Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa familjepolitiska åtgärder. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 574 i första kammaren av herr Holmberg m. fl. samt nr 698 i andra kammaren av herr Bohman m. fl. Motionerna har nu behandlats endast såvitt avser yrkandet om pensionsår för hemarbetande kvinnor.

1966-03-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:39, Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa familjepolitiska åtgärder. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 574 i första kammaren av herr Holmberg m. fl. samt nr 698 i andra kammaren av herr Bohman m. fl. Motionerna har nu behandlats endast såvitt avser yrkandet om pensionsår för hemarbetande kvinnor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

1

Nr 39

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa familjepolitiska

åtgärder.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 574 i första kammaren av herr Holmberg

m. fl. samt nr 698 i andra kammaren av herr Bohman m. fl.

Motionerna har nu behandlats endast såvitt avser yrkandet om pensionsår

för hemarbetande kvinnor. I övrigt upptas motionsyrkandena till behandling

i annat sammanhang.

I motionerna, vilka är likalydande, har såvitt nu är i fråga hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungi. Maj :t hemställa om

utredning och förslag med beaktande av vad i motionerna anförts om rätt

för hemarbetande kvinnor att tillgodoräkna sig pensionsår inom ATP för

år då de vårdar barn i de tidigare uppväxtåren.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:698.

Motionerna

I motionerna anföres.

»Samhället skulle kunna markera sin uppskattning av kvinnans arbete i

hemmet genom att låta de kvinnor, som under barnens tidiga uppväxtår

stannar i hemmet och själva vårdar sina barn, tillgodoräkna sig pensionsår

för ATP. Det blir då naturligt att betrakta de barnavårdande åren som en

lika väsentlig samhällsinsats som den kvinnorna gör i förvärvslivet. Det kan

vara svårt för en kvinna som vårdar minderåriga barn i hemmet att nå upp

till de 30 intjänade pensionsår, som är nödvändiga för erhållande av full

pension i ATP. Det är ett berättigat önskemål från moderns sida att medan

barnen är små, kunna om hon så önskar, avstå från förvärvsarbete för att

i stället ägna sig åt deras vård. Pensionssystemet bör inte driva henne att i

sådana fall skaffa sig förvärvsarbete. Möjligheter bör därför skapas för

henne att förvärva pensionsrätt även under den tid då hon vårdar minderåriga

barn i hemmet.

En enligt vår mening tänkbar metod är att man låter kvinna med minderåriga

barn intjäna pensionsår utan att tillföras pensionspoäng. Detta kunde

ske sålunda att varje helt inkomstlöst år, varunder modern i hemmet vårdar

barn under 10 år, räknas såsom ett halvt pensionsår för henne. Dock skulle

hon på så sätt kunna intjäna maximalt 10 pensionsår.

I och för sig kunde det ha varit naturligare att räkna med varje vård
-

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 saml. 2 avd. Nr 39

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

nadsår såsom ett helt pensionsgivande år. Med hänsyn till att det här gäller

ett helt nytt system och att erfarenhet kan behöva insamlas för ytterligare

övervägande av frågan, har vi dock funnit det angeläget att gå fram med viss

försiktighet.

Kvinnans förbättrade pensionsförmåner skulle givetvis innebära en ökad

belastning på pensionssystemet i dess helhet. Den uppkomna övervältringen

skulle emellertid i princip inte skilja sig från sådan som redan förekommer

i andra sammanhang.»

Gällande bestämmelser m. m.

Lagen om försäkring för allmän tilläggspension trädde i kraft den 1

januari 1960. Reglerna om tilläggspensionering finnes numera i lagen om

allmän försäkring. Tilläggspensioner började utgivas år 1963.

Tillsammans med folkpensioneringen skall tilläggspensioneringen tillförsäkra

alla förvärvsarbetande rätt till ålders-, invalid- och familjeskydd avvägt

i förhållande till den tidigare arbetsinkomsten.

Rätt till tilläggspension kan förvärvas av svensk medborgare och av här

mantalsskriven utlänning. Tilläggspension grundas på arbetsinkomst, som

förvärvas i åldern 16—65 år, i vad den årliga arbetsinkomsten ligger mellan

4 000 och 30 000 kronor räknat i 1957 års penningvärde. Den pensionsgrundande

inkomsten beräknas på grundval av taxeringen till statlig inkomstskatt.

I likhet med folkpensionen skall tilläggspensionen vara värdebeständig.

Även de nämnda inkomstgränserna skall följa ändringar i prisnivån.

