Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa a) om skyndsam utredning och förslag rörande utformningen av ett studiefinansieringssystem för vuxenstuderande med beaktande av de i motionerna anförda synpunkterna; b) om att den under a) föreslagna utredningen och övriga utredningar på vuxenutbildningens område samordnas på sådant sätt, att det blir niöjligt att i ett sammanhang ta ställning till hela frågan om reformering av vuxenutbildningen».

1966-03-22 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:34, Skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa a) om skyndsam utredning och förslag rörande utformningen av ett studiefinansieringssystem för vuxenstuderande med beaktande av de i motionerna anförda synpunkterna; b) om att den under a) föreslagna utredningen och övriga utredningar på vuxenutbildningens område samordnas på sådant sätt, att det blir niöjligt att i ett sammanhang ta ställning till hela frågan om reformering av vuxenutbildningen».

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 dr 1966

1

Nr 34

Utlåtande i anledning av väckta motioner om studiesocialt stöd till

vuxna studerande m. m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft sex inom riksdagen

väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 25 i första kammaren av herrar Wallmark

och Schött samt nr 42 i andra kammaren av herrar Carlshamre och

Nordgren,

2) de likalydande motionerna nr 94 i första kammaren av fru Olsson,

Elvy, m. fl. och nr 129 i andra kammaren av herr Elmstedt m. fl., samt

3) de likalydande motionerna nr 396 i första kammaren av herr Larsson,

Thorsten, och herr Dahlén samt nr 499 i andra kammaren av herrar

W estberg och Larsson i Hedenäset.

Motionerna I: 25 och II: 42 samt I: 94 och II: 129 har i sin helhet hänvisats

till lagutskott, medan motionerna 1: 396 och II: 499 hänvisats till

lagutskott beträffande frågan om utredning av ett effektivt studiesocialt

system för vuxenstuderande och yrkandet om vuxenutbildningsbidrag till

korrespondensstuderande, dock ej i fråga om medelsanvisning. Motionerna

i övrigt har hänvisats till statsutskottet.

Motionsyrkandena

I motionerna 1:25 och 11:42 har yrkats, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte hemställa

a) om skyndsam utredning och förslag rörande utformningen av ett

studiefinansieringssystem för vuxenstuderande med beaktande av de i

motionerna anförda synpunkterna;

b) om att den under a) föreslagna utredningen och övriga utredningar

på vuxenutbildningens område samordnas på sådant sätt, att det blir

niöjligt att i ett sammanhang ta ställning till hela frågan om reformering

av vuxenutbildningen».

I motionerna I: 94 och II: 129 har yrkats, »att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning och

förslag beträffande frågan om det studiesociala stödet till de korrespondensstuderande

enligt i motionen anförda grunder».

I motionerna I: 396 och II: 499 har, såvitt nu är i fråga, yrkats, dels att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om »skyndsam

1—8297 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 saml. 2 avd. Nr 34

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966

utredning i syfte att behandla frågan om ett effektivt studiesocialt

system för de vuxenstuderande, som ger dem möjlighet att på hel- eller

deltid uteslutande ägna sig åt studier», dels att riksdagen måtte besluta

att »vuxenutbildningsbidrag enligt de regler som nu gäller för elever

vid statliga vuxengymnasier, statsunderstödda kvällsgymnasier m. fl. läroanstalter

fr. o. m. läsåret 1966767 skall utgå även till korrespondensstuderande,

som bedriver motsvarande studier, för bevistande av preparandkurser».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande hänvisa

till motionerna II: 42, II: 129 och II: 499.

Gällande bestämmelser m. m.

Utbildning av vuxna studerande sker i en mängd olika former. Vuxen

studerande kan exempelvis vinna inträde vid yrkesskolor och statliga eller

statsunderstödda utbildningsanstalter. Undervisning kan ges genom enskilda

företag och organisationer. Utbildningen kan bedrivas på såväl dagtid som

kvällstid. Studierna kan vidare bedrivas på brevskola och då även i kombination

med muntlig undervisning. Utbildning av vuxna sker dessutom

i form av omskolning o. d. i arbetsmarknadsstyrelsens regi.

