Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vårdbidragen till handikappade barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 575 i första kammaren av fru Hultell samt nr 719 i andra kammaren av fröken Wetterström m. fl.

1966-04-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:43, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vårdbidragen till handikappade barn. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 575 i första kammaren av fru Hultell samt nr 719 i andra kammaren av fröken Wetterström m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 43 dr 1966

1

Nr 43

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående vårdbidragen

till handikappade barn.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 575 i första kammaren av fru

Hultell samt nr 719 i andra kammaren av fröken Wetterström m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen må besluta

om en ändring av reglerna om vårdbidrag i enlighet med de riktlinjer

som i motionen anges samt att vederbörande utskott måtte utarbeta härför

erforderlig lagtext».

Motionerna

I motionerna anföres, att fall förekommit, där konsekvenserna visat sig

uppenbart orimliga av den nuvarande lagstiftningen beträffande vårdbidrag

som enligt lagen om allmän försäkring utgår i form av invaliditetsersättning.

Som exempel härpå åberopas ett fall, där en gravt invalidiserad pojke,

som är född i Sverige av svensk moder och som har indisk fader, ej medgivits

vårdbidrag emedan han ej var svensk medborgare. Med störa personliga

uppoffringar hade föräldrarna handhaft vården om pojken och därigenom

kunnat undvika att taga en dyrbar sjukhusplats i anspråk. Motionärerna

anser, att gällande bestämmelser om vårdbidrag bör ändras så att

sådant bidrag kan utgå till i Sverige mantalsskrivna utlänningar, såvida

det särskilda vårdbehovet för barnet uppkommit vid dess födelse här i

riket eller under dess vistelse härstädes.

Gällande bestämmelser m. m.

Allmänt om vårdbidrag

Vid 1964 års riksdag infördes vårdbidrag till vissa i enskilda hem vårdade

handikappade barn under 16 år. Bestämmelser härom upptogs bland folkpensionsförmånerna

i lagen om allmän försäkring. I lagens 9 kap. 3 § första

stycke stadgas: »Försäkrad äger för tid före den månad då han fyller sexton

år rätt till vårdbidrag i form av invaliditetsersättning, därest han på

grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte för

avsevärd tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och

vård. Sådant bidrag må vara begränsat till viss tid.»

1—8411 08 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 saml. 2 avd. Nr 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 43 år 1960

Vårdbidragets anknytning till invaliditetsersättningen innebär att bidraget

är indexreglerat. Bidraget utgör för år räknat 50 procent av basbeloppet,

som f. n. är 5 300 kronor.

Efter 16 års ålder kan för invalidiserade försäkrade vilkas arbetsförmåga

är varaktigt nedsatt med minst hälften utgå folkpension i form av

förtidspension jämte kommunalt bostadstillägg. Vid kvalificerat vårdbehov

kan dessutom invaliditetstillägg tillkomma. Invaliditetsersättning utgår till

vissa försäkrade som ej åtnjuter pension.

Socialpolitiska kommittén utformade i ett betänkande (stencil socialdepartementet

1963:3) reglerna för vårdbidrag. Kommittén uttalade bl. a.,

att rätten till invaliditetstillägg är beroende av om vederbörande är ur stånd

att reda sig själv och på grund härav i kvalificerat behov av hjälp av annan.

Kommittén förordade att villkoren för rätt till vårdbidrag i princip borde

vara desamma.

Föredragande departementschefen yttrade i proposition nr 94 till 1964

års riksdag med förslag bl. a. om införande av vårdbidrag.

Invaliditet hos barn innebär stora påfrestningar för barnets föräldrar

och fostrare. Vid sidan om oro och ängslan för barnet får de underkasta

sig avsevärda uppoffringar, om barnet skall få så god utveckling som dess

förutsättningar medger. I de fall då barnet med fördel kan vistas i sitt

hem blir den personliga insatsen från vårdarnas sida av utomordentligt

stor betydelse för denna utveckling. I vilken utsträckning en sådan insats

kan göras är dock till stor del en kostnadsfråga. Det är inte bara så att

vårdaren på grund av den tid som måste ägnas åt barnet i motsvarande mån

får avstå från arbetsinkomst, som eljest skulle stått att få. Vården kräver

ofta också särskilda kostnader i flera hänseenden, inte minst för resor i

olika sammanhang. Många gånger kan de krav som ställs på föräldrarna

bli så stora, att de måste överlämna barnet för vård på en institution trots

att vården hellre borde ha beretts i hemmet.

Mot bakgrunden av det sagda är det angeläget att från statsmakternas

sida åtgärder vidtages för att bereda lättnader och stöd för vård av handikappade

barn i hemmen. En väg är härvidlag att tillhandahålla service och

hjälpmedel av olika slag, såsom också sker. Vid sidan härav bör övervägas

att införa kontantstöd i mera generella former.

Andra lagutskottet godtog i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 41

propositionens förslag.