Ålderspension, som börjar utgå vid 67 års ålder, utgör 60 % av den genomsnittliga

pensionsgrundande inkomsten under de 15 bästa åren. För full

ålderspension fordras i inledningsskedet 20 pensionsgrundande år, vilket

krav successivt höjes till att avse 30 år. Jämte folkpensionen kommer full

ålderspension från tilläggspensioneringen att i stort sett motsvara två tredjedelar

av hela arbetsinkomsten. Tilläggspensioneringens ålderspension kan

uttagas från 63 års ålder, varvid pensionen minskas på visst sätt. Den som

väntar med att ta ut pensionen till efter 67 år får å andra sidan en viss höjning

av pensionen.

Förtidspensionen lämnas till den, vilkens arbetsförmåga på grund av invaliditet

är nedsatt med minst hälften. Vid förlust av arbetsförmågan utgår

hel förtidspension med samma belopp som vederbörande skulle erhålla i

ålderspension från 67 års ålder.

Familjepensionen utgöres av änkepension och barnpension. Änkepension

utgår förutsatt att äktenskapet ingåtts senast då mannen fyllde 60 år och

att det varat i minst fem år. Har makarna gemensamma barn, utgår dock

änkepension oavsett om dessa förutsättningar föreligger eller ej. Barnpension

utgår då den avlidne efterlämnar barn under 19 år. Tilläggspensioneringens

familjepension motsvarar en viss del av den tilläggspension, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966 3

den avlidne uppbar eller skulle ha erhållit om han blivit invalid, nämligen

för en efterlevande (änka eller barn) 40 %, för två efterlevande (änka och

ett barn eller två barn) 50 % o.s.v. För fem eller flera efterlevande utgår

80 % av den avlidnes tilläggspension.

I likhet med folkpensioneringen finansieras tilläggspensioneringen enligt

ett fördelningssystem, dock endast med avgifter och således utan tillskott

av skattemedel; inom tilläggspensioneringen uppbygges vidare en betydande

fond, allmänna pensionsfonden. På inkomst av anställning erlägges kollektiv

arbetsgivaravgift. På inkomst av annat förvärvsarbete erlägges egenavgift,

vilken benämnes tilläggspensionsavgift. Samma uttagsprocent tillämpas

för arbetsgivaravgift och tilläggspensionsavgift.

Rätt till tilläggspension har börjat intjänas och avgifter erlagts från och

med år 1960.

Såsom framgår av det sagda grundas rätt till pension på inkomst av förvärvsarbete.

Värdet av en husmoders arbete i hemmet grundar alltså icke

rätt till pension. Pensionsutredningen anförde i denna fråga i sitt år 1950

avgivna betänkande (SOU 1950:33) bland annat:

Trots att vissa skäl kunna anföras till förmån för en hustrupension av här

angiven art, är utredningen icke beredd att för närvarande förorda införandet

av en dylik pension med hänsyn till den fördyring av försäkringen detta

skulle medföra. Utredningen vill emellertid betona att det i detta fall icke

är fråga om ett principiellt avståndstagande. Här rör det sig endast om en

avvägning på kostnadsplanet utan betydelse för det tekniska systemet som

sådant. Utredningen vill därför sluta behandlingen av frågan om husmödrars

pensionering med en rekommendation till dem, som av olika anledningar

komma att taga ställning till utredningens förslag, att uppmärksamma

detta spörsmål.

I motioner till 1961 års riksdag yrkades att frågan om självständig pensionsrätt

för hemarbetande husmödrar skulle utredas. Motionerna

avslogs i enlighet med vad andra lagutskottet i utlåtande nr 56 hemställt.

Utskottet anförde:

Såsom motionärerna påpekat är frågan svårlöst och inrymmer ett flertal

problem. Först må framhållas svårigheten att såväl i allmänhet som i det

enskilda fallet göra en rättvisande uppskattning i penningar av värdet av

husmödrars arbete i hemmet. Såsom grund för pensionsberäkningen synes

en sådan uppskattning nödvändig. Vidare bör understrykas, att en eventuell

pension till husmödrar liksom annan ATP-pension i princip måste

vara avsedd att ersätta inkomstbortfallet när den försäkrade drar sig tillbaka

från arbetslivet. Att inom ett obligatoriskt pensionssystem bestämma

generell pensionsålder för hemarbetande husmödrar, även om variationer inom

vissa gränser skulle kunna tänkas, synes svårligen kunna ske. Härtill

kommer problemet med avgifterna för en sådan pensionering. Dessa skulle

komma att drabba familjens kontantinkomster, d. v. s. regelmässigt makens

arbetsförtjänst bland annat under den tid då i många fall familjens kostnader

för barnens underhåll och uppfostran är stora. Att obligatoriskt ålägga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

sådan avgiftsbetalning synes varken lämpligt eller genomförbart. För de

flesta familjer, i synnerhet barnfamiljerna, måste det framstå som mera

angeläget att kunna disponera större del av mannens arbetsförtjänster under

den aktiva åldern än att bygga på ålderstryggheten utöver de förmåner som

familjen är tillförsäkrad genom folkpensioneringen och mannens ATPpension.

