Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående det inkomstprövade tillägget till studiebidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 16 i första kammaren av herr Olsson, Johan, m. fl. samt nr 26 i andra kammaren av herr Elmstedt m. fl.

1966-03-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:21, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående det inkomstprövade tillägget till studiebidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 16 i första kammaren av herr Olsson, Johan, m. fl. samt nr 26 i andra kammaren av herr Elmstedt m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående det inkomstprövade

tillägget till studiebidrag.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 16 i första kammaren av herr Olsson,

Johan, m. fl. samt nr 26 i andra kammaren av herr Elmstedt m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»1. att riksdagen måtte besluta om sådan ändring av studiehjälpsreglementet,

att vid beräkning av inkomstprövat tillägg till studiebidrag hänsyn

ej tages till förmögenhet;

2. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till ändrad författningstext».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 26.

Gällande bestämmelser

Elever, som före det år de fyller 21 år, börjar sina studier vid gymnasier,

yrkesskolor och en del andra utbildningsanstalter erhåller studiebidrag

enligt studiehjälpsreglementet med 75 kronor i månaden under läsåret.

Bidraget utgår utan behovsprövning i likhet med resetillägg och inackorderingstillägg,

som kan erhållas av elever med lång skolväg. Vid sidan av

dessa förmåner kan utgå inkomstprövat tillägg med 25—75 kronor per

månad samt för elever, som åtnjuter högsta beloppet i inkomstprövat tillägg

och som har synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp, behovsprövat

tillägg med högst 75 kronor i månaden.

Vid bedömningen av rätten till inkomstprövat tillägg utgår man enligt

12 § studiehjälpsreglementet från den studerandes och hans föräldrars eller,

om den studerande är gift, hans makes sammanlagda beskattningsbara inkomst

till statlig inkomstskatt vid senaste taxeringen. I vissa fall sker bedömningen

med utgångspunkt från beräknad beskattningsbar inkomst under

studieåret. Vid inkomstprövningen beaktas ovanstående personers förmögenhet

på så sätt, att överstiger förmögenheten 30 000 kronor, skall en

femtedel av det överskjutande beloppet, avrundat till närmaste lägre fulla

hundratal kronor, jämställas med beskattningsbar inkomst. Är endast en

av föräldrarna vårdnadshavare för den studerande bortses i princip från

inkomst och förmögenhet hos den som är skild från vårdnaden. Inkomstprövat

tillägg utgår med följande belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

Beskattningsbar

inkomst, kronor

Belopp i kronor

per månad

75

50

25

0— 8 000

8 100—12 000

12 100—20 000

Historik

Den behovsprövade studiehjälpen är den äldsta formen av statligt studiestöd.

De olika behovsprövade stödformerna har särskilt motiverats med

önskemålet om att åstadkomma en vidgad rekrytering från samhällsgrupper

som varit i ringa utsträckning företrädda vid de högre läroanstalterna.

Redan före studiehjälpsreglementets införande var den till statlig inkomstskatt

beskattningsbara inkomsten den faktor, som bäst ansågs spegla familjernas

ekonomiska situation. Även andra faktorer hade emellertid betydelse

vid beräkningen av de tidigare utgående stipendierna. Viktigast av dessa var

föräldrarnas nettoförmögenhet samt antalet syskon under 18 år utan egen

deklarationspliktig inkomst. Av betydelse var vidare elevens egna tillgångar,

hans i övrigt erhållna stipendier eller arbetspremier samt föräldrarnas nettoskulder.

Vid sidan av dessa i författningen uppräknade faktorer hade de

olika ämbetsverken på studiehjälpens område kommit att beakta andra omständigheter.

Studiehjälpsutredningen konstaterade i sitt betänkande »Bättre studiehjälp»

(SOU 1963:48) att den direkta inkomstbeskattningen i vissa avseenden

var en bristfällig mätare på behovet av studiestöd. Utredningen

anförde vidare.

I många fall speglar — med hänsyn till det direkta beskattningssystemets

utformning — den behållna förmögenheten den ekonomiska situationen

bättre än den beskattningsbara inkomsten. I en skrivelse till utredningen

från ett antal folkhögskolerektorer har anförts, att barnen från jordbrukarhem

skulle missgynnas vid stipendieringen genom att man tar viss hänsyn

till den behållna förmögenheten. De undersökningar, som utredningen låtit

genomföra, ger inte något stöd för denna uppfattning. Det visar sig att —

med undantag av barn till ensamstående kvinnor — jordbrukarbarnen i

större utsträckning än någon annan grupp erhåller de högsta stipendierna.

Utredningen föreslår att de inkomstprövade tilläggen utdelas under hänsynstagande

till föräldrarnas och sökandens beskattningsbara inkomst samt

till föräldrarnas och sökandens behållna förmögenhet.

För gifta studerande föreslogs att hänsyn skulle tagas till makes inkomst

i stället för till föräldrarnas.

Beträffande förmögenhetsfaktorn lät utredningen företa en undersökning

bland dem som ansökt om stipendium för studier vid gymnasier, real- och

flickskolor under läsåret 1962/63. Undersökningen visade att den relativa

andelen bland de sökande vilkas föräldraförmögenhet understeg 20 000

kronor var 73,3 %. Utredningen föreslog, att då summan av den sökandes,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1066

3

hans föräldrars och -— om sökanden var gift — makens sammanlagda behållna

förmögenhet översteg 20 000 kronor skulle en femtedel av det överskjutande

beloppet läggas till den beskattningsbara inkomsten.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag hävdades från vissa håll

att den föreslagna regeln för inkomstprövning tog alltför stor hänsyn till

förmögenhet.

