Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr iO år 1966

1966-04-14 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:40, Andra lagutskottets utlåtande nr iO år 1966

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr iO år 1966

1

Nr 40

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa familjepolitiska

åtgärder.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft fyra inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 569 i första kammaren av herr Bengtson

m. fl. samt nr 703 i andra kammaren av herr Hedlund m. fl. ävensom

2) de likalydande motionerna nr 574 i första kammaren av herr Holmberg

m. fl. samt nr 698 i andra kammaren av herr Bohman m. fl.

Motionerna 1:574 och 11:698, såvitt angår yrkandena om tillgodoräknande

av pensionsår inom ATP och frivillig barnsjukförsäkring behandlas av

utskottet i annat sammanhang.

Motionsyrkandena

I motionerna 1:569 och 11:703 yrkas »att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla att utredningarna på det familjepolitiska området

måtte erhålla i uppdrag att överväga förslag till program för upprustning

av familjepolitiken avsett att genomföras under en tid av 3—4 år och omfattande
a)

höjning av de allmänna barnbidragen till 1 200 kr. per barn och år

och införande av ett allmänt vårdnadsbidrag till familjer med barn under

en viss ålder, dock med högre belopp för ensamföräldrar;

b) införande av extra barnbidragsförmåner till barnfamiljer med lägre

inkomster, avsedda att ersätta nuvarande system med familjebostadsrabatter

och utformade på grundval av inkomst per konsumtionsenhet;

c) värde- och standardbeständighet för de familjepolitiska förmånerna».

I motionerna 1:57i och 11:698 yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte besluta dels »att i skrivelse till Kungl. Maj:t erinra om vikten av att

pågående utredningsarbete på familjepolitikens område samordnas och

tidsplaneras på sådant sätt, att hela materialet kan överblickas och beslut

fattas i ett sammanhang», dels »att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om utredning och förslag med beaktande av vad i motionen anförts om

särskilt stöd till större familjer».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna 11:698 och 11:703.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr iO

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 40 år 1966

Gällande bestämmelser m. m.

Samhällets stöd till barnfamiljerna lämnas i flera olika former, såsom

genom kontantbidrag, bostadsrabatter, skattemässiga förmåner och serviceanordningar.

Den viktigaste formen av kontantbidrag är de allmänna barnbidragen

som enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår

för barn, som är svenska medborgare och bosatta i riket. Allmänt barnbidrag

utgår med 900 kronor för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt

barn, som inte är svensk medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon

som är bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av

dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket. Bidraget utgår från

och med kvartalet efter det då barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit

till och med det kvartal, varunder barnet fyller sexton år.

Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides

av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost

och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet

är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.

De allmänna barnbidragen tillkom genom beslut vid 1947 års riksdag som

en ersättning för de dittills utgående barnavdragen vid den statliga beskattningen

och fastställdes till 260 kronor per barn och år. Då barnavdragen

slopades jämväl vid den kommunala beskattningen, höjdes barnbidragen

vid 1950 års riksdag med 30 kronor som kompensation därför. Barnbidragen

har därefter successivt höjts till sin nuvarande nivå 900 kronor, som

fastställdes vid fjolårets riksdag. Frågan om höjning och indexreglering

av de allmänna barnbidragen har varit föremål för riksdagens behandling

vid flera tillfällen. Här må hänvisas till andra lagutskottets utlåtanden nr

10 år 1961, nr 16 år 1963, nr 35 år 1965 och nr 40 år 1966.

Enligt förordningen om förlängt barnbidrag utgår sådana bidrag för barn

som fyllt sexton år och som deltager i undervisning i grundskola eller därmed

jämställd skolform. Det förlängda barnbidraget utgår enligt beslut vid

fjolårets riksdag med 75 kronor i månaden under läsåret.

Till elever vid gymnasier och därmed jämställda skolformer utgår enligt

studiehjälpsreglementet studiebidrag med 75 kronor i månaden under läsåret.