Bestämmelsen om studiesocialt stöd åt vuxna studerande vid gymnasier,

yrkesskolor och en del andra skolformer finns i studiehjälpsreglementet.

Till studerande, som börjar sina studier efter det kalenderår han fyller 21

år utgår utan behovsprövning förhöjt studiebidrag med 175 kronor i månaden.

Till yngre studerande utgår studiebidrag med 75 kronor i månaden,

inackorderingstillägg med 100 kronor eller resetillägg med 30—75 kronor

samt, beroende på den studerandes och hans föräldrars eller makes ekonomi,

inkomst- och behovsprövade tillägg om vardera högst 75 kronor.

Studerande vid läroanstalt för vuxna kan under studiernas slutskede

tilldelas vuxenutbildningsbidrag. Bidraget utgår efter behovsprövning med

högst 2 000 kronor för gymnasiestudier och högst 1 000 kronor för andra

studier. Detta bidrag kan icke erhållas samtidigt med studiebidrag eller

förhöjt studiebidrag. Vid sidan av de nämnda förmånerna kan efter behovsprövning

studielån med högst 5 000 kronor per läsår beviljas. Studiebidrag

jämte tillägg eller förhöjt studiebidrag utgår endast vid heltidsundervisning

och förutsätter i princip en kurstid av minst åtta veckor.

För studier vid universitet och därmed jämställda utbildningsanstalter utgår

studiemedel med i princip högst 70 % av basbeloppet för varje termin.

Den som erhåller studiemedel med högsta beloppet får 875 kronor per

termin i studiebidrag som till skillnad från resten av studiemedlen erhålles

utan återbetalningsskyldighet. Har den studerande minderåriga barn

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966

3

tillkommer barntillägg med 12,5 % av basbeloppet för termin. Studiemedlen

är behovsprövade och reduceras i förhållande till den studerandes

och, om han är gift, hans hustrus inkomst och förmögenhet. Basbeloppet

är för närvarande 5 300 kronor. Rätten till studiemedel är liksom brevskolestipendierna

beroende av studielämplighet. Därest inte särskilda skäl

föreligger utgives ej studiemedel för termin, som infaller efter det den

studerande fyllt fyrtio år.

Brevskolestipendier, som utgår efter behovsprövning, utgives med högst

300 kronor per läsår för brevskolstudier med real- eller gymnasieexamen

som mål. Vid studier vid enskild skola med förenad brevskol- och muntlig

undervisning med real- eller ingenjörsexamen som mål är högsta stipendiesumman

450 kronor per läsår. Under det sista året av studierna kan stipendium

utgå med högst 600 kronor till elev, som deltager i preparandkurs

vid brevskola. Elever vid brevskolornas preparandkurser har i allmänhet

möjlighet att erhålla studiebidrag jämte tillägg eller förhöjt studiebidrag.

Arbetslösa, som fyllt 21 år, kan genom arbetsmarknadsstyrelsen för

omskolning och fortbildning kostnadsfritt erhålla undervisning, undervisningsmateriel,

arbetskläder och resor. Dessutom utgår särskilda utbildningsbidrag,

dock i princip ej vid nybörjarkurser, vilkas deltagare får

samma förmåner som ordinarie yrkesskoleelever. Utbildningsbidraget, som

är inkomstprövat, består av grundbidrag med högst 410 kronor i månaden,

hyresbidrag, som i princip är maximerat till boendekostnaden, samt familjetillägg

med högst 200 kronor i månaden för make och 130 kronor i månaden

för varje barn under 16 år.

Läsåret 1964/65 beviljades vuxenutbildningsbidrag till 348 studerande

med i medeltal 1 567 kronor. Under samma tid bifölls 462 ansökningar om

brevskolestipendier med i medeltal 397 kronor per elev.

Historik

Den studiesociala reformen år 1964 tog främst sikte på yngre studerande.

I vissa hänseenden tog man emellertid speciella hänsyn till vuxna studerande.

Brevskolestipendierna fanns redan före det nuvarande studiesociala

systemet. Studiehjälpsutredningen anförde om denna bidragsform (SOU

1963:48).