I proposition nr 138 år 1964 anslöt sig föredragande departementschefen

i princip till utredningens förslag, som dock modifierades så att för gifta

studerande hänsyn ej skulle tagas till föräldrars förmögenhet.

I anslutning till propositionen väcktes motioner med yrkanden om ändring

beträffande förmögenhetsfaktorn. I ett motionspar yrkades att fribeloppet

skulle bestämmas till 40 000 kronor i stället för 20 000 kronor. I

ett annat motionspar begärdes att inkomst och förmögenhet hos den studerandes

make inte i något fall skulle beaktas. Särskilda utskottet föreslog i

sitt av riksdagens i denna del godkända utlåtande nr 1 år 1964 att fribeloppet

för förmögenhet skulle bestämmas till 30 000 kronor. I övrigt avstyrktes

motionsyrkandena.

Utskottet

Enligt studiehjälpsreglementet kan elever, som före det år de fyller 21 år

börjar sina studier vid gymnasier, yrkesskolor och andra därmed jämställda

utbildningsanstalter, vid sidan av den icke behovsprövade studiehjälpen

erhålla inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg. Inkomstprövat

tillägg utgår med 75 kronor i månaden, om elevens och hans föräldrars

sammanlagda beskattningsbara inkomst ej överstiger 8 000 kronor.

Tillägget är 50 kronor i månaden i inkomstskiktet 8 100—12 000 kronor

och sjunker till 25 kronor i månaden i inkomstskiktet 12 100—20 000 kronor.

Vid högre inkomst utgår ej tillägget, överstiger elevens och hans föräldrars

sammanlagda förmögenhet 30 000 kronor, jämställes en femtedel

av det överskjutande beloppet med inkomst. För gift studerande beaktas

makens ekonomi i stället för föräldrarnas. Behovsprövat tillägg kan erhållas

endast av elev som är berättigad till inkomstprövat tillägg med högsta

beloppet och som har synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp.

Det behovsprövade tillägget är maximerat till 75 kronor i månaden.

I förevarande motioner begäres författningsändring innebärande alt inkomstprövat

tillägg skall utgå oberoende av förmögenhet. Motionärerna

anför, att många elever från familjer med relativt låga inkomster drabbas

av den nuvarande regelns utformning. Innehavet av en mindre bostadsfastighet

för familjen eller en jordbruksfastighet kan, trots att den ger ingen

eller liten avkastning, medföra att inkomstprövat tillägg inte utgår. Motionärerna

menar, att förmögenhetsinnehavet i allmänhet icke förbättrar elevens

möjlighet att finansiera sina studier.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966

Vid utgivande av behovsprövade sociala förmåner beaktas regelmässigt

förmögenhetsfaktorn. De behovsprövade studiesociala förmånerna bör inte

utgöra något undantag härvidlag. Utskottet kan således inte biträda motionärernas

förslag om slopande av förmögenhetsfaktorn vid prövning av

rätten till inkomstprövat tillägg enligt studiehjälpsreglementet. Frågor av

den art som aktualiserats genom motionerna torde emellertid kunna komma

att övervägas i ett större sammanhang.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:16 och 11:26, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 mars 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand*, fru Carlqvist, fru HamrinThorell»,

herr Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Erik Filip Petersson, Hubinette*

och fru Elvy Olsson»;

från andra kammaren: herrar Odhe, Rimmerfors, Bengtsson i Varberg,

fröken Sandell, herr Edlund, fru Svensson, herrar Jönsson i Ingemarsgården

och Elmstedt.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Erik Filip Petersson, fru Elvy Olsson, herrar Rimmerfors, Jönsson

i Ingemarsgården och Elmstedt, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets utlåtande som börjar på s. 3 med orden

»I förevarande motioner» och slutar med orden »ett större sammanhang»

bort ersättas med text av följande lydelse:

»I förevarande motioner begäres sådan ändring av studiehjälpsreglementet,

att rätten att erhålla inkomstprövat tillägg inte påverkas av den

studerandes eller hans föräldrars förmögenhet. Utskottet delar motionärernas

mening att förmögenheten tillmätes en alltför stor betydelse i gällande

bestämmelser angående inkomstprövat tillägg. Konsekvensen av nuvarande

ordning är att en studerande kan förvägras detta tillägg om föräldrarna

äger ett eget hem eller en mindre jordbruksfastighet trots att dessa

ger ingen eller ringa avkastning. Förmögenheter av detta slag förbättrar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 21 år 1966 5

inte möjligheterna till finansiering av studierna. Utskottet vill också i sammanhanget

erinra om att de nyligen företagna höjningarna av taxeringsvärdena

inte förbättrat de studerandes ekonomiska situation. Ett borttagande

eller en höjning av den ifrågavarande förmögenhetgränsen torde

i allmänhet inte medföra några förändringar för studerande från välsituerade

hem, då inkomst av förmögenhet i sådana fall tillsammans med annan

inkomst redan utestänger dessa från inkomstprövat tillägg.

Utskottet anser att de i motionerna aktualiserade frågorna bör bli föremål

för skyndsam utredning.»

b) att utskottet bort hemställa,

■»dels att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

1:16 och 11:26, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om utredning och förslag om sådan ändring av studiehjälpsreglementet

att vid beräkning av inkomstprövat tilllägg

till studiebidrag hänsyn endast tages till inkomst,

dels att motionerna, i den mån de icke besvarats genom

vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.