Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 a § familjebidragsförordningen den 29 mars 1946

1966-05-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 a § familjebidragsförordningen den 29 mars 1946

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1966

1

Nr 46

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning om ändrad lydelse av 1 a § familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946 (nr 99), m. m.

Genom en den 18 mars 1966 dagtecknad proposition, nr 77, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om ändrad lydelse

av 1 a § familj ebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99),

dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

Författningsförslaget har följande lydelse.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 a § familj ebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99)

Härigenom förordnas, att 1 a § familj ebidragsförordningen den 29 mars

19461 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 a§.

Vad i-----—---enligt 1 §.

Vid tillämpning----------skall iakttagas

att familjebidrag må utgå allenast att familjebidrag må utgå endast

under förutsättning att tjänstgöring till den som utbildas vid heltidskurs

fullgjorts minst sex dagar i följd, eller i omedelbar anslutning till sådan

kurs deltager i övning,

att vad i förordningen — —----stycket civilförsvarslagen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966.

1 Förordningen omtryckt 1960:152. Senaste lydelse av 1 a § se 1962: 674.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1966

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att familjebidrag till civilförsvarspliktig skall

kunna utgå vid all s. k. heltidsutbildning och övning i anslutning därtill i

stället för som f. n. endast vid tjänstgöring som har pågått minst sex dagar

i följd. Förslaget föranleder ändring i familjebidragsförordningen. Ändringen

föreslås träda i kraft den 1 juli 1966. Kostnaderna för familjebidrag

beräknas till följd av ändringen öka med omkring 45 000 kr. under budgetåret

1966/67.

Vidare föreslås att ersättningsbeloppet för civilförsvarspliktigs kostnad

för resa med egen bil vid inställelse till civilförsvarstjänstgöring höjs från

f. n. 10 öre per km till det lägsta belopp som utgår till statstjänstemän

m. fl. vid tjänsteresa, f. n. i allmänhet 22 öre per km. Förslaget beräknas

medföra förhållandevis ringa kostnadsökningar.

Familjebidrag

Gällande bestämmelser m. m.

I fråga om rätten till ersättning för tjänstgöring inom civilförsvaret delas

de civilförsvarspliktiga in i två kategorier, en som omfattar personer i värnpliktsåldern

— både män och kvinnor — och en som omfattar personer

över denna ålder.

Enligt civilförsvarsavlöningskungörelsen är civilförsvarspliktig t. o. m.

det kalenderår då han fyller 47 år i allmänhet berättigad att vid tjänstgöring

inom det allmänna civilförsvaret eller verkskyddet få ersättning i form av

penningbidrag och i vissa fall utbildningspremier och tjänstgöringspremier.

Är den civilförsvarspliktige äldre, är han vid tjänstgöringen berättigad till

civilförsvarspenning och i vissa fall utbildningspremier. Ersättningarna utgår

vid tjänstgöring för utbildning och vid deltagande i övning i omedelbar

anslutning till tjänstgöring för utbildning (4 §). Penningbidragen samt utbildnings-

och tjänstgöringspremierna är anpassade till motsvarande ersättningar

enligt värnpliktsavlöningskungörelsen. Civilförsvarspenningens

storlek bestäms däremot med hänsyn till den civilförsvarspliktiges inkomst.

Med civilförsvarspliktiga jämställs i civilförsvarsavlöningskungörelsen även

vissa andra kategorier (1 § andra stycket).

I 1 § familjebidragsförordningen föreskrivs att förordningen skall tilllämpas

— förutom på värnpliktig och vissa därmed jämställda kategorier —

på civilförsvarspliktig som inkallas till tjänstgöring enligt 12 § civilförsvarslagen

den 22 april 1960 (nr 74) i den mån han fullgör tjänstgöringen

före det kalenderår då han fyller 48 år och under förutsättning att tjänstgöringen

inte skall anses fullgjord i kommunal anställning. Kungl. Maj:t

kan föreskriva att förordningen skall tillämpas på civilförsvarspliktig även

i andra fall.

Enligt familjebidragsförordningen kan familjebidrag utgå i form av

familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravnings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1966

bidrag. Bidraget är behovsprövat och betalas ut av den civilförsvarspliktiges

hemortskommun eller i fråga om verkskyddspersonal av arbetsgivaren.

Kommun får helt eller delvis statsbidrag för bidrag som kommunen har

gett ut.

En förutsättning för att familjebidrag skall kunna utgå till civilförsvarspliktig

är enligt 1 a § familjebidragsförordningen att den civilförsvarspliktige

har fullgjort tjänstgöring under minst sex dagar i följd. Som motivering

till denna tidsbegränsning anförde föredragande departementschefen

i prop. 1962: 101 att man inte borde belasta familjebidragssystemet med

ansökningar från korttidstjänstgörande civilförsvarspliktiga. Familjebidragsgivningen

föranleder med hänsyn till att bidragen är behovsprövade

ett omfattande arbete, framhöll departementschefen. I vanliga fall torde

inte heller tjänstgöring om endast ett fåtal dagar föranleda verkligt behov

av familjebidrag. Utbildningskurser om en vecka (sex vardagar) torde

komma att anordnas i viss utsträckning medan kortare sammanhängande

heldagskurser torde bli mer sällsynta. Enligt departementschefens mening

borde deltagare i veckokurser inte avskäras från möjlighet att få familjebidrag,

medan deltagare i kortare kurser inte borde få bidrag. Vid beräkningen

av antalet tjänstgöringsdagar borde in- och utryckningsdagar inräknas.