I proposition nr 59 till innevarande års riksdag har föreslagits bl. a., att

vårdbidraget fr. o. m. den 1 juli 1966 skall utgå med 60 procent av basbeloppet.

Utlänningars rättigheter enligt lagen om allmän försäkring

Försäkrade enligt lagen om allmän försäkring är svenska medborgare

samt de som utan att vara svenska medborgare är mantalsskrivna i riket.

Beträffande förutsättningarna för tilläggspension gäller speciella bestämmelser.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 43 dr 1966

Att en utlänning anses som försäkrad innebär inte, att han är berättigad

till försäkringens alla förmåner eller underkastad försäkringens förpliktelser.

Liksom i fråga om svenska medborgare gäller skilda regler för olika

slag av förmåner. I vissa hänseenden gäller särskilda regler för utlänningar.

Kungl. Maj :t har fått rätt att träffa överenskommelse (konvention) med

främmande makt angående utsträckt tillämpning av lagen om allmän försäkring

eller om undantag i vissa fall från vad i lagen är stadgat. Ett flertal

sådana konventioner har slutits.

För rätt till svensk folkpensionsförmån — såsom sådan räknas vårdbidrag

— krävs i princip att den försäkrade skall vara svensk medborgare

och mantalsskriven i riket. Detta innebär således en skärpning i förhållande

till de allmänna kraven, som gäller i fråga om tillhörigheten till den allmänna

försäkringen.

I fråga om mantalsskrivningskravet har den modifikationen skett, att

om barn, som är svensk medborgare, till följd av sin ålder inte blivit mantalsskrivet

här i riket, äger barnet likväl rätt till barnpension och vårdbidrag

i form av invaliditetsersättning. Stadgandet är motiverat av att det kan

förflyta en lång tid, upp till 14 månader, från födelsen innan ett barn blir

mantalsskrivet.

Eftergift från kravet på svenskt medborgarskap som förutsättning för

rätt till folkpension kan ges endast konventionsvägen (med stöd av 20 kap.

15 § lagen om allmän försäkring). Sådana konventioner har träffats med

ett flertal länder. Vidare har Sverige anslutit sig till vissa inom Europarådet

träffade avtal om social trygghet m. m. Den omständigheten, att överenskommelse

av angivet slag föreligger mellan Sverige och visst annat land,

innebär emellertid icke, att medborgare i det senare landet i och med mantalsskrivning

här i riket blir likställd med svensk medborgare i fråga om

de sociala förmåner, som överenskommelsen avser. Ofta kräves lång tids

bosättning och mantalsskrivning i Sverige för att förmånerna skall utgå.

Då rätten att erhålla vårdbidrag är knuten till barnet och inte till dess föräldrar

eller vårdnadshavare synes angivna krav — även om vårdbidrag i

och för sig omfattas av viss konvention — medföra att bidraget over huvud

inte kan utgå eller åtminstone först sedan barnet vistats i vart land en

längre tid. I rättstillämpningen synes emellertid en mera liberal hållning

ha intagits i förevarande hänseende. Försäkringsdomstolen hai nyligen,

den 22 mars 1966, avgjort flera mål angående vårdbidrag, där fråga var om

tolkningen av här åsyftade konventioner. Av domarna må här återgivas

följande.

I ett fall (Dnr 570/65) avsåg domen frågan om vårdbidrag tdl en holländsk

medborgare, Helen, som är född den 18 oktober 1959 och alltsedan födelsen

varit stadigvarande bosatt i Sverige. I målet upplystes, att Helens fader

var holländsk medborgare, att han kom till Sverige år 1952 och att han

sedan dess varit bosatt här i riket. Helens moder var svensk medborgare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 43 dr 1966

och född år 1926. Hon hade sedan födelsen varit bosatt i Sverige. Försäkringsdomstolen

anförde i domen följande.

hiHFrn?äl7ingSd0mSt0l,e^.finner 1 likhet med riksförsäkringsverket, att vårdldrag

i form av invaliditetsersättning kan utgå till Helen endast därest så

ÅomasU:e7nSk0mm,elSe mellan och främmande makt

sen om social ^ provisoriska europeiska överenskommel
rÄrsÄr1

de 1 arukei 1 ^ ■ w

h^nTftu TS6r mCd StÖd aV 8runderna för konventionen att holländskt

5L nf ^ vårdbidrag i form av invaliditetsersättning på samma

villkor som svensk medborgare, om barnet är stadigvarande bosatt häri

med barn™ S°m stadigvarande sammanbor

Helpn 7 ’ ?JfÄCr d,e 1 artlkel 2 Punkt 1 b) angivna tidsvillkoren.

bofatt här i Tandet PH för ansökningen om vårdbidrag stadigvarande

I1 bär i landet. Hennes moder har efter det hon uppnått 20 års ålder

E11! 8!8.1 Sye.rige sammanlagt minst 15 år och har varit stadigvarande

Sbidra, i UHetn^T* “““I ?“ ^ 0nledelbart före ansfkan om

der 7 77 77 He en’ som stadigvarande sammanbor med sin mo
der,

ar på grund harav enligt konventionen berättigad till vårdbidrag under

samma förutsättningar som svensk medborgare. Domstolen visar °därför

™?d UPpha.vande av riksförsäkringsverkets och försäkringskassans beslut,’

malet åter till kassan for erforderlig handläggning.

