Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag rörande de värnpliktigas utbildning m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1966-05-17 · 64 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 60 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:48, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag rörande de värnpliktigas utbildning m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

1

Nr 48

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag rörande de värnpliktigas utbildning m. m., dels

ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 25 mars 1966 dagtecknad proposition, nr 106, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att

dels anta vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i värnpliktslagen

den 30 december 1941 (nr 967),

dels bifalla det förslag i övrigt om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

I samband med propositionen har utskottet behandlat löljande i anledning

av densamma väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna nr 729 i första kammaren av herrar Lundberg

och Svenungsson samt nr 900 i andra kammaren av herr Oskarson

m. fl.,

2) de likalydande motionerna nr 730 i första kammaren av herrar Petersson,

Erik Filip, och Åkesson samt nr 899 i andra kammaren av herr

Nihlfors m. fl., samt

3) de likalydande motionerna nr 731 i första kammaren av herr Svenungsson

m. fl. samt nr 898 i andra kammaren av herr Hedin m. fl.

1__Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Sr 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

Det vid propositionen fogade lagförslaget är av följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967)

Härigenom förordnas, att 5 och 6 §§, 14 § 1 mom., 27 § 1 och 3 mom. samt

29, 30 och 44 §§ värnpliktslagen den 30 december 1941* skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

5 §•

Konungen må från värnplikts- Från värnpliktstjänstgöring må

tjänstgöring helt eller delvis befria: helt eller delvis befrias:

a) den som ----sådan befrielse.

Under de villkor Konungen bestämmer

må anstånd medgivas med

tjänstgöring enligt 27 § l mom. Konungen

meddelar bestämmelser om

anstånd med annan värnpliktstjänstgöring.

6 §.

De värnpliktiga------tilldelas förband.

Värnpliktig, vilken äger förutsätt
-

ningar för utbildning till officer, underofficer

eller underbefäl, må uttagas

för sådan utbildning.

Uttagning för officersutbildning

må ske endast efter den värnpliktiges

medgivande. Sådan uttagning

sker vid inskrivningen eller därefter.

Uttagning för underofficers- eller

underbefälsutbildning må ske åven

utan medgivande av den värnpliktige.

Uttagning efter den värnpliktiges

medgivande må ske vid inskriv
-

Värnpliktig uttages i samband

med inskrivningen eller senare för

utbildning till viss befattning eller

grupp av befattningar.

Uttagning för utbildning till befattning

för officer får icke ske utan

den värnpliktiges medgivande. För

uttagning för annan utbildning fordras

medgivande av den värnpliktige

endast om uttagningen ändras efter

inskrivningen och den ändrade uttagningen

medför att tiden för grundutbildningen

förlänges.

se 1960:354.

1 Lagen omtryckt 1954:479. Senaste lydelse av 27 § 1 mom. och 29 § 1 mom,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

(Nuvarande lydelse)

ningen eller därefter. Uttagning utan

medgivande av den värnpliktige skall

ske i samband med den värnpliktiges

inskrivning; dock att värnpliktig,

vilken i egenskap av sjömanshusinskriven

blivit utan personlig

inställelse inskriven såsom värnpliktig

och därvid tilldelats flottan, må

uttagas för underbefälsutbildning efter

inskrivningen och senast i samband

med inryckningen till tjänstgöring.

Om uttagning av värnpliktiga för

särskild tjänstgöring eller utbildning

i andra avseenden förordnar Konungen.

Vid tilldelning och uttagning skall

tillses, att envar värnpliktig såvitt

möjligt får fullgöra den tjänstgöring

och undergå den utbildning, för vilken

han befinnes lämpligast. Där så

kan ske, skall hänsyn tagas till den

värnpliktiges önskemål. Visar värnpliktig,

som vid inskrivning befunnits

äga förutsättningar för utbildning

till underofficer, att undergående

av sådan utbildning skulle för

honom eller av hans arbete beroende

nära anhöriga medföra särskilt svåra

olägenheter, bär han ej uttagas

för sådan utbildning.

CFöreslagen lydelse)

Om uttagning av värnpliktiga för

särskild tjänstgöring förordnar Konungen.

Vid tilldelning och uttagning skall

tillses att varje värnpliktig såvitt

möjligt får fullgöra den tjänstgöring

och undergå den utbildning för vilken

han är lämpligast. I den mån

det kan ske skall hänsyn tagas till

den värnpliktiges önskemål. Värnpliktig

bör ej uttagas för utbildning

i befattning, för vilken fordras längre

grundutbildning än ett år, om han

visar att detta medför särskilt svåra

olägenheter för honom eller för nära

anhörig till honom som är beroende

av hans arbete.

14 §.

1. Värnpliktig är, där ej Konungen

för särskilda fall annorlunda förordnar,

skyldig att personligen inställa

sig vid inskrivningsförrättning det

år han fyller aderton år. Den som

förvärvar svenskt medborgarskap

först sedan han inträtt i värnpliktsåldcrn

är skyldig inställa sig vid inskrivningsförrättning

det år som in
-

1. Värnpliktig är, där ej Konungen

för särskilda fall annorlunda förordnar,

skyldig att personligen inställa

sig vid inskrivningsförrättning tidigast

det år han fyller aderton år.

Den som förvärvar svenskt medborgarskap

först sedan han inträtt i

värnpliktsåldern är skyldig inställa

sig vid inskrivningsförrättning det år

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

faller näst efter det han förvärvat som infaller näst efter det han förmedborgarskapet.

värvat medborgarskapet.

Rörande skyldighet------förordnar Konungen.

27 §.

1. De värnpliktigas utbildningstid

I fråga om de värnpliktigas utbildningstid

skola gälla följande bestämmelser.

A. I den mån ej nedan under punkterna

B.—E. annorlunda föreskrives,

är värnpliktig skyldig tjänstgöra följande

antal dagar, nämligen:

a) värnpliktig tilldelad armén

eller kustartilleriet trehundranittiofyra

dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras med en första

tjänstgöring om trehundrafyra dagar

och tre repetitionsövningar, envar

om trettio dagar;

b) värnpliktig tilldelad flottan

trehundranittiofyra dagar, vilken

tjänstgöring skall fullgöras i en

följd; samt

c) värnpliktig tilldelad flygvapnet

trehundranittiofyra dagar,

att enligt Konungens bestämmande

fullgöras med en första tjänstgöring

om lägst trehundrafyra dagar

samt högst fyra repetitionsövningar,

envar om trettio eller femton

dagar.

B. Följande för underbefäls- eller

undcrofficersutbildning uttagna

Värnpliktsutbildningen utgöres av

grundutbildning och repetitionsutbildning,

om annat ej följer av vad

som sägs nedan. Repetitionsutbildningen

kan utgöras av krigsförbandsövningar,

särskilda övningar

och mobiliserings övning ar.

A. Värnpliktig, som uttagits för

utbildning till befattning för menig

eller underbefäl, skall fullgöra

grundutbildning som omfattar

a) vid armén och kustartilleriet

högst trehundrafyrtiofem dagar,

b) vid flottan och flygvapnet högst

trehundrasextiofyra dagar.

Värnpliktig, som skall utbildas till

särskilt kvalificerad befattning för

menig eller underbefäl, kan åläggas

grundutbildning under högst fyrahundrafemtio

dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning

till befattning för underofficer,

skall fullgöra grundutbildning

under högst fyrahundrafemtio dagar.

För värnpliktig, som uttagits för

utbildning till befattning för officer,

omfattar grundutbildningen högst

femhundrafyrtio dagar.

Tid för grundutbildning må icke

understiga tvåhundratrettiofem dagar.

B. Värnpliktig skall fullgöra högst

fem krigsförbandsövningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

(Nuvarande lydelse)

värnpliktiga äro skyldiga att enligt

de närmare bestämmelser Konungen

meddelar fullgöra tjänstgöring enligt

vad nedan sägs:

a) värnpliktig tilldelad a r m é n

eller kustartilleriet:

den som uttagits för underbefälsutbildning

en första tjänstgöring om

trehundratjugufyra dagar samt tre

repetitionsövningar, envar om trettio

dagar, och

den som uttagits för underofficersutbildning

en första tjänstgöring

och fortsatt tjänstgöring om sammanlagt

högst fyrahundrafemtio dagar

samt tre repetitionsövningar, envar

om trettio dagar;

b) värnpliktig tilldelad flottan:

den som uttagits för underbefäls
utbildning

tjänstgöring i en följd om

fyrahundrafyrtiofyra dagar, och

den som uttagits för underofficersutbildning

tjänstgöring om sammanlagt

högst femhundrafyrtio dagar;

samt

c) värnpliktig tilldelad flygvapnet

och uttagen för underofficersutbildning

tjänstgöring om sammanlagt

högst femhundrafyrtio dagar.

Värnpliktig som uttagits för officersutbildning

är skyldig att utöver

den i föregående stycke för varje

särskilt fall angivna tiden för underofficersutbildning

fullgöra fortsatt

tjänstgöring om högst etthundraåttio

dagar.

Värnpliktig som enligt av Konungen

meddelade bestämmelser är antagen

för utbildning till reservofficer

vid armén är skyldig att, utöver den

i föregående stycke angivna utbild
-

(Föreslagen lydelse)

Värnpliktig i annan befattning för

menig eller underbefäl än befattning

på stamstridsfartyg vid flottan skall

fullgöra krigsförbandsövningar under

sammanlagt högst

a) vid armén och kustartilleriet

etthundrafem dagar eller, i underbefälsbefattning

eller kvalificerad befattning

för menig, etthundratjugofem

dagar,

b) vid flottan nittio dagar eller, i

underbefälsbefattning, etthundratjugofem

dagar,

c) vid flygvapnet nittio dagar eller,

i kvalificerad underbefälsbefattning,

etthundratjugofem dagar.

Värnpliktig i befattning för menig

eller underbefäl på stamstridsfartyg

vid flottan skall fullgöra krigsförbandsövningar

under sammanlagt

högst etthundratjugofem dagar eller,

i underbefälsbefattning eller kvalificerad

befattning för menig, högst

etthundrasextio dagar.

Värnpliktig i underofficers- eller

officer sbefattning skall fullgöra

krigsförbandsövningar under sammanlagt

högst etthundrasextio dagar

vid armén och marinen samt

högst etthundratjugofem dagar vid

flygvapnet.

För värnpliktig i befattning som

kompanichef eller kompanikvartermästare

eller i motsvarande befattning

eller med uppgift som materielredogörare

kan den sammanlagda tiden

för krigsförbandsövningar överskridas

med högst tio dagar.

Krigsförbandsövning får omfatta

högst trettiofyra dagar.

Konungen äger bestämma att en

krigsförbandsövning för värnpliktig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 4-8 år 1966

(Nuvarande lydelse)

ningstiden, i den ordning Konungen

bestämmer undergå utbildning till

reservofficer under högst tvåhundra

dagar.

C. Värnpliktig tilldelad flottan, vilken

vid sjöbefälsskola avlagt sjökaptens-

eller sjöingenjörsexamen eller

erhållit avgångsbetyg från styrmanseller

maskinteknikerkurs, är skyldig

att, utöver den under A. b) angivna

tiden eller ■— om den värnpliktige

före examens avläggande genomgått

underbefälsutbildning — utöver den

under B. b) angivna tiden för tjänstgöring

i en följd, i den ordning Konungen

bestämmer fullgöra fortsatt

tjänstgöring under en tid av etthundratjugu

dagar.

Värnpliktig, vilken vid sjöbefälsskola

avlagt sjökaptensexamen eller

erhållit avgångsbetyg från styrmanskurs

och med godkännande vitsord

genomgått underofficersutbildning

vid flottan, må efter frivilligt åtagande

genomgå officersutbildning.

Sådan värnpliktig är skyldig att, utöver

den i föregående stycke angivna

fortsatta tjänstgöringstiden, undergå

utbildning till officer under

nittio dagar.

D. För värnpliktig,----- -—

Beträffande värnpliktig som nu

sagts må Konungen, där så finnes

lämpligt, förordna, att enligt de närmare

bestämmelser Konungen meddelar

den under d. angivna tjänstgöringen

om trehundranittiofyra dagar

skall, med rätt i förekommande

fall till avbrott under viss tid för studiernas

eller yrkesutbildningens fullföljande,

fullgöras med dels soldat
-

(Föreslagen lydelse)

i befattning på stamstridsfartyg vid

flottan uppdelas i högst fyra delövningar.

C. Värnpliktig i underofficers- eller

officersbefattning samt, enligt

Konungens bestämmande, annan

värnpliktig kan åläggas att fullgöra

högst tre eller vid flygvapnet högst

fem särskilda övningar.

Särskilda övningar skola fullgöras

under sammanlagt högst trettiotre

dagar vid armén och marinen samt

högst tjugo dagar vid flygvapnet.

Särskild övning får omfatta högst

elva dagar.

Värnpliktig, som vid förband skall

fullgöra uppgift av särskild betydelse

för genomförande av förbandets

mobilisering eller som är krigsplacerad

vid förband, vars mobilisering

är avsedd att kunna genomföras

på avsevärt kortare tid än som gäller

för huvuddelen av krigsmaktens förband,

kan åläggas att fullgöra högst

fem mobiliseringsövningar om sammanlagt

högst åtta dagar.

bestämmelser gälla.

Beträffande värnpliktig som nu

sagts må Konungen, där så finnes

lämpligt, förordna att den värnpliktige

skall fullgöra tjänstgöring om

trehundranittiofyra dagar i stället

för den under A.—C. angivna tjänstgöringen.

Denna tjänstgöring skall,

med rätt i förekommande fall till

avbrott under viss tid för studiernas

eller yrkesutbildningens full
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr b8 år 1966

7

(Nuvarande lydelse)

och befälsutbildning eller enbart soldatutbildning,

dels ock fackutbildning

och facktjänstgöring. Värnpliktig,

beträffande vilken på grund av

studier sålunda förordnats, må, där

så anses påkallat för bibringande

och vidmakthållande av för avsedd

mobiliseringsbefattning erforderliga

insikter, åläggas att därutöver fullgöra

fortsatt tjänstgöring under

högst etthundrafyrtiosex dagar. Den

fortsatta tjänstgöringen skall kunna

i omgångar fördelas på hela värnpliktstiden.

Har ej----------I

(Föreslagen lydelse)

följande, fullgöras med dels soldat-

och befälsutbildning eller enbart

soldatutbildning, dels ock fackutbildning

och fack tjänstgöring.

Värnpliktig, beträffande vilken på

grund av studier sålunda förordnats,

må, där så anses påkallat för bibringande

och vidmakthållande av för avsedd

mobiliseringsbefattning erforderliga

insikter, åläggas att därutöver

fullgöra fortsatt tjänstgöring

under högst etthundrafyrtiosex dagar.

Den fortsatta tjänstgöringen

skall kunna i omgångar fördelas på

hela värnpliktstiden.

>var skäligt.

Eé Värnpliktig tilldelad armén,

kustartilleriet eller flygvapnet, vilken

genomgått befälsutbildning eller,

utan att hava genomgått sådan utbildning,

krigs placerats såsom befäl,

må enligt de närmare bestämmelser

Konungen meddelar kunna åläggas

att, utöver tjänstgöring enligt A. eller

B., i anslutning till honom åliggande

repetitionsövning fullgöra befälsövning,

omfattande tio dagar eller, om

repetitionsövningen omfattar femton

dagar, fem dagar.

Värnpliktig tilldelad armén, kustartilleriet

eller flygvapnet, vilken genomgått

underofficers- eller officersutbildning

eller, utan att hava genomgått

sådan utbildning, krigsplacerats

såsom underofficer eller officer,

må enligt de närmare bestämmelser

Konungen meddelar kunna

åläggas att utöver i första stycket

angivna befälsövningar fullgöra två 1

1 Punkten E upphäves genom lagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

särskilda befälsövningar, envar om

femton dagar.

F.1 Konungen äger förordna om

minskning av tiden för tjänstgöring

enligt detta moment — dock icke av

lid för repetitionsövningar och befälcövningar

— med högst sju dagar,

såvitt avser envar av de i A.—D. angivna

utbildningstiderna. Härutöver

äger Konungen förordna om minskning

av dels tiden för första tjänstgöring

enligt A. a) med högst fjorton

dagar, dels tiden för första

tjänstgöring för värnpliktig tilldelad

armén, som uttagits för underbefälsutbildning,

med högst sju dagar.

Sättet för fullgörande av tjänstgöring

enligt detta moment bestämmes

av Konungen. I tjänstgöringen

skola inräknas tider för vederbörligen

anbefallda övningsuppehåll.

Konungen äger bestämma att tjänstgöringen

skall fullgöras i annan ordning

än i detta moment sägs. Första

tjänstgöring och tjänstgöring i en

följd skola taga sin början före utgången

av tredje året efter inskrivningsåret.

Repetitionsövning må icke, där ej

Konungen finner nödigt att för särskilda

fall annorlunda förordna, äga

rum vid infanteriregementena under

tiden från och med den 11 juli till

och med den 31 augusti. 3

3. Särskilda bestämmelser2

A. Därest, på ---

D. Har värnpliktig

äga rum.

--ock Konungen,

1 Punkten F upphäves genom lagen

2 Ändringen innebär att punkten E upphäves

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1066

9

(Nuvarande lydelse)

29

1. Anstånd till nästföljande år med

påbörjande av i 27 § föreskriven

första tjänstgöring (tjänstgöring i en

följd) må i den ordning Konungen

bestämmer medgivas:

a) å sjömanshus inskriven värnpliktig,

som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen

är å handelsfartyg

inmönstrad för utrikes

sjöfart och som till följd därav icke

utan väsentlig olägenhet kan, så

länge resan varar, inställa sig;

b) å sjömanshus inskriven värnpliktig,

som gör sannolikt, att han

under den tid närmast förestående

tjänstgöring skulle omfatta kommer

att söka inträde i sjökaptens-, styrmans-,

sjöingenjörs- eller maskinteknikerkurs

vid sjöbefälsskola;

c) värnpliktig, som själv förvaltar

och brukar honom tillhörig fast egendom

eller själv driver honom tillhörig

handels-, fabriks- eller annan industriell

rörelse och icke varit i tillfälle

att på lämpligt sätt ordna fastighetens

eller rörelsens skötande

under den tid han för sin militära

tjänstgöring skulle bliva frånvarande;

samt

d) värnpliktig, som visar annat giltigt

skäl för anstånds beviljande, såsom

att tjänstgöringen skulle medföra

avsevärt avbräck i fortskriden

lärokurs eller eljest bereda honom

eller av hans arbete beroende nära

anhöriga väsentliga svårigheter eller

olägenheter.

Fortfar anledning till anstånd

med tjänstgöringen, må förlängt anstånd,

varje gång för ett år, beviljas

den värnpliktige. Tjänstgöringen

(Föreslagen lydelse)

§•

Beslut om befrielse från värnpliktstjänstgöring

enligt 5 § första

stycket och om anstånd med tjänstgöring

enligt 27 § i mom. meddelas

av truppregistreringsmyndighet efter

ansökan av den värnpliktige. Anser

sig truppregistreringsmyndigheten

icke kunna bifalla ansökningen, skall

myndigheten med eget yttrande överlämna

handlingarna till centrala

värnpliktsbyrån, som beslutar i ärendet.

Talan mot centrala värnpliktsbyråns

beslut föres hos värnpliktsnämnden

genom besvär som skola

ha inkommit till nämnden inom två

veckor från den dag klaganden fick

del av beslutet.

Mot värnpliktsnämndens beslut

må talan icke föras.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

(Nuvarande lydelse)

skall dock taga sin början senast det

år under vilket den värnpliktige fyller

tjugufyra år, där ej Konungen

finner synnerliga skäl föranleda

längre anstånd.

2. Värnpliktig, för vilken, sedan

han påbörjat första tjänstgöring

(tjänstgöring i en följd), i anledning

av dödsfall eller annan av honom

oberoende händelse uppkommer sådant

skäl för anstånd, som avses i

1 mom. c) eller d), må i den ordning

Konungen bestämmer medgivas anstånd

med återstoden av tjänstgöringen.