Även om skäl kan anföras för motionärernas yrkande finner sig utskottet

på grund av det anförda icke kunna biträda motionsyrkandet. I sammanhanget

vill utskottet erinra om att möjlighet att genom frivillig försäkring

avägabringa självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar finnes

såväl genom pensionsstyrelsens frivilliga försäkring som genom enskild pensionsförsäkring.

Även 1962 års riksdag hade i anledning av motioner att ta ställning till

frågan om självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar. Ett av

önskemålen i motionerna var att det måtte beredas möjlighet för husmödrar

att tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid, då de lämnat sitt förvärvsarbete

för att taga vård om sina minderåriga barn. Dessa gratispoäng skulle

medföra rätt till såväl förtidspension som ålderspension.

Andra lagutskottet, som beträffande gratispoäng till dem som bedriver

studier eller annan utbildning eller undergår värnpliktstjänstgöring uttalade

att detta innebar ett avsteg från den inom tilläggspensioneringen grundläggande

principen om förvärvsinkomst såsom förutsättning för pension, anförde

i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 27 angående ovannämnda

önskemål:

I stort sett samma betänkligheter som anförts mot förslaget om gratis^Cm

S°m ^ §rund av studier m. m. gått förlustiga pensionspoäng

eller fatt låg sådan kan anföras mot en liknande anordning för husmödrar.

Det bör vidare framhållas, att det för rätt till hel ålderspension krävs endast

30 pensionsgrundande år. Tack vare denna regel påverkas i allmänhet inte

pensionens storlek för en husmoder, som något eller några år avhåller sig

från förvärvsarbete. Utskottet finner därför inte skäl biträda förevarande

önskemål.

Ett annat önskemål var att en självständig pensionsrätt inom tilläggspensioneringen

skulle tilläggas hemarbetande husmödrar. I denna del instämde

andra lagutskottet i vad som uttalats i ovannämnda utlåtande

nr 56 år 1961.

Även 1963 års riksdag hade i anledning av motioner att ta ställning till

frågan om självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar. Härvid

anslöt man sig till vad som uttalats vid behandling av frågan åren 1961

och 1962.

Vid 196A års riksdag väcktes motioner, där det hemställdes om prövning

inom pensionsförsäkringskommittén av möjligheterna att låta kvinna med

minderårigt barn intjäna pensionsår utan att ha någon inkomst. Under hänvisning

till att vad utskottet anfört under åren 1961—1963 angående en

självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar i stort sett gällde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

5

även förslaget om gratisår, avstyrkte andra lagutskottet i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 57 år 196i motionerna.

Vid 1965 års riksdag väcktes motioner med i huvudsak samma innebörd

som de nu aktuella. Riksdagen fann att det inte sedan 1964 inträffat något

som kunde leda till en ändrad bedömning av frågan, varför motionerna

avslogs.

Utskottet

Andra lagutskottet behandlade under åren 1961—1963 frågan att tillskapa

en självständig pensionsrätt inom tilläggspensioneringen för hemarbetande

husmödrar. I sina av riksdagen godkända utlåtanden i ämnet

framhöll utskottet, att frågan var svårlöst och inrymde ett flertal problem.

Här var främst att märka svårigheten att såväl i allmänhet som i det enskilda

fallet göra en rättvisande uppskattning i penningar av värdet av

husmödrars arbete i hemmet, en uppskattning som föreföll erforderlig som

grund för pensionsberäkningen. Vidare underströks att en eventuell pension

till husmödrar, liksom annan tilläggspension, i princip måste vara

avsedd att ersätta det inkomstbortfall som uppstår då den försäkrade drar

sig tillbaka från arbetslivet. Att inom ett obligatoriskt pensionssystem bestämma

en generell pensionsålder för hemarbetande husmödrar syntes,

även om variationer inom vissa gränser skulle kunna tänkas, svårligen

kunna ske. Härtill kom problemet med avgifterna för en sådan pensionering.

