Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 juni 1948

1966-02-15 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 juni 1948

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1966

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 30

juni 1948 (nr 495) om avgifter till välfärdsanordningar

för sjöfolk.

Genom en den 3 januari 1966 dagtecknad proposition, nr 12, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 juni 1948 (nr 495) om avgifter till

välfärdsanordningar för sjöfolk

Härigenom förordnas, att 2 § lagen den 30 juni 1948 om avgifter till välfärdsanordningar

för sjöfolk1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Nuvarande lydelse)

2 §

Välfärdsavgiften utgör fyra öre

för dag och sjöman under tid då

sjömannen varit för utrikes fart påmönstrad

å svenskt handelsfartyg.

Semester som infaller i omedelbar

anslutning till avmönstring inräknas

i nämnda tid. Avgiften skall utgivas

till hälften av sjömannen och till

hälften av redaren.

(Föreslagen lydelse)

2 §

Välfärdsavgiften utgör tio öre för

dag och sjöman under lid då sjömannen

varit för utrikes fart påmönstrad

å svenskt handelsfartyg.

Semester som infaller i omedelbar

anslutning till avmönstring inräknas

i nämnda tid. Avgiften skall utgivas

till hälften av sjömannen och till

hälften av redaren.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1966.

1 Lagens rubrik ändrad, se 1958:176.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 saml. 2 avd. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 3 är 1966

I propositionen föreslås, att den s. k. välfärdsavgiften för sjöfolk höjs

från fyra till tio öre per sjöman och dag den 1 juli 1966.

Enligt lagen den 30 juni 1948 (nr 495) om avgifter till välfärdsanordningar

för sjöfolk utgår välfärdsavgift från sjömän och redare. Avgiften är

enligt bestämmelse i 2 § fyra öre per sjöman och dag under den tid sjömannen

är påmönstrad svenskt handelsfartyg i utrikes fart och betalas till

hälften av sjömannen och till hälften av redaren. Härutöver bidrar staten

till löpande utgifter för välfärdsarbetet med samma belopp som inflyter i

välfärdsavgifter. Avgifter och statsbidrag tillförs handelsflottans välfärdsfond

från vilken utgifterna för välfärdsverksamheten bestrids.

Handelsflottans välfärdsråd har i skrivelse den 26 augusti 1965 föreslagit

dels att välfärdsavgiften måtte höjas från fyra till tio öre, dels att statens

bidrag måtte höjas med motsvarande belopp. Rådet har därvid bl. a.

anfört:

»Då välfärdsrådet började sin verksamhet år 1948 blev i första hand sjöfolkets

förhållanden under hamnvistelse föremål för insatser. Genom tillkomsten

av ett antal sjöfartshotell i Sverige och utomlands får logiproblemen

numera anses vara lösta i huvudsak. I vissa hamnar inom och utom

landet är behovet av fritidslokaler fortfarande stort. Som en följd av sjöfolksidrottens

utveckling har olika idrottsplatser anlagts. Fritidsverksamheten

har i vissa hamnar blivit betydande. Sektionerna i Stockholm, Göteborg,

Antwerpen, New York och Sydney har därför heltidsanställd personal.

På detta område har de sjöfarande framfört önskemål om utvidgad

verksamhet.

Det lokala välfärdsarbetet sköts av 17 sektioner i Sverige och 38 utomlands.

I det organisatoriska underlaget för fritidsverksamheten ombord ingår

ca 400 fartygsklubbar i den svenska handelsflottan. Deras betydelse för

kamratskap och sammanhållning ombord har visat sig mycket stor.

För att göra tiden till sjöss mer omväxlande genom möjligheter till avkoppling

och förströelse har välfärdsrådet sökt stimulera till idrott m. m.

ombord samt i sin verksamhet upptagit film- och bandservice. Omkring

3 000 filmer distribueras i dag av 52 bytescentraler i skilda delar av världen.

Bandservicen ger de ombordanställda fortlöpande kontakt med hemlandet.

F. n. distribueras program till 170 fartyg.

Inom olika områden behövs insatser och på rådets program står närmast

åtgärder i vissa hamnar, bl. a. Ras Tanura i Saudiarabien samt i Latinamerika.

I Port Said har verksamheten fått så stor omfattning att man måste

räkna med ökade kostnader för arbetet även där.

Utvecklingen har medfört att medlen för den löpande verksamheten,

d. v. s. välfärdsavgifterna och statsbidraget, numera inte täcker behoven.

Utgifterna har under den senaste tioårsperioden fördubblats medan inflytande

välfärdsavgifter genom övergången till allt större fartygsenheter och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1966

fortgående rationalisering tenderar att minska. Härav följer att även statsbidragen

utvecklas i samma riktning. Kostnaderna för den löpande verksamheten

uppgick under budgetåret 1954/55 till 503 000 kr. och under budgetåret

1964/65 till 1 013 000 kr. Det sammanlagda beloppet av välfärdsavgifter

och statsbidrag uppgick nämnda budgetår till resp. 625 000 kr. och

659 000 kr. Hittills har underskotten betalats med räntemedel och medel

som uppsamlats i välfärdsfonden. Detta låter sig emellertid inte göra i fortsättningen.

Med tanke på den fortgående utvecklingen och det stigande behovet

av välfärdsinsatser samt nödvändigheten att i tid kunna planera och

vidta för sjöfolket och sjöfarten lämpliga åtgärder är en väsentlig inkomstförstärkning

erforderlig. Välfärdsavgiften om fyra öre bör höjas till tio öre

varav fem öre erläggs av sjömannen och fem öre av redaren. Statsanslaget

skulle i likhet med nuvarande grunder utgå med samma belopp som inflyter

från sjömän och redare.»

Departementschefen

Föredragande departementschefen, statsrådet Palme, har anfört:

»Handelsflottans välfärdsråd har föreslagit att den s. k. välfärdsavgiften

för sjöfolk höjs från fyra till tio öre samt att statens bidrag till välfardsverksamheten

höjs med ett motsvarande belopp. Bakgrunden till förslaget

är att utgifterna för verksamheten ökar fortlöpande till följd av vidgade

insatser på området i förening med kostnadsstegringar samtidigt som välfärdsfondens

inkomster genom den fortgående rationaliseringen inom handelsflottan

inte ökar i motsvarande mån.

Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot att förslaget genomförs

den 1 juli 1966 även om vissa principiella synpunkter lagts på nuvarande

sätt att finansiera välfärdsverksamheten.

Jag förordar att välfärdsavgiften höjs från fyra öre till tio öre i enlighet

med förslaget. Därigenom kan det inflytande beloppet beräknas öka till ca

825 000 kr. Statens bidrag bör räknas upp till motsvarande belopp. Denna

fråga torde få anmälas i statsverkspropositionen.»

Lagrådet

Lagrådet har lämnat författningsförslaget utan erinran.

Utskottet

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr 1Z.

Stockholm den 15 februari 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1966

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell,

herr Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Eric Carlsson, Edström och Hubinette;

från andra kammaren: herr Rimmerfors*, fröken Wetterström*, herrar

Johansson i Södertälje, Gomér, fru Svensson*, herrar Carlsson i Götebore

Jonsson och fru Skantz*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB, STHLM 66

614505

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:77 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 juni 191f8 a1 i texten