Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om samordning av pensionsutbetalning och skattelikvid. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 571 i första kammaren av herr Carlsson, Harry, m. fl. samt nr 705 i andra kammaren av herr Hyltander m. fl.

1966-03-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:24, Utlåtande i anledning av väckta motioner om samordning av pensionsutbetalning och skattelikvid. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 571 i första kammaren av herr Carlsson, Harry, m. fl. samt nr 705 i andra kammaren av herr Hyltander m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966

1

Nr 24

Utlåtande i anledning av väckta motioner om samordning av pensionsutbetalning

och skattelikvid.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 571 i första kammaren av herr Carlsson,

Harry, m. fl. samt nr 705 i andra kammaren av herr Hyltander m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, ”att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla att sådana åtgärder vidtages att folkpensionärer

med B-skatt kan använda den aktuella månadens pension till skattelikviden”.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får utskottet,

i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa till

motionen II: 705.

Gällande bestämmelser

Regler om inbetalning av skatt finnes i uppbördsför ordning en den 5 juni 1953.

Enligt dess 23 § förfaller skatt till betalning under uppbördstermin. Uppbördsterminerna

är sex och infaller under tiden från och med den 6 till och med den

13 i månaderna mars, maj, juli, september, november och januari, dock att

uppbörd icke sker å sön- eller helgdag. Skulle uppbördstermin börja på söneller

helgdag, skall uppbördsterminen i stället taga sin början på nästföljande

vardag. Slutdagen förskjutes därvid i motsvarande mån. Arbetsgivare med

minst två arbetstagare har rätt att inbetala egen och arbetstagares skatt senast

den 18 i den månad, under vilken uppbördstermin infaller (53 § 1 mom). Detsamma

gäller annan arbetsgivare beträffande vilken länsstyrelsen, eller i stad

den lokala skattemyndigheten, så förordnar. Uppbörd av skatt sker genom postverket

samt de penninginrättningar, med vilka Kungl. Maj :t träffat avtal därom.

Arbetsgivare skall för arbetstagare ombesörja inbetalning av skatt, som innehållits

på dennes lön (52 §). I allmänhet erlägger arbetsgivare preliminär B-skatt

och arbetstagare preliminär A-skatt.

Enligt 1 § kungörelsen den 14 september 1962 ang. sättet och tiden för utbetalning

av pension enligt lagen om allmän försäkring m. m. gäller att sådan

pension (folkpension och tilläggspension) samt hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg utbetalas av riksförsäkringsverket. I den mån riksförsäkringsverket

bestämmer må förmånen dock utbetalas av allmän försäkringskassa.

Utbetalning skall i allmänhet ske med anlitande av postverket. Utbetalning

genom riksförsäkringsverkets försorg skall ske medelst pensionsanvisning eller,

om myndigheten så finner lämpligt, över postgiro. I fråga om belopp, som

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 24

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966

utbetalas medelst pensionsanvisning gäller, att beloppet får lyftas tidigast den

15 i förfallomånaden. Om den dagen inträffar på sön- eller helgdag eller lördag

får beloppet dock lyftas närmast föregående söckendag, som ej är lördag.

Enligt 4 § kungörelsen den 14 december 1962 angående utbetalning av personalpensionsförmån

och pension enligt lagen om allmän försäkring i vissa fall

gäller i fråga om utbetalningstiden i sak samma regler som enligt ovannämnda

kungörelse.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid 1961 års riksdag väcktes en motion, II: 69, vari yrkades, ”att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t vidtager sådana åtgärder

att utbetalningen av folkpensioner sammanfaller med uppbördsterminerna”.

över motionen inhämtades yttrande från kungl. generalpoststyrelsen

och kungl. pensionsstyrelsen samt centrala uppbördsnämnden. Innan en redogörelse

lämnas för remissyttrandena må beträffande gällande regler år 1961

nämnas att uppbördsförordningens bestämmelser i förevarande hänseenden

var likalydande med de nu gällande samt att reglerna om utbetalning av folkpension

och personalpensionsförmåner skilde sig från de nuvarande endast i så

måtto, att om den 15 i viss månad inträffade på sön- eller helgdag, ifrågavarande

belopp fick lyftas först nästpåfoljande söckendag.

Kungl. generalpoststyrelsen avstyrkte motionen och anförde.