Chefen för ecklesiastikdepartementet har vid 1963 års riksdag meddelat

att gymnasieutredningen har för avsikt att ta upp frågan om den definitiva

utformningen av vuxenutbildningen på gymnasiestudiet (jfr statsutskottet

1963: 60). I samband härmed torde jämväl frågan om brevskolestipendierna

komma att prövas. Studiehjälpsutredningen har med anledning härav inte

ansett sig böra uppta denna form av studiehjälp till prövning.

2—8296 co Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr 34

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966

Vid behandlingen av propositionen angående studiesocialt stöd hade särskilda

utskottet att ta ställning till ett motionspar vari yrkades dels att

deltidsstuderandena skulle kunna få studiehjälp om undervisningen var

av viss omfattning, dels att de som bedriver korrespondensstudier t.v. skulle

få vuxenutbildningsbidrag, dels att formerna för korrespondensstudiernas

definitiva inordnande i det studiesociala systemet skulle utredas. I ett

annat motionspar begärdes, att vuxenutbildningens former och organisation

skulle utredas. Utskottet, som avstyrkte motionerna, anförde i sitt

av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 1 år 1964.

Flertalet deltidsstuderande saknar i dag tillgång till studiehjälp i annan

form än lån. De deltidsstuderande bedriver i allmänhet sina studier vid

sidan av ett förvärvsarbete, och det har tidigare ansetts, att deras behov

av bidrag från det allmänna inte är framträdande. Emellertid är numera hithörande

frågor föremål för överväganden inom gymnasieutredningen och

yrkesutbildningsberedningen.

Utskottet, som förutsätter att frågan om studiesociala förmåner för deltidsstuderande

kommer att behandlas mot bakgrunden av vuxenutbildningens

organisation i dess helhet, anser det inte tillrådligt att föregripa

resultatet av de båda nyssnämnda utredningarnas arbete genom att nu införa

generella bidrag för deltidsstuderande vid läroanstalter av gymnasieeller

yrkesskolekaraktär eller för korrespondensstuderande. Att avskilja

vissa kategorier inom gruppen deltidsstuderande och ge dem särskilda förmåner

skulle strida mot den för hela propositionen bärande enhetlighetstanken,

till vilken utskottet i det föregående givit sin anslutning.

Vid fjolårets riksdag väcktes motioner i vilka framställdes förslag om

särskild utredning med uppgift att skyndsamt göra en samlad översyn av

hela vuxenutbildningsområdet, varvid särskild uppmärksamhet borde ägnas

de krav som nu och i framtiden ställs i fråga om vuxenutbildningens

organisation, kapacitet och målsättning samt frågan om effektivt studiesocialt

stöd till de vuxenstuderande. Statsutskottet, som behandlade motionerna

i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 66, anslöt sig helt till

motionärernas uppfattning att kraftfulla åtgärder borde vidtagas i syfte

att underlätta utbildning och fortbildning för vuxna. Utskottet anförde

vidare.

Emellertid är såsom även framhållits i motionerna ett flertal utredningar

för närvarande sysselsatta med frågor, som berör vuxenutbildningen. I detta

sammanhang vill utskottet framhålla, att gymnasieutredningen anmält att

den icke kommer att närmare ingå på den tekniska utformningen av det

studiesociala stödet åt vuxna. Enligt vad utskottet inhämtat kommer emellertid

frågan härom att beredas inom ecklesiastikdepartementet. Att tillsätta

en särskild utredning med uppdrag att överse ett område, som för

närvarande till större delen är under utredning, anser utskottet sig inte

kunna tillstyrka. Enligt utskottets mening bör frågan om en sådan sammanfattande

översyn, som avses i motionerna, prövas först sedan nu

arbetande utredningar redovisat sina resultat. Utskottet anser därför

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966 5

att motionerna I: 162 och II: 196, i vad de avser en särskild utredning för

en samlad översyn av hela vuxenutbildningsområdet, icke bör föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Vid fjolårets riksdag väcktes motioner även angående korrespondensstuderande.