Sådant anstånd, som beviljas

för ett år i sänder, må ej medgivas

för längre tid än sammanlagt fyra år,

där ej Konungen finner synnerliga

skäl föranleda längre anstånd.

Huruvida och i vad mån värnpliktig,

som beviljats anstånd jämlikt första

stycket, må anses hava fullgjort honom

åliggande tjänstgöring, ävensom

i vilken ordning återstoden av tjänstgöringen

skall fullgöras, därom meddelar

Konungen erforderliga bestämmelser.

/

30

Anstånd med annan i denna lag

föreskriven tjänstgöring än i 29 §

sägs må beviljas i den ordning och

i den utsträckning Konungen bestämmer.

(Föreslagen lydelse)

§•

Värnpliktsnämnden består av ordförande

och två andra ledamöter.

För ledamot skall finnas ersättare.

Vid hinder för ordföranden tjänstgör

ersättare för honom som ordförande.

Konungen utser ledamöter och ersättare

för viss tid.

Värnpliktsnämnden är beslutför

när ordföranden eller ersättare för

honom samt minst en annan ledamot

äro närvarande. När ärende av

större vikt handlägges, böra om möjligt

samtliga ledamöter närvara.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

11

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Som nämndens beslut gäller den

mening varom de flesta förena sig

eller, vid lika röstetal eller om samtliga

ledamöter äro av olika mening,

den mening som ordföranden biträder.

Rättegångsbalkens bestämmelser

om jäv mot domare gälla i tillämpliga

delar ledamot av värnpliktsnämnden.

44 §.

Konungen äger-----------vid krigsmakten.

I vad —----------- bestämmer Konungen.

Vad sålunda —--------- lots- och fyrstaten.

Särskilda bestämmelser gälla för

värnpliktig som erhållit tillstånd till

vapenfri tjänst.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 6 §, 14 § 1 mom. och 27 § 1 mom.

den 1 september 1966 och i övrigt den 1 oktober 1966.

Genom lagen upphävas lagen den 11 maj 1951 (nr 195) om skyldighet

för vissa värnpliktiga att fullgöra repetitions- och beredskapsövningar samt

förordningen den 7 maj 1965 (nr 113) med provisoriska bestämmelser

rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga.

Den som börjar värnpliktstjänstgöring före den 1 januari 1967 eller, i

fråga om värnpliktstjänstgöring vid kustartilleriet, före den 1 februari 1967

skall i stället för grundutbildning enligt den nya lagen fullgöra annan tjänstgöring

än repetitionsövning enligt 27 § 1 mom. A.—C. värnpliktslagen i

dess äldre lydelse. Den som börjat värnpliktstjänstgöring före den 1 september

1966 skall fullgöra högst det antal krigsförbandsövningar och särskilda

övningar som angives i tabellerna 1—3 i bilaga till denna lag.

Om Konungen ej bestämmer annat tillämpas bestämmelser i lag eller författning
1.

om annan tjänstgöring än repetitionsövning enligt 27 § 1 mom. A.—C.

värnpliktslagen i dess äldre lydelse på grundutbildning enligt den nya lagen,

2. om repetitionsövning och befälsövning på krigsförbandsövning enligt

den nya lagen,

3. om särskild befälsövning på särskild övning enligt den nya lagen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr iS år 1966

Bilaga

Tabell 1

Krigs/örbandsövningar

för

värnpliktig som börjat värnpliktstjänstgöring före den 1 september 1966

Värnpliktig

född år

Antal krigsförbandsövningar vid

armén och

kustartilleriet

flottan

flygvapnet

1947 eller senare............

5

5

5

1946—1943................

51

4*

46

1942—1939................

42

3

3

1938—1936................

3

2

3

1935—1933................

33

2

2

1932—1929................

2

1

26

1928—1925................

1

1

1

1924 eller tidigare..........

l7

—

l7

1 Fyra krigsförbandsövningar om en repetitionsövning fullgjorts före den 1 september 1966.

2 Tre krigsförbandsövningar om två repetitionsövningar fullgjorts före den 1 september 1966.

3 Två krigsförbandsövningar om två repetitionsövningar fullgjorts före den 1 september 1966.

4 Tre krigsförbandsövningar för värnpliktiga vilkas tjänstgöring icke blivit uppdelad med stöd

av Kungl. brev den 4 december 1964 ang. viss uppdelning av värnpliktstjänstgöringen vid flottan.

5 Tre krigsförbandsövningar om en repetitionsövning fullgjorts före den 1 september 1966.

6 En krigsförbandsövning om två repetitionsövningar fullgjorts före den 1 september 1966.

7 Under förutsättning att en repetitionsövning återstår enligt äldre utbildningsbestämmelser.

Tabell 2

Särskilda övningar

för

värnpliktig i underofficers- eller ofjicersbefattning vid armén eller marinen som börjat

värnpliktstjänstgöring före den 1 september 1966

Värnpliktig född år

Antal särskilda övningar

1943 eller senare...............

3»

1942—1936...................

2

1935—1931...................

1

1930 eller tidigare.............

—

1 Två särskilda övningar om en särskild befälsövning fullgjorts före den 1 september 1966.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

13

Tabell 3

Särskilda övningar

för

värnpliktig i underbefäls-, underofficers- eller officersbefattning vid flygvapnet som börjat

värnpliktstjänstgöring före den 1 september 1966

Värnpliktig född år

Antal särskilda övningar

1944 eller senare........

5

1943—1941..........

4

1940—1934...........

3

1933—1930...........

2

1929—1927............

1

1926 eller tidigare

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr iS år 1966

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås nya grunder för värnpliktsutbildningen. Denna

skall omfatta grundutbildning och repetitionsutbildning. Förslaget innebär i

huvudsak följande.

Grundutbildningen motsvarar i stort sett nuvarande första

tjänstgöring och tjänstgöring i en följd. Den differentieras i ökad utsträckning

inom och mellan försvarsgrenarna med utgångspunkt i att behovet av

utbildningstid växlar mellan olika grupper av värnpliktiga. Flertalet värnpliktiga

i allmänhet vid armén och kustartilleriet får 300 dagars grundutbildning,

vilket innebär i stort sett oförändrad utbildningstid. Grundutbildningen

är dock ca 50 dagar kortare än nu för en stor grupp och högst ca 40

dagar längre för en mindre grupp. Vid flottan förkortas utbildningstiden

för flertalet värnpliktiga i allmänhet till 320 dagar, medan den vid flygvapnet

för flertalet behålls oförändrad vid 364 dagar. De flesta underbefälsuttagna

får i förhållande till nu något förlängd grundutbildning vid armén

(högst 345 dagar) och kustartilleriet (330 dagar), betydligt förkortad grundutbildning

vid flottan (364 dagar) och oförändrad grundutbildning vid flygvapnet

(364 dagar). För flertalet underofficersuttagna behålls grundutbildningen

vid nuvarande 450 dagar — den förkortas dock något vid flygvapnet.

De officersuttagna får genomgående förkortad grundutbildning,

540 dagar vid armén och marinen samt 510 dagar vid flygvapnet. Officersutbildning

genomgås endast efter frivilligt åtagande.

Repetitionsutbildning i krigsförband skall, utom som nu vid

armén och kustartilleriet, ske även vid flottan och flygvapnet. Utbildningen

omfattar krigsförbandsövningar, särskilda övningar och mobiliseringsövningar.

Krigsförbandsövningarna — som motsvarar nuvarande repetitionsövningar

med anslutande befälsövningar — genomförs vart fjärde år för

förbanden, övningens längd är för värnpliktiga i befattningar for meniga

18 dagar vid armén och marinen samt 15 dagar vid flygvapnet. Smärre avvikelser

förekommer. Värnpliktiga i befälsbefattningar har i de flesta fall

längre övningsskyldighet. Varje krigsförbandsövning får dock omfatta högst

34 dagar. Högst fem krigsförbandsövningar fullgörs av den värnpliktige.

De särskilda övningarna är en utbyggnad av nuvarande särskilda befälsövningar

och läggs in vid viktigare förband mellan krigsförbandsövningarna.

De genomförs i flertalet fall med krigsförbandens befäl i officers- och underofficersbefattning

men vid ett mindre antal förband även med vissa värnpliktiga

i befattning för underbefäl eller menig. Vid armén och marinen

genomförs högst tre särskilda övningar om vardera elva dagars längd och

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

vid flygvapnet högst fem övningar om vardera fyra dagars längd. Mobilisenngsovmngarna,

som saknar motsvarighet i nuvarande system, kan omfatta

antingen viss nyckelpersonal för förbandens mobilisering eller hela

förband med särskilt korta mobiliseringstider. övningens längd är i regel

ett och högst två dygn. Den värnpliktige åläggs högst fem mobiliseringsövningar.

Det nya utbildningssystemet innebär att det årliga antalet tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga vid fullt utbyggt system i förhållande till det nuvarande

minskar med 800 000 för grundutbildning samt ökar med 300 000

för repetitionsutbildning. Antalet in- och utryckningsdagar ökar med drygt

100 000. Det förutsätts att de ekonomiska förmånerna åt värnpliktiga anpassas

till den nya utbildningsordningen. Förslag härom avses skola framläggas

senare. Uppkommande kostnader för genomförande av förslaget bedoms

vara av den art att de bör bestridas inom ramen för 1963 års försvarsbeslut.

Förslaget föreslås skola tillämpas i huvudsak med början under år 1967.

Systemet för repetitionsutbildning påbörjas hösten 1966 men avses inte vara

helt genomfört förrän under första hälften av 1970-talet.

Slutligen föreslås decentralisering av beslutanderätten i vissa ärenden om

befrielse från och anstånd med värnpliktstjänstgöring.

Av propositionens innehåll redovisas här endast vad föredragande departementschefen,

statsrådet Andersson, anfört. Beträffande övriga delen

av propositionen hänvisas till denna.

Motionsyrkandena

I motionerna I: 729 och 11: 900 har yrkats,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa

a) att den manliga gymnasiestuderande ungdom som så önskar på försök

beredes tillfälle att fullgöra förberedande värnpliktsutbildning under

sommarferierna före sista gymnasieåret,

b) att i rekryteringsfrämjande syfte kadettskola organiseras i omedelbar

anslutning till den första repetitionsövningen för värnpliktiga som genomgått

plutonschefsskola eller motsvarande frivillig befälsutbildning och som

anmäler sig till sådan vidareutbildning,

c) att de värnpliktiga som genomgått kadettskolan erbjudes frivillig

trupptjänstgöring följande sommar, förslagsvis 1/6_1/9,

d) att Kungl. Maj :t måtte överväga åtgärder i syfte alt tillmäta den kvalificerade

trupptjänsten för det aktiva befälet ökad vikt i merithänseende,

e) att m er 11 va rd esf råga n — vilken utsträckning militär befälsutbildning

opaginerad Kontrollera mot PDF

jg Andra lagutskottets utlåtande nr 4-8 år 1966

kan tillgodoräknas som merit vid civila utbildningsanstalter och vid anställning

och befordran i civil tjänst — snarast bringas till positiv lösning,

f) att Kungl. Maj :t uppmärksamt följer införandet av det nya systemet

för de värnpliktigas utbildning — varvid särskild uppmärksamhet agnas åt

frågan huruvida de till förfogande stående resurserna är tillräckliga — för

att snabbt kunna vidtaga åtgärder därest den angivna målsättningen skulle

äventyras».

I motionerna I: 730 och II: 899 har hemställts,

»att riksdagen vid sin behandling av proposition nr 106 måtte

1. besluta fastställa antalet ledamöter i den s. k. värnpliktsnamnden till

fem, av vilka en skall utses på förslag av överbefälhavaren och en på förslag

av arbetsmarknadsstyrelsen; samt

2. uppdraga åt vederbörande utskott att i anledning av det under punkt 1

framförda yrkandet utarbeta erforderlig lagtext».

I motionerna I: 731 och II: 898 har hemställts,

»att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 106 i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla att Kungl. Maj :t snarast framlägger förslag rörande

värnpliktstjänstgöring för den i handelsflottan tjänstgörande personalen

efter de riktlinjer som i motionen angivits».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna II: 900, II: 899 och II: 898.

Grunder för vämpliktsutbildningen

Departementschefen

Utgångspunkter

Vårt försvar måste inte minst i personellt hänseende utformas med utgångspunkt

i de särskilda förutsättningar som gäller för oss. Vår alliansfrihet

förutsätter att vi är i stånd att ta upp en försvarsstrid med endast

landets egna resurser. Landets yta är stor men våra befolkningstillgångai

små. Utvecklingen inom invasionstekniken öppnar möjligheter för en angripare

att redan i inledningsskedet av ett krig sätta in styrkor mot skilda

delar av vårt land. Vi måste därför förfoga över stridskrafter i sådan mängd

att vi kan möta angrepp i olika delar av landet. Med hänsyn till de personella

resurserna bör krigsmakten därför kunna disponera alla vapenföra

män som inte binds av andra nödvändiga uppgifter i totalförsvaret. Krigsmakten

bör således byggas på den allmänna värnpliktens grund. De angivna

förhållandena har i väsentliga avseenden satt sin prägel på utformningen

av krigsmakten under en lång tid. Så måste även bli fallet framdeles så

länge försvaret behåller sin nuvarande utformning och inriktning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr ''t8 år 1966

17

De värnpliktiga bör effektivt kunna medverka i krigsorganisationen under

hela den mer än tjugofemåriga värnpliktstiden. Värnpliktsutbildningen

måste därför vara så utformad att de värnpliktiga redan under

grundutbildningen ges sådana militära färdigheter att de kan krigsplaceras

omedelbart efter denna. De värnpliktiga måste vidmakthålla och vidareutveckla

sina färdigheter under hela värnpliktstiden. Härav följer att värnpliktsutbildningen

måste utformas efter mycket långsiktiga planer.

Kännetecknande för vårt försvars uppbyggnad är att den största vikten

läggs vid att vidmakthålla en tillräckligt omfattande och Aräl utbildad krigsorganisation

som snabbt kan mobiliseras. Den långsiktiga beredskapen och

mobiliseringsberedskapen tillgodoses således i första hand. Erforderlig insatsberedskap

uppi''ätthålls i huvudsak med förband som normalt måste

vara organiserade för den till långsiktig beredskap syftande utbildningen.

Man får emellertid räkna med att behov tillfälligt kan uppkomma av fler

insatsberedda förband än som normalt måste vara organiserade för utbildning

av skilda slag. Behovet av sådana förband kan tillgodoses genom att

krigsförband inkallas till repetitionsövningar av större omfattning eller till

beredskapsövningar jämlikt 27 § 2 mom. värnpliktslagen.

Åtskilliga av de trygghetsskapande åtgärder som är ett karakteristiskt

inslag i vårt samhällsliv förutsätter att kollektiva insatser görs från medborgarnas

sida. Anledningen härtill är att i många fall den enskilde medboi-garens

möjligheter att enbart genom egna insatser tillförsäkra sig trygghet

är alltför begränsade. Detta förhållande är särskilt påtagligt när det gäller

insatserna för försvaret vilka om de görs av medborgarna enskilt blir

tämligen verkningslösa.

Värnpliktssystemet kräver personliga uppoffringar av en stor del av vår

manliga befolkning, vilket får återverkningar även inom familj och samhälle.

Å andra sidan blir en krigsmakt som byggts upp enligt detta system en

naturlig del av samhället genom att den innefattar alla yrkesgrupper såväl

bland befäl som meniga. Den kommer att i väsentliga avseenden utgöra ett

tvärsnitt av landets befolkning. Därmed finns också goda förutsättningar för

att krigsmakten skall genomsyras av en demokratisk anda och att en levande

försvarsvilja skall kunna vidmakthållas.

Några medborgare har hittills ansett sig inte kunna ingå i den gemenskap

som de kollektiva insatserna för försvaret förutsätter utan har, med stöd

av den möjlighet värnpliktslagstiftningen lämnar dem som av djup samvetsnöd

inte vill utbildas i bruket av vapen, valt att fullgöra vapenfri

tjänst. Jag anser att en sådan möjlighet på grund av värnpliktstjänstgöringens

speciella natur är motiverad såsom ett rimligt hänsynstagande till

enskilda individers särskilda förhållanden. Jag anmäler denna dag särskilt

frågan om en ändring av grunderna för den vapenfria tjänsten. Det har

emellertid också under senare tid från enstaka håll hävdats att man bör

2- Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. ? and. Nr ''18

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Andra lagutskottets utlåtande nr i8 är li)66

vägra att fullgöra värnplikt därför att man ogillar vår försvarspolitik. Det

står givetvis var och en fritt att söka få till stånd ändringar i gällande lagstiftning

på olika områden eller att få en viss politik omprövad. Men detta

måste i en demokrati ske på sedvanlig politisk väg och inte genom ohörsamhet

mot lag.

Det är angeläget att framhålla att värnpliktssystemet ger bättre möjligheter

än något annat rekryteringssystem att ta tillvara landets befolkningstillgångar

inte bara i kvantitativt utan också i kvalitativt avseende. Det är

t. ex. möjligt att för befälsbcfattningar disponera dem som har de bästa ledaregenskaperna.

I befattningar som kräver tekniska specialkunskaper kan

placeras värnpliktiga som har kvalificerad civil utbildning eller yrkeserfarenhet

på aktuellt tekniskt område.

Vårt nuvarande system för utbildning av värnpliktiga bygger

i huvudsak på den grund som lades genom 1941 års värnpliktsbeslut. Betydande

förändringar har dock genomförts. Åren 1947 och 1948 förkortades

grundutbildningen. De tidigare åldersklassvis genomförda repetitionsövningarna

utbyttes vid armén år 1950 och vid kustartilleriet år 1952 mot

repetitionsövningar i krigsförband. Grundutbildningen förlängdes år 1952

för värnpliktiga i allmänhet och för underbefälsuttagna värnpliktiga. Efter

att provisoriskt ha bedrivits från år 1951 infördes år 1952 befälsövning

i anslutning till repetitionsövning såsom en permanent beståndsdel i utbildningssystemet.

År 1960 infördes särskilda befälsövningar för värnpliktiga

placerade i underofficers- eller officersbefattning.

Den nuvarande grundutbildningen syftar främst till att utbilda den värnpliktige

så att han vid dess slut kan krigsplaceras i avsedd befattning. Uttagning

för utbildning sker som ett obligatoriskt åläggande. Endast uttagning

för utbildning till värnpliktig officer sker efter frivilligt åtagande.

Grundutbildningens längd för värnpliktiga i allmänhet är vid armén och vid

kustartilleriet 304 dagar, vid flottan 394 dagar samt vid flygvapnet i flertalet

fall 364 dagar. För underbefälsuttagna värnpliktiga är utbildningstiden vid

armén och kustartilleriet 324 dagar samt vid flottan 444 dagar. Vid flygvapnet

väljs underbefäl ut bland de värnpliktiga i allmänhet, vilka som nämnts

vanligen fullgör en grundutbildning om 364 dagar. Grundutbildningen förlängs

härvid inte. Underofficersuttagna värnpliktigas grundutbildning är

inom hela krigsmakten 450 dagar och de officersuttagnas 630 dagar. Värnpliktslagen

ger vissa möjligheter till smärre förkortningar av angivna tjänstgöringstider,

bl. a. för att åstadkomma lämplig anpassning till kalendern.

Detta utnyttjas bl. a. så att grundutbildningen för värnpliktiga i allmänhet

vid kustartilleriet regelmässigt förkortas till 290 dagar.

Till grundutbildningen vid armén rycker flertalet värnpliktiga in på våren

och sommaren och rycker ut under senare delen av mars följande år.

Vissa övningstrupper för skolor följer en annan utbildningsrytm. Vid kust
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr å8 år l!)66

19

artilleriet rycker flertalet värnpliktiga in på senhösten eller vintern och rycker

ut på sensommaren och senhösten. Vid flottan är flertalet värnpliktiga

fördelade på två i förhållande till varandra tidsförskjutna s. k. bemanningsgrupper.