Vid sidan av studiebidraget kan erhållas rese- eller inackorderingstillägg

samt inkomst- och behovsprövade tillägg. Förmånerna enligt studiehjälpsreglementet

är ej indexreglerade Beträffande riksdagens ställningstagande

till sistnämnda fråga kan hänvisas till andra lagutskottets utlåtanden

nr 47 år 1965 och nr 15 år 1966.

Genom 1964 års lag om bidragsförskott, som ersatte tidigare lagstiftning

i ämnet, garanteras barn till frånskilda makar och ogifta mödrar ett generellt

underhåll, som utgår oberoende av om underhållsbidrag fastställts

och utan begränsning till det fastställda bidragets storlek. Underhållet motsvarar

i princip 25 procent av basbeloppet. Bidragsförskott utgår till och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr AO år 1966 3

med den månad varunder barnet fyllt 16 år eller rätten till förskott eljest

upphört.

Såvitt gäller barn under 16 år, vars fader eller moder eller båda föräldrar

avlidit, lämnas enligt lagen om allmän försäkring i form av barnpension

bidrag inom folkpensioneringens ram med för år tjugofem eller i vissa fall

trettiofem procent av basbeloppet, som för närvarande utgör 5 300 kronor.

I sammanhanget kan också nämnas moderskapspenning som enligt lagen

utgår med 900 kronor vid enkelbörd och vid flerbörd med ytterligare 450

kronor för varje barn utöver det första. Mödrar har dessutom möjlighet att

under 180 dagar få tilläggssjukpenning i samband med barnsbörd. Vissa

sjuka barn under 16 år med stort hjälpbehov har möjlighet att enligt lagen

om allmän försäkring få vårdbidrag. Bidraget är för närvarande 50 procent

av basbeloppet men föreslås i proposition till årets riksdag höjt till 60

procent av basbeloppet.

Regler om bostadsrabatter återfinnes i kungörelsen om familj ebostadsbidrag.

Sådant bidrag kan beviljas för familj med ett eller flera minderåriga

barn. För erhållande av bidrag gäller vissa villkor beträffande bostadens

beskaffenhet. Bidraget utgår i förhållande till familjens inkomster

och barnantal. Bidraget utgår dessutom med olika belopp i olika delar av

landet. Bidragen är sålunda högst i de norra länen och lägst i de södra.

Statsutskottet har i sitt utlåtande nr 39 vid årets riksdag behandlat frågan

om bostadsrabatter. Utskottet har hemställt att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t skall ge till känna, att frågan om familjebostadsbidragen

bör bli föremål för skyndsam behandling inom familjepolitiska kommittén.

Famil jeberedningen

Familjeberedningen — tillsatt av Kungl. Maj :t den 6 juni 1962 — har

till huvuduppgift att kartlägga och analysera olika problem i anknytning

till samhällets service för barnfamiljerna och inkomma med de förslag

beredningen med anledning härav finner påkallade. Vidare har Kungl.

Maj :t till beredningen överlämnat ett antal riksdagsskrivelser för beaktande

i de delar som inte faller inom ramen för vissa andra kommittéers utredningsuppdrag.

Till beredningen har sålunda överlämnats bl. a. en skrivelse

från 1962 års riksdag med anhållan om utredning rörande frågorna

om samhällets ansvar för barnkostnaderna och om särskilda åtgärder för

att förbättra barnfamiljernas ekonomiska ställning, samt rörande befolkningsfrågans

olika aspekter. Vidare en skrivelse från 1963 års riksdag angående

ekonomiskt stöd till hemarbetande mödrar med barn i förskoleåldern.

Familjeberedningen avgav år 1964 en promemoria om ökat stöd till barnfamiljer

(SOU 1964:36). I promemorian anför beredningen sammanfattningsvis.