I ett motionspar ville man öppna möjligheter för korrespondensstuderande

att i samband med preparandkurser erhålla vuxenutbildningsbidrag.

I ett annat motionspar begärdes utredning och förslag

av det studiesociala stödet till korrespondensstuderande. Andra lagutskottet

anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 4.9 över motionerna.

Utskottet har inhämtat att gymnasieutredningen och yrkesutbildningsberedningen

under innevarande år ämnar avgiva betänkanden i vilka ekonomiska

frågor i samband med korrespondensundervisning kommer att behandlas.

Under hänvisning härtill ansluter sig utskottet till den ståndpunkt

särskilda utskottet intog i fjol. Utskottet anser således att de nu

aktuella motionsyrkandena icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Gymnasieutredningen (GU) har hösten 1965 avgivit betänkandet »Vuxenutbildningen»

(SOU 1965:60). Utredningen har beträffande de studiesociala

frågorna begränsat sig till vissa principiella överväganden. Den

tekniska utformningen av studiestödet, samordningsfrågor, den ekonomiska

omfattningen m. fl. spörsmål ansåg utredningen lämpigast borde

behandlas i annan ordning och därvid omfatta alla former av vuxenutbildning.

Utredningens allmänna överväganden i den studiesociala frågan sammanfattas

i betänkandet på följande sätt.

Vid bifall till gymnasieutredningens förslag kommer elev vid av det allmänna

driven vuxenutbildningsanstalt att erhålla avgiftsfri undervisning.

För betydande grupper av vuxenstuderande kommer detta att innebära avsevärda

förbättringar i förhållande till vad nu gäller.

Gymnasieutredningen förutsätter att det studiesociala stöd som utgår eller

kan komma att utgå"till heltidsläsande vuxenstuderande även skall omfatta

dem som deltar i de muntliga kurserna vid vuxenskolorna med riksrekrylering

eller i de till folkhögskolorna förlagda kurserna.

Även om den deltidsstuderande som regel inte drabbas av inkomstbortfall,

kan dock studierna i vissa fall medföra särskilda utgifter av olika slag.

Från såväl samhällets som näringslivets synpunkt är det angeläget att

vuxna ges tillfälle till fortbildning och vidareutbildning utan att därvid behöva

tagas ur produktionen. Allmänt talar detta för att samhället bör uppmuntra

deltidsstudier, bl. a. genom någon form av studiesocialt stöd. Detta

stöd måste dock bli mindre än till heltidsstuderande och bör även kunna

reduceras totalt, dvs. inget stöd utgå. Vid avvägningen bör hänsyn tagas till

samhällets individuella stöd inom utbildningsfältet i övrigt.

Yrkesutbildningsberedningen (YB) har i år framlagt betänkandet *Yrkesutbildningen»

(SOU 1966:3). I betänkandet anföres om de studiesociala

frågorna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlutande nr 34 år 1966

De senaste bestämmelserna om studiehjälp har till stor del kommit även

yrkesskoleleverna tillgodo. Vad som ytterligare behöver utredas och formaliseras

är olika former av hjälp åt förvärvsarbetande deltidsstuderande och

åt vuxenstuderande i kortare heltidskurser. Hur stödet för yrkessektorns

»reguljära» elever skall studiesocialt koordineras med motsvarande stöd

för elever i arbetsmarknadspolitiskt motiverade omskolningskurser och

motsvarande behöver också utredas.

YB har i inledningen till punkt 23.5 ovan velat framhålla, att det skolsociala

programmet över huvud skall sättas in oberoende av i vilken form

eleven utbildas, såvitt det är fråga om konsekvenser nära anknutna till

skolsituationen. Förlust av viss arbetsinkomst, ökade utgifter för hemhjälp,

inackordering under en kortare kurs på en annan ort, resor till och

från skolan o. d. kan träffa även den deltidsstuderande och — om svårigheterna

ej undanröjs — förhindra att en eljest förnuftig utbildningsplan

genomföres.