Vid den större av dessa sker inryckningen på sommaren och hösten

och utryckning på hösten påföljande år. Vid den mindre bemanningsgruppen

sker inryckningen på senhösten och vintern med utryckning påföljande

vinter. Vid flygvapnet är flertalet värnpliktiga fördelade på fyra

omgångar med in- och utryckning för omgångarna på vintern, våren, sensommaren

och senhösten.

Den nuvarande repetitionsutbildningen omfattar repetitionsövningar med

anslutande befälsövningar samt särskilda befälsövningar. Repetitionsövning

i krigsförband syftar främst till att samträna krigsförbanden så att

de under tiden mellan övningarna i händelse av mobilisering är direkt användbara

för sina uppgifter utan kompletterande utbildning. Under övningarna

sker förutom repetition i tämligen betydande omfattning omskolning

av personalen på njdillkommen materiel eller för nya uppgifter

inom krigsorganisationen, t. ex. i lokalförsvarsförband.

Repetitionsövningar i krigsförband förekommer f. n. vid armén och kustartilleriet,

där krigsförbanden övas vart sjätte år. Vid flygvapnet förekommer

repetitionsövningar i tillfälligt sammansatta övningsförband. Vid flottan

förekommer mot repetitionsövningar svarande utbildning endast för

visst befäl.

Meniga värnpliktiga vid armén och kustartilleriet är skyldiga att fullgöra

tre repetitionsövningar om vardera 30 dagar. Visst befäl har i anslutning till

varje repetitionsövning att fullgöra befälsövning om tio dagar. Meniga värnpliktiga

vid flygvapnet är skyldiga att fullgöra högst fyra repetitionsövningar

om vardera 30 eller 15 dagar inom ramen av en sammanlagd tjänstgöringstid

för grundutbildning och repetitionsutbildning om 394 dagar. För

befäl förekommer förutom repetitionsövningar också befälsövning i anslutning

härtill med en längd av tio eller, vid repetitionsövning om 15 dagar,

fem dagar. De mot repetitionsövningar svarande övningarna vid flottan

omfattar i regel vardera 30 dagar och avser som tidigare angetts endast visst

befäl.

Särskild befälsövning, som i regel anordnas krigsförbandsvis, syftar till

att ge värnpliktiga i underofficers- och officersbefattning den träning som

krävs för att krigsförbanden skall kunna lösa sina viktigaste uppgifter.

Personal i sådan befattning är skyldig att fullgöra högst två övningar om

vardera 15 dagar. Övningarna läggs in mellan repetitionsövningarna. Särskild

befälsövning förekommer inte vid flottan.

Nuvarande repetitionsövningar genomförs vid armén med förbanden fördelade

på en vinteromgång, två våromgångar och en höstomgång. Den sistnämnda

är störst. I växlande omfattning övas dessutom av beredskapsskäl

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1960

förband under sommaren. Av den personal som fullgör mot repetitionsövningar

svarande utbildning vid flottan övas huvuddelen under hösten. Vid

kustartilleriet genomförs repetitionsövningarna i regel under hösten men i

någon omfattning också våren. Vid flygvapnet äger repetitionsövningarna i

regel rum under hösten. — De särskilda övningarna genomförs vid samtliga

försvarsgrenar i regel under sommaren.

I direktiven för värnpliktsutredningen angavs bl. a. att behovet av

total utbildningstid för värnpliktiga vid samtliga försvarsgrenar borde klarläggas

liksom den lämpligaste uppdelningen av tiden på grundutbildning

och repetitionsutbildning. Det framhölls att riktpunkten måste vara att med

beaktande av väsentliga samhällsekonomiska, statsfinansiella och sociala

faktorer söka åstadkomma den utformning av värnpliktssystemet som bäst

tjänar vårt försvar. Det förutsattes att vid utformningen av förslaget någon

minskning av det årliga antalet tjänstgöringsdagar skulle eftersträvas.

Vidare skulle de värnpliktssociala konsekvenserna redovisas, liksom

konsekvenserna för inskrivningsväsendet, de värnpliktigas uttagning och

redovisning m. m.

Värnpliktsut redningens arbete har bl. a. omfattat en kartläggning

av det nuvarande systemets effekt och behovet av förbättringar.

Kartläggningen har genomförts under studiebesök vid ett stort antal förband,

fartyg och skolor varvid synpunkter har inhämtats såväl från befäl

av olika kategorier som från meniga värnpliktiga. Ett flertal prov och försök

på olika utbildningsområden har genomförts på utredningens initiativ.

Bristerna i nuvarande system och behoven av förbättringar är enligt utredningen

främst följande. Det värnpliktiga befälets förmåga att leda och

handha underställd trupp är otillräcklig. Förbandens användbarhet i krig

sänks härigenom liksom effekten av repetitionsövningarna i fredstid. För

att en förbättring skall komma till stånd bör det värnpliktiga befälet under

grundutbildningen ges flera tillfällen till praktisk övning i att föra trupp.

— Tillgången på värnpliktiga officerare inom krigsorganisationen är otillräcklig.

Detta beror på att rekryteringsbehovet inte har kunnat täckas sedan

tvångsuttagningen till ifrågavarande officersutbildning slopades år 1950. Till

följd härav har man i ett stort antal befattningar för officer blivit tvungen

att placera värnpliktiga, som inte har den erforderliga utbildningen. Detta

bidrar enligt utredningen till att minska krigsorganisationens användbarhet.

Åtgärder måste enligt utredningen vidtas för att förbättra rekryteringen

av värnpliktiga officerare. — Vidare har brister konstaterats ifråga om enskilda

befattningshavares och förbandens förmåga att genomföra mobilisering.

Utbildningen på detta område måste enligt utredningen förbättras. —

På grund av att striden kan väntas komma att föras över stora ytor måste

alla värnpliktiga och alla förband oavsett huvuduppgift eller plats för gruppering

effektivt kunna medverka i ytförsvaret. Denna förmåga är enligt ut
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

redningen otillräcklig vid vissa förband. För att förbättra nämnda förmåga

föreslås införande av en för krigsmakten likformig allmänmilitär utbildning.

— Det är enligt utredningen inte möjligt att med nuvarande sexåriga

mellanrum mellan förbandens repetitionsövningar fortlöpande bibehålla

krigsförbandens samträning på tillräckligt hög nivå. Detta beror på att utbytet

av personal på grund av flyttning, sjukdom m. m. hinner bli för stort

under sexårsperioden. De enskilda värnpliktiga — både befäl och meniga

hinner också i alltför stor utsträckning glömma sina kunskaper och färdigheter

under mellantiden mellan övningarna. Utredningen framhåller vidare

att det är en allvarlig brist att repetitionsövningar i krigsförband över huvud

taget inte förekommer vid flottan och flygvapnet. Utredningen anser det vara

nödvändigt, att repetitionsutbildning i krigsförband införs inom hela

krigsmakten och att övningarna anordnas med kortare tidsintervaller än

sex år.

Utredningens överväganden har gjorts med utgångspunkt i de förhållanden

som väntas föreligga i början av 1970-talet, bl. a. i fråga om krigsorganisationens

storlek enligt 1963 års försvarsbeslut. Samtidigt har emellertid

utredningen beaktat att utbildningssystemet utan principiella förändringar

måste kunna anpassas till förhållanden efter denna tidpunkt. Utredningen

erinrar om att resurserna för att genomföra de föreslagna förbättringarna

är begränsade. Den för krigsmakten gällande kostnadsramen

sätter en gräns. Direktiven anger att någon minskning av det totala antalet

tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga bör eftersträvas. De nytillkomna

behoven har utredningen med hänsyn härtill sökt tillgodose genom att så

långt möjligt disponera de tillgängliga resurserna på ett lämpligare sätt

än nu. Utredningen har därvid valt att ytterligare differentiera utbildningstidens

längd mellan olika grupper värnpliktiga. Utredningen har vidare

räknat med att det skall vara möjligt att i någon mån ytterligare effektivisera

utbildningen. Slutligen har utredningen genom vissa förkortningar av grundutbildningen

sökt skapa förutsättningar för den intensifiering av repetilionsutbildningen

som bedömts nödvändig. Vid sina överväganden rörande

grundutbildningstidens längd och tidsmässiga inpassning har utredningen

av studiesociala skäl eftersträvat att för den värnpliktiges obligatoriska

grundutbildning inte ta i anspråk mer tid än som innefattar högst två studieterminer

vid universitet eller motsvarande läroanstalt.

Värnplikts utredningens förslag innebär i stort följande.

Värnpliktsutbildningen skall liksom i nuvarande system omfatta grundutbildning

och repetitionsutbildning med i stort samma syfte som nu. Den

tidigare nämnda för krigsmakten likformiga allmänmilitära utbildningen,

som skall ingå i grundutbildningen, innebär dock i vissa fall en höjning av

utbildningsmålet.

Det föreslås att liksom nu uttagning för utbildning till värnpliktig officer

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

skall ske efter frivilligt åtagande. Uttagning till all annan utbildning för

värnpliktiga föreslås ske tvångsvis. Rekryteringen av värnpliktiga officerare

bedöms, trots att den alltjämt avses bygga på frivillighet vid uttagningen,

kunna bli tillräcklig om, såsom utredningen föreslår, grundutbildningen

blir kortare och bättre anpassad med hänsyn till civila studier samt

om utbildningspremien blir högre än nu.

Utredningen räknar med att de värnpliktiga i större omfattning än nu

skall omplaceras från en försvarsgren till en annan under sin värnpliktstid

och har anpassat utbildningen härtill.

Grundutbildningens längd differentieras enligt utredningsförslaget i ökad

utsträckning inom och mellan försvarsgrenarna efter de varierande behoven.

De värnpliktiga i allmänhet vid armén och kustartilleriet får härvid i flertalet

fall en grundutbildningstid av 300 dagar, dvs. ungefär densamma som nu.

Grundutbildningen för en stor grupp värnpliktiga i allmänhet förkortas till

ca 250 dagar. För en liten grupp ökar den till högst 345 dagar. Vid flottan

förkortas utbildningstiden till 320 dagar för en grupp värnpliktiga i allmänhet

och till 364 dagar för en annan grupp som nu är underbefälsuttagen

men som i utredningsförslaget behandlats som meniga. Vid flygvapnet bibehålls

grundutbildningen för flertalet värnpliktiga i allmänhet vid 364

dagar. De underbefälsuttagnas utbildning förlängs vid armén till högst 345

dagar, vid kustartilleriet till 330 dagar, förkortas vid flottan till 364 dagar

samt bibehålls vid flygvapnet i regel oförändrad vid 364 dagar. Grundutbildningens

längd för de underofficersuttagna bibehålls oförändrad vid

450 dagar utom vid flygvapnet där den förkortas till 420 dagar. Grundutbildningen

för de officersuttagna värnpliktiga förkortas vid armén och

marinen från 630 till 540 dagar och vid flygvapnet från 630 till 510 dagar.

Förkortningarna vid flottan, vilka är särskilt stora, bör ses mot bakgrunden

av att repetitionsutbildning för alla värnpliktiga föreslås införd vid

denna vapengren. Det föreslås att liksom i nuvarande system vissa förkortningar

av tjänstgöringen skall kunna ske för att vinna lämplig anpassning

till kalendern.

Grundutbildningen inpassas enligt utredningens förslag inom hela krigsmakten

så att allsidigt sammansatta förband av krigsstyrka kan organiseras

under senare delen av utbildningen främst för att ge det värnpliktiga befälet

bättre övning i praktisk truppföring. — Vid arméns huvuddel rycker flertalet

värnpliktiga in under sommaren och rycker ut på våren påföljande år.

Utbildningen för de underofficersuttagna uppdelas på två perioder varav

den första fullgörs under tre sommarmånader med uppehåll därefter till påföljande

sommar då återstoden av grundutbildningen, tolv månader, påbörjas.

Tjänstgöring i en följd kan emellertid ske efter frivilligt åtagande varvid

dock längre studietid än som innefattar två studieterminer tas i anspråk.

— Vid flottan fördelas enligt förslaget flertalet värnpliktiga på tre

bemanningsgrupper mot nuvarande två. De värnpliktiga i den största bemanningsgruppen

rycker in under sommaren och hösten och rycker ut i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966 2.5

mitten av september påföljande år. De värnpliktiga som tillhör den näst

största bemanningsgruppen rycker in under hösten och vintern och rycker

ut till jul omkring ett år senare. Vid den tredje bemanningsgruppen sker

inryckning under vintern och våren, utryckningen påföljande vår. Inom bemanningsgrupperna

förbättras samordningen av utbildningen främst genom

att tiderna för påmönstring och avmönstring på fartygen blir gemensamma

för alla kategorier. — Vid kustartilleriet inpassas grundutbildningen i stort

liksom nu, varvid dock en anpassning sker mellan olika kategorier värnpliktiga

så att gemensam utryckning erhålls. — Vid flygvapnet genomförs

utbildningen som nu i huvudsak med kontingenten uppdelad på fyra från

varandra tidsförskjutna omgångar, där inryckningstiderna jämkats något

för att underlätta civila studier.

Repetitionsutbildning i krigsförband, som nu förekommer vid armén och

kustartilleriet, föreslås införd även vid flottan och flygvapnet. Repetitionsutbildningen

omfattar enligt utredningsförslaget tre slags övningar, nämligen

krigsförbandsövningar, särskilda övningar och mobiliseringsövningar.

Krigsförbandsövningarna, som motsvarar nuvarande repetitionsövningar

i krigsförband med anslutande befälsövningar, genomförs enligt förslaget

för förbandens del vart fjärde år. övningarnas längd är vid armén och marinen

i de flesta fall 32 dagar för personal i officers- och underofficersbefattning,

25 dagar för personal i underbefälsbefattning och i särskilt utbildningskrävande

befattning för menig samt 18 dagar för övriga meniga.

Övningarnas längd är vid de flesta av flygvapnets förband 22 dagar för

värnpliktiga i befattning för officer, underofficer och i befattning för vissa

underbefäl samt 15 dagar för återstående värnpliktiga. Vid mindre delar

av krigsmakten eller för viss personal förekommer smärre variationer beroende

på olikheter ifråga om behov av utbildningstid m. m. Den värnpliktige

åläggs vid samtliga försvarsgrenar att fullgöra högst fem krigsförbandsövningar.

Särskilda övningar, som är en vidareutveckling av nuvarande särskilda

befälsövningar, inläggs enligt utredningsförslaget mellan krigsförbandsövningarna

vid förband med särskilt komplicerad stridsteknik eller materiel.

De genomförs i flertalet fall med krigsförbandens befäl i officers- och underofficersbefattning

men vid vissa förband även med övrigt befäl och meniga

i nyckelbefattningar. Den värnpliktige åläggs att fullgöra, vid armén

och marinen högst tre särskilda övningar om vardera elva dagars längd

samt vid flygvapnet högst fem sådana om vardera fyra dagars längd.

Mobiliseringsövningarna, som saknar motsvarighet i nuvarande utbildningssystem,

kan omfatta antingen viss personal med särskilt betydelsefulla

uppgifter vid förbandens mobilisering eller hela förband med särskilt korta

mobiliseringstider. övningens längd är i regel högst 24 timmar. Den kan

dock utsträckas till högst 48 timmar. Den värnpliktige åläggs vid samtliga

försvarsgrenar alt fullgöra högst fem mobiliseringsövningar.

Repetitionsutbildningen förutsätts av värnpliktsutredningen i stort inpas
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Andra lagutskottets utlåtande nr AS år 1966

säd under kalenderåret som nu. Vid armén har emellertid frågan om förbandens

antalsmässiga fördelning på vinter-, vår- och höstomgångar lämnats

öppen. För flottan räknar utredningen med krigsförbandsövningar

främst under hösten.

Utredningsförslaget innebär jämfört med nuvarande system att antalet

tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vad gäller grundutbildningen minskar

med omkring 800 000 och vad gäller repetitionsutbildningen ökar med omkring

300 000. Totalt inbesparas således omkring 500 000 tjänstgöringsdagar.

Samtidigt ökar dock antalet in- och utryckningsdagar med drygt 100 000.

Utredningen lägger fram förslag till sådana ändringar av de ekonomiska

förmånerna till de värnpliktiga som utredningen anser att den föreslagna

omläggningen av utbildningen nödvändiggör. Därjämte föreslås en avsevärd

förbättring av premierna för utbildning till värnpliktig officer.

Utredningen uppskattar att dess förslag på längre sikt innebär merkostnader

dels av 15 milj. kr. för år för sådana åtgärder som direkt är att hänföra

till förslaget, dels av 40 milj. kr. för år utgörande kostnader som väl har

ett samband med förslaget men vilkas storlek inte alltid direkt kan härledas

ur detta. Utredningen har härvid bedömt att successivt fram till början av

1970-talet sammanlagt omkring 500 personer skulle behöva anställas inom

krigsmakten, varav en del kan utgöras av pensionsavgången militär personal.

Förslaget föreslås tillämpas beträffande grundutbildningen fr. o. m. år

1967. Systemet för repetitionsutbildning föreslås infört stegvis med början

år 1966 och vara helt genomfört år 1973.

Det av värnpliktsutredningen föreslagna utbildningssystemet har av r emissinstanserna

ansetts vara uppbyggt efter riktiga principer eller

lämnats utan större erinringar. Överbefälhavaren liksom försvarsgrenscheferna

bedömer att ett genomförande av förslaget skulle innebära att de

väsentliga kraven på krigsorganisationens användbarhet under överskådlig

framtid tillgodoses. De militära myndigheterna liksom de personalorganisationer

som företräder den fredsanställda personalen framhåller emellertid

att det föreslagna systemet innebär ökad belastning på såväl utbildningssom

förvaltningsorganisationen. De förutsätter att systemet genomförs stegvis

och med hänsyn till de resurser som står till förfogande. De civila myndigheter

och organisationer som företräder näringslivet anser, att de ställningstaganden

utredningen har gjort är väl anpassade efter vårt lands ekonomiska

och personella resurser. De remissinstanser som företräder den

civila utbildningssektorn uttrycker genomgående sin tillfredsställelse över

den hänsyn utredningen har tagit till studiesociala faktorer och finner att

utredningens förslag totalt sett innebär en förbättring på detta område.

För egen del anser jag att värnpliktsutredningen har gjort en noggrann

och i allt väsentligt lämplig avvägning mellan militära och civila behov och

att förslaget därför är en god grund för en reform av värnpliktsutbildningen.

Det av utredningen framlagda förslaget är enligt min uppfattning tillämp
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966 25

ligt med nuvarande försvarsbeslut som grund men också vid vissa avvikelser

från detta.

Överväganden och förslag

Förutsättningar och riktlinjer

Värnplikt sutredningen framhåller, när den redovisar förutsättningarna

för utformningen av värnpliktsutbildningen, att

våra tillgångar av värnpliktiga är knappa. Den pekar på att flottans och

flygvapnets årskontingent bl. a. för att tillgodose insatsberedskapen är större

än vad som krävs för att vidmakthålla krigsorganisationen, vilket leder till

att en förhållandevis stor personalreserv bildas. Jag delar utredningens uppfattning

att de värnpliktiga i denna personalreserv måste kunna utnyttjas

för att täcka brister inom övriga delar av försvaret. Detta kräver att de värnpliktiga

till skillnad från vad nu gäller har kvarstående skyldighet att fullgöra

erforderlig utbildning efter överföring från flottan resp. flygvapnet.

Vad som från bl. a. Sveriges Förenade Studentkårers sida anförts om att

antalet 20-åringar kommer att minska det närmaste decenniet är i och för

sig riktigt. Däremot kan jag inte biträda den slutsats som organisationen

dragit härav, nämligen att det skulle gå att de närmaste åren sänka genomsnittsåldern

på de värnpliktiga. Medelåldern på de värnpliktiga är nämligen

med den hittills använda tekniken för utjämning av värnpliktskontingentens

storlek beroende av antalet värnpliktiga 20-åringar under en längre

följd av år och det dröjer därför nu tämligen länge innan genomsnittsåldern

på de värnpliktiga sjunker. Jag finner därför utredningens uppfattning att

genomsnittsåldern på de värnpliktiga stiger de närmaste åren vara riktig.