Ett tillmötesgående av det i motionen framförda önskemålet skulle för postanstalterna

och skatteavdelningarna medföra betydande olägenheter. En utsträckning

av uppbördsterminen till den 15—16 skulle medföra stora påfrestningar

under dagar då postkassorna redan nu är hårt belastade. De flesta folkpensionärerna

hämtar sin pension under de första utbetalningsdagarna. Under

de senaste åren har märkts en tydlig tendens till allt senare inbetalning av

skatter. Den tid som står skatteavdelningarna till buds för revision och redovisning

har därigenom blivit allt kortare. Denna olägenhet skulle ytterligare

accentueras, om uppbördsterminen skulle senareläggas.

Vid olika tillfällen har redan tidigare från organisationer m. fl. framförts

önskemål om att uppbördstermin skulle omfatta åtminstone den 15 i uppbördsmånad.

Generalpoststyrelsen har alltid motsatt sig sådana förslag.

I sitt betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet,

del II (SOU 1952: 1), behandlade 1949 års uppbördssakkunniga med anledning

av framförda förslag frågan om uppbördsterminernas förläggning. På sid. 273

uttalade de sakkunniga:

”Uppbördsterminerna äro förlagda till dagarna den 6—den 13 i uppbördsmånaderna.

I flera yttranden och framställningar ha önskemål uttalats om att

uppbördsterminerna skola infalla senare under de olika månaderna. Denna

fråga behandlades ingående vid införandet av det nya uppbördssystemet, därvid

det konstaterades att uppbördsterminerna med hänsyn till de postala arbetsförhållandena

icke utan svårighet kunde avslutas senare än den 13. Frågan

har ånyo dryftats med representanter för generalpoststyrelsen. Det har därvid

konstaterats, att om uppbörden skulle avslutas senare än nu är fallet skatte
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966

3

inbetalningarna skulle kollidera med bl. a. utbetalningarna av folkpensionerna.

Detta skulle föranleda en ur arbetssynpunkt synnerligen svår belastning i

postkassorna. En förskjutning av pensionsutbetalningarna skulle i sin tur medföra

att dessa utbetalningar skulle sammanfalla med andra stora, postverket

åvilande arbetsuppgifter. De sakkunniga ha därför funnit sig förhindrade att

framlägga förslag om ändrade tider för själva uppbördsterminerna.”

Bortsett från den tidigare nämnda tendensen till senare inbetalning av skatt

har inga ändrade förhållanden inträtt sedan detta uttalande avgavs.

Ett tidigareläggande av utbetalningarna av folkpension skulle visserligen för

postverkets del vara lättare att genomföra ur redovisnings- och revisionssynpunkt

men olägenheterna med hänsyn till arbetsbelastningen på postanstalterna

skulle givetvis bli desamma.

Kungl. pensionsstyrelsen anförde.

Utsändningen till postanstalterna av färdigställda folkpensionsanvisningar

måste ske i god tid före första utbetalningsdagen. Det därmed förenade arbetet

pågår varje månad under några få dagar, varvid själva utsändandet av huvudparten

anvisningar som regel försiggår den 10 och 11. Trots denna koncentration

av arbetet kommer ett ganska stort antal dödsfallsanmälningar, avseende

månaden före utbetalningsmånaden, pensionsstyrelsen till handa från folkbokföringens

länsbyråer alltför sent för att utsändningen av anvisningar i sådana

fall skulle hinna stoppas. I medeltal utsändes varje månad mer än 500 folkpensionsanvisningar

för personer som avlidit före månadens ingång och vilkas

dödsbon sålunda inte är berättigade att uppbära pensionen. Ett relativt stort

antal av dessa anvisningar — ca 10 °/o — föranleder obehörig utbetalning. Hela

antalet avlidna folkpensionärer är i genomsnitt per månad omkring 4 500.

Dessa siffror grundar sig på en undersökning för tiden juli 1959—juni 1960,

som även utvisar att antalet utsända anvisningar för personer, som avlidit

före månadens början, i januari 1960 var något mer än 1 100 och sålunda dubbelt

så stort som medeltalet. En starkt bidragande orsak härtill har uppenbarligen

varit att antalet arbetsdagar omkring månadsskiftet december/januari är färre

än vid andra månadsskiften. Om den månatliga utbetalningen av folkpensionerna

skulle tidigareläggas, måste man räkna med en ökning av antalet utsända

folkpensionsanvisningar avseende personer som avlidit före manadens början.

På grund härav får pensionsstyrelsen såsom sin mening uttala att nu gällande

regler om tiden för utbetalning av folkpension inte bör ändras på sådant sätt

att utbetalningen tidigarelägges.