YB, som i likhet med GU i dess nyligen framlagda betänkande om vuxenutbildning

finner att stödet till vuxenstuderande måste ses i sin helhet

och inte bedömas i de olika utbildningssektorerna var för sig, vill med

andra ord föreslå, att en speciell översyn göres över de vuxenstuderandes

studiesociala villkor. Därvid bör bl. a. övervägas hur och i vilka former

studerande på deltid och vissa icke nu beaktade heltidsstuderande skall

få medel enligt studiehjälpsreglementet respektive studiemedelsförordningen

och därvid beakta även heltidskurs omfattande mindre än 8 veckor (jfr

studiehjälpsreglementet 7 §) respektive bestämmelser om särskilda skäl

för studiemedel till person över 40 år (jfr studiemedelsförordningen 7 §).

YB finner det dessutom angeläget att — med tanke på att varje medborgare,

oavsett civilstånd och försörjningsplikt, skall kunna betraktas såsom

självständig i utbildningsavseende — man överväger om icke medelsbehov

för makar eller motsvarande skall bedömas utan avseende på andra

makens inkomst- eller förmögenhetsvillkor (jfr studiehjälpsreglementet

12 g och 20 § samt studiemedelsförordningen 11 och 12 gg). Även i andra

avseenden kan en ökad benägenhet till utbildning för vuxenkategorierna,

bl. a. i de enligt arbetsmarknadsutredningen frekventa åldrarna över 30,

betyda behov av ekonomiskt och socialt slag — fler internat, fler bespisningslokaler,

barndaghem, skolskjutsar och liknande. YB är inte nu beredd att

söka kvantifiera och medelsberäkna ett sådant behov, utan önskar endast

peka på en trolig utveckling.

Även i 1960 ars arbetsniarknadsulrednings betänkande »Arbetsmarknadspolitik»

(SOU 1965: 9) behandlas vissa vuxenutbildningsfrågor.

Centrala studiehjälpsnämnden har i remissyttrande över gymnasieutredningens

ovannämnda betänkande anfört.

Sammanfattningsvis vill centrala studiehjälpsnämnden understryka nödvändigheten

av att en allsidig utredning snarast måtte företagas av de

vuxenstuderandes sociala villkor och studiesociala behov. En sådan utredning

ger förutsättningarna för studiehjälpens utformning. Det är också

möjligt att motiv framkommer som ger anledning att i större eller mindre

utsträckning ändra formerna för vuxenutbildningens organisation, exempelvis

genom införande av heltidsundervisning i större omfattning. Vidare

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3b år 1966

7

är det angeläget att utredningen av de studiesociala frågorna omfattar alla

former av vuxenutbildning, således även de delar av den gymnasiala vuxenutbildningen

som ingår i yrkesutbildningsberedningens uppdrag.

Den heterogena sammansättningen när det gäller vuxenstuderande gör

att vuxenutbildningen måste vara elastiskt utformad. Därav följer att

även det studiesociala stödet bör vara elastiskt, så att möjligheter föreligger

till viss differentiering av stödet med hänsyn till förhållandena

i det enskilda fallet, ett behov som bör beaktas vid utredningsarbetet.

I finansplanen i årets statsverksproposition angives, att till de reformer

som enligt regeringens mening bör tillmätas särskilt hög prioritet hör en

förbättring av sjukförsäkringen, en genomgripande reform av vuxenutbildningen

och en förkortning av arbetstiden. Vidare uppgives att regeringen

har för avsikt att i samband med vårens kompletteringsproposition

återkomma till frågan om den takt i vilken dessa reformer bör aktualiseras.

Utskottet

Vuxna studerande vid de gymnasiala skolorna har i princip samma rätt till

studiesociala törmåner som yngre elever. Den som påbörjar sina studier

tidigast det år han fyller 21 år har sålunda rätt till förhöjt studiebidrag,

som utan behovsprövning utgår med 175 kronor i månaden under läsåret.

Förmånen förutsätter att eleven deltager i heltidsundervisning omfattande

minst åtta veckor. Den studerande kan dessutom efter behovsprövning

erhålla studielån med högst 5 000 kronor per läsår och därutöver, om han

är elev vid någon av särskilt angivna läroanstalter för vuxna, vuxenutbildningsbidrag

med högst 2 000 kronor. Sistnämnda bidrag utgår dock ej samtidigt

med förhöjt studiebidrag.