Utredningen har bl. a. i syfte att säkerställa ett rationellt utnyttjande av

värnpliktiga föreslagit, att Kungl. Maj :t skall fastställa personalramar för

försvarsgrenarnas krigsorganisation liksom för personalreserverna. Överbefälhavaren

och chefen för armén hävdar att nuvarande ordning, som

innebär att de årliga utbildningskontingenterna är maximerade, medger tillräcklig

säkerhet i detta hänseende och bör bibehållas. Jag tar inte nu ställning

i denna fråga.

Värnpliktsutredningen har framhållit betydelsen av att frekvensen av

anstånd med fullgörande av repetitionsutbildning minskas. Dessa synpunkter

har starkt understrukits av de militära myndigheterna som framhållit

att en minskning av anståndsfrekvensen är en förutsättning för att den

av utredningen föreslagna repetitionsulbildningen skall ge avsedd effekt.

Berörda civila myndigheter och organisationer har genomgående uttryckt

förståelse för värnpliktsutredningens synpunkter men det har hävdats att

repetitionsutbildning särskilt för studerande och för de i jordbruket sysselsatta

kan innebära allvarliga olägenheter. Jag bedömer i likhet med flera

remissinstanser att den föreslagna förkortningen av övningarna minskar

opaginerad Kontrollera mot PDF

20 Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år lt)6G

behovet av anstånd men anser det därutöver nödvändigt att de synpunkter

utredningen anfört om åtstramning av anståndsgivningen beaktas. Särskild

hänsyn måste dock även i framtiden tas till dem som genomgår utbildning

av olika slag med bunden studiegång.

Jag vill i detta sammanhang understryka betydelsen av vad utredningen

anfört angående de särskilda villkor och möjligheter som är förknippade

med ett värnpliktssystem. Jag delar sålunda utredningens uppfattning, att

förfaringssätt och bestämmelser måste göras så enkla som möjligt och att

ändringar bör ske endast då så oundgängligen krävs. Jag vill vidare framhålla

betydelsen av att man även vid anskaffning av materiel till krigsorganisationen

noggrant beaktar de särskilda förutsättningar som betingas av

värnpliktssystemet. Det är väsentligt att försvarsgrenarnas materiel görs enhetlig

så långt detta är möjligt och lämpligt och att anpassning till materiel

som utnyttjas inom samhället i övrigt sker i största möjliga utsträckning.

Olikheter mellan försvarsgrenarna i fråga om intendenlurmateriel, handvapen,

fordon m. m. måste vara klart motiverade. Viss enhetlighet bör också

vara möjlig i fråga om komponenter i skilda vapensystem. Strävan efter

enkel och så långt möjligt enhetlig materiel skall syfta till lättare och

säkrare inlärning och repetition, lägre anskaffnings- och underhållskostnader

samt bättre utnyttjande av utbytesenheter. Vidare underlättas omdisposition

av värnpliktiga mellan försvarsgrenarna.

Utredningen har, då den dragit upp riktlinjer för värn pliktsutbildningens

utformning, bl. a. räknat med att i ökad utsträckning

differentiera utbildningstidens längd mellan olika grupper värnpliktiga

samt att söka effektivisera utbildningen. Utredningen har bedömt det möjligt

att fördela de värnpliktiga i allmänhet, som nu inom försvarsgrenarna

i regel har lika lång utbildningstid i grupper med olika lång grundutbildning.

En liknande uppdelning föreslås beträffande repetitionsutbildningen.

Differentiering av utbildningens längd förekommer i förslaget även i ökad

utsträckning mellan försvarsgrenar och vapengrenar ifråga om såväl grundutbildning

som repetitionsutbildning. Det är uppenbart att en sådan differentiering

innebär att utbildningssystemet i viss mån kompliceras. De

militära myndigheterna bedömer dock den föreslagna differentieringen möjlig

att genomföra. Jag anser att den väg utredningen valt är riktig eftersom

den innebär större möjligheter att fördela resurserna så att de väsentliga

behoven tillgodoses utan ökning av den sammanlagda tjänstgöringsvolymen.

Den ökade differentieringen kan komma att skapa vissa psykologiska

svårigheter. Jag anser emellertid i likhet med utredningen att dessa

kan minskas genom att värnpliktiga som åläggs längre tjänstgöring än som

gäller flertalet gottgörs ekonomiskt. Utredningens uppfattning att de nya

behoven av utbildning i viss mån kan tillgodoses med den tid som friställs

genom effektivisering av utbildningen har inte föranlett erinran från de

militära myndigheterna. Jag vill understryka betydelsen av att utbildningen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966 27

fortlöpande effektiviseras när så är möjligt och vill särskilt förorda att den

självverksamhetsprincip som tillämpas i det civila undervisningsväsendet

beaktas även inom den militära utbildningen framförallt när det gäller befälsutbildningen.

Genom att utnyttja möjligheterna till differentiering av

utbildningstidens längd och till effektivisering är det enligt utredningen

möjligt att överföra tid från grundutbildningen till repetitionsutbildningen.

En sådan omfördelning av resurserna finner jag ofrånkomlig. Den utgör en

grundförutsättning för att krigsorganisationen fortlöpande skall kunna samtränas

så att den är användbar omedelbart vid mobilisering.

Vad värnpliktsutredningen föreslår rörande utbildningssystemets uppbyggnad

i stort har vid remissbehandlingen inte föranlett någon erinran.

Grundutbildningen föreslås liksom nu främst ha till syfte att utbilda den

värnpliktige så att han vid dennas slut är fullt användbar i avsedd befattning

inom krigsorganisationen. Även repetitionsutbildningens syfte föreslås

oförändrat, dvs. att säkerställa att den värnpliktige är fullt användbar enskilt

och i förband inom krigsorganisationen under den återstående värnpliktstiden.

Jag ansluter mig till denna utredningens uppfattning.

Grundutbildningens uppbyggnad enligt utredningens förslag finner jag

lämplig. Jag anser det betydelsefullt att alla värnpliktiga ges en för krigsmakten

likformig allmänmilitär utbildning. Härigenom skapas en grundförutsättning

för att alla värnpliktiga skall kunna användas inom krigsorganisationen

på ett rationellt sätt. Jag finner vidare det nödvändigt att utbildningen

för alla kategorier värnpliktiga så samordnas tidsmässigt att

grundläggande krigsförbandsutbildning med allsidigt sammansatta förband

kan genomföras under senare delen av grundutbildningen. Det är därvid

särskilt viktigt att de befälsuttagna värnpliktiga före den grundläggande

krigsförbandsutbildningen hunnit få sådan färdighet i befälsutövning att de

under denna utbildning varaktigt kan tjänstgöra i befattning i vilka de senare

avses krigsplaceras. Denna sammanhängande period av praktisk befälsutövning

under främst förbandsutbildning betraktar jag som en hörnsten

i det nya utbildningssystemet.

Ifråga om utbildningsveckans längd har utredningen förordat att nuvarande

ordning bibehålls vilket innebär i stort att lördagarna är tjänstgöringsfria

under de tre sommarmånaderna. Den tid som faller bort överförs

till återstående del av grundutbildningen, som i övrigt bedrivs sex dagar i

veckan. Utredningen framhåller att den inte finner det lämpligt från pedagogisk

synpunkt att genomgående frilägga lördagarna genom överföring av

utbildningstid från lördagarna till veckans övriga vardagar. Den framhåller

vidare att ett genomförande av femdagarsvecka skulle nödvändiggöra en

förlängning av grundutbildningen till nackdel såväl för den värnpliktige som

för näringsliv och civil undervisning. Jag finner motiven för utredningens

ställningstagande bärande ocb tillstyrker förslaget men anser, med beaktande

bl. a. av vad överbefälhavaren och chefen för flygvapnet anfört, likväl att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Andra lagutskottets utlåtande nr >t8 år 1966

en möjlighet bör finnas att i begränsad omfattning utöver de tre sommarmånaderna

få omfördela tjänstgöringstiden på lördagar till övriga dagar i

veckan när så är möjligt utan att antalet utbildningstimmar per vecka

minskas.

Värnpliktsutredningen har som riktlinje för grundutbildningens inpassning

under året antagit att tid inrymmande högst två civila studieterminer

bör tas i anspråk för denna utbildning och att denna om möjligt bör

inpassas mellan den 1 juni första året och den 1 september följande år.

Antalet värnpliktiga som genomgått gymnasium eller postgymnasial fackutbildning

väntas öka starkt och omfatta värnpliktiga ur alla kategorier.

Jag finner det därför angeläget att nämnda riktlinjer tillämpas, oaktat att

härvid obestridligen vissa militära olägenheter uppstår.

Bristen på värnpliktiga officerare främst inom arméns krigsorganisation

är stor, vilket innebär en allvarlig minskning av förbandens effekt i

krig. Utredningen bedömer bl. a. efter samråd med militärpsykologiska institutet

att det inte är lämpligt att återinföra tvångsvis uttagning utan förordar

alt nuvarande ordning med uttagning efter frivilligt åtagande bör

bestå. För att underlätta rekryteringen anser utredningen att man i stället

bör välja att anpassa utbildningen bättre än nu till civila studier och ersätta

de värnpliktiga bättre ekonomiskt, överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna

har i huvudsak ingen erinran mot att förslaget tills vidare tillämpas.

Jag anser att den av utredningen föreslagna anpassningen av utbildningen

kan väntas påtagligt bidra till en förbättring av rekryteringen och tillstyrker

förslaget. Mina i det följande framlagda förslag bygger i princip på en

sådan ordning. Till frågan om förbättring av premierna återkommer jag i

det följande.

Repetitionsutbildningens uppbyggnad i stort enligt utredningens förslag

har tillstyrkts eller lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. Jag anser

att utredningen med omfattande praktiska och teoretiska undersökningar

som grund har föreslagit ett system som är väl avvägt med hänsyn

till såväl de enskilda värnpliktigas som förbandens skiftande behov av övning.

Det är enligt min mening uppenbart att repetitionsövningarna vid

armén och kustartilleriet måste återkomma oftare än vart sjätte år. Jag

anser det också nödvändigt att repetitionsutbildning i krigsförband införs

vid flottan och flygvapnet. Utredningens förslag att krigsförbanden i princip

skall övas vart fjärde år anser jag vara väl underbyggt. Jag finner också att

utredningen har redovisat bärande skäl för att befäl och meniga i särskilt

viktiga befattningar bör genomföra särskild övning under tiden mellan

krigsförbandsövningarna. De mobiliseringsövningar som utredningen föreslår

dels för vissa befattningshavare med särskilda uppgifter vid mobiliseringen,

dels för vissa förband med särskilt korta niobiliseringstider anser

jag vara en nödvändig del av repetitionsutbildningen med hänsyn till de

ökade krav som ställs på våra värnpliktsförbands förmåga att snabbt och

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

säkert genomföra mobilisering. Med införande av dessa övningar skapas

också möjligheter att vid behov tillfälligt höja insatsberedskapen.

Ifråga om utredningens förslag rörande mobiliseringsövningar för hela

förband — mönstringsövningar — vill jag anföra följande. Jag tillstyrker

att personalen i förbanden inkallas med åläggande om omedelbar inställelse

med hänsyn till de höga krav som ställs på förbandens mobiliseringsberedskap.

Personalen bör emellertid vara orienterad i förväg om att den under

en viss tidsperiod kan komina att inkallas till mönstringsövning. Jag vill

vidare framhålla betydelsen av att värnpliktiga som inte bör delta i övningen

med hänsyn till angelägen civil verksamhet — t. ex. jourtjänst — undantas

från inkallelse eller hemförlovas utan omgång. Mönstringsövning bör

som utredningen föreslagit i regel omfatta 24 timmar men kunna utsträckas

till 48 timmar om övningen anbefallts för att tillfälligt höja insatsberedskapen.

övningens längd bör räknas från tidpunkt då inkallelseorder sänds ut

från militär myndighet och till den tidpunkt då den värnpliktige hemförlovas.

Utredningens förslag avseende mönstringsövning innebär bl. a. att personlig

utrustning innefattande handvapen med ammunition i fred skall

lämnas ut till berörda värnpliktiga för förvaring i bostaden förutsatt att den

enskilde inte reser invändning häremot. Syftet med denna utlämning är att

säkerställa hög personell beredskap vid förband som är särskilt betydelsefulla

vid ett kuppföretag, övningarnas omfattning är enligt min mening inte

beroende av vilken ställning som tas i denna fråga. Jag tar inte nu ställning

i frågan.

Vad utredningen har anfört ifråga om insatsberedskapen och

utbildningssystemet biträder jag. Jag vill bl. a. framhålla betydelsen

av att tillfälliga behov av att höja insatsberedskapen kan tillgodoses

genom ändrad förläggning till tiden av krigsförbandsövningar samt genom

mönstringsövningar.

Armén

Utredningens kartläggning av nuvarande brister och behovet av

förbättringar i värnpliktsutbildningen vid armén har inte föranlett

erinran vid remissbehandlingen. Jag finner utredningens synpunkter väsentliga

och vill särskilt understryka nödvändigheten av att det värnpliktiga

befälet ges bättre rutin att leda och handha underställd trupp. Jag delar

utredningens mening att det är nödvändigt att krigsförbandens användbarhet

förbättras genom tätare återkommande repetitionsutbildning.

I fråga om grundutbildningens omfattning finner jag i

likhet med arméchefen det i och för sig beklagligt att möjlighet inte finns

alt ge de underbefälsuttagna värnpliktiga en utbildningstid om 345 dagar

i alternativet vårutryckning, vilket alternativ utredningen avsett för arméns

huvuddel. Jag anser emellertid att arméchefens förslag att undanröja denna

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Andra lagutskottets utlåtande nr A8 år 1966

olägenhet genom att tidigarelägga inryckningen till maj skulle innebära ett

väsentligt avbräck för det stora antal värnpliktiga som under denna månad

alltjämt bedriver studier vid gymnasium eller universitet. En beskärning av

utbildningstiden för underbefälsuttagna och värnpliktiga E i enlighet med

utredningens förslag måste därför enligt min mening ske. Jag kan i och för

sig dela arméchefens uppfattning att plutonchefs ställföreträdare med hänsyn

till uppgifterna bör ges utbildning likvärdig med den som ges plutonchef.

Jag anser emellertid i likhet med utredningen att plutonchefs ställföreträdare

t. v. med hänsyn till de begränsade utbildningsresurserna och såsom

nu också sker måste ges kortare utbildning. Även utredningens förslag rörande

utbildningstidens längd för övriga kategorier värnpliktiga anser jag

lämpliga. Jag vill dock framhålla att den föreslagna förkortningen av utbildningen

till värnpliktig officer tillstyrks av mig endast under den förutsättningen

att underofficersutbildningen innefattar den sammanhängande period

av trupptjänstgöring under tillämpad förbandsutbildning som utredningen

föreslagit. Jag återkommer till denna fråga i det följande.

Arméchefen, som har utfört en översyn av utbildningskontingentens sammansättning

och fördelning på kategorier, föreslår med anledning härav att

antalet tjänstgöringsdagar för grundutbildning ökas med 26 000 i förhållande

till utredningens förslag. Jag kan av kostnadsskäl inte tillstyrka att antalet

tjänstgöringsdagar ökas utan räknar med att nu anmälda nya behov

av ytterligare utbildning — liksom andra sådana behov som framdeles kan

göra sig gällande — får tillgodoses genom omdisposition inom ramen för

ett i förhållande till utredningens förslag oförändrat antal tjänstgöringsdagar.

Utredningen har redovisat tre alternativ för inpass ningen under

året av värnplikts utbildningen, nämligen alternativen sommar-,

höst- och vårutryckning.

Jag anser det obestridligt att alternativet sommarutryckning inrymmer

fördelar såväl från militära synpunkter som med hänsyn till civila studier.

För alternativet talar att det organisatoriskt är relativt enkelt samt att det

underlättar uttag av sommarsemester för den aktiva personalen. Från studiesynpunkt

är det bl. a. en fördel att enligt alternativet all obligatorisk

grundutbildning genomförs i en följd. Alternativet innebär emellertid även

uppenbara militära olägenheter. Utbildningens inledande skede genomförs

för en stor del av åldersklassen under ogynnsamma klimat- och ljusförhållanden,

särskilt i Norrland. Vinterutbildningen måste inledas innan tillräcklig

föregående utbildning genomförts. Under slutskedet av utbildningen begränsar

tjällossning och besådd mark i väsentlig grad rörelsefriheten under

förbandsutbildningen. De angivna svårigheterna torde i viss mån kunna

minskas om utbildningshallar byggs i stor omfattning för att underlätta den

inledande enskilda utbildningen samt om övningsfälten utvidgas och förstärks

i betydligt större utsträckning än nuvarande planer anger. Ett inves
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

31

teringsprogram av den omfattning som här skulle bli aktuellt bedömer jag

dock av kostnadsskäl inte möjligt att genomföra. Jag vill också tillägga att

de markskador som utbildningen under våren och sommaren skulle förorsaka

kommer att dra merkostnader, vilkas storlek är svår att uppskatta.

Jag inser väl de skäl som har föranlett utredningen och många remissinstanser

att föreslå försök med alternativet. Jag anser emellertid att det inte är

möjligt att till rimliga kostnader nå en från militär synpunkt godtagbar

effekt av alternativet. Det bör därför inte bli föremål för särskilda försök.

I likhet med värnpliktsutredningen finner jag det nödvändigt att, bl. a.

med hänsyn till behovet av övningstrupper, vissa förband utbildas i enlighet

med alternativet höstutryckning trots de olägenheter från militär synpunkt

som är förenade med alternativet. Enligt alternativet pågår utbildningen

något över cn vecka in i september, vilket kan medföra vissa svårigheter för

dem som skall påbörja eller fortsätta civila studier denna månad. Utbildningstiderna

är emellertid så hårt beskurna att jag inte finner det möjligt

att förkorta utbildningen så att utryckning kan ske före den 1 september.

Det är med hänsyn till trettondedagshelgen heller inte lämpligt att tidigarelägga

inryckningen eftersom den för en grupp av berörda värnpliktiga avses

ske omedelbart efter denna helg. Jag anser därför att den av utredningen

valda inpassningen är ofrånkomlig.

Alternativet vårutryckning är, främst till följd av att det innebär att underofficersutbildningen

delas upp på två tjänstgöringsperioder, förenat med

olägenheter för de värnpliktiga som bedriver studier vid universitet och högskolor.

Jag hyser förståelse för de synpunkter som med anledning härav

framförts bl. a. av universitetskanslersämbetet. Av skäl som jag kommer att

redovisa i det följande finner jag dock alternativet vårutryckning ha sådana

fördelar att det i första hand bör väljas. Efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet

vill jag erinra om bl. a. de möjligheter som finns att

inom ramen för ett treterminssystem öka såväl undervisningsvolymen som

antalet examinationstillfällen. Eventuellt kan även en justering av det akademiska

läsårets längd komma att bli erforderlig i detta sammanhang. Hithörande

frågor övervägs f. n. av universitetskanslersämbetet. Jag vill framhålla

som min bestämda uppfattning att av de tre redovisade alternativen

endast alternativet vårutryckning medger den förbandsutbildning av tillämpad

karaktär som ofrånkomligen krävs för att ge befäl och meniga fullvärdig

utbildning. Vidare säkerställs i alternativet alt de värnpliktiga får tillräcklig

vinterutbildning. Jag tillstyrker därför liksom utredningen och chefen

för armén att alternativet tillämpas för arméns huvuddel.

De av mig nu redovisade övervägandena rörande i vilken utsträckning

alternativen bör tillämpas är gjorda mot bakgrunden av de krav som den

långsiktiga beredskapen ställer, dvs. med tanke på att skapa bästa möjliga

betingelser för utbildningen. Jag är emellertid medveten om att nämnda

krav måste avvägas mot de krav insatsberedskapen ställer. En sådan avväg
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra lagutskottets utlåtande nr t8 år 1966

ning bör i enlighet med utredningens förslag göras fortlöpande. Jag finner

att tillräcklig handlingsfrihet härvidlag kan erhållas inom ramen för alternativen

vår- och höstutryckning.