Vidare framhölls i fråga om ersättning för deltagande i övning att övningstiderna

inom civilförsvaret i regel inte överstiger mer än en eller annan

dag och att övningarna ofta rör ett större antal personer. Egentligt behov

av ersättning vid tjänstgöring av så kort varaktighet torde i allmänhet inte

föreligga. Däremot skulle det uppkomma betydande administrativt arbete,

om ersättning skulle utgå till deltagare i övningar. Departementschefen ansåg

därför att penningbidrag, familjebidrag och premier i regel inte borde

utgå vid övningar. Uttalandena godtogs av riksdagen (L2U 24, rskr 309).

Den lokalt bedrivna civilförsvarsutbildningen genomförs i princip som

deltidsutbildning vilken förläggs till kvällar eller annan tid som normalt är

arbetsfri. I vissa fall har emellertid utbildningen anordnats som heltidsutbildning,

dvs. i form av kurser på dagtid. Detta har skett främst för personal

i glesbygder som det är svårt att samla till kvällskurser o. d. Numera

anordnas inom vissa civilförsvarsområden heltidsuthildning även av andra

skäl, nämligen för att man skall kunna genomföra utbildningen mer rationellt

ocb bättre utnyttja de utbildnings- och övningsanordningar som behövs

och för att den eftersläpning i utbildningen som råder skall kunna

inhämtas snabbare (jfr prop. 1965: 1 bil. 13 s. 184). Utbildningstiderna för

de heltidskurser som det här är fråga om varierar i allmänhet mellan sammanlagt

30 och 60 timmar. Härtill kan komma viss tid för in- och utryckning.

Föredraganden

Föredraganden, statsrådet Lundkvist, har i anslutning till ovan upptagna

redogörelse för gällande bestämmelser m. m. anfört följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1966

»Heltidskurser som pågår kortare tid i följd än sex dagar har således blivit

vanligare än som förutsattes när sexdagarsregeln i 1 a § familj ebidragsförordningen

infördes. Visserligen torde behov av familjebidrag vid kortare

kurser ofta vara mindre framträdande. Även för deltagare i sådana kurser

kan tjänstgöringen emellertid medföra ett inte obetydligt ekonomiskt avbräck.

Regeln att tjänstgöringen skall pågå visst antal dagar för att familjebidrag

skall kunna utgå är alltså ägnad att i vissa fall medföra oskäliga

resultat vid tillämpningen. Med hänsyn till vikten av att man hos de civilförsvarspliktiga

upprätthåller en positiv inställning till civilförsvaret anser

jag det angeläget att sådana resultat undanröjs i den utsträckning det är

möjHgt oeh rimligt. Det skulle därför vara i och för sig önskvärt att tidsbegränsningen

i 1 a § familjebidragsförordningen kunde slopas. En sådan

reform i fråga om heltidskurserna torde inte komma att röra så många

personer som kan vara berättigade till familjebidrag att man från administrativa

synpunkter har anledning att avstå från reformen. Däremot skulle

det medföra stort administrativt besvär att låta rätten till familjebidrag

gälla även vid korta övningar utan samband med utbildning. Enligt civilförsvarslagen

är nämligen alla civilförsvarspliktiga och således inte endast

de som är inskrivna till civilförsvarstjänst skyldiga att delta i övningar.

Övningar utan samband med utbildning kan därför avse ett avsevärt antal

personer. En lämplig avgränsning av rätten till familjebidrag synes nås om

sådant bidrag utgår till den som utbildas vid heltidskurs eller i omedelbar

anslutning till sådan kurs deltar i övning. Jag föreslår att 1 a § familjebidragsförordningen

ändras i enlighet härmed.

Kostnaden för en sådan reform beräknas till omkring 45 000 kr. Anslagsposten

till familjebidrag under anslaget Avlöningar till civilförsvarspliktiga

m. m. har för budgetåret 1966/67 beräknats med hänsyn härtill (prop.

1966 : 1, bil. 13 s. 109).

I enlighet med det anförda har inom inrikesdepartementet upprättats förslag

till ändrad lydelse av 1 a § familjebidragsförordningen. Författningsändringen

bör träda i kraft den 1 juli 1966.»

