Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1966

1966-03-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:33, Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1966

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1966

1

Nr 33

Utlåtande i anledning av väckta motioner om slopande av kravet

på beställningsblankett för erhållande av fria läkemedel.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 573 i första kammaren av herr Enarsson

m. fl. samt nr 717 i andra kammaren av fröken Wetterström m.fl.

1 motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ville anhålla, att kravet på beställningsblankett för

erhållande av fria läkemedel borttages och att denna fråga utbrytes ur

1961 års sjukförsäkringsutrednings utredningsarbete för att snabbare kunna

genomföras».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:717.

Gällande bestämmelser

Den allmänna försäkringen tillerkänner medborgarna rätt till ersättning

för läkarvård. För de läkemedel, som ordineras av läkare, utgår ersättning

såsom en till försäkringen ansluten särskild förmån. Reglerna härom är

upptagna i förordningen den 4 juni 1954 (nr 519) angående kostnadsfria

eller prisnedsatta läkemedel. Läkemedel, varå recept utfärdats av läkare,

tillhandahålles å apotek i vissa fall kostnadsfritt, i andra fall till nedsatt

pris. Försäkrad, som lider av långvarig och allvarlig sjukdom, har rätt att

utan kostnad erhålla läkemedel under de närmare förutsättningar, som

angives i kungörelse den 4 juni 1954 (nr 520) med förteckning över kostnadsfria

läkemedel. I denna förteckning har upptagits dels vissa sjukdomar,

dels de läkemedel, som vid varje angiven sjukdom får utlämnas kostnadsfritt.

De närmare föreskrifterna för tillämpningen av bestämmelserna rörande

läkemedelsförmånerna finns intagna i kungörelse den 3 december 1954 (nr

735) med tillämpningsföreskrifter till förordningen den 4 juni 1954 (nr 719)

angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel. I avseende på de kostnadsfria

läkemedlen stadgas häri bl. a. följande.

Läkaren skall som regel förskriva (ordinera) det kostnadsfria läkemedlet

på en särskild receptblankett, ett s. k. låkemedelskort. På kortet skall

anges det högsta antalet gånger, som läkemedlet får utlämnas från apotek

(högsta antalet expeditioner). För att läkemedelskortet skall vara giltigt

8298 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1966

måste den försäkrade vända sig till sin försäkringskassa, som skall förse

kortet med bevis om att den försäkrade är berättigad till kostnadsfria läkemedel.

Vidare skall kassan tillställa den försäkrade s. k. beställningsblanketter

till det antal, som motsvarar det av läkare angivna antalet expeditioner.

Då sådan beställningsblankett lämnas till apoteket och läkemedelskortet

samtidigt företes, utlämnas läkemedlet utan kostnad för den försäkrade.

I brådskande fall kan kostnadsfritt läkemedel erhållas utan läkemedelskort

och beställningsblanketter. Läkaren skall i sådant fall på receptet vitsorda

att det är fråga om ett brådskande fall samt lämna de uppgifter, som

skulle ha lämnats, om föreskriven blankett använts. Mot sådant recept får

läkemedlet utlämnas kostnadsfritt endast en gång.

Ett läkemedelskort är giltigt under ett år från utfärdandet. Den som är

bosatt utomlands kan erhålla läkemedel kostnadsfritt endast under tid,

då han vistas i Sverige.

Försäkringskassa gör noteringar om de läkemedelskort, som av kassan

försetts med bevis. Nytt läkemedelskort till samma person beträffande

samma läkemedel eller till sammansättningen överensstämmande läkemedel

får kassan sedan inte förse med bevis förrän det tidigare läkemedelskortet

återlämnats. Kassan kan emellertid göra undantag från denna regel om särskilda

skäl föranleder därtill.

Tillkomsten av reglerna om läkemedelskort m. m.

Genom beslut av 1953 års riksdag godkändes förslag av Kungl. Maj :t avseende

huvudgrunderna för en läkemedelsreform. En särskild utredningsman

fick härefter i uppdrag att utreda och framlägga förslag rörande den

närmare utformningen av reformen. Utredningsmannens förslag (stencilerat),

som framlades i december 1953, kom i det störa hela att ligga till grund

för den nu gällande ordningen.

Utredningsmannen upptog i sitt förslag till prövning ett av medicinalstyrelsen

tidigare framfört förslag, att särskilda läkemedelskort skulle utfärdas

för patienter med sjukdom som berättigade till kostnadsfria läkemedel.

Kortet skulle vara avfattat som recept och gälla såsom sådant, och

med kortet skulle sammanhäftas ett antal rekvisitionsblanketter, som skulle

avlämnas vid rekvisition av läkemedel och gälla såsom apotekets verifikation.