''J Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr AO

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr iO år 1966

Det material som presenteras i föreliggande promemoria visar, att barnfamiljerna

generellt sett lever på en lägre standard än ensamstående och

familjer utan barn. Samtidigt som barnets ankomst ofta innebär ett temporärt

eller mera stadigvarande bortfall av ena förälderns förvärvsinkomst,

ökar familjens utgifter. Det ekonomiska läget för familjen försämras med

varje ytterligare barn, eftersom en i stort sett oförändrad familjeinkomst

skall täcka konsumtionskostnaderna för flera personer. Den ekonomiska

faktorn har därför också av naturliga skäl stor betydelse i dagens familjeplanering.

Familjeberedningen konstaterar, att samhällets ekonomiska stödåtgärder

för barnfamiljerna måste förstärkas, om man vill minska nuvarande mycket

betydande standardskillnader mellan barnfamiljer och övriga. Det

grundläggande stödet bör, enligt beredningens mening, vara lika för alla

barn och utgå i form av allmänna barnbidrag. Detta grundläggande stöd

bör förstärkas i samband med den omläggning av skattesystemet, varom

förslag väntas från allmänna skatteberedningen.

Familjeberedningen anser det vidare motiverat med ett extra stöd —

vårdbidrag — till familjer med småbarn, i första hand så länge barnet befinner

sig i späd ålder. Beredningen rekommenderar att olika frågor som

hör samman med införandet av ett sådant bidrag blir föremål för närmare

utredning. Lämpligen kan moderskapsförsäkringen tagas till utgångspunkt.

Utöver det grundläggande stödet förordar beredningen ett särskilt familjetillägg

till flerbarnsfamiljerna, avsett att bidraga till en utjämning av

standardskillnaderna mellan familjer med olika barnantal. Detta familjetillägg

bör utgå med ökande belopp i förhållande till barnantalet och beloppen

bör därvid stå i rimlig relation till de grundläggande barnbidragen.

Införande av ett familjetillägg torde förutsätta en samtidig översyn av

reglerna för familjebostadsbidrag.

Familjeberedningen har här endast framfört vissa principiella ståndpunkter

vad beträffar samhällets ekonomiska stödåtgärder för barnfamiljerna.

Den närmare fördelningen på de olika komponenterna i bidragssystemet

och möjligheterna till samordning dem emellan kräver en särskild

utredning. Denna bör komma till stånd sedan skatteberedningen framlagt

förslag till nytt skattesystem och man vet vilket finansiellt utrymme som

står till förfogande för ett förstärkt familjestöd. De olika beståndsdelarna i

det framtida familjestödet bör dock enligt familjeberedningens åsikt avvägas

så, att samhället påtager sig en större andel av de konsumtionsutgifter

som barnen medför, med sikte på att minska klyftorna i levnadsstandard

inte endast mellan barnfamiljer och hushåll utan barn, utan även

mellan barnfamiljer med olika barnantal.

Familjepolitiska kommittén

Den 26 februari 1965 beslöt Kungl. Maj:t att verkställa utredning angående

samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna. I direktiven för

utredningen, som antagit namnet familjepolitiska kommittén, anför föredragande

statsrådet bl. a.

Familjeberedningen, som f. n. är sysselsatt med en studie av de vårdinsatser

som barn i olika åldrar tidsmässigt kräver, har i nyssnämnda pro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr iO år 1966 5

memoria också diskuterat en eventuell ekonomisk ersättning för föräldrarnas

vårdinsats. Beredningen ställer sig därvid i princip bakom tanken

på ett särskilt vårdbidrag till familjer med småbarn och rekommenderar en

närmare prövning av möjligheterna att anknyta ett sådant bidrag till moderskapsförsäkringen.

Emellertid har beredningen varit på det klara med att kostnaderna måste

bli avsevärda för en sådan utbyggnad av familj estödet, uppdelat på ett

konsumtionsstöd och en vårdersättning, och att olika tekniska lösningar

måste diskuteras mot bakgrund av samhällets samlade resurser i framtiden.

Beredningen utgick därvid ifrån att familjestödets olika komponenter och

möjligheterna till samordning dem emellan skulle bli föremål för fortsatt

utredning, sedan allmänna skatteberedningen framlagt sitt betänkande med

de förslag, som kunde äga sammanhang med familjestödet.