Ersättning för bilresa

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt civilförsvarsavlöningskungörelsen åtnjuter civilförsvarspliktig

bl. a. fria resor vid inställelse till civilförsvarstjänstgöring. I 8 § föreskrivs

att bestämmelserna om fria resor m. m. i värnpliktsavlöningskungörelsen

skall äga motsvarande tillämpning i fråga om civilförsvarspliktig. Dock görs

vissa avvikelser och tillägg. Så är t. ex. civilförsvarspliktig till skillnad från

värnpliktig berättigad till fria resor oavsett färdvägens längd. I viss utsträckning

bereds civilförsvarspliktig fri resa genom särskild handling eller

biljett som berättigar honom till resa med reguljärt trafikmedel. I annat fall

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 46 år 1666 5

är han berättigad till resekostnadsersättning (8 § 5 civilförsvarsavlöningskungörelsen

oeh 9 § 3 mom. värnpliktsavlöningskungörelsen). I fråga om

civilförsvarspliktigs rätt till ersättning för kostnad för bilresa vid inställelse

till tjänstgöring gäller 9 § 4 mom. värnpliktsavlöningskungörelsen utan

avvikelse. Där förutsätts för att sådan ersättning skall utgå att tåg, fartyg,

spårvagn, buss eller annan bil i linjetrafik inte finns att tillgå eller att det

skulle medföra oskälig tidsutdräkt med hänsyn till kommunikationsförhållandena

att anlita sådant färdmedel. Ersättning utgår med 10 öre per

km eller det högre belopp som den civilförsvarspliktige visar sig ha utgett.

Den som har använt egen bil får utöver 10 öre per km ersättning med 5 öre

per km för varje medresenär, om denne är berättigad till ersättning för

bilresa.

I motionen 1965: I: 127 anförs att bestämmelserna om bilersättning har

tolkats så att om reguljära trafikmedel kan användas vid inställelsen till

tjänstgöring men inte vid hemresan bilersättning utgår endast för hemresan.

Därvid kan ersättning utgå för taxiresa. Motionären anser att en

mer rationell ordning bör åstadkommas. I motionen 1965: II: 394 framhålls

att den föreskrivna ersättningen för resa med egen bil inte täcker kostnaderna.

Därför förekommer det att resa i stället företas med taxibil, varvid

hela kostnaden ersätts. Statsverket får på så sätt vidkännas avsevärt högre

kostnader än som skulle ha uppstått om kostnad för resa med egen bil hade

ersatts enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet den 21 november

1952 (nr 735). Enligt motionären bör reglementets bestämmelser sättas

i stället för de bestämmelser som f. n. gäller om ersättning för resa med

egen bil vid in- och utryckning till utbildning eller övning vid civilförsvaret.

Över motionerna inhämtades yttrande från civilförsvarsstyrelsen och försvarets

civilförvaltning. Båda dessa remissinstanser förordar mer generösa

regler för bilersättning.

Andra lagutskottet anförde i utlåtande över motionerna (nr 60) att utskottet

ansåg skyndsam översyn av bestämmelserna vara önskvärd och att

utskottets uppfattning härom borde bringas till Kungl. Maj :ts kännedom.

Utlåtandet godkändes av riksdagen (rskr 350).

Föredraganden

Föredraganden, statsrådet Lundkvist, har i detta avsnitt anfört följande:

»I likhet med motionärerna och de remissinstanser som har yttrat sig över

motionerna anser jag att den ersättning som enligt värnpliktsavlöningskungörelsen

utgår till civilförsvarspliktig för resa med egen bil är för låg.

Ersättningen torde i allmänhet inte täcka de verkliga driftkostnaderna.

Donna ordning har gett anledning till uttalat missnöje bland de civilförsvarspliktiga.

Den kan dessutom i vissa fall vara kostnadsmässigt oförmånlig

lör det allmänna. .lag föreslår därför all ersättningsbeloppet höjs. Belop
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr i6 år 1966

pet bör lämpligen bestämmas till vad som enligt kungörelsen angående resekostnadsersättning

vid tjänsteresa med egen bil m. m. utgår för resa med

egen bil med tjänstevikt under 1 100 kg som har körts mer än 1 500 mil

under budgetåret, f. n. i allmänhet 22 öre per km. Vidare föreslår jag att

ersättning för resa med egen bil skall kunna utgå för både inställelse- och

hemresa så snart sådana förhållanden som f. n. medför rätt till bilersättning

föreligger i fråga om endera resan.

Kostnadsökningen till följd av mitt förslag torde bli förhållandevis ringa.

Hänsyn till kostnadsökningen har tagits vid beräkningen av anslagsposten

till reseersättningar under anslaget Avlöningar till civilförsvarspliktiga

m. m. för budgetåret 1966/67 (prop. 1966: 1 bil. 13 s. 109).»

Utskottet

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition,

nr 77.

Stockholm den 3 maj 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell,

herr Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Hiibinette, Kilsmo och fru Elvy

Olsson;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Odhe, Rimmerfors,

fru Ekendahl, herrar Gustavsson i Alvesta, Bengtsson i Varberg, Edlund

och Göransson.

ESSELTE AB, STHLM 66

614718

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 a § familjebidrags för ordning en den 29 mar a1 i texten