Av kontrollskäl föreslogs, att kortet för att bli giltigt skulle påstämplas

i den sjukkassa, där vederbörande vore sjukförsäkrad, varvid kassan

skulle göra erforderlig anteckning i sina registerhandlingar. Påstämplingen

skulle enligt förslaget i förekommande fall kunna ske i sjukkassa på vistelseorten

efter förfrågan hos hemortssjukkassan. Ordningen med läkemedelskort

syntes vara en praktisk lösning av receptfrågan för kroniskt

sjuka, som vore berättigade till kostnadsfria läkemedel. Läkemedelskortet

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr .33 är 1966

kunde även användas för en mera restriktiv reglering av förbrukningen a\

visst eller vissa läkemedel för s. k. kvalificerade sjukdomar, t. ex. i fråga

om de läkemedel, som enligt förslaget skulle tillhandahållas kostnadsfritt

vid kronisk, deformerande ledgångsreumatism.

Departemenstchefen, som i det stora hela godtog utredningsmannens förslag

rörande det administrativa förfarandet, anförde i proposition nr 163 till

1954 års riksdag med förslag till förordning angående kostnadsfria eller

prisnedsatta läkemedel m. m. bland annat följande.

Vad angår läkemedelskorten har systemet härmed allmänt förordats i

remissyttrandena. Enligt min mening bör sådana kort komma till användning

i samtliga fall, där kostnadsfria läkemedel skall utgå. Undantag bör

dock kunna göras för brådskande fall, där kortets stämpling i sjukkassan

skulle vålla alltför stor tidsutdräkt. Att såsom på något håll ifrågasatts

ordna möjlighet till efterregistrering av ett läkemedelskort i nyssnämnda

fall synes mig ej påkallat. I de brådskande fallen synes ett vanligt recept

kunna utfärdas, eventuellt samtidigt med ett läkemedelskort avseende de

ej omedelbart behövliga läkemedelsexpeditionerna.

När det gäller de kostnadsfria läkemedlen kommer i enlighet härmed

frågan angående kontrollen över att receptmottagaren är berättigad att utfå

läkemedel gratis att lösas genom sjukkassornas kontroll vid stämplingen

av läkemedelskorten. I övriga fall synes, såsom utredningsmannen

föreslagit, erforderlig kontroll kunna ske genom att vederbörande anmodas

förete det försäkringsbesked, som sjukkassorna torde komma att tillställa

medlemmarna, eller — om han tillhör kategorien förmånsberättigade utanför

sjukförsäkringen — uppgiva var han är anställd, eventuellt med en

efterföljande telefonkontroll hos arbetsgivaren. I likhet med utredningsmannen

anser jag emellertid, att kontroll endast bör ske, då särskild anledning

finns att antaga att vederbörande ej är förmånsberättigad. Denna

kontroll bör enligt min mening företagas hos läkaren och icke på apoteket,

där den för övrigt många gånger av praktiska skäl ej skulle vara möjlig

att utföra. Däremot bör i enlighet med vad utredningsmannen föreslagit

på apoteken kontrolleras huruvida och i vad mån läkemedlet är kostnadsfritt

eller föremål för prisnedsättning. Lämpligt synes vara att läkaren

markerar detta antingen på receptet eller genom val av speciellt receptformulär.

Andra lagutskottet behandlade propositionen i sitt utlåtande nr 37 år

1954. Utskottet gjorde inte något särskilt uttalande såvitt avser de föreslagna

läkemedelskorten.

År 1957 tillkallade chefen för socialdepartementet en utredning för översgn

av läkemedelsrabatteringen. Utredningen, som framlade sitt betänkande

år 1959 (SOU 1959:43), anförde, att ett av de huvudkrav, som borde ställas

på systemet för tillhandahållande av läkemedelsförmånerna, var, att det

administrativa arbetet för läkare, apotek och myndigheter skulle inskränkas

så långt det är möjligt.

Utredningen anförde beträffande förtjänster och brister i det rådande

systemet följande i fråga om allmänhetens tillgång till läkemedelsförmåner
-

na.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 år 1966

Det nuvarande systemet har inneburit minsta möjliga omgång för allmänheten,

vilken — i vad gäller prisnedsättningen — erhåller förmånen direkt

vid besöket på apoteket. Endast i fråga om läkemedelskorten har reformen

påfordrat åtgärder från allmänhetens sida utöver det eller de besök på apoteket,

som ändå erfordras, i det att läkemedelskorten skola företes i sjukkassa

för erhållande av giltighetsbevis. I regel torde sådant företeende erforras

en till några få gånger per år. Ordningen har för övrigt för allmänheten

skapat möjlighet att begränsa antalet läkarbesök i det att läkemedelskorten

kunna avse flera expeditioner av läkemedel än ett vanligt recept, även om

detta itererats.

Utredningen fann, att den kostnadsfria läkemedelsförmånen borde kunna

administreras på i huvudsak samma sätt som dittills. Vissa bristfälligheter

funnos men dessa synes enligt utredningens mening kunna avhjälpas genom

särskilda åtgärder inom ramen för vad som hittills tillämpats. Läkares

förskrivning av kostnadsfria läkemedel borde även i fortsättningen ske genom

utfärdande av läkemedelskort. Rörande utredningens överväganden i

detta ärende hänvisas till betänkandet, SOU 1959:43 s. 123.