I fråga om den närmare utformningen av alternativet vårutryckning vill

jag anföra följande. Den av arméchefen förordade generella tidigareläggningen

av in- och utryckningstiderna, innebärande att utryckning sker före

den 1 april, är från vissa militära synpunkter att föredra. Vissa fördelar

skulle också vinnas för näringslivet. Följden skulle emellertid bli att inryckning

vid obeskuren utbildning för en stor del av arméns kontingent skulle

ske redan under maj med de olägenheter för studerande som tidigare har redovisats.

Jag anser därför liksom utredningen att en tidigareläggning av utryckningen

bör ske endast vid truppförband med förläggningsort där tjällossningen

omöjliggör den utbildning som avses förekomma under april.

Härvid får utbildningen för de underbefälsuttagna värnpliktiga och värnpliktiga

E förkortas i motsvarande mån som tidigareläggning sker, så att

inryckning inte sker under maj. En tidigareläggning av in- och utryckningstiderna

anser jag nödvändig även de år påsken infaller i slutet av april.

Jag vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att de underofficersuttagna

värnpliktiga får tillräcklig utbildning före trupptjänstgöringen

under den grundläggande krigsförbandsutbildningen. Utredningens förslag,

som innebär att utbildningen antingen sker i en följd med inryckning i mars

eller uppdelas på två perioder, tillgodoser minimibehovet av skolmässig förutbildning

före den grundläggande krigsförbandsutbildningen. Jag tillstyrker

därför utredningens förslag rörande de underofficersuttagnas utbildning.

Jag förutsätter därvid att största möjliga frihet ges åt de värnpliktiga

att välja mellan tjänstgöring i en följd eller tjänstgöring uppdelad på två

perioder.

Utredningens förslag rörande inpassningen av vidareutbildningen till

värnpliktig officer finner jag lämpligt från såväl utbildnings- som rekryteringssynpunkt,

eftersom kadettskolan genomförs i direkt anslutning till underofficersutbildningen.

Chefen för armén redovisar i sitt remissyttrande ett

modifierat förslag som bygger på utredningens utbildningstider. Det innebär

i jämförelse med utredningens förslag en mindre belastning på utbildningsorganisationen

under sommaren men medför å andra sidan bortfall av

en månads trupptjänst under den grundläggande krigsförbandsutbildningen.

Med hänsyn till att denna trupptjänst är ett väsentligt led i de befälsuttagna

värnpliktigas utbildning är jag inte beredd att tillstyrka arméchefens

förslag utan förordar det som redovisats av utredningen.

Jag vill slutligen framhålla att såväl de civila utbildningsmyndigheterna

som de militära myndigheterna noga bör följa utvecklingen och, om så befinns

nödvändigt, ömsesidigt göra jämkningar beträffande tidsinpassningen.

Sammanfattningsvis tillstyrker jag utredningens förslag rörande grundutbildningen

för de värnpliktiga. Det innebär att de värnpliktigas tjänstgö
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966 33

ring för grundutbildning skall omfatta för värnpliktiga G 255 dagar eller,

i alternativet höstutryckning, 243 dagar, för värnpliktiga F 300 dagar, för

värnpliktiga E och underbefälsuttagna värnpliktiga — i de särskilda fall

grundutbildningen inte förkortas i enlighet med vad i det följande anges —

332 dagar eller, i alternativet höstutryckning, 345 dagar, för underofficersuttagna

värnpliktiga 450 dagar samt för officersuttagna värnpliktiga 540

dagar. — Arméns huvuddel utbildas enligt alternativet vårutryckning,

mindre del enligt alternativet höstutryckning. Vid några få förband inpassas

beroende på speciella förhållanden grundutbildningen på följande sätt. Utbildningen

enligt alternativet vårutryckning kan vid förband där tjällossningen

utgör ett betydande hinder för utbildningen under april och senare

delen av mars läggas högst en månad tidigare än vid övriga förband. Sker

tidigareläggning förkortas grundutbildningen för värnpliktiga E och underbefälsuttagna

värnpliktiga i motsvarande mån till lägst 302 dagar. Tidigareläggning

i erforderlig omfattning bör även ske i de fall påsken infaller i slutet

av april. — Liksom i nuvarande system bör de nu angivna tiderna kunna

förkortas med i regel högst sju dagar för att vinna lämplig anpassning till

kalendern.

Utredningens förslag rörande repetitions utbildningens o mfattning

finner jag vara väl underbyggt genom omfattande studier och

försök. Jag är medveten om att de av utredningen föreslagna tiderna för

olika övningar är korta och att bl. a. möjligheterna att genomföra större tilllämpningsövningar

därigenom minskar. Med hänsyn till de begränsade resurserna

i olika hänseenden kan jag emellertid inte tillstyrka de mindre utökningar

i fråga om krigsförbandsövning och mönstringsövning som överbefälhavaren

finner behövliga. Jag biträder under åberopande av det anförda

utredningens förslag som innebär följande.

Krigsförbandsövning genomförs vart fjärde år för förbanden med möjlighet

till mindre avvikelser härifrån. Ett mindre antal krigsförband undantas

liksom nu från övning. Den värnpliktige åläggs att fullgöra högst fem

krigsförbandsövningar. Krigsförbandsövning får omfatta högst 34 dagar.

Den omfattar för de meniga värnpliktiga 18 dagar, för värnpliktiga i underbefälsbefattningar

25 dagar och för värnpliktiga i underofficers- och officersbefattningar

32 dagar. Från angivna tider kan följande avvikelser ske.

Meniga värnpliktiga, som har särskilt stort behov av befattningsutbildning,

till ett antal av högst 9 000 årligen fullgör krigsförbandsövning om högst 25

dagar. För meniga värnpliktiga, som tillhör förband vilket under krigsförbandsövning

skall företa längre förflyttning och som eljest skulle fullgöra

krigsförbandsövning om 18 dagar, till ett antal av högst 10 000 årligen kan

tiden för krigsförbandsövning förlängas till högst 21 dagar. Detta innebär

att den värnpliktige kan åläggas att fullgöra krigsförbandsövning under

sammanlagt högst följande antal dagar, nämligen vid placering i flertalet

befattningar för menig 105 dagar, vid placering i vissa befattningar för me3

— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr 48

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

nig och i befattning för underbefäl 125 dagar samt vid placering i befattning

för underofficer och officer 160 dagar. Härutöver kan värnpliktiga i befattningar

som kompanichef eller kompanikvartermästare eller motsvarande

befattning samt i annan befälsbefattning med uppgift som materielredogörare

åläggas att för avvecklingsarbete fullgöra krigsförbandsövning som

är högst två dagar längre än den tid om 25 eller 32 dagar som annars skulle

gälla. Den värnpliktige får således åläggas sådan förlängning sammanlagt

under högst tio dagar. Vid fullt utbyggt system fullgör årligen i genomsnitt

120 000 värnpliktiga krigsförbandsövning vid armén.

Särskild övning läggs in mellan krigsförbandsövningarna för flertalet fältförband.

Övningen omfattar antingen enbart personal i officers- och underofficersbefattning

eller all personal i nyckelbefattning. Den värnpliktige

åläggs fullgöra högst tre särskilda övningar vardera om elva dagar. Vid fullt

utbyggt system fullgör årligen i genomsnitt 12 000 värnpliktiga särskild övning,

varav ca 9 000 befäl och 3 000 meniga.

Mobiliseringsövning genomförs på sätt som angetts i det föregående i

form av mobiliseringsgenomgång eller mönstringsövning. Övningens längd

är således i regel högst 24 timmar men kan dock utsträckas till högst 48 timmar.

Den värnpliktige åläggs att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar

under sammanlagt högst åtta dagar. Det årliga antalet värnpliktiga som

fullgör mobiliseringsövning är förhållandevis begränsat.

Jag tillstyrker vidare utredningens förslag att krigsförbandsövningarna

liksom nu i huvudsak äger ruin på vintern, våren och hösten. Den antalsmässiga

fördelningen av förband på omgångar bör främst ske under hänsynstagande

till arméns egna utbildningsbehov, behovet av samövning mellan

försvarsgrenarna samt behoven av insatsberedda förband. Särskilda övningar

bör med hänsyn till det stora antalet studerande genomföras främst

under sommaren. Jag förutsätter att planeringen av repetitionsutbildningens

förläggning under året liksom nu sker i nära samverkan med arbetsmarknadsmyndigheterna.

Utredningen föreslår, att utbildningen till reser v officer även i fortsättningen

byggs upp efter de principer som ligger till grund för 1960 års

befälsordning, dvs. med utbildningen till värnpliktig officer som grund och

med påbyggnad av två reservofficerskurser. Utredningens förslag innebär

att reservofficerskurserna med oförändrad längd inpassas lämpligare än nu

med hänsyn till civila studier men att en trupptjänstgöringsperiod om 30

dagar bortfaller, varigenom utbildningen kan förkortas från nuvarande 200

dagar till 170 dagar. Härvid bör beaktas att den föregående utbildningen till

värnpliktig officer föreslås förkortad med 90 dagar, varför den sammanlagda

tiden för utbildningen till reservofficer enligt utredningsförslaget förkortas

med 120 dagar. Förslaget tillstyrks i princip av Svenska Arméns och

Flygvapnets Reservofficersförbund. Arméchefen har i sitt yttrande lagt fram

förslag om förkortning av utbildningen till reservofficer med ytterligare 70

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

dagar så att den skulle -— förutom ett korrespondensskede — omfatta endast

100 dagar utöver nu föreslagen tid för utbildning till värnpliktig officer.

Enligt min mening är arméchefens förslag troligen gynnsammare än utredningens

från rekryteringssynpunkt. Det måste emellertid innebära att målen

för utbildningen till reservofficer sänks. Med hänsyn till de kvalificerade

uppgifter som åvilar reservofficerarna inom krigsorganisationen kan jag

därför inte biträda arméchefens förslag till ytterligare beskärning av utbildningstiden.

Jag tillstyrker däremot utredningens förslag som innebär oförändrad

målsättning för utbildningen men likväl betydligt bättre betingelser

för rekrytering än nu. Jag har härvid bl. a. beaktat att den förväntade bättre

rekryteringen av värnpliktiga officerare också breddar rekryteringsbasen

för reservofficersutbildningen.

Tjänstgöringen såsom reservofficer föreslås av utredningen inom nu gällande

tidsram anpassad efter det föreslagna systemet för de värnpliktigas

repetitionsutbildning. Förslaget har vid remissbehandlingen tillstyrkts eller

lämnats utan erinran. Även jag tillstyrker förslaget.

Marinen: Flottan

De synpunkter som utredningen har framfört avseende behovet av

förbättringar av utbildningssystemet har vid remissbehandlingen inte

föranlett några principiella erinringar. Jag anser att utredningens behovsredovisning

är väl grundad och vill särskilt peka på betydelsen av att repetitionsutbildning

i krigsförband införs vid flottan.

I fråga om fartygsrustningarna i fred anser jag att den av

utredningen angivna s. k. villkorliga depåförläggningen av fartyg skulle innebära

en betydande höjning av flottans beredskap. Jag är emellertid inte beredd

att i detta sammanhang ta ställning till frågan om att införa sådan

förläggning. Jag kan ansluta mig till chefens för marinen uppfattning att

flottans årliga värnpliktskontingent under en övergångsperiod kan behöva

vara större än som bedöms erforderligt på längre sikt.

Utredningens förslag rörande kategoriindelning och uttagning

av värnpliktiga innebär bl. a. att de värnpliktiga i allmänhet

efter längden på grundutbildningen fördelas på tre kategorier. Jag anser

att förslaget förbättrar förutsättningarna för att på ett rationellt sätt

anordna de värnpliktigas tjänstgöring vid flottan och tillstyrker detsamma.

Utredningens förslag rörande längden på grundutbildningen innebär

betydande förkortningar i förhållande till nuvarande ordning. Chefen

för marinen har biträtt förslaget, dock med den reservationen att möjligheterna

att genomföra den föreslagna utbildningen inte har kunnat prövas

praktiskt vilket gör att bedömningen blir osäker. Han har vidare anfört att

målsättningen för utbildningen till värnpliktig officer måste sänkas något

på grund av den föreslagna förkortningen. Jag anser för egen del att de

föreslagna tämligen betydande beskärningarna av grundutbildningen är

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

nödvändiga om tid skall kunna avdelas till repetitionsutbildning inom i stort

sett nuvarande totala utbildningstider. Härvid får godtas att nuvarande anspråk

på grundutbildningen får jämkas något, exempelvis vad gäller den

angivna målsättningen för officersutbildningen. Det är också ofrånkomligt

att förkortningen av utbildningstiden medför en viss sänkning av insatsberedskapen

under del av året, vilket såväl överbefälhavaren som chefen för

marinen har framhållit. Förutsättningar synes föreligga att avhjälpa denna

svaghet, bl. a. genom att förlägga krigsförbandsövningar för vissa av flottans

fartyg till den tid under året då insatsberedskapen med enheter under

grundutbildning är låg.

Utredningens förslag avseende grundutbildningens uppbyggnad har föranlett

erinran bl. a. från universitetskanslersämbetet, som framhåller att det

är en olägenhet att många värnpliktiga vid flottan enligt utredningsförslaget

avslutar sin utbildning alltför sent, först i mitten av september. Jag vill

härtill framhålla, att det av utredningen framlagda förslaget innebär att

utryckningen för berörda värnpliktiga sker betydligt tidigare än nu, något

som bl. a. har till syfte att tillmötesgå de studerande. Eftersom det likväl är

nödvändigt att de avslutande övningarna för flottan kan ske efter semesterperiodens

slut, kan utryckningen enligt min uppfattning inte läggas tidigare

än utredningen föreslagit, dvs. i mitten av september.

Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till vad utredningen föreslagit rörande

grundutbildningen vid flottan och föreslår således följande. Grundutbildningen

omfattar med i det följande nämnda undantag för värnpliktiga G

320 dagar, för värnpliktiga F 364 dagar, för värnpliktiga E 450 dagar, för

underbefälsuttagna värnpliktiga 364 dagar, för underofficersuttagna värnpliktiga

i de fall de avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen 364 dagar

och för övriga 450 dagar samt för officersuttagna värnpliktiga 540 dagar.

För underofficersuttagna värnpliktiga med 364 dagars grundutbildning bör

utbildning till värnpliktig officer under ytterligare 90 dagar, dvs. under

sammanlagt 454 dagar, kunna förekomma. Det kan framdeles bli nödvändigt

att ta ut inte blott värnpliktiga E och underofficersuttagna värnpliktiga

utan även blivande underbefäl till 450 dagars grundutbildning. Värnpliktslagen

bör utformas så att möjlighet härtill finns.

De värnpliktiga fördelas på i huvudsak tre bemanningsgrupper med sinsemellan

tidsförskjuten utbildning. Härtill kommer en bemanningsgrupp

för isbrytarbesättningar. Jag förutsätter att de värnpliktiga fördelas på omgångar

med beaktande av deras studieförhållanden, eftersom omgångarna

inte är likvärdigt inpassade till tiden.

Liksom i nuvarande system bör de angivna tiderna kunna förkortas med

högst sju dagar för att vinna lämplig anpassning till kalendern.

För visst fall är denna förkortningsmöjlighet inte tillräcklig. Underbefälsuttagna

värnpliktiga, värnpliktiga F och underofficersuttagna värnpliktiga

med sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen i en av bemanningsgrupperna, be
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år W66

manningsgruppen B, påbörjar sin grundutbildning i början av januari och

skulle rycka ut strax efter nyår om hela utbildningstiden 364 dagar tas i

anspråk. Övriga kategorier värnpliktiga i samma bemanningsgrupp rycker

ut omkring den 20 december. Inryckningen för förstnämnda värnpliktiga

kan inte lämpligen läggas tidigare med hänsyn till trettondedagshelgen. Utredningen

föreslår med anledning härav att utbildningstiden om normalt

364 dagar för underbefälsuttagna värnpliktiga och värnpliktiga F i denna

bemanningsgrupp får förkortas så att utryckning för alla värnpliktiga i bemanningsgruppen

kan ske före jul, i den mån de värnpliktiga inte behövs

för särskild beredskapsljänst under jul- och nyårshelgen vid grundutbildningens

slut. Ifrågavarande värnpliktiga, som avses inkallade till 364 dagars

tjänstgöring, skall i god tid under hösten meddelas om möjlighet föreligger

till utryckning före jul. De värnpliktiga har enligt förslaget alltid rätt att kvarbli

i tjänst till utgången av den tid för vilken de ursprungligen inkallats. Vad

utredningen sålunda föreslagit kan jag biträda med det tillägget att förkortning

bör kunna ske även för här berörda underofficersuttagna värnpliktiga.

Jag anser att utbildningen i förevarande fall skall kunna förkortas med ytterligare

högst 21 dagar.

Utredningens förslag till vidgade möjligheter till frivillig tjänstgöring över

jul- och nyårshelgen för vissa andra värnpliktiga i bemanningsgruppen B

än de nyss nämnda — liksom för vissa värnpliktiga vid flygvapnet — anser

jag i avvaktan på närmare erfarenheter av det nya utbildningssystemet inte

böra föranleda någon åtgärd.

Jag finner att den av utredningen föreslagna repetitionsutbildning

e n vid flottan är lämplig. Remissinstanserna, bl. a. chefen för marinen,

är också i huvudsak av denna uppfattning. Krigsförbandsövningarna

för stamstridsfartygen är enligt utredningsförslaget något längre för underbefäl

och meniga än vad som har föreslagits för övriga förband inom krigsmakten.

Jag anser i likhet med utredningen att denna längd är nödvändig

med hänsyn till fartygens komplicerade utrustning och med tanke på de

särskilt höga kraven på samträning av besättningarna på dessa fartyg och

av de förband som fartygen bildar. Jag finner i likhet med utredningen också

nödvändigt att en krigsförbandsövning för värnpliktiga placerade på

dessa fartyg i vissa fall kan uppdelas på delövningar, varvid intervallet mellan

delövningarna blir ett eller två år. Krigsförbandsövningarna för övriga

fartyg samt för landförband bör i enlighet med utredningens förslag i huvudsak

ha samma längd som vid armén.

I likhet med utredningen och marinchefen anser jag att de föreslagna

särskilda övningarna vid flottan i vart fall t. v. bör begränsas till att omfatta

endast värnpliktiga i officersbefaltning.

Chefen för marinen anser att den av utredningen föreslagna längden —

en dag — för mobiliseringsgenomgång är väl kort. För egen del är jag emellertid

främst av värnpliktssociala skäl inte beredd tillstyrka att dessa övningar

görs längre än enligt utredningsförslaget.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

Jag föreslår sammanfattningsvis att repetitionsutbildningen vid flottan

-— i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsförslaget — anordnas

enligt följande.

Den värnpliktige åläggs att fullgöra högst fem krigsförbandsövningar. Vissa

krigsförband vid flottan som företrädesvis är sammansatta av äldre

värnpliktiga kommer inte att övas. Till följd härav kommer de värnpliktiga

vid flottan i genomsnitt att fullgöra mindre än fem krigsförbandsövningar.

Ivrigsförbandsövningens längd är högst 34 dagar.

Krigsförbandsövning på stamstridsfartyg omfattar 32 dagar för värnpliktig

i befattning för officer, underofficer och underbefäl samt för högst en

tredjedel — enligt chefens för marinen bestämmande — av i kvalificerade

menigbefattningar ombord placerade värnpliktiga. För övriga värnpliktiga

omfattar övningen 25 dagar. — Den andra krigsförbandsövningen för värnpliktiga

krigsplacerade på depåförlagda stamstridsfartyg kan bytas ut mot

delövningar. Dessa tas ut antingen som högst fyra övningar envar om fyra

dagars längd under vart och ett av fyra på varandra följande år eller som

högst två övningar envar om elva dagars längd och med två års mellanrum.