Universitetsstuderande, som är yngre än fyrtio år, har i princip rätt till

studiemedel. Om särskilda skäl föreligger kan studiemedel tilldelas även

studerande som överskridit denna åldersgräns. Studiemedlen utgår enligt

huvudregeln varje termin med 70 % av basbeloppet. Studerande som är

berättigad till studiemedel med högsta beloppet får 875 kronor per termin

i studiebidrag, som erhålles utan återbetalningsskyldighet. Om den studerande

har minderårigt barn ökas studiemedlen med 12,5 % av basbeloppet

lör varje barn. Har studeranden eller hans make inkomst eller förmögenhet

minskas studiemedlen enligt särskilda regler. För att studiemedel skall

utgå fordras att vederbörande har förutsättningar att tillgodogöra sig den

ti Hämnade undervisningen.

För studier vid korrespondensinstitut med real-, student-, handelsgymnasie-

eller ingenjörsexamen som mål kan s.k. brevskolestipendier utgå. Stipendierna,

som är behovsprövade, utgår för läsår med högst 300, 450 eller

000 kronor beroende på studiernas art.

opaginerad Kontrollera mot PDF

g Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966

Förevarande motioner behandlar problem som rör det studiesociala stödet

till vuxna studerande och elever vid korrespondensinstituten. I motionerna

1:25 och 11:42 begäres skyndsam utredning och förslag rörande utformningen

av ett studiefinansieringssystem för vuxenstuderande. Motionerna

innehåller dessutom ett yrkande att den begärda utredningen skall samordnas

med övriga utredningar på vuxenutbildningsområdet så att det

blir möjligt att i ett sammanhang ta ställning till frågan om reformering

av vuxenutbildningen. Även i motionerna 1: 396 och II: 499 hemställes om

skyndsam utredning av ett studiesocialt system för vuxenstuderande. I

dessa motioner yrkas tillika, att från och med nästa budgetår vuxenutbildningsbidrag

skall kunna utgå till korrespondensstuderande som

bevistar vissa preparandkurser. I motionerna 1:94 och II: 129 begäres utredning

och förslag beträffande det studiesociala stödet till korrespondensstuderande.

Vuxenutbildningsfrågorna har på senare tid tilldragit sig betydande uppmärksamhet.

I årets finansplan angives en genomgripande reform av

vuxenutbildningen såsom en av de frågor som bör tillmätas särskilt hög prioritet.

Gymnasieutredningen och yrkesskoleberedningen har nyligen avgivit

betänkanden som innehåller förslag till reformering av vuxenutbildningen.

Utredningarna har emellertid inte tagit ställning till bur studiestödet bör

utformas utan endast gjort vissa allmänna överväganden. Utredningarna

har förutsatt att den närmare utformningen av det studiesociala stodet

skall ske i annan ordning och därvid omfatta alla former för vuxenutbildning.

Centrala studiehjälpsnämnden har i remissyttrande över gymnasieutredningens

ovannämnda betänkande framhållit att frågan om studiesocialt

stöd till vuxenstuderande bör närmare utredas.

Utskottet vill för sin del instämma i den i olika sammanhang framförda

åsikten, att det är angeläget att vuxenutbildningsfrågan snarast löses. Problemet

om studiesocialt stöd till vuxenstuderande hänger intimt samman

med organisationen i stort av vuxenutbildningen. Studiefinansieringstrågan

bör därför inte ses isolerad utan lösas samtidigt med att man tar ställning

till vuxenutbildningens framtida utformning. Mot denna bakgrund anser

sig utskottet kunna utgå från, att det ytterligare utredningsarbete kommer

till stånd, som erfordras för den närmare utformningen av det studiesociala

stödet till vuxenstuderande. Då korrespondensundervisning i den framtida

vuxenutbildningen sannolikt kommer att spela en viktig roll, kan det förutsättas

att även de studiesociala problem som sammanhänger med denna

form av undervisning kommer att beaktas. Av en nyligen framlagd proposition

angående riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken m.m. framgår

att förslag angående studiesociala förmåner till vuxenstuderande kommer

att föreläggas nästa års riksdag. Med hänsyn härtill är något riksdagens

initiativ i de aktuella frågorna inte påkallat.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 är 1966