Centrala uppbördsnämnden framhöll följande synpunkter.

Ifrågavarande spörsmål utgör en postal fråga. För att det postala arbetet

skall bli så jämnt som möjligt fördelat under månad, då uppbörd äger rum,

har det ansetts angeläget, att uppbördsterminerna förläggas till tider, som

icke sammanfalla med perioder, då anhopning av andra göromål förekommer.

Redan 1936 års uppbördskommitté berörde denna fråga i sitt betänkande med

förslag till omorganisation av uppbördsväsendet och folkbokföringen m. m.

(SOU 1938:46 s. 183). Där framhålles att postverkets egentliga arbete löper

någorlunda jämnt under cirka 25 dagar i månaden för att starkt stegras dagarna

närmast före och efter månadsskiftet. En period av arbetsanhopning infaller

emellertid den 15 och följande dagar, då folkpensionerna utbetalas. General
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966

poststyrelsen har av denna anledning — påpekar kommittén — ansett önskvärt,

att uppbörden icke påbörjas före den 5 och icke avslutas senare än den 14 i

månaden. Valdes den 14 i månaden som sista uppbördsdag, skulle emellertid

när denna dag vore helgdag och uppbördsterminen således förlängdes till påföljande

vardag, inträffa att sista uppbördsdagen sammanfaller med första

dagen för folkpensionsutbetalningarna, vilket vore synnerligen olägligt i och för

sig men särskilt med hänsyn till att arbetet dag efter helgdag är mera krävande

än andra veckodagar. Med beaktande av de anförda synpunkterna ansåg kommittén,

att uppbördsterminerna lämpligen borde omfatta tiden fr. o. m. den 5 till

och med den 12 i uppbördsmånaderna. Som bekant har tiden för uppbördsterminerna

sedermera fastställts till den 6—13 i varje uppbördsmånad med viss

förskjutning med hänsyn till helgdagar.

1949 års uppbördssakkunniga upptogo i sitt betänkande II med förslag till

vissa ändringar i uppbördsförfarandet (SOU 1952: 1 s. 273) ånyo frågan. Därvid

meddelades, att spörsmålet dryftats med representanter för generalpoststyrelsen,

varvid konstaterats att om uppbörden skulle avslutas senare än den

13 skatteinbetalningarna skulle kollidera med bland annat utbetalningarna av

folkpensionerna. Detta skulle föranleda en ur arbetssynpunkt synnerligen svår

belastning i postkassorna. En förskjutning av pensionsutbetalningarna skulle i

sin tur medföra att dessa utbetalningar skulle sammanfalla med andra stora,

postverket åvilande arbetsuppgifter. De sakkunniga hade därför funnit sig förhindrade

att framlägga förslag om ändrade tider för själva uppbördsterminerna.

En ändring av uppbördsterminernas förläggning eller av utbetalningstiden

för folkpensionerna kan vara till nytta allenast för sådana folkpensionärer

som ha att erlägga preliminär skatt i form av B-skatt; endast i sådana fall

ankommer ju på skattskyldig att själv svara för inbetalningen av preliminär

och kvarstående skatt. Sådana folkpensionärer, vilkas inkomst uteslutande

består av folkpension eller av folkpension jämte någon mindre sidoinkomst

och som saknar förmögenhet, bruka icke påföras B-skatt. Folkpensionär, som

vid sidan av folkpensionen uppbär annan pension eller inkomst av anställning

av någon betydenhet, erlägger vanligen preliminär A-skatt. De fall då folkpensionär

har att erlägga B-skatt torde således vara begränsade till sådana,

där två eller flera sidoinkomster föreligga och ingen av dessa anses utgöra

sådan huvudsaklig inkomst, varå skatteavdrag skall verkställas, eller där sidoinkomsten

härrör av fastighet eller kapital, eller där en förefintlig mindre sidoinkomst

ej är så låg att fullständig skattebefrielse kan erhållas. Endast i sistnämnda

fall synes behov förefinnas av bekvämare betalningstid för skatten,

vare sig denna utgöres av B-skatt eller kvarstående skatt.

Den lättnad som en tämligen liten krets folkpensionärer sålunda skulle få av

att tiden för utbetalningen av folkpensionerna i uppbördsmånaderna bringas

att infalla under respektive uppbördstermin, synes böra vägas mot de olägenheter

som kan antagas uppkomma för postverket. Vad i sistnämnda hänseende

ovan anförts synes alltjämt äga giltighet.

Andra lagutskottet hemställde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 34

år 1961 att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet

anförde.