Det slutliga valet mellan fyradagars- och elvadagarsövningar bör anstå till

dess tillräckliga erfarenheter hunnit samlas från sådana övningar. — I sammanhanget

vill jag nämna att berörda värnpliktiga normalt avses fullgöra två

krigsförbandsövningar på stamstridsfartyg och återstående krigsförbandsövningar

på andra fartyg eller i landförband. Förslaget innebär att den värnpliktige

kan åläggas fullgöra krigsförbandsövning på stamstridsfartyg under

sammanlagt högst 160 dagar vid placering i kvalificerad befattning för menig

och i befattning för underbefäl, underofficer och officer samt under

högst 125 dagar vid placering i annan befattning för menig. I och med att

den värnpliktige förs över till annan typ av fartyg eller till landförband

minskar emellertid den sammanlagda tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktig

i befattning för underbefäl och menig.

Krigsförbandsövning vid övriga fartyg och förband genomförs vart fjärde

år och omfattar för värnpliktig i befattning för officer och underofficer 32

dagar, för värnpliktig i befattning för underbefäl 25 dagar samt för övriga

värnpliktiga 18 dagar. — I det fall hjälpfartyg eller motsvarande stamfartyg

kan disponeras endast under kortare tid än 18 dagar kan utbildningstiden

ombord för samtliga värnpliktiga förkortas med sju eller 14 dagar. Detta

innebär att den värnpliktige kan åläggas att fullgöra krigsförbandsövning

under sammanlagt högst 90 dagar vid placering i befattning för menig, 125

dagar vid placering i befattning för underbefäl samt 160 dagar vid placering

i befattning för underofficer och officer.

Krigsförbandsövning kan utöver vad som tidigare nämnts för utförande

av avvecklingsarbeten förlängas med högst två dagar för värnpliktig i befattning

som kompanichef och kompanikvartermästare eller motsvarande

befattning samt annan befälsbefattning med uppgift som materielredogörarc.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966 39

Till befattningar som motsvarar de här angivna räknar jag fartygschef och

krigskassor.

Förslaget innebär att vid utbyggt system årligen i genomsnitt 6 000 man

genomför krigsförbandsövning.

Den värnpliktige åläggs att genomföra högst tre särskilda övningar envar

om elva dagar. Övningarna anordnas endast för värnpliktig placerad i befattning

för värnpliktig officer. Förslaget innebär att ca 100 värnpliktiga årligen

genomför särskild övning.

Den värnpliktige kan slutligen åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar

under sammanlagt högst åtta dagar, övningarna fullgörs av

ett tämligen begränsat antal värnpliktiga varje år.

Jag anser i likhet med utredningen att repetitionsutbildningen vid flottan

huvudsakligen bör äga rum under hösten, övningar för vissa fartyg och förband

bör kunna genomföras på andra tider bl. a. med hänsyn till insatsberedskapen.

Värnpliktiga som fullgör grundutbildning ombord på flottans stamstridsfartyg

får nu en tämligen omfattande utbildning i fartygsskydd. För

värnpliktiga som är yrkessjömän är denna utbildning av värde även för deras

civila yrkesverksamhet. De värnpliktiga, som fullgör sin grundutbildning

ombord på isbrytare och sjömätningsfartyg, har hittills inte fått sådan

utbildning, eftersom militära skäl inte påkallat detta. Utredningen har i

sitt förslag inrymt en möjlighet att ge även sistnämnda värnpliktiga en inte

obetydlig fartygsskyddsutbildning. Grundutbildningens längd påverkas inte

om denna möjlighet utnyttjas. Chefen för marinen har ansett att utredningsförslaget

innebär mindre möjligheter än nu till fartygsskyddsutbildning.

Jag finner detta i och för sig vara riktigt för flottan som helhet och sammanhänga

med den allmänna förkortningen av utbildningstiden. För den

nämnda gruppen värnpliktiga öppnas dock enligt min mening en möjlighet

till förbättring. Eftersom denna utbildning kommer att medföra vissa,

om än inte särskilt stora merkostnader, anser jag emellertid att ställning

till frågan om sådan utbildning skall anordnas bör tas först i samband med

att 1965 års försvarsutrednings kommande förslag prövas.

De organisationer som företräder handelsflottan och dess personal har

föreslagit att yrkessjömännen ges en mycket kort grundutbildning främst

inriktad på verksamheten inom handelsflottan i krig. De hävdar vidare att

de sjömän som efter ett antal år alltjämt tjänstgör i handelsflottan bör befrias

från ytterligare värnpliktsutbildning. För egen del finner jag det principiellt

betänkligt att i värnpliktsavseende ge en viss yrkesgrupp en undantagsställning

av det slag som åsyftas. Jag kan därför inte biträda detta

förslag. Jag kan däremot tillstyrka alt de värnpliktiga som tjänstgör i handelsflottan

normalt härunder likställs med uppskovsvärnpliktiga och därmed

i regel inte inkallas till repetitionsutbildning.

Utbildningen och tjänstgöringen för reservofficerare vid marinen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

liksom vid flygvapnet påkallar som utredningen framhållit ytterligare överväganden.

Enligt min mening bör dessa överväganden göras med bl. a. den

utgångspunkten att utbildningen även i framtiden skall bedrivas inom de

tidsramar som nu gäller för dessa befälskategoriers utbildning. För repetitionsutbildningens

del bör eftersträvas en ordning där reservofficeren alltid

tjänstgör när det krigsförband vari han är krigsplacerad fullgör repetitionsutbildning.

Marinen: Kustartilleriet

Vad utredningen har anfört rörande behovet av förbättringar

av värnpliktsutbildningen vid kustartilleriet kan jag ansluta mig till. Jag vill

härvid särskilt framhålla behovet av en förbättrad tidsmässig samordning

av grundutbildningen för olika kategorier värnpliktiga samt behovet av tätare

återkommande övningar med krigsförbanden.

Utredningens förslag rörande grundutbildningen innebär bl. a.

att de värnpliktiga i allmänhet efter sitt behov av utbildning indelas i två

grupper. Vissa erinringar mot förslaget rörande utbildningens längd har

redovisats av chefen för marinen, som anser att denna utom för de underofficersuttagna

värnpliktiga bör ökas med omkring en vecka. Som motiv

härför har marinchefen bl. a. anfört att behovet av reservtid är större än

vad utredningen räknat med. Jag kan inte tillstyrka en sådan förlängning

av grundutbildningen eftersom utryckningen då måste äga rum vid en med

hänsyn till civila studier alltför sen tidpunkt under september månad. Också

kostnadsskäl talar emot en förlängning. I syfte att utvinna mer tid för

utbildning inom den tidsram utredningen angivit bör övervägas att förkorta

övningsuppehållet under sommaren från fjorton dagar till en vecka. Å andra

sidan är jag inte heller beredd biträda de önskemål som framförts från universitetshåll

om att kustartilleriets grundutbildning skulle avslutas tidigare

på hösten än vad utredningen föreslagit. Jag finner det nämligen nödvändigt

att kustartilleriet bedriver tillämpad utbildning under september månad.

Häri ingår viss utbildning som bl.a. av säkerhetsskäl inte kan genomföras

under den egentliga semesterperioden i skärgården.

Jag föreslår således att grundutbildningen vid kustartilleriet anordnas i

enlighet med utredningens förslag vilket innebär att den omfattar för värnpliktiga

G 251 dagar, för värnpliktiga F 300 dagar, för underbefälsuttagna

värnpliktiga 330 dagar, för underofficersuttagna värnpliktiga 450 dagar

samt för officersuttagna värnpliktiga 540 dagar. Flertalet värnpliktiga rycker

in på senhösten och vintern och rycker ut i mitten av september. Liksom

i nuvarande system förutsätts de angivna tiderna få förkortas med högst

sju dagar för att vinna lämplig anpassning till kalendern.

Chefen för marinen anser i fråga om repetitionsutbildningen

vid kustartilleriet att krigsförbandsövningarna bör förlängas i förhållande

till utredningens förslag med omkring en vecka för samtliga värnpliktiga.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr ''18 år 1966

41

Marinchefen åberopar som motiv härför bl. a. behov av reservtid i samband

med skjutningar och för genomförande av nödvändiga längre förflyttningar

av förbanden. Överbefälhavaren föreslår förlängning av krigsförbandsövningen

för vissa värnpliktiga främst för att öka möjligheterna att genomföra

längre transporter. Chefen för marinen föreslår vidare att något fler värnpliktiga

än utredningen räknat med skall fullgöra särskild övning. För egen

del finner jag med hänsyn till de begränsade resurser som disponeras att

någon utvidgning av repetitionsutbildningen vid kustartilleriet utöver utredningens

förslag inte bör ske. Utredningens förslag finner jag även i övrigt

lämpligt avvägt och biträder därför detsamma. Jag föreslår således sammanfattningsvis

följande.

Krigsförbandsövning genomförs vart fjärde år för förbanden med möjlighet

till mindre avvikelser härifrån. Ett mindre antal förband undantas

som nu från övning. Den värnpliktige åläggs att fullgöra högst fem krigsförbandsövningar.

— Krigsförbandsövning ges i regel en längd av, för värnpliktiga

i menigbefattningar 18 dagar, för värnpliktiga i underbefälsbefattningar

25 dagar och för värnpliktiga i underofficers- och officersbefattningar

32 dagar. Meniga värnpliktiga i befattningar för vilka behovet av utbildning

är särskilt stort till ett antal av högst 500 årligen fullgör krigsförbandsövning

om högst 25 dagar. Meniga värnpliktiga, vilka tillhör förband som

under krigsförbandsövning skall företa längre förflyttning och vilka eljest

fullgör krigsförbandsövning om 18 dagar, skall till ett antal av högst 1 000

årligen fullgöra krigsförbandsövning om högst 21 dagar. Slutligen kan värnpliktiga

i befattningar som batterichef, batlerikvartermästare eller däremot

svarande befattningar samt i annan befälsbefattning med uppgift som materielredogörare

åläggas att för avvecklingsarbete fullgöra krigsförbandsövning

som med högst två dagar överstiger den tid om 25 eller 32 dagar som

annars skulle gälla. Förslaget innebär, att vid fullt utbyggt system årligen

i genomsnitt 10 000 värnpliktiga fullgör krigsförbandsövning vid kustartilleriet.

Rörande det högsta sammanlagda dagantal som kan tas ut för krigsförbandsövningar

hänvisar jag till vad jag sagt avseende armén.

Den värnpliktige åläggs att fullgöra högst tre särskilda övningar envar om

elva dagar. Förslaget innebär att årligen sammanlagt ca 450 man skall genomföra

särskild övning.

Den värnpliktige åläggs vidare att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar

varvid sammanlagt högst åtta dagar tas i anspråk. Det årliga antalet värnpliktiga

vid kustartilleriet som fullgör mobiliseringsövningar är litet.

Jag anser i likhet med utredningen att krigsförbandsövning vid kustartilleriet

i huvudsak bör genomföras under hösten medan de särskilda övningarna

genomförs huvudsakligen under sommaren.

I fråga om anpassningen av utbildningen till och tjänstgöringen som reservofficer

vid kustartilleriet i samband med övergången till det nya

utbildningssystemet hänvisar jag till vad jag anfört i motsvarande fråga

vid flottan.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Andra lagutskottets utlåtande nr i8 år 1966

Flygvapnet

De allmänna slutsatser utredningen dragit med anledning av den lämnade

redovisningen av behovet av förbättringar av värnpliktsutbildningen

vid flygvapnet kan jag biträda. Jag vill därvid särskilt framhålla betydelsen

av att repetitionsutbildning i krigsförband införs vid denna försvarsgren.

Grundutbildningen vid flygvapnet bör enligt utredningen i fråga

om längd och uppbyggnad i huvudsak anordnas enligt nuvarande principer.

Jag delar utredningens uppfattning men vill i likhet med utredningen understryka

att ställningstagandet som förutsättning har nuvarande uttag av

flygtid vid flygvapnet och nuvarande krigsorganisation. Om förutsättningarna

ändras i dessa hänseenden finns anledning att se över utbildningsorganisationen

med beaktande av att ändringar av denna kan påkalla ändringar

också av den egentliga utbildningen.

Utredningens förslag till införande av en för krigsmakten likformig allmänmilitär

utbildning har föranlett flygvapenchefen att uttala att utbildningen

av den flygande personalen är en huvuduppgift och måste tillgodoses

i första hand. I och för sig har jag ingen erinran mot detta, men jag vill

framhålla dels att den gällande målsättningen för krigsmakten förutsätter

att samtliga krigsmaktens förband kan effektivt medverka i ytförsvaret, dels

att de begränsade tillgångarna på värnpliktiga gör det nödvändigt att de

värnpliktiga ges en sådan utbildning att de efter kort omskolning kan användas

även inom andra försvarsgrenar. Jag förutsätter därför att den

allmänmilitära utbildningen av de värnpliktiga kommer att bedrivas i huvudsak

på det sätt utredningen har föreslagit.

Utredningen har föreslagit att de tämligen få värnpliktiga som grundutbildas

vid flygvapnet för tjänst vid luftvärnsrobotförband skulle såsom

värnpliktiga F ges en utbildningstid av 300 dagar, överbefälhavaren och

chefen för flygvapnet anser att av beredskapsskäl ifrågavarande värnpliktiga

bör såsom värnpliktiga E ges lika lång grundutbildning som flertalet

värnpliktiga vid flygvapnet, dvs. 364 dagar. Jag vill inte motsätta mig att

ifrågavarande värnpliktiga får en grundutbildning av den längd som överbefälhavaren

och flygvapenchefen föreslagit.

Tidpunkterna för in- och utryckning för flertalet värnpliktiga som grundutbildas

vid flygvapnet bör på sätt utredningen föreslagit förskjutas ca sex

veckor till början av varje kalenderkvartal i syfte att nå en bättre anpassning

till det civila studieårets terminer. Jag förutsätter härvid att de värnpliktiga

fördelas på de fyra inryckningsomgångarna med beaktande av deras

studieförhållanden, eftersom omgångarna inte är likvärdiga från studiesynpunkt.

Med den föreslagna inpassningen kommer en av inryckningsomgångarna

att påbörja sin grundutbildning i början av januari och skulle, om inte särskilda

åtgärder vidtas, komma att avsluta den i början av januari påföljan
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

43

de år. Såsom utredningen föreslagit bör emellertid utbildningen för denna

omgång förkortas med högst 21 dagar så att utryckning kan ske strax före

jul. Från förkortningen bör dock undantas vissa värnpliktiga som behövs

för kontinuerlig tjänst, t. ex. väderbiträden. En motsvarande förkortning bör

ske vid de flottiljer där övningsuppehållet infaller kort före den tid då en

inryckningsomgång annars skulle ha avslutat grundutbildningen. I fråga

om viss av utredningen föreslagen frivillig tjänstgöring hänvisar jag till vad

jag anfört i fråga om flottan.

Jag föreslår i likhet med utredningen sammanfattningsvis att grundutbildningen

vid flygvapnet skall omfatta för det helt övervägande antalet

värnpliktiga, värnpliktiga E, 364 dagar. Flertalet underbefäl tas ut bland

värnpliktiga E utan förlängning av grundutbildningstiden. För ett litet antal

värnpliktiga föreslår jag följande grundutbildning, nämligen för värnpliktiga

G 255 dagar, för värnpliktiga F 300 dagar och för vissa underbefälsuttagna

värnpliktiga 330 dagar. Grundutbildningen skall vidare omfatta för

underofficersuttagna värnpliktiga 420 dagar samt för officersuttagna värnpliktiga

510 dagar. De angivna tiderna för grundutbildning föreslås liksom

nu kunna förkortas med högst sju dagar för att vinna lämplig anpassning

med hänsyn till kalendern. — Grundutbildningen förkortas därutöver med

högst 21 dagar för en inryckningsomgång så att utryckning sker före jul

och kan förkortas lika mycket när utryckning annars sker kort efter sommaruppehållet.

Jag finner att den av utredningen föreslagna repetitions utbildningen

vid flygvapnet gör det möjligt att i alla väsentliga hänseenden

fylla de krav som måste ställas på den enskilde värnpliktiges liksom på

krigsförbandens användbarhet. Antalet övningstillfällen för värnpliktiga i

nyckelbefattningar kan enligt förslaget bli större vid flygvapnet än vid övriga

försvarsgrenar. Med hänsyn till att kraven på funktionsduglighet under

och omedelbart efter mobilisering måste ställas särskilt högt på de flesta av

berörda flygvapenförband finner jag dock detta nödvändigt. Olägenheterna

för den enskilde värnpliktige med det större antalet övningar uppvägs emellertid

enligt min mening mer än väl av att ifrågavarande övningar är särskilt

korta. Det av utredningen framlagda förslaget till repetitionsutbildningens

ordnande vid flygvapnet finner jag allmänt lämpligt. Jag föreslår

därför att utbildningen, i överensstämmelse med utredningens förslag, anordnas

på i huvudsak följande sätt.

Krigsförbanden, med undantag av vissa särskilt angivna förband eller

delar av förband, övas i form av krigsförbandsövning vart fjärde år med

möjlighet till tillfälliga mindre avvikelser härifrån. — Den värnpliktige

skall vara skyldig att fullgöra högst fem krigsförbandsövningar. — Krigsförbandsövning

vid basbataljon ges en längd av 15 dagar för meniga värnpliktiga

och för flertalet värnpliktiga i underbefälsbefattning samt 22 dagar

för värnpliktiga i vissa underbefälsbefattningar och i underofficers- och

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

officersbefattning. Krigsförbandsövning vid stridslednings- och luftbevakningsförband

har vid ledningscentraler och radarstationer samt då omskolning

sker till optisk luftbevakning en längd av 15 dagar för värnpliktiga i

befattning för menig eller underbefäl samt 22 dagar för värnpliktiga i underofficers-

och officersbefattning. Krigsförbandsövning vid luftbevakningskompani

utom när omskolning till optisk luftbevakning sker har en längd

av, för värnpliktiga i befattning för menig eller underbefäl 6 eller 8 dagar

samt för värnpliktiga i underofficers- och officersbefattning 13 eller 15 dagar.

Av nämnda 8 eller 15 dagar kan två dagar tas i anspråk för utbildning

vid annan tidpunkt än övrig del av krigsförbandsövningen. Vid flygvapnets

övriga förband, i den mån de skall genomföra krigsförbandsövning, anordnas

övningen såsom vid basbataljon. Jag föreslår att den värnpliktige åläggs

fullgöra krigsförbandsövning under högst 90 dagar vid placering i befattning

för menig och i flertalet befattningar för underbefäl samt högst 125 dagar

vid placering i kvalificerad befattning för underbefäl och i befattning för

underofficer och officer. Den sammanlagda tiden är härvid beräknad så att

det skall vara möjligt att framdeles vid behov förlänga krigsförbandsövning

från 15 till 18 dagar resp. från 22 till 25 dagar.

Slutligen bör utöver vad som tidigare nämnts vid samtliga förband värnpliktiga

i befattning för kompanichef och stabsunderofficer samt i annan

befälsbefattning med uppgift som materielredogörare kunna åläggas

att för awecklingsarbeten fullgöra krigsförbandsövning som med högst

två dagar överstiger den tid om 13, 15 eller 22 dagar som annars skulle gälla.

Den värnpliktige får åläggas sådan förlängning under sammanlagt högst

tio dagar.

Vissa delar av basbataljonerna, i vilka företrädesvis ingår äldre värnpliktiga,

kommer att fullgöra krigsförbandsövning med kraftigt reducerad styrka.

Till följd härav kommer de värnpliktiga i basförbanden i genomsnitt att

fullgöra mindre än fem krigsförbandsövningar.

Förslaget innebär att vid fullt utbyggt system årligen i genomsnitt 9 000

värnpliktiga fullgör krigsförbandsövning vid flygvapnet.

Den värnpliktige åläggs fullgöra högst fem särskilda övningar om vardera

fyra dagar. Vid fullt utbyggt system deltar i genomsnitt 800 värnpliktiga

årligen i särskild övning.