9

På grund av det läge vuxenutbildningsreformen befinner sig i anser

utskottet det heller inte lämpligt att nu genomföra en dellösning av den

art som föreslås i motionerna 1: 396 och II: 499, innebärande att vuxenutbildningsbidrag

i vissa fall skall utgå till korrespondensstuderande.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) I: 25 och II: 42,

2) 1:94 och II: 129, samt

3) I: 396 och II: 499, såvitt nu är i fråga,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 mars 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist*, fru Hamrin-Thorell*,

herr Lars Larsson, fru Nilsson*, herrar Edström, Hubinette* och Thorsten

Larsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Bengtsson i Varberg,

Fredriksson, Edlund, Jönsson i Ingemarsgården*, Carlsson i Göteborg,

fru Skantz och herr Elmstedt.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Hamrin-Thorell, herrar Edström, Thorsten Larsson, Anderson i

Sundsvall, Jönsson i Ingemarsgården och Elmstedt, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 8 med orden

»Utskottet vill för» och slutar med orden »utgå till korrespondensstuderande»

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Det är enligt utskottets mening synnerligen viktigt att det för närvarande

helt otillfredsställande studiesociala stödet till de vuxenstuderande

byggs ut så att denna kategori får väsentligt bättre möjligheter till utbildning.

Av en nyligen framlagd proposition angående riktlinjerna för

arbetsmarknadspolitiken m.m. framgår att förslag angående studiesociala

förmåner till vuxenstuderande kommer att föreläggas nästa års riksdag.

Då det dels är oklart vad detta förslag kan komma alt innebära för de

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966

korrespondensstuderande och dels icke obetydlig tid hinner förflyta innan

nya bestämmelser för dessa kan träda i kraft, är det enligt utskottets mening

angeläget, att frågan om studiesocialt stöd till bl.a. denna grupp studerande

når en snabb lösning. I motionerna 1:396 och 11:499 har anförts att det

s.k. vuxenutbildningsbidragel, som efter behovsprövning kan utgå under

studiernas slutskede till studerande vid kvälls- och vuxengymnasier, skulle

kunna utan ytterligare utredning och utan att föregripa en slutgiltig lösning

av frågan göras tillgängligt även för korrespondensstuderande, som bedriver

motsvarande studier för bevistande av preparandkurser. Utskottet anser att

en sådan åtgärd skulle innebära en angelägen förbättring av de korrespondensstuderandes

studieekonomiska situation och tillstyrker motionerna. I

enlighet med vad i motionerna anförts bör bidragen utgå fr.o.m. höstterminen

1966. Beträffande övriga i motionerna framförda förslag anser

utskottet att de inte nu bör föranleda någon riksdagens åtgärd».

b) att utskottet bort hemställa,

»A. att riksdagen med bifall till motionerna I: 396 och

II: 499, såvitt angår yrkandet om vuxenutbildningsbidrag till

vissa korrespondensstuderande, måtte för sin del antaga

följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 19 § studiehjälpsreglementet den 4

juni 1964 (nr 402)

Härigenom förordnas, att 19 § studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

19 §

Studerande vid läroanstalt för vuxna Studerande vid läroanstalt för vuxna

må under studiernas slutskede till- samt studerande, som genomgår av

delas vuxenutbildningsbidrag, brevskola anordnad pre par andkurs,

beträffande vilken Konungen så bestämmer,

må under studiernas slutskede

tilldelas vuxen utbildningsbidrag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1966

11

Vuxenutbildningsbidrag utgår — — — — — — — andra studier.

Vuxenutbildningsbidrag må-------förhöjt studiebidrag.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966.

B. att följande motioner, nämligen

1) I: 25 och II: 42,

2) I: 94 och II: 129, samt

3) I: 396 och II: 499, såvitt angår yrkandet om utredning

om ett studiesocialt system för vuxenstuderande,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.