Vid remissbehandling av betänkandet framkom så delade meningar angående

utredningens förslag, att Kungl. Maj :t inte ansåg det möjligt att

föreslå ändrade regler utan ytterligare bearbetning av materialet. Denna

bearbetning har anförtrotts 1961 års sjukförsäkringsutredning. Enligt direktiven

bör denna med det tidigare utredningsarbetet och remissmaterialet

som utgångspunkt söka finna vägar för en lösning av föreliggande problem.

I adminstrativt hänseende bör eftersträvas att arbetet för läkare, apotek

och myndigheter inskränkes så mycket som möjligt och att allmänheten

får tillgång till läkemedelsförmånerna utan större omgång.

Motionerna

I motionerna anföres bland annat följande.

Särskilt på landsbygden kan det betyda en avsevärd omgång att patienten

skall vara tvungen att anskaffa beställningskort. Detta kunde vara motiverat,

innan man hade några erfarenheter om läkemedelsförmånernas

verkningar. Någon tendens till missbruk av läkemedelskorten torde dock

icke ha kunnat påvisas under de år som gått efter införandet av denna förmån.

Den särskilda kontroll som beställningsblanketten innebär torde därför

icke vara erforderlig, och blanketten torde kunna slopas. Om läkemedelskorten

bevaras vid apoteken i stället för att som nu insändas till sjukkassan,

kan kontrollen skötas genom befintliga organ (apoteksvisitationer

och -inspektioner). Härtill kommer den verifikationsgranskning som redan

nu äger ruin i riksförsäkringsverket.

I samband med denna ändring bör också utformningen av läkemedelskortet

göras till föremål för en översyn. Sjukförsäkringens läkemedelsförmåner

är för närvarande under utredning i 1961 års sjukförsäkringsutredning.

Den detalj i administrationen av läkemedelsförmåner som den i denna

motion föreslagna förändringen utgör, är en sådan förenkling som bör

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 dr 1966

kunna brytas ut ur utredningens arbete för att snabbt kunna genomföras.

Det skulle betyda en avsevärd lättnad för många av de sjukförsäkrade,

framför allt för dem som är bosatta på landsbygden, och därjämte en icke

obetydlig förenkling av sjukkassornas administration med därav följande

besparing.

Utskottet

Enligt förordning av år 1954 utlämnas läkemedel i vissa fall med rabatt

och i vissa fall kostnadsfritt. Beträffande utlämnandet av de kostnadsfria

läkemedlen gäller följande tillämpningsföreskrifter. Vederbörande läkare

skall förskriva läkemedlet å särskild receptblankett, s. k. läkemedelskort.

På kortet skall angivas hur många expeditioner som avses med förskrivningen.

Den försäkrade skall därefter uppvisa läkemedelskortet hos

försäkringskassan, som utlämnar beställningsblanketter motsvarande antalet

tillåtna expeditioner. Den försäkrade kan sedan utfå läkemedlet kostnadsfritt

å apotek om han avlämnar en beställningsblankett.

Förevarande motioner syftar till ett förenklat förfarande för utlämnande

av kostnadsfria läkemedel. I motionerna yrkas, att kravet på beställningsblankett

skall slopas samt att frågan därom skall utbrytas ur det utredningsarbete,

som bedrives av 1961 års sjukförsäkringsutredning, för att förslaget

snarast skall kunna genomföras. Motionärerna anser att läkemedelskorten

bör kunna bevaras vid apoteken i stället för att som nu, i samband

med erhållandet av beställningsblankett, uppvisas hos försäkringskassan.

Vidare framhålles i motionerna, att det särskilt på landsbygden

kan innebära en avsevärd omgång för den försäkrade att anskaffa beställningsblankett

innan han kan erhålla läkemedlet på apotek.

I sjukförsäkringsutredningens uppdrag ingår frågan om utformningen

av läkemedelsförmånerna. Enligt direktiven bör i administrativt hänseende

eftersträvas att arbetet för läkare, apotek och myndigheter inskränkes så

mycket som möjligt och att allmänheten får tillgång till läkemedelsförmånerna

utan större omgång.

Enligt vad utskottet inhämtat bar sjukförsäkringsutredningen uppmärksammat

den av motionärerna väckta frågan. Vidare har upplysts, att utredningen

under innevarande år kommer att slutföra sitt arbete såvitt

avser läkemedelsförmånerna. Utskottet förutsätter, att alla möjligheter kommer

att tillvaratagas att förenkla det administrativa förfarandet och att

därvid frågan om slopande av kravet på beställningsblanketter blir föremål

för övervägande. Med hänsyn till det anförda torde något riksdagens

initiativ i anledning av motionerna icke vara erforderligt. Utskottet får därför

hemställa,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 33 dr 1966

att förevarande motioner, 1:573 och 11:717, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 mars 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist*, fru Hamrin-Thorell*,

herr Lars Larsson, fru Nilsson*, herrar Eric Carlsson, Edström och

Hiibinette*;

från andra kammaren: herrar Rimmerfors, Bengtsson i Varberg, Fredriksson,

Edlund, Johansson i Skärstad, Carlsson i Göteborg, Jonsson och fru

Skantz.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

8298 66 K L BECKMANS TRYCKERIER AB • STHLM 1966

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.