Den värnpliktige skall vidare vara skyldig att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar

varvid sammanlagt högst åtta dagar får tas i anspråk. I

dessa övningar deltar ett litet antal värnpliktiga.

f fråga om repetitionsutbildningens förläggning under året har jag ingenting

att erinra mot att krigsförbandsövningar enligt utredningens och chefens

för flygvapnet förslag anordnas främst vår och höst och att särskilda

övningar anordnas främst under sommaren.

I fråga om anpassningen av utbildningen till och tjänstgöringen som

reserv officer vid flygvapnet i samband med övergången till det nya

s. 45 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966 45

utbildningssystemet hänvisar jag till vad jag anfört i motsvarande fråga

vid flottan.

Vissa för försvarsgrenarna gemensamma frågor

I fråga om de för utbildning i specialtjänst uttagna värnpliktiga

kan jag i likhet med remissinstanserna ansluta mig till de principer

som värnpliktsutredningen föreslagit för tjänstgöringens anordnande.

Dessa innebär i huvudsak att denna tjänstgöring bör bestå av grundutbildning

och repetitionsutbildning. Grundutbildningen anpassas därvid efter de

värnpliktigas genom civil utbildning förvärvade kunskaper, medan repetitionsutbildningen

anpassas till krigsförbandens behov av utbildning. Möjligheterna

att tillämpa angivna principer på alla grupper specialtjänstuttagna

värnpliktiga måste emellertid ytterligare undersökas. Som en riktpunkt

för en sådan undersökning bör, med hänsyn till belastning och ekonomi, gälla

att den sammanlagda volymen tjänstgöringsdagar för dessa värnpliktiga

inte ökas.

I avvaktan på resultatet av nyss nämnda undersökning förordar jag, att

tjänstgöringen för ifrågavarande värnpliktiga, inom ramen för nu gällande

värnpliktslagsbestämmelser, så långt möjligt anordnas så att de specialtjänstuttagna

värnpliktiga kan medverka i krigsförbandens övningar. För

de värnpliktiga läkarnas tjänstgöring gäller särskilda av Kungl. Maj :t utfärdade

regler (jfr även prop. 1963: 62). Jag förutsätter att läkarnas tjänstgöring

inte ändras. I avvaktan på att de specialtjänstuttagna värnpliktigas

tjänstgöring slutligt ordnas bör det liksom hittills ankomma på Kungl.

Maj :t att meddela på detta område erforderliga bestämmelser, bl. a. rörande

de befattningar för vilka specialtjänstuttagning skall förekomma. Det bör

härvid erinras om att värnpliktsutredningen i sitt nu framlagda förslag har

föreslagit att åtskilliga befattningar för värnpliktiga vid flottan förs över

från specialtjänst- till underofficersuttagning.

Värnpliktsutredningen har framhållit att förhållandena för de handräcknings

värnpliktiga numera i flera avseenden är sådana att

det finns skäl att företa en särskild utredning rörande dessa värnpliktigas

tjänstgöring. I likhet med flera remissinstanser anser jag det önskvärt att

en sådan utredning kommer till stånd. Jag avser att framdeles föreslå Kungl.

Maj :t att tillkalla en sådan utredning. Utredningen bör avse även andra

värnpliktiga med begränsad militär användbarhet, främst vissa i stabstjänst

uttagna värnpliktiga.

I avvaktan på resultatet av nämnda utredning bör de handräckningsvärnpliktigas

arbetsuppgifter i princip förbli oförändrade. Det är emellertid nödvändigt

att provisoriskt anpassa dessas tjänstgöringsskyldighet till den

tjänstgöringsordning som föreslås för övriga värnpliktiga. Som en riktpunkt

för en sådan anpassning bör såsom utredningen angett gälla att volymen

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

tjänstgöringsdagar för handräckningsvärnpliktiga i huvudsak förblir oförändrad.

Utredningen har som provisorisk lösning föreslagit att tjänstgöringstiden

för de värnpliktiga som redan vid inskrivningen avses för handräckningstjänst

tills vidare får högst samma längd som nu, dvs. 394 dagar, och

att den beroende på försvarsgren m. m. skall omfatta 390—394 dagar. Utredningen

har vidare föreslagit att sådana värnpliktiga som under pågående

grundutbildning överförs till handräckningstjänst ges samma tjänstgöringsskyldighet

som gäller för flertalet värnpliktiga inom försvars- resp. vapengrenen,

med det undantaget dock att värnpliktiga som vid inskrivningen uttagits

för annan utbildning inte genom överföringen till handräckningstjänst

skall få sin tjänstgöringsskyldighet utvidgad. Med hänsyn härtill har utredningen

föreslagit att värnpliktig G som under pågående grundutbildning förs

över till handräckningstjänst skall ha en sammanlagd tjänstgöringsskyldighet

omfattande vid armén 333—345 dagar beroende på enligt vilket inpassningsalternativ

utbildning sker, vid kustartilleriet 345 dagar och vid flygvapnet

330 dagar. Värnpliktig F vid flygvapnet har föreslagits under motsvarande

förutsättning få en tjänstgöringsskyldighet om 375 dagar. Vad utredningen

anfört har vid remissbehandlingen inte mött andra invändningar

än att Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund har påyrkat en allmän

förkortning av tjänstgöringen medan arméchefen har velat ge handräckningsvärnpliktig,

som inskrivits som värnpliktig G, längre utbildning än utredningen.

För egen del finner jag den av utredningen föreslagna ordningen

lämplig och föreslår att tjänstgöringen provisoriskt anordnas i enlighet härmed.

De uppskovsvärnpliktiga åtnjuter med hänsyn till sina civila

uppgifter i krig krigstjänstgöringsfrihet eller är meddelade uppskov, dvs.

befrielse under beredskapstillstånd och krig från inkallelse till tjänstgöring

enligt 28 § värnpliktslagen. — De inkallas i nuvarande system av besparingsskäl

normalt inte till repetitionsutbildning. Det har ifrågasatts att dessa

värnpliktiga i stället skulle ges obligatorisk driftvärnsutbildning anpassad

till uppskovsuppgiften. Värnpliktsutredningen, vars förslag förutsätter

att de uppskovsvärnpliktiga av besparingsskäl alltjämt i regel inte skall inkallas

till repetitionsutbildning, har ansett en sådan driftvärnsutbildning i

och för sig önskvärd och möjlig att tekniskt genomföra inom ramen för det

av utredningen föreslagna utbildningssystemet. Utredningen har emellertid

med hänsyn till att många andra angelägna utbildningsbehov nu föreligger,

bedömt att några resurser i nuvarande läge inte kan avdelas för sådan utbildning.

Vid remissbehandlingen har bl. a. överbefälhavaren och järnvägsstyrelsen

— vilken myndighet disponerar ett mycket stort antal uppskovsvärnpliktiga

— lagt större vikt än utredningen vid denna utbildning. Jag är

emellertid, med hänsyn till att de tillgängliga resurserna under alla förhållanden

kommer att ansträngas hårt när utbildningsreformen genomförs,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

47

inte nu beredd att tillstyrka att sådan särskild driftvärnsutbildning anordnas

för uppskovsvärnpliktiga. I det föreslagna utbildningssystemet bör emellertid

framdeles, inom ramen för tillgängliga resurser och efter omprövning

av den aktuella angelägenhetsgraden av olika slag av utbildning, kunna infogas

sådan utbildning.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att värnpliktiga, som förs över till civilförsvarets

undsättningskårer och därefter meddelas uppskov, bör ha kvarstående

skyldighet att fullgöra minst tre krigsförbandsövningar. Jag anser

att det bör eftersträvas att låta överföringen ske på angivet sätt.

Det föreslagna utbildningssystemet som innebär att även andra än befälsuttagna

värnpliktiga kan ha olika lång grundutbildning, ställer som värnpliktsutredningen

framhållit, större krav på inskrivningsverksamheten.

En del av det urval som nu sker omedelbart efter inryckningen

måste nämligen ske redan vid inskrivningen. Utredningen och de på detta

område särskilt sakkunniga remissinstanserna har ansett att den omläggning

av urvalsverksamheten som detta kräver är möjlig att genomföra.

Formerna för inskrivningsverksamhetens anpassning till ett ändrat utbildningssystem

torde få prövas närmare framdeles i samband med att ställning

tas till de förslag som 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning

har i uppgift att lägga fram rörande bl. a. inskrivningsverksamhetens

organisation i allmänhet.

Inskrivningsåldern, som enligt 1941 års värnpliktslag ursprungligen var

20 år, har successivt sänkts till nuvarande 18 år. Värnpliktsutredningen har

ansett att en viss senareläggning av inskrivningen är önskvärd från urvalssynpunkt.

Från remissinstansernas sida har ingen erinran rests häremot.

Utredningen föreslår att senareläggningen sker i den formen att den värnpliktige

alltjämt skall vara skyldig att låta inskriva sig vid 18 års ålder men

att endast en del — minst en tredjedel — av årsklassen inskrivs vid denna,

medan övriga värnpliktiga inskrivs det år de fyller 19 år. Vid 18 års ålder

avses härvid inskrivas främst sådana värnpliktiga som har slutfört eller

som påföljande år beräknas slutföra sina gymnasiestudier eller andra studier

som kan bilda grund för fortsatt utbildning vid universitet och högskolor

samt sådana värnpliktiga som anmäler avsikt att söka anställning som

yrkesbefäl vid krigsmakten. Vad utredningen sålunda föreslagit kan jag

biträda. Det bör vid tillämpningen av det angivna systemet enligt min mening

eftersträvas att så långt de kvantitativa förhållandena det medger tillgodose

de enskilda värnpliktigas önskemål om inskrivningsår.

Värnpliktsutredningen har lagt fram förslag till hur de ekonomiska

förmåner som nu utgår till de värnpliktiga under utbildningen skall

anpassas till den nya ordningen för utbildningens bedrivande, främst till

den avsedda differentieringen av grundutbildningens längd och den ökade

omfattningen av repetitionsutbildningen. Därjämte har utredningen lagt

fram förslag till en kraftig höjning av premierna för utbildning till värnplik
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

tig officer i syfte att förbättra rekryteringen. Utredningen har — i överensstämmelse

med sina direktiv — däremot inte behandlat den allmänna nivån

på de värnpliktigas ekonomiska förmåner. Remissinstanserna har funnit de

föreslagna anpassningarna av förmånssystemet vara i huvudsak ändamålsenliga.

Flera remissinstanser bär dock föreslagit högre förmånsbelopp än

utredningen angett. Jag delar remissinstansernas uppfattning att förmånskonstruktionen

i och för sig är i huvudsak lämplig. Det måste emellertid beaktas

att om man bestämmer andra förmånsbelopp än utredningen föreslagit

kan anledning finnas att företa jämkningar i konstruktionen, exempelvis

med avseende på den tidpunkt under utbildningen från vilken föreslagen

tjänstgöringspremie skall utgå. Ett nytt förmånssystem bör träda i

tillämpning den 1 juli 1967. Ställning till förmånsbeloppens storlek, bl. a.

i fråga om officersutbildningspremierna, bör tas i samband med att förslagen

från 1965 års försvarsutredning — som bl. a. har till uppgift att överväga

den allmänna nivån på de värnpliktigas ekonomiska förmåner — föreläggs

riksdagen. Härvid bör, såsom också värnpliktsutredningen framhållit,

bl. a. uppmärksammas frågan om premierna till vissa värnpliktiga

som under övergången till den nya utbildningsordningen genomgår utbildning

till värnpliktig officer enligt den nuvarande ordningen. I nämnda sammanhang

bör också prövas den av utredningen väckta frågan om att tillförsäkra

värnpliktsförmånerna någon form av värdebeständighet.

I enlighet med det anförda bör under budgetåret 1966/67 nuvarande förmåner

utgå. Härav följer att till värnpliktig som fullgör särskild övning alltjämt

bör utgå en premie om 500 kr., ehuru övningen förkortas från femton

till elva dagar. Särskild övning om fyra dagar, vilken kan förekomma vid

flygvapnet, bör inte anordnas under budgetåret 1966/67.

Försvarets civilförvaltning har i sitt remissyttrande föreslagit att familj epenningbeloppen

skall höjas fr. o. m. den 1 juli i år. 1965 års försvarsutredning

prövar nu värnpliktsförmånerna. I avvaktan på resultatet härav är jag

inte beredd att föreslå någon höjning av ifrågavarande förmånsbelopp.

Den av några remissinstanser väckta frågan om premier till värnpliktiga

som genomgår frivillig utbildning — bortsett från den på frivillig uttagning

grundade utbildningen till värnpliktig officer — bör prövas framdeles i

samband med de övriga frågor om frivilligutbildningen som uppdragits åt

värnpliktsutredningen att behandla.

Övergången till det föreslagna utbildningssystemet

bör genomföras på följande sätt.

Inskrivningarna bör såsom utredningen föreslagit fr. o. m. hösten 1966

anordnas med utgångspunkt i det nya utbildningssystemet.

Värnpliktiga som börjar sin tjänstgöring före den 1 januari 1967, eller

vid kustartilleriet före den 1 februari 1967, bör inte fullgöra utbildning enligt

det nya systemet. Grundutbildningen bör, i huvudsaklig överensstämmelse

med utredningens av remissinstanserna biträdda förslag, anordnas

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

enligt den nya ordningen för de utbildningsomgångar som börjar sin grundutbildning

under första hälften av år 1967. övergången vid flygvapnet bör,

med hänsyn till vad flygvapenchefen anfört, utsträckas över något längre tid

än utredningen räknat med. Den bör emellertid under alla förhållanden vara

genomförd vid början av år 1969. Allmänt måste under de första åren efter

övergången vissa tillfälliga modifieringar av utbildningen göras så att värnpliktiga

som inskrivits enligt nu gällande ordning inte får sin grundutbildning

förlängd genom det nya utbildningssystemet.

Under övergången till det nya systemet för grundutbildning bör i vissa fall

grundutbildningen kunna förkortas med fler dagar än vad som angetts i det

föregående i syfte att undvika att utbildningsförband under kortare perioder

blir belagda med större värnpliktskontingenter än vad utbildningsresurserna

medger.

övergången till den nya repetitionsutbildningen bör som utredningen angett

sträckas ut över längre tid än vad fallet är i fråga om grundutbildningen.

övergången till de nya krigsförbandsövningarna bör påbörjas den 1 september

1966, dvs. så att systemet kan börja tillämpas vid de krigsförband

som är avsedda att övas denna höst. Antalet övande värnpliktiga är då

ungefär detsamma som nu men ökas de följande åren successivt. Utredningen

har räknat med att övningarna skulle bedrivas i full omfattning

omkring år 1972. I och för sig har jag ingen erinran häremot men vill, i

likhet med de militära myndigheterna och de organisationer som företräder

den anställda personalen, framhålla att övergångstakten fortlöpande

måste anpassas med hänsyn till de aktuella möjligheterna att genomföra

utbildningen på ett godtagbart sätt. Särskilt måste härvid beaktas det nya

systemets konsekvenser beträffande arbetsförhållandena för den personal

som är knuten till utbildnings- och förvaltningsorganisationen, bl. a. med

tanke på de vakanser som finns inom befälskårerna. Jämkningar i planerna

kan härvid visa sig nödvändiga.

För att den nya ordningen för krigsförbandsövningarna skall kunna genomföras

inom rimlig tid måste på sätt utredningen i detalj utvecklat redan

grundutbildade värnpliktiga övergångsvis åläggas skyldighet att fullgöra

krigsförbandsövningar. Sådan skyldighet bör i princip gälla för alla som

börjat sin värnpliktstjänstgöring före den 1 september 1966. För de flesta

värnpliktiga, särskilt de vid armén och kustartilleriet, blir fråga om att

omvandla skyldighet att fullgöra rcpetitionsövningar till skyldighet att fullgöra

flera krigsförbandsövningar utan att därmed det sammanlagda antalet

tjänstgöringsdagar väsentligt ändras. För andra yngre värnpliktiga, särskilt

sådana som grundulbildats vid flottan och där fullgjort all tjänstgöring

i en följd, fordras dock ett inte obetydligt tillskott av tjänstgöringsskyldighet.

Detta kan för de yngsta redan grundutbildade värnpliktiga vid

flottan enligt utredningens beräkningar uppgå till tre krigsförbandsövning4

— Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 48

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

ar om sammanlagt ca 90 dagar. Behovet av tillskott av tjänstgöringsskyldighet

är mindre ju äldre den värnpliktige är och utgör för värnpliktiga

födda åren 1925—1928 en övning om i allmänhet 18 dagar. Vid remissbehandlingen

har inte riktats några erinringar mot förslaget. Jag biträder för

egen del utredningens förslag. Beträffande tjänstgöringsskyldighetens näimare

omfattning hänvisar jag till förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen.

I huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag bör särskilda

övningar anordnas vid armen och kustartilleriet fr. o. m. nästa budgetål

I de fall övningarna skall anordnas som befälsövningar för underofficerare

och officerare bör som utredningen har tänkt sig frekvensen anpassas efter

vederbörande krigsförbands övergång till ny övningsrytm. För genomförande

härav bör i enlighet med utredningens förslag — mot vilket vid remissbehandlingen

inte har riktats någon erinran — berörd värnpliktig åläggas

fullgöra, om han är född år 1943 eller senare tre övningar, om han är född

åren 1936—1942 två övningar och om han är född åren 1931—1935 en övning.

För vissa värnpliktiga innebär detta en ökad, för andra en minskad

tj änstgöringsskyldighet.

I fråga om särskilda övningar, i vilka även andra värnpliktiga än de nyss

nämnda skall delta, räknar jag i likhet med utredningen med en försöksverksamhet

i begränsad skala t. o. m. budgetåret 1970/71. Jag anser det

från utbildningssynpunkt lämpligt att som utredningen angett övningarna

därefter skall bedrivas i full omfattning. Jag vill dock liksom beträffande

krigsförbandsövningarna framhålla att frågan får bedömas också med hänsyn

till de aktuella möjligheterna att genomföra utbildningen på ett godtagbart

sätt. I likhet med utredningen anser jag att något åläggande övergångsvis

för redan grundutbildade underbefäl och meniga att delta i dessa

övningar inte fordras.

I enlighet med utredningens förslag bör särskilda övningar anordnas vid

flottan fr. o. m. budgetåret 1967/68. För genomförande härav bör redan

grundutbildade underofficerare och officerare övergångsvis åläggas tjänstgöringsskyldighet

av den omfattning som nyss har angetts för armén och

kustartilleriet.

Särskilda övningar för visst befäl vid flygvapnet bör som utredningen

har föreslagit anordnas fr. o. m. budgetåret 1967/68. För genomförande härav

bör redan grundutbildade underbefäl, underofficerare och officerare

åläggas skyldighet att fullgöra om de är födda, år 1944 eller senare fem övningar,

åren 1941—1943 fyra övningar, åren 1934—1940 tre övningar, åren

1930—1933 två övningar samt åren 1927—1929 en övning. — I enlighet med

utredningens förslag bör särskild övning avsedd för omskolning av stationskompani

anordnas vid behov fr. o. m. budgetåret 1968/69. Några särskilda

ålägganden övergångsvis av tjänstgöringsskyldighet erfordras enligt min

mening inte härför.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Andra lagutskottets utlåtande nr i8 år 11)66

Utredningen föreslår att mobiliseringsövningar av olika slag skall anordnas

fr. o. m. budgetåret 1967/68. Jag biträder detta förslag. För genomförande

härav bör i enlighet med utredningens förslag värnpliktiga som påbörjat

sin värnpliktstjänstgöring före den 1 september 1966 åläggas samma

tjänstgöringsskyldighet som värnpliktiga grundutbildade enligt den nya

ordningen, dvs. fem övningar.

För de handräckningsvärnpliktiga — som hittills i många fall har fullgjort

all tjänstgöringsskyldighet i en följd — skulle den angivna ordningen

inte sällan innebära att ytterligare tjänstgöringsskyldighet åläggs utan att

det kan hävdas att ett sådant åläggande är nödvändigt för att ett visst

krigsförband skall kunna ges ändamålsenlig övning. Utredningen har för

att undvika sådana följder av den nya ordningen föreslagit vissa regler

som begränsar möjligheterna att ta i anspråk handräckningsvärnpliktiga

med stöd av övergångsbestämmelserna. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t

att utfärda bestämmelser härom.