I motionen framhålles, att det för flera folkpensionärer är en avsevärd

olägenhet, att uppbördsterminen är avslutad, innan folkpensionen kan utkvit
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966

5

teras. För att eliminera denna olägenhet bör enligt motionärens uppfattning

uppbördsterminerna utsträckas till den 16 eller folkpensionerna utbetalas under

nuvarande uppbördsterminer.

En reform av det slag motionären påyrkat kan vara av betydelse endast för

det jämförelsevis ringa antal folkpensionärer som har att erlägga preliminär

skatt i form av B-skatt. Endast i sådana fall ankommer det nämligen på den

skattskyldige själv att svara för skatteinbetalningen. Mot de fördelar som en

reform av antytt slag kan medföra för dessa folkpensionärer måste vägas de

olägenheter som skulle följa därav i de avseenden som framhållits i remissyttrandena.

Tidigare utbetalning av folkpensionerna skulle sålunda nödvändiggöra,

att folkpensionsanvisningarna måste utsändas redan under de första

dagarna i månaden. På grund av att dödsfallsanmälningar avseende månaden

före utbetalningsmånaden i ett stort antal fall då icke skulle vara inkomna till

pensionstyrelsen skulle risken för utbetalningar till icke folkpensionsberättigade

öka. Dessutom skulle, därest uppbördsterminerna och utbetalningen av

folkpensionerna skulle sammanfalla, förorsakas en ur arbetsynpunkt svår

belastning i postkassorna med långa väntetider och andra olägenheter för såväl

postverket som allmänheten som följd. Med hänsyn till de nämnda olägenheterna

kan utskottet icke biträda motionsyrkandet.

Vid 1965 års vårriksdag ställdes i första kammaren av herr Schött frågan till

chefen för socialdepartementet om denne ville medverka till att utbetalning av

folkpension kunde ske senast den 13 under skatteuppbördsmånaderna för att

underlätta folkpensionärernas skatteinbetalning. Departementschefen, statsrådet

Aspling, besvarade frågan den 25 maj 1965 och anförde därvid efter en redogörelse

för gällande bestämmelser följande.

Sammanlagt omkring 1,2 miljon människor i vårt land åtnjuter folkpension

i någon form. De folkpensionärer, för vilka den av herr Schött väckta frågan

kan ha något intresse, torde vara att söka bland dem som betalar B-skatt.

Uppskattningsvis finns det mellan 100 000 och 150 000 folkpensionärer som

betalar B-skatt. Flertalet av dessa torde ha så störa inkomster vid sidan av

folkpensionen att tidpunkten för pensionsutbetalningen inte kan ha någon

större betydelse för deras möjlighet att fullgöra skatteinbetalningarna.

Tiderna för skatteuppbörd och pensionsutbetalning har lagts så att de i

princip inte sammanfaller, bl. a. med hänsyn till att posten skall kunna bereda

allmänheten — däribland skatteinbetalare och pensionärer —• en god service.

Skulle uppbördsterminer och pensionsutbetalningsperioder helt eller delvis

sammanfalla, skulle man möjligen underlätta skatteinbetalningen för ett

mindre antal, men postens service för det stora flertalet kunder skulle försämras

på grund av ökad köbildning.

Både för pensionärerna och riksförsäkringsverket skulle det vara olämpligt

att ha olika utbetalningstid för pension i skatteuppbördsmånaderna och övriga

månader.

Utbetalning tidigare än som följer av gällande regler försvårar det administrativa

förfarandet. Pensionsförändringar, adressförändringar och dödsfall som

inträffat i slutet av närmast föregående månad skulle inte kunna beaktas i

samma utsträckning som nu. Detta skulle leda till felexpediering med olägenheter

både för mottagare och avsändare då rättelse skall äga rum.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966

Med hänsyn till de omständigheter jag nu anfört finner jag inte anledning

att för närvarande överväga ändring av de nuvarande utbetalningsbestämmelserna.

Motionerna

I motionerna anföres bl. a. följande.

Antalet företagare över 67 år med taxerad inkomst uppgick år 1960 i hela

riket till 65 347 med en inkomst på 582 000 000 kr. Av dessa hade 25 170 en

inkomst understigande 5 000 kr., och speciellt för dessa skulle det vara av

stort värde att kunna använda folkpensionen vid skatteinbetalningen. Ofta är

folkpensionsanvisningarna vederbörande till handa den 13 i månaden. Om man

inte gjorde någon generell ändring av resp. tider och terminer men medgav att

folkpensionär mellan den 13 och 16 i skatteuppbördsmånaderna ägde rätt att

använda sin folkpensionsanvisning för månaden till likviden för hans aktuella

skatt för resp. månad borde man kunna nå en minskning av arbetsbelastningen,

då de som utnyttjade denna möjlighet inte belastade posten i mer än ett fall

mot annars två med nuvarande system.