I ett annat fall (Dnr 574/65) avsåg domen frågan om vårdbidrag till en

i a lensk medborgare, Anne-Sophie, som är född den 12 oktober 1961. Även

adern vär italiensk medborgare. Modern var däremot svensk medborgare

sedan födelsen. Hon hade tidigare varit förvärvsarbetande samt hade varit

mantalsskriven , Sverige i vart fall sedan 1955. Anne-Sophies fader hade

vistats i Sverige omkring två månader år 1959, omkring sex månader år

1960, omkring tre månader år 1961 och omkring fyra månader år 1962.

Under denna tid hade modern omkring sex månader varje år varit i Sverige

Sedan september 1963 hade familjen varit bosatt i Sverige. Försäkringsdomstolen

anförde följande. " y

hifhSakfringSd°mSt0!7. finner 1 Hkhet med riksförsäkringsverket att vård?

st så f£«™ aV I.Hvabditetsersättning kan utgå till Anne-Sophie endast dt

Domsto ii fännirev7 TtSe ''"''I''-311 Sverige och främmande makt.

Domstolen finner vidare att konventionen mellan Sverige och Italien rörande

social trygghet ar tillämplig på vårdbidrag, därvid sådant bidrag skall

anses såsom invalidpension. &

Vårdbidrag bor på samma villkor som för svensk medborgare utgå om

barnet eller någon av dess föräldrar, som stadigvarande sammanbor med

sionsförmån^ ^ ^ * namnda konvention angivna villkoren för invalidpen
i

m°fder uPPfy''!er. såvi» framgår av utredningen i målet det

i artikel 6 i konventionen angivna villkoret att ha varit bosatt och mantalsskriven

i Sverige sammanlagt minst fem år och efter sista ankomsten till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 43 år 1966 5

Sverige under minst ett år varit i stånd att utöva normal förvärvsverksamhet.

Anne-Sophie, som stadigvarande sammanbor med modern, är därför

berättigad till vårdbidrag under samma förutsättningar som svensk medborgare.

På grund härav visar domstolen — med upphävande av riksförsäkringsverkets

och försäkringskassans beslut — målet åter till kassan

för erforderlig handläggning.

I fråga om motiveringen hade tre av domstolens ledamöter viss avvikande

mening.

Utskottet

Enligt lagen om allmän försäkring utgår vårdbidrag i form av invaliditetsersättning

till i enskilda hem vårdade barn under 16 år som på grund av

sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte för avsevärd

tid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård. Bidraget

utgör för närvarande 50 procent av basbeloppet. Vårdbidraget är en

folkpensionsförmån. För att sådan skall utgå krävs i princip att den försäkrade

är svensk medborgare och mantalsskriven i riket. Kravet på svenskt

medborgarskap etterges endast i de fall då överenskommelse i saken finns

mellan Sverige och annat land.

I förevarande motioner yrkas ändring av reglerna om vårdbidrag så att

sådant bidrag kan utgå även till i Sverige mantalsskrivna utlänningar om

det särskilda vårdbehovet för barnet uppkommit vid dess födelse här i riket

eller under dess vistelse härstädes.

Enligt utskottets mening talar beaktansvärda skäl för motionärernas

önskemål om en uppmjukning i vissa fall av det absoluta kravet på svenskt

medborgarskap som villkor för erhållande av vårdbidrag. Om svensk

kvinna gifter sig med en man av annan nationalitet erhåller enligt gällande

medborgarskapsregler makarnas barn ofta faderns medborgarskap. Frågan

om möjligheterna att låta vårdbidrag utgå även i dylika fall, där någon

av föräldrarna har stark anknytning till vårt land, synes i lämpligt sammanhang

böra bli föremål för närmare övervägande. Vad utskottet anfört torde

böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Under hänvisning till vad sålunda upptagits får utskottet hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

I: 575 och II: 719, måtte såsom sin mening giva Kungl. Maj:t

till känna vad utskottet anfört; samt

2 ) att motionerna, i den mån de icke besvarats genom

vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 april 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 43 år 1966

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, tru Hamrin-Thorell,

herrar Kaijser, Lars Larsson*, fru Nilsson, herrar Eric Carlsson och Edström;
från

andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl*,

herrar Gustavsson i Alvesta, Bengtsson i Varberg*, fröken Sandell, herrar

Johansson i Södertälje, Ringaby* och Jonsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

8411 66 KL BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1966

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:168 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ändring i lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. a1 i texten