Utlåtande i anledning av väckt motion om indexreglering av de allmänna barnbidragen.
1966-04-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1966:38, Utlåtande i anledning av väckt motion om indexreglering av de allmänna barnbidragen.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1966
1
Nr 38
Utlåtande i anledning av väckt motion om indexreglering av de
allmänna barnbidragen.
I en inom andra kammaren vackt, till lagutskott hänvisad motion, nr 56,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har fru Ryding m. fl. hemställt
»att riksdagen måtte besluta indexreglering av de allmänna barnbidragen
att gälla från och med den 1 juli 1966».
Gällande bestämmelser
Enligt lagen den 26 juli 7.947 om allmänna barnbidrag utgår för barn,
som är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom bidrag
till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 900 kronor
för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är
svensk medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och
mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan
minst sex månader vistas i riket. Bidraget utgår från och med kvartalet
efter det då barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit till och med
det kvartal, varunder barnet fyller sexton år.
Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides
av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost
och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet
är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.
Tidigare behandling m. m.
Beträffande frågans behandling före 1965 hänvisas till andra lagutskottets
utlåtanden nr 10 år 1961, nr 16 år 1963 och nr 35 år 1965.
Den 26 februari 1965 beslöt Kungl. Maj :t att verkställa utredning angående
samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna. I direktiven för utredningen,
som antagit namnet familjepolitiska kommittén, anför föredragande
statsrådet bl. a.
För fullgörande av sitt omfattande uppdrag bör de sakkunniga skaffa
sig en god överblick över förefintliga stödformer och deras effekt, studera
den inbördes avvägningen och pröva behovet av ändring eller utbyggnad
av dem.
Ett samlat mått på samhällets nuvarande stödåtgärder för barnfamiljerna
är svårt att ge, eftersom det gäller så inkommensurabla ting som excmpel
Rihang
till riksdagens protokoll 1966. 9 saml. 2 avd. Nr 38
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1966
vis bostadsstandard, studiemöjligheter och trygghet vid familjeförsörjarens
frånfälle. Vid en prövning av vad som kan betraktas som en rimlig uppoffring
från föräldrarnas sida och en »tillräcklig» samhällsinsats för barnen
måste hänsyn tagas till den olika bärkraften hos olika familjetyper. Familjepolitiken
bör differentieras så att stödet sätter in när och där behovet är
störst. Riktmärket blir då att åstadkomma större jämlikhet i materiella villkor
inte bara mellan barnfamiljer och familjer utan barn utan även mellan
barnfamiljer inbördes som har barn i olika antal och åldrar. Det betyder
också, att en inkomsttransferering bör eftersträvas, som utjämnar familjernas
livsinkomst mellan perioder med vårdnads- och försörjningsplikter
mot barn och perioder utan sådana plikter.
Allmänna barnbidrag bör även i fortsättningen bilda stommen i konsumtionsstödet
åt barnfamiljerna. Barnbidragen bör liksom hittills kompletteras
med särskilda stödformer. De nuvarande familjebostadsbidragen bör därvid
omprövas förutsättningslöst. Det är önskvärt att en såvitt möjligt enhetlig
syn anlägges på det konsumtionsstöd, som bör utgå under barnens uppväxttid
fram till dess att de inte längre bör anses tillhöra familjeekonomien. Vidare
bör frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas bl. a. mot bakgrunden
av att de arbetsföra åldersgruppernas andel av totalbefolkningen minskar.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att även undersöka och lägga
fram förslag om andra nya inslag i familjestödet. Under utredningen bör
särskild uppmärksamhet ägnas åt olika kategorier ensamma barnförsörjare.
Huvuduppgiften för de sakkunniga bör vara att undersöka effektiviteten
av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning
inom ramen för vissa alternativ för samhällets totala stöd till barnfamiljerna.
—
I sitt arbete har de sakkunniga att beakta det direkta samband, som råder
mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning. I enlighet
härmed bör de sakkunniga vid sitt arbete samråda med familjeskatteberedningen.
Vid fjolårets riksdag väcktes motioner med samma syfte som de förevarande.
Motionerna behandlades av andra lagutskottet i utlåtande nr 35. Utskottet
ansåg det ej lämpligt att då ta ställning till spörsmålet om värdesäkring
av barnbidragen utan hänvisade till att frågan torde komma att
uppmärksammas av familjepolitiska kommittén. Utskottet hemställde att
motionerna icke skulle föranleda någon riksdagens åtgärd. Riksdagen beslöt
i enlighet med utskottets hemställan.
Utskottet
De allmänna barnbidragen infördes år 1947. Bidragen, som ursprungligen
uppgick till 260 kronor om året, har successivt höjts och utgår sedan den
1 juli i fjol med ett årligt belopp av 900 kronor.
I förevarande motion yrkas att barnbidragen skall indexregleras från och
med den 1 juli i år.
Den under fjolåret tillsatta familjepolitiska kommittén har till uppgift
att utreda samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna. I utredningsdi
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 38 år 1966
3
rektiven framhålles svårigheten att ge ett samlat mått på samhällets nuvarande
stödåtgärder för barnfamiljerna. Familjepolitiken bör, uttalas det,
differentieras så att stödet sätter in när och där behovet är störst. Riktmärket
blir då att åstadkomma större jämlikhet i materiella villkor inte
bara mellan barnfamiljer och familjer utan barn utan även mellan barnfamiljer
inbördes som har barn i olika antal och ålder. Allmänna barnbidrag
bör, anföres det vidare, även i fortsättningen bilda stommen i konsumtionsstödet
åt barnfamiljerna. I direktiven anges att utredningens huvuduppgift
skall vara att undersöka effektiviteten av olika stödformer och
pröva deras inbördes sammansättning och avvägning inom ramen för vissa
alternativ för samhällets totala stöd till barnfamiljerna.
Utskottet hade även under fjolåret att ta ställning till motionsyrkande
om indexreglering av de allmänna barnbidragen. Utskottet hänvisade då
till att frågan torde komma att uppmärksammas av familjepolitiska kommittén
och hemställde att motionerna icke skulle föranleda någon riksdagens
åtgärd. Riksdagen godkände utskottets utlåtande. Enligt utskottets
uppfattning föreligger ej skäl för ändrat ställningstagande. Utskottet får
därför hemställa,
att förevarande motion, 11:56, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 14 april 1966
På andra lagutskottets vägnar:
JOHN R. ANDERSON
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell, herr Lars
Larsson, fru Nilsson, herrar Edström, Wanhainen, Blomquist* och fru Elvy
Olsson*;
från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Gustavsson i
Alvesta, Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herrar Jönsson i Ingemarsgården*,
Ringaby, Carlsson i Göteborg och Göransson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1966
6H0288
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.