Dessa skulle komma att få bestridas av familjens kontantinkomster,

d. v. s. regelmässigt av mannens arbetsförtjänst bland annat under den tid

då i många fall familjens kostnader för barnens underhåll och uppfostran

var stora. Att obligatoriskt ålägga sådan avgiftsbetalning syntes varken

lämpligt eller genomförbart. För de flesta familjer, i synnerhet barnfamiljerna,

måste framstå som mera angeläget att kunna disponera större delen

av mannens arbetsförtjänster under den aktiva åldern än att bygga på

ålderstryggheten utöver de förmåner som är tillförsäkrade familjen genom

folkpensioneringen och mannens tilläggspension. Även om skäl kunde anföras

för motionärernas yrkande, fann sig utskottet på grund av det anförda

icke kunna biträda motionsyrkandet. I sammanhanget ville utskottet

erinra om möjligheten att genom frivillig försäkring såväl i den frivilliga

statliga pensionsförsäkringen som hos annan försäkringsinrättning åvägabringa

självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar.

Vid 1962 års riksdag prövades därjämte frågan om att bereda möjlighet

för husmödrar att tillgodoräkna sig pensionspoäng då de lämnat sitt förvärvsarbete

för att taga vård om sina minderåriga barn. Utskottet anförde

i denna del, att införande av gratispoäng innebar ett avsteg från den inom

tilläggspensioneringen grundläggande principen om förvärvsinkomst som

förutsättning för pension. Vidare framhölls att det för rätt till hel ålders
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

pension krävdes endast 30 pensionsgrundande år. Tack vare denna regel

påverkades i allmänhet inte pensionens storlek för en husmoder som något

eller några år avhöll sig från förvärvsarbete. Med hänsyn till det anförda

fann utskottet icke skäl biträda önskemålet om gratispoäng.

Även i de nu aktuella motionerna upptages frågan om de hemarbetande

kvinnornas pensionsrätt. Enligt motionärerna bör möjlighet skapas för

kvinna med minderårigt barn i hemmet att intjäna pensionsår på grund av

vårdnaden om barnet. I motionerna hemställes om utredning och förslag

i frågan.

Under åren 1964 och 1965 avslog riksdagen motionsyrkanden av samma

innebörd som det förevarande under motivering att vad andra lagutskottet

tidigare uttalat om självständig pensionsrätt för hemarbetande husmödrar

i huvudsak gällde jämväl detta förslag.

Utskottet kan icke finna att sedan fjolåret inträffat något som kan leda

till en ändrad bedömning av förevarande frågor. Utskottet får därför hemställa,

A. att förevarande motioner, 1:574 och 11:698, såvitt nu är

i fråga, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet får dessutom hemställa,

B. att förevarande ärende måtte företagas till avgörande

efter allenast en bordläggning.

Stockholm den 29 mars 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand*, Lars Larsson, Eric Carlsson*,

Edström, Erik Filip Petersson», Wanhainen, Högström och Blomquist;

från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl*,

herrar Gustavsson i Alvesta, Fredriksson, Ringaby, Carlsson i Göteborg,

Jonsson* och fru Skantz.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

Vid utskottets hemställan under A.

I. av herrar Edström, Erik Filip Petersson, Blomquist, Anderson i Sundsvall,

Ringaby och Jonsson, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets utlåtande, som börjar å s. 6 med orden »Ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 39 år 1966

7

skottet kan icke» och slutar med orden »av förevarande frågor», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening är de hemarbetande kvinnornas ställning i

pensionssystemet icke tillfredsställande. En lösning, som ger dessa kvinnor

möjlighet till en pensionsförstärkning, skulle öka deras trygghet på

ålderdomen och alltså innebära en betydelsefull social vinning. Utskottet

är icke berett att nu ta ställning till vilken lösning som är den lämpligaste.

Frågan bör därför bli föremål för en förutsättningslös utredning. Denna bör

lämpligen verkställas av pensionsförsäkringskommittén. Utskottets uttalande

synes böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.»

b) att utskottet bort hemställa,

»1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

1:574 och 11:698, såvitt nu är i fråga, måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t såsom sin mening giva Kungl. Maj :t till känna

vad utskottet anfört, samt

2) att förevarande motioner, 1:574 och 11:698, såvitt nu

är i fråga, i den mån de icke kan anses besvarade genom

vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.»

II. av herrar Eric Carlsson och Gustafsson i Alvesta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.