Familjeberedningens promemoria har hösten 1964 varit föremål för en

omfattande remissbehandling och därvid i allmänhet fått ett klart positivt

gensvar. Väsentliga synpunkter har framkommit på bl. a. differentieringsspörsmålet

och effekten på mödrarnas förvärvsarbete av det tänkta nya

vårdbidraget. En så gott som enhällig remissopinion synes utgå ifrån att

samhällets åtgärder till förmån för barnen är de mest produktiva bland

investeringar. Jag delar denna uppfattning och anser tiden nu mogen för

en närmare utredning av samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna.

Servicefrågorna bör dock lämnas utanför, då de prövas i annan ordning.

För att verkställa utredningen om det ekonomiska familjestödet bör särskilda

sakkunniga tillkallas.

För fullgörande av sitt omfattande uppdrag bör de sakkunniga skafta

sig en god överblick över förefintliga stödformer och deras effekt, studera

den inbördes avvägningen och pröva behovet av ändring eller utbyggnad

av dem.

Ett samlat mått på samhällets nuvarande stödåtgärder för barnfamiljerna

är svårt att ge, eftersom det gäller så inkommensurabla ting som exempelvis

bostandsstandard, studiemöjligheter och trygghet vid familjeförsörjarens

frånfälle. Vid en prövning av vad som kan betraktas som en rimlig

uppoffring från föräldrarnas sida och en »tillräcklig» samhällsinsats för

barnen måste hänsyn tagas till den olika bärkraften hos olika familjetyper.

Familjepolitiken bör differentieras så att stödet sätter in när och där behovet

är störst. Biktmärket blir då att åstadkomma större jämlikhet i materiella

villkor inte bara mellan barnfamiljer och familjer utan barn utan

även mellan barnfamiljer inbördes som har barn i olika antal och åldrar.

Det betyder också, att en inkomsttransferering bör eftersträvas, som utjämnar

familjernas livsinkomst mellan perioder med vårdnads- och försörjningsplikter

mot barn och perioder utan sådana plikter.

Allmänna barnbidrag bör även i fortsättningen bilda stommen i konsuintionsstödet

åt barnfamiljerna. Barnbidragen bör liksom hitLills kompletteras

med särskilda stödformer. De nuvarande familjcbostadsbidragen bör

därvid omprövas förutsättningslöst. Det är önskvärt att en såvitt möjligt

enhetlig syn anlägges på det konsumtionsstöd, som bör utgå under barnens

uppväxttid fram till dess att de inte längre bör anses tillhöra familjeekonomien.

Vidare bör frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas bl. a.

mot bakgrunden av att de arbetsföra åldersgruppernas andel av totalbefolkningen

minskar. De sakkunniga bör vara oförhindrade alt även under
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 40 år 1966

söka och lägga fram förslag om andra nya inslag i familjestödet. Under

utredningen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt olika kategorier ensamma

barnförsörjare.

Huvuduppgiften för de sakkunniga bör vara att undersöka effektiviteten

av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning

inom ramen för vissa alternativ för samhällets totala stöd till barnfamiljerna.

De familjepolitiska åtgärder som nu är inriktade på att direkt

stödja barnfamiljernas ekonomi — barnbidragen, familjebostadsbidragen,

moderskapsförsäkringen och bidragsförskotten — kan under nästa budgetår

beräknas kosta drygt 2 miljarder kr. Genom att variera stödformernas

sammansättning och nivå bör ett antal utbyggnadsalternativ utarbetas.

De sakkunniga bör utforma sina förslag utifrån en realistisk bedömning

av nationalproduktens ökning och den privata konsumtionens ökningstakt.

Verkningarna av en förskjutning till barnfamiljernas favör bör således

redovisas till sina konsekvenser för övriga medborgargrupper inom ramen

för det totala utrymmet.

I sitt arbete har de sakkunniga att beakta det direkta samband, som råder

mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning. I enlighet

härmed bör de sakkunniga vid sitt arbete samråda med familjeskatteberedningen.

