordning är att en studerande kan förvägras detta tillägg om föräldrarna
äger ett eget hem eller en mindre jordbruksfastighet trots att dessa
ger ingen eller ringa avkastning. Förmögenheter av detta slag förbättrar
Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966 5
inte möjligheterna till finansiering av studierna. Utskottet vill också i sammanhanget
erinra om att de nyligen företagna höjningarna av taxeringsvärdena
inte förbättrat de studerandes ekonomiska situation. Ett borttagande
eller en höjning av den ifrågavarande förmögenhetgränsen torde
i allmänhet inte medföra några förändringar för studerande från välsituerade
hem, då inkomst av förmögenhet i sådana fall tillsammans med annan
inkomst redan utestänger dessa från inkomstprövat tillägg.
Utskottet anser att de i motionerna aktualiserade frågorna bör bli föremål
för skyndsam utredning.»
b) att utskottet bort hemställa,
■»dels att riksdagen i anledning av förevarande motioner,
1:16 och 11:26, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om utredning och förslag om sådan ändring av studiehjälpsreglementet
att vid beräkning av inkomstprövat tilllägg
till studiebidrag hänsyn endast tages till inkomst,
dels att motionerna, i den mån de icke besvarats genom
vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.