Utskottet

Enligt regler i uppbördsförordningen förfaller skatt till betalning under uppbördstermin.

Uppbördsterminerna är sex och infaller i princip under tiden från

och med den 6 till och med den 13 i månaderna mars, maj, juli, september, november

och januari. Arbetsgivare med minst två anställda och andra arbetsgivare

efter förordnande har dock rätt att inbetala egen och arbetstagares skatt

senast den 18 i den månad, under vilken uppbördstermin infaller. Skatteuppbörden

sker genom postverket och vissa penninginrättningar.

Folkpensionärerna tillställas pensionsanvisningar, som får inlösas på postanstalt.

Anvisningarna kommer ofta pensionärerna tillhanda någon dag före

den 15 i förfallomånaden men beloppen får ej lyftas tidigare än den 15. Om den

dagen inträffar på lördag, söndag eller helgdag får beloppet dock lyftas närmast

föregående söckendag som ej är lördag.

I motionerna yrkas, att sådana åtgärder skall vidtas att folkpensionärer som

har att erlägga preliminär skatt i form av B-skatt kan använda den aktuella

månadens pension till skattelikviden. Motionärerna anför, att problemet skulle

kunna lösas genom att folkpensionär får rätt att mellan den 13 och den 16 i

månad, då uppbördstermin infaller, använda sin pensionsanvisning vid betalning

av skatt, som skall erläggas under terminen.

Vid 1961 års riksdag behandlade andra lagutskottet en motion, vari yrkades

att uppbördsterminerna skulle utsträckas till den 16 i uppbördsmånaden eller

folkpensionerna utbetalas under de gällande uppbördsterminerna. Utskottet

konstaterade i sitt av riksdagen godkända utlåtande, att en reform av åsyftat

slag kunde vara av betydelse endast för det jämförelsevis ringa antal folkpensionärer,

som hade att erlägga preliminär B-skatt. Mot de fördelar som en reform

av antytt slag kunde medföra för dessa folkpensionärer måste vägas de olägen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 24 år 1966

7

heter som skulle följa i avseenden, som angivits i remissyttranden. Sålunda

hade framhållits, att tidigare utbetalning av folkpensionerna skulle nödvändiggöra,

att folkpensionsanvisningarna måste utsändas redan under de första dagarna

i månaden. På grund av att dödsfallsanmälningar avseende månaden före

utbetalningsmånaden i ett stort antal fall då icke skulle vara inkomna till utbetalningsmyndigheten

skulle risken för utbetalningar till icke folkpensionsberättigade

öka. Dessutom skulle, därest uppbördsterminerna och utbetalningen

av folkpensionerna skulle sammanfalla, förorsakas en ur arbetssynpunkt svår

belastning i postkassorna med långa väntetider och andra olägenheter för såväl

postverket som allmänheten. Med hänsyn till de nämnda olägenheterna kunde

utskottet inte biträda motionen.

Utskottet anser de sålunda anförda synpunkterna fortfarande böra tillmätas

betydelse. På grund härav bör enligt utskottets mening icke ifrågakomma att

rent generellt låta uppbördsterminerna och tiderna för utbetalande av folkpension

sammanfalla. Emellertid anser utskottet, att det skulle innebära vissa

fördelar för berörda pensionärer om möjligheter skapades för dem att använda

den pension, som utbetalas under skattemånad, till likvid vid samma månads

skatteuppbörd. Med hänsyn härtill synes i lämpligt sammanhang böra övervägas

åtgärder syftande till att underlätta inbetalningen av skatt för de folkpensionärer

som avses i motionerna. Utskottet får därför hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner, I: 571

och 11:705, måtte såsom sin mening giva Kungl. Maj:t till

känna vad utskottet anfört; samt

2) att motionerna, i den mån de icke kan anses besvarade

genom vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 mars 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand*, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell*,

herrar Lars Larsson, Erik Filip Petersson, Hiibinette*, Magnusson* och fru Elvy

Olsson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, Gustavsson i

Alvesta, Bengtsson i Varberg*, fröken Sandell, herr Edlund, fru Svensson och

herr Jonsson.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.