Famil jeskatteberedningen

Denna utredning tillsattes enligt bemyndigande den 29 januari 1965 för

att inom finansdepartementet överse familjebeskattningen samt därmed

sammanhängande frågor.

Motioner vid riksdagarna åren 1964 och 1965

Vid 1964 års och 1965 års riksdagar väcktes motioner som innehöll yrkanden

med likartat syfte som de nu förevarande. Allmänna beredningsutskottet

behandlade motionerna i sina utlåtanden nr 18 år 1964 och nr 14

år 1965. I sistnämnda utlåtande, som godkändes av riksdagen, hänvisade

utskottet till det utredningsarbete som pågår inom familjeberedningen,

familjepolitiska kommittén och familjeskatteberedningen. Utskottet anförde

vidare.

De utredningsuppdrag som här berörts ligger helt i linje med de förenämnda

framställningar som riksdagen enligt förslag av utskottet gjorde

åren 1962 och 1964. Uppdragen är enligt de lämnade direktiven, såvitt utskottet

kunnat finna, av den omfattningen att de innesluter en prövning

av praktiskt taget samtliga de ämnen som upptagits i de här förevarande

motionerna. Det kan således förutsättas att även de i motionerna framförda

mera specificerade propåerna till lösningar av olika problem blir

beaktade. Då motionerna kan anses härigenom besvarade finner utskottet

icke påkallat med något riksdagens initiativ i ärendet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr iO år 1966

7

Utskottet

I förevarande motioner behandlas vissa frågor som rör samhällets stöd

till barnfamiljerna. Motionerna 1:569 och 11:703 syftar till en höjning av de

allmänna barnbidragen samt införande av ett särskilt vårdnadsbidrag till

familjer med småbarn. Motionärerna begär dessutom utredning och förslag

om ersättande av familjebostadsbidragen med extra barnbidragsförmåner

till barnfamiljer med små inkomster. Slutligen vill motionärerna att förslag

skall framläggas om värde- och standardbeständighet av de familjepolitiska

förmånerna.

Frågan om särskilt stöd till familjer med tre eller flera barn aktualiseras

i motionerna 1:574 och 11:698. Motionärerna anser att den naturligaste vägen

att tillgodose storfamiljernas intressen är att vid beskattningen hänsyn

tages till antalet barn. Såsom en annan utväg nämnes differentierade barnbidrag

som utgår med högre belopp för tredje och följande barn. Vidare

pekas på möjligheten att införa ett särskilt »storfamiljebidrag». I motionerna

hemställes om utredning och förslag beträffande dessa frågor. Motionärerna

yrkar dessutom att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall erinra

om vikten av att pågående utredningsarbete på familjepolitikens område

samordnas och tidsplaneras på ett sådant sätt, att hela materialet kan

överblickas och beslut fattas i ett sammanhang.

Frågor som rör samhällets stöd till barnfamiljer behandlas av flera statliga

utredningar. Familjeberedningen, som tillsattes år 1962, har till huvuduppgift

att kartlägga och analysera olika problem i anknytning till samhällets

service till barnfamiljerna och framlägga de förslag beredningen anser

påkallade. Beredningen beräknas slutföra sitt arbete i år. Under fjolåret

tillkallades familjeskatteberedningen, som inom finansdepartementet skall

överse familjebeskattningen. Dessutom tillsattes familjepolitiska kommittén,

som närmare skall utreda samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna.

I direktiven till den sistnämnda utredningen framhålles, att den bör

skaffa sig en god överblick över förefintliga stödformer och deras effekt,

studera den inbördes avvägningen och pröva behovet av ändring eller utbyggnad

av dem. Familjepolitiken bör, uttalas det, differentieras så att stödet

sätter in när och där behovet är störst. Riktmärket blir då att åstadkomma

större jämlikhet i materiella villkor inte bara mellan barnfamiljer

och familjer utan barn utan även mellan barnfamiljer inbördes som har

barn i olika antal och ålder. Allmänna barnbidrag bör, anföres det vidare,

även i fortsättningen bilda stommen i konsumtionsstödet åt barnfamiljerna.

Barnbidragen bör liksom hittills kompletteras med särskilda stödformer.

De nuvarande familjebostadsbidragen bör därvid omprövas förutsättningslöst

och frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas. De sakkunniga

är oförhindrade att lägga fram förslag om andra nya inslag i familjestödet.

Huvuduppgiften för de sakkunniga bör vara att undersöka effektiviteten

av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avväg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 40 år 1966

ning inom ramen för vissa alternativ för samhällets totala stöd till barnfamiljerna.

I direktiven anges slutligen att de sakkunniga bör beakta sambandet

mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning

och därför samråda med familjeskatteberedningen.

De i motionerna framförda förslagen om förbättrat ekonomiskt stöd till

barnfamiljerna är frågor av en art som familjepolitiska kommittén har att

pröva. Resultatet av denna prövning bör enligt utskottets mening avvaktas.

Utskottet anser därför icke skäl föreligga för riksdagen att ta något initiativ

i anledning av motionerna 1:569 och 11:703 samt 1:574 och 11:698, såvitt

angår särskilt stöd till större familjer.

Beträffande frågan om samordning av det pågående utredningsarbetet på

familjepolitikens område vill utskottet framhålla, att det är värdefullt om

utredningsarbetet i möjligaste mån bedrives så att en samlad överblick av

familjepolitiken kan erhållas. I direktiven till familjepolitiska kommittén

har samordningsproblemen beaktats på ett sådant sätt att det finns skäl

antaga, att det vid överväganden av framtida åtgärder på familjepolitikens

område blir möjligt att i erforderlig utsträckning betrakta problemen ur

ett vidare perspektiv. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionerna

1:574 och 11:698 jämväl såvitt angår yrkandet om samordning av

utredningsarbetet på familjepolitikens område.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att följande motioner, nämligen

1) motionerna 1:569 och 11:703, samt

2) motionerna 1:574 och 11:698, såvitt angår yrkandet

om särskilt stöd till större familjer,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

B. att motionerna 1:574 och 11:698, såvitt angår yrkandet

om samordning av utredningsarbetet på familjepolitikens

område, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 14 april 1966

På andra lagutskottets vägnar:

JOHN R. ANDERSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell, herr Lars

Larsson, fru Nilsson, herrar Edström, Wanhainen, Blomquist* och fru

Elvy Olsson*;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Gustavsson i Alvesta,

fröken Wetterström, herr Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herrar

Jönsson i Ingemarsgården*, Carlsson i Göteborg och Göransson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr iO år 1966 9

Reservationer

I. vid utskottets hemställan under B av herr Blomquist och fröken Wetterström,

vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar å s. 8 med orden »Beträffande

frågan om» och slutar med orden »på familjepolitikens område»

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Beträffande frågan om samordning av det pågående utredningsarbetet

på familjepolitikens område vill utskottet understryka angelägenheten av

att allt detta utredningsarbete samordnas och tidsplaneras på sådant sätt,

att hela utredningsmaterialet kan överblickas innan beslut fattas om större

reformer på något av de områden utredningarna har att belysa. Det är

uppenbart att t. ex. möjligheterna att ge särskilt ekonomiskt stöd åt barnfamiljer

påverkas av hur stora resurser som tas i anspråk för att bereda

service i olika former åt samma familjer. Likaså kan det direkta ekonomiska

stödet inte bestämmas utan kännedom om hur familjebeskattningen

kommer att utformas. Dessa och liknande omständigheter gör det i hög

grad önskvärt, att beslut kan fattas samtidigt för så stora delar som möjligt

av det familjepolitiska området.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen med bifall till motionerna 1:574 och 11:698,

såvitt angår samordning av utredningsarbetet på familjepolitikens

område, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t såsom

sin mening giva till känna vad utskottet i denna del anfört.»

II .av fru Hamrin-Thorell, fru Elvy Olsson, herrar Anderson i Sundsvall och

Gustavsson i Alvesta.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1966

660287

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.