Omfattningen av den värnpliktiges genomsnittliga tjänstgöringsskyldighet

enligt det nu föreslagna systemet framgår av den

tidigare (s. 91) lämnade redovisningen av utredningsförslaget, där också

vissa jämförelser gjorts med tjänstgöringsskyldigheten enligt nuvarande

ordning. Maximal tjänstgöringsskyldighet kommer i det föreslagna systemet

att uppgå till vid armén för värnpliktiga G 415 dagar, för värnpliktiga F 460

dagar, för värnpliktiga E och underbefäl 505 dagar, för underofficerare 645

dagar och för officerare 735 dagar. Vid flottan kan skyldigheten högst uppgå

till för värnpliktiga G 429 dagar, för värnpliktiga F 487 dagar, för värnpliktiga

E 573 dagar, för underbefäl 508 dagar-, för underofficerare 615 dagar

och för officerare 735 dagar. Vid kustartilleriet kan skyldigheten högst uppgå

till för värnpliktiga G 411 dagar, för värnpliktiga F 460 dagar, för underbefäl

490 dagar, för underofficerare 645 dagar och för officerare 735 dagar. Vid

flygvapnet slutligen kan skyldigheten högst uppgå till för värnpliktiga G 335

dagar, för värnpliktiga F 380 dagar, för värnpliktiga E 459 dagar, för underbefäl

474 dagar, för underofficerare 550 dagar och för officerare 640 dagar.

Till angivna högsta tider kan för samtliga värnpliktiga i befälsbefattning

tillkomma högst tio dagar för avvecklingsarbeten efter krigsförbandsövning.

Maximal tjänstgöringsskyldighet kommer emellertid i det föreslagna systemet,

särskilt vad gäller repetitionsutbildningen, att tas i anspråk i betydligt

mindre utsträckning än vad som är fallet i nuvarande system. Under

alla omständigheter kommer maximitiderna alt tas i anspråk endast för

ett litet eller, i vissa fall, mycket litet antal värnpliktiga.

Nyssnämnda redovisning tar sikte på det fallet att den värnpliktige under

hela värnpliktstiden tillhör samma försvarsgren. Värnpliktiga bör emellertid

i framtiden i större utsträckning än nu vid behov föras över från en

försvarsgren Ull en annan. Om en värnpliktig på detta sätt omplaceras

medför detta inte något behov av ändring av det antal krigsförbandsöv
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

ningar och mobiliseringsövningar han är skyldig fullgöra eftersom skyldigheten

härvidlag är densamma inom hela krigsmakten. Längden av krigsförbandsövningarna

skiljer sig emellertid mellan olika försvarsgrenar liksom

f. ö. också i vissa fall mellan olika förbandstyper inom samma försvarsgren.

Detta medför att vid överföring det sammanlagda antalet återstående

tjänstgöringsdagar för krigsförbandsövning kan komma att ändras,

eftersom detta dagantal bör svara mot utbildningsbehovet i den försvarsgren

till vilken överföring skett. Dagantalet bör härvid bestämmas i proportion

till återstående antal övningar. För de särskilda övningarna torde överföring

mellan försvarsgrenarna ha tämligen ringa praktisk betydelse, eftersom

överförd personal endast undantagsvis torde placeras i så kvalificerade befattningar

att särskild övning blir aktuell, överföring mellan olika försvarsgrenar

kan i ett mindre antal fall medföra något förlängd tjänstgöringsskyldighet

för vederbörande.

I fråga om de ekonomiska konsekvenserna av framlagt förslag

vill jag vad gäller kostnaderna under fjärde huvudtiteln allmänt framhålla

att svårigheter föreligger att exakt ange vad av förutsedda kostnadsförändringar

inom det militära försvarets organisation som är att hänföra

till det framlagda förslaget.

En av utgångspunkterna vid bedömningar av kostnadskonsekvenserna av

förslaget är förändringen i antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga. Det

nu framlagda förslaget innebär i likhet med utredningsförslaget att antalet

tjänstgöringsdagar för grundutbildningen minskar med ca 800 000 och för

repetitionsutbildningen ökar med ca 300 000. Netto minskar således antalet

tjänstgöringsdagar med ca 500 000. Härtill kommer att in- och utryckningsdagarna

— som inte är inräknade i tjänstgöringsdagarna — ökar med drygt

100 000. Jag har härvid räknat med att den föreslagna grundutbildningen

i genomfört skick kommer att omfatta en årlig utbildningskontingent om

ca 50 000 värnpliktiga eller ett något lägre antal än utredningen tagit upp.

I detta antal är inte inräknat värnpliktiga för en eventuell framtida villkorlig

depåförläggning av vissa av flottans fartyg. Antalet värnpliktiga som

varje år skall fullgöra krigsförbandsövning är i genomsnitt 145 000. Särskild

övning avses fullgöras av i genomsnitt 13 500 värnpliktiga och mobiliseringsövningar

av ett betydligt mindre antal värnpliktiga.

Till de av utredningen uppskattade behoven av anställd personal liksom

de ytterligare önskemål om personalförstärkningar som framförts i åtskilliga

yttranden finner jag inte anledning att nu ta ställning. Även om de anmälda

behoven av personalförstärkningar tillgodoses successivt under de

minst sex år varöver uppbyggnaden sträcker sig, vill jag framhålla

att anmälda behov är av den storleken att jag inte finner det sannolikt att

de kommer att kunna tillgodoses i den utsträckning utredningen och myndigheterna

förutsatt. De militära myndigheterna måste således göra kraftiga

ansträngningar att genom rationaliseringar bringa ned ifrågavarande

behov.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

Uppkommande kostnader vid genomförande av utredningens förslag är

av den art att de bör bestridas inom den kostnadsram för det militära försvaret

som följer av 1963 års försvarsbeslut. Ifrågavarande kostnader för

perioden efter utgången av giltighetstiden för försvarsbeslutet ankommer

på 1965 års försvarsutredning att ta ställning till. I detta sammanhang vill

jag blott erinra om att överbefälhavaren i samtliga av honom år 1965 enligt

lämnat uppdrag framlagda kostnadsalternativ avseende det militära försvarets

fortsatta utveckling har inrymt kostnaderna för en reform av värnpliktsutbildningen

med undantag för kostnaderna för förbättrade värnpliktsförmåner.

Det må vidare framhållas att under övergångsskedet de löpande kostnaderna

påtagligt nedgår för att successivt fram till tidpunkt under första

hälften av 1970-talet nå avsedd nivå. Härigenom skapas utrymme för engångsanskaffningar

av materiel för utbildningen m. m.

Den nämnda minskningen med omkring en halv miljon tjänstgöringsdagar

för de värnpliktiga vid nuvarande organisation motsvarar ur samhällsekonomisk

synpunkt — om hänsyn tas också till ändringen av antalet

in- och utryckningsdagar — i runt tal 1 100 manår, som kan komma samhällsekonomien

tillgodo. Härtill kommer de ekonomiska vinster av utbildningsreformen,

som ligger däri att repetitionsutbildningen enligt mitt förslag

innebär kortare övningar än de nuvarande och att de föreslagna övningarna

bättre än de nuvarande kan ansluta till arbetsveckan. Vidare bör

beaktas att fler värnpliktiga än nu kommer att vara lediga under sommaren,

vilket också torde vara fördelaktigt från arbetsmarknadssynpunkt. Å

andra sidan måste beaktas att inom ramen för angiven nettominskning

antalet tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning ökar med ca 300 000,

dvs. ungefär 10 procent. Eftersom repetitionsutbildning får anses belasta

samhällsekonomien mer än motsvarande volym grundutbildning begränsas

härigenom effekten av belastningsminskningen något. Vidare begränsas

denna genom en förutsedd ökning av den yrkesanställda personalen. Totalt

innebär det framlagda förslaget på sikt enligt min mening i vart fall ingen

ökning av belastningen på samhällsekonomien.

För åren fram till början av 1970-talet ter sig förslaget från samhällsekonomisk

synpunkt något annorlunda än på längre sikt. Förkortningen av

grundutbildningen — motsvarande mer än 2 000 manår — avses träda i

tillämpning under budgetåret 1967/68, medan utvidgningen av repetitionsutbildningcn

— motsvarande mer än 1 000 manår — avses ske successivt

och först under förra delen av 1970-talet når åsyftad omfattning. Under de

allra närmaste åren kommer repetitionsutbildningens omfattning t. o. m.

alt inskränkas i förhållande till vad som nu gäller. Tillförande av ytterligare

anställd personal kan ske successivt och i huvudsak i samma takt som

repetitionsutbildningen utvidgas. De angivna förhållandena tillsammantagna

innebär en lättnad vare sig jämförelser sker med nuvarande system

eller med föreslaget system i utbyggt skick.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Andra lagutskottets utlåtande nr i8 år 1966

I detta sammanhang bör erinras om att arbetskraften i samhället till antalet

ökar endast obetydligt de närmaste åren. Att det framlagda förslaget

på sikt inte innebär någon ökning av belastningen på samhällsekonomien

är ur denna synvinkel av särskilt värde.

Beslutanderätten i fråga om befrielse och anstånd

Departementschefen

Jag delar departementsutredningens uppfattning att ärenden om befrielse

från värnpliktstjänstgöring enligt 5 § värnpliktslagen och ärenden om

anstånd med fredstjänstgöring inte är av den karaktären att Kungl. Maj:t

bör belastas med beslutanderätten i dessa ärenden. Liksom utredningen

finner jag ändamålsenligt att ett nytt fristående organ inrättas med uppgift

att fungera som besvärsinstans i sådana ärenden och att för denna prövning

inrättas en särskild nämnd, värnpliktsnämnden, vars beslut inte skall

kunna överklagas. Nämnden bör enligt min mening bestå av tre ledamöter

jämte ersättare till det antal som bestäms av Kungl. Maj :t. Beträffande

nämndens sammansättning är det angeläget att nämnden skall kunna göra

lämpliga avvägningar mellan olika intressen och motsvara de krav på allsidig

prövning av ärendena som de sökande rimligen kan uppställa. Beträffande

de militära myndigheternas handläggning av nu ifrågavarande ärenden kan

som remissmyndigheterna uttalat vissa svårigheter föreligga för truppregistreringsmyndigheterna

att medverka i handläggningen i den utsträckning

utredningen föreslagit. Truppregistreringsmyndighet bör i första instans

handlägga alla anståndsärenden, således även ärenden som nu avgörs av

försvarsgrenschef eller Kungl. Maj :t i första instans men prövningen bör

liksom f. n. begränsas till bifallsbeslut. Samma ordning bör gälla för ärenden

om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt 5 § värnpliktslagen. Anser

sig truppregistreringsmyndigheten inte kunna bifalla ansökningen bör

myndigheten inte avgöra ärendet utan överlämna det till centrala värnpliktsbyrån

för beslut. Jag förutsätter att formerna för truppregistreringsmyndigheternas

handläggning av hithörande ärenden inte ändras. Dessa

myndigheter bör således liksom f. n. inte inhämta yttranden från centrala

myndigheter, utan detta bör ankomma på värnpliktsbyrån. I detta sammanhang

vill jag än en gång framhålla vikten av att särskild restriktivitet iakttas

vid beviljande av anstånd med repetitionsutbildning. Besvärstiden för

att hos den sista instansen, värnpliktsnämnden, fora talan mot värnpliktsbyråns

beslut, synes som utredningen föreslagit kunna bestämmas till två

veckor. Sedan 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning

lagt fram sina förslag bör dock fråga om truppregistreringsmyndigheternas

befattning med anstånds- och befrielseärendena tas upp till ny prövning.

I samband därmed bör också den av statskontoret väckta frågan om sam
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966 55

ordning av inskrivningsrådets och värnpliktsnämndens verksamhet tas upp

till bedömande. Kostnaderna för den föreslagna värnpliktsnämnden och

dess sekretariat bör bestridas från fjärde huvudtitelns förslagsanslag Vissa

nämnder m. m. Jag ämnar närmare undersöka förutsättningarna för att

sammanslå värnpliktsnämndens sekretariat med sekretariatet för den av

mig vid anmälan av proposition om den vapenfria tjänsten denna dag föreslagna

vapenfrinämnden. Att viss ytterligare personal fr. o. m. budgetåret

1966/67 måste ställas till centrala värnpliktsbyråns förfogande torde vara

ofrånkomligt. Det kan framdeles bli aktuellt att hos riksdagen begära rätt

att överskrida den på avlöningsstaten för byrån uppförda anslagsposten

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Lag om ändring i vämpliktslagen

Departementschefen

Grundläggande bestämmelser för inskrivningen och värnpliktstjänstgöringen

är samlade i värnpliktslagen. Tillämpningsföreskrifter återfinns

bl. a. i inskrivningsförordningen den 27 april 1956 (nr 188), värnpliktsavlöningskungörelsen

den 12 september 1958 (nr 485) och uppskovskungörelsen

den 10 april 1959 (nr 146). Framför allt värnpliktslagen och inskrivningsförordningen

är i behov av översyn, bl. a. i formellt hänseende. Eftersom

fråga om organisationen av inskrivningsväsendet utreds av 1964 års

inskrivnings- och pcrsonalredovisningsutredning och värnpliktsförmånerna

av 1965 års försvarsutredning synes emellertid böra anstå med den angivna

översynen. I förevarande sammanhang tar jag därför bara upp de ändringar

i värnpliktslagen som föranleds av omläggningen av värnpliktsutbildningen

och av det förslag rörande den vapenfria tjänsten som Ivungl. Maj :t

i särskild proposition i dag beslutat underställa riksdagen samt av de förslag

angående beslutanderätten i fråga om befrielse från och anstånd med värnpliktstjänstgöring

som jag nyss lagt fram.

Den föreslagna omläggningen av värnpliktsutbildningen nödvändiggör

ändring i 6 §, 14 § 1 mom. och 27 § 1 mom. värnpliktslagen. Ändringen i 6 §

sammanhänger med det nya uttagningssystemet enligt vilket alla värnpliktiga

tas ut för utbildning till viss befattning eller grupp av befattningar. —

Enligt 14 § 1 mom. värnpliktslagen är värnpliktig, om Ivungl. Maj :t inte förordnar

annorlunda, skyldig att inställa sig personligen vid inskrivningsförrättning

det år han fyller 18 år. Mitt tidigare redovisade förslag innebär att

somliga värnpliktiga inskrivs först det år de fyller 19 år. — De nuvarande

bestämmelserna i 27 § 1 mom. värnpliktslagen om de värnpliktigas utbildningstid

har omarbetats nära nog helt. Med hänsyn till den föreslagna differentieringen

av värnpliktsutbildningen har jag inte ansett möjligt att i värn
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

pliktslagen precisera utbildningstiderna för de olika befattningarna. Utbildningstiderna

måste också fortlöpande anpassas till ändringar i krigsorganisationen

och till ändringar i fråga om angelägenhetsgraden av olika slag av

utbildning. I värnpliktslagen bör beträffande de olika kategorierna värnpliktiga

endast tas in det av mig tidigare angivna högsta dagantalet för grundutbildning

och för de olika formerna av repetitionsutbildning. En erinran bör

även tas in om att tiden för grundutbildningen aldrig får understiga 235 dagar.

De nuvarande bestämmelserna om viss förlängd grundutbildning för den

som antagits för utbildning till reservofficer vid armén har utgått. Bestämmelser

om denna frivilliga tjänstgöringsskyldighet bör utfärdas av Kungl.

Maj :t. Det exakta dagantalet och antalet övningstillfällen för olika kategorier

värnpliktiga bör fastställas av Kungl. Maj :t och utfärdas i kungörelsens

form. — Övergångsbestämmelserna till de föreslagna ändringarna i värnpliktslagen

har utformats i anslutning till min tidigare redogörelse för övergången

till det nya värnpliktssystemet. I tabeller som bifogas lagförslaget

anges antalet krigsförbandsövningar och särskilda övningar för värnpliktiga

som före den 1 september 1966 börjat tjänstgöring enligt nuvarande

utbildningsbestämmelser. Flera författningar använder begreppen första

tjänstgöring eller motsvarande tjänstgöring, repetitionsövning och befälsövning

samt särskild befälsövning. I övergångsbestämmelserna har föreskrift

intagits om att dessa begrepp motsvaras av de föreslagna utbildningsformerna

grundutbildning, krigsförbandsövning och särskild övning. Ofta

får emellertid exempelvis grundutbildningen något annan längd än första

tjänstgöringen. Likställs begreppen kan detta i vissa fall inverka på de

värnpliktigas ekonomiska förmåner m. m. Om det visar sig nödvändigt för

att de värnpliktiga skall behållas vid oförändrade förmåner även sedan det

nya utbildningssystemet införts bör Kungl. Maj :t äga vidta ändringar i

andra med riksdagen beslutade eller med stöd av dess beslut utfärdade författningar

än lag. Detta har kommit till uttryck i den förenämnda föreskriften

i övergångsbestämmelserna.

I särskild proposition denna dag har Kungl. Maj :t underställt riksdagens

prövning fråga om omläggning av den vapenfria tjänsten. Förslaget innebär

sammanfattningsvis att tjänstgöringen i princip förläggs utanför krigsmakten

och träder i stället för värnpliktstjänstgöringen som en särskild tjänsteplikt.

Den vapenfrie anses under tjänstgöringen inte som krigsman och är

därför inte heller underkastad för krigsmän gällande straffbestämmelser.

De grundläggande bestämmelserna för den vapenfria tjänsten föreslås i

propositionen samlade i en särskild lag om vapenfri tjänst. Erinran om att

särskilda bestämmelser gäller för den som erhållit tillstånd till vapenfri

tjänst har tagits in i 44 § värnpliktslagen. I samband härmed har den nuvarande

undantagsregeln i 27 § 3 mom. E. värnpliktslagen slopats.

Det av mig framlagda förslaget till ändrad handläggning av vissa befrielse-

och anståndsärenden nödvändiggör ändringar i 5, 29 och 30 §§ värn
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

57

pliktslagen. De i 29 § värnpliktslagen angivna villkoren för anstånd med

första tjänstgöring m. m. bör i samband härmed överföras till inskrivningsförordningen.

Utskottet

I propositionen föreslås nya grunder för värnpliktsutbildningen. Denna

skall omfatta grundutbildning och repetitionsutbildning. Grundutbildningen

motsvarar i stort sett nuvarande första tjänstgöring och tjänstgöring i

en följd. Den differentieras i ökad utsträckning inom och mellan försvarsgrenarna

med utgångspunkt i att behovet av utbildningstid växlar mellan

olika grupper av värnpliktiga. Repetitionsutbildning i krigsförband skall,

utom som nu vid armén och kustartilleriet, ske även vid flottan och flygvapnet.

Utbildningen omfattar krigsförbandsövningar, särskilda övningar

och mobiliseringsövningar. Krigsförbandsövningarna, som motsvarar nuvarande

repetitionsövningar med anslutande befälsövningar, genomförs vart

fjärde år för förbanden. Övningens längd varierar i flertalet fall mellan 15

och 34 dagar beroende på vapenslag och befattning. De särskilda övningarna

är en utbyggnad av nuvarande särskilda befälsövningar och läggs in

vid viktigare förband mellan krigsförbandsövningarna. De genomförs i flertalet

fall med krigsförbandens befäl i officers- och underofficersbefattning

men vid ett mindre antal förband även med vissa värnpliktiga i befattning

för underbefäl eller menig. Övningarnas längd blir fyra eller elva dagar.

Mobiliseringsövningarna, som saknar motsvarighet i nuvarande system,

kan omfatta antingen viss nyckelpersonal för förbandens mobilisering eller

hela förband med särskilt korta mobiliseringstider. övningens längd är

i regel ett och högst två dygn.

Det nya utbildningssystemet innebär att det årliga antalet tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga vid fullt utbyggt system i förhållande till det nuvarande

minskar med 800 000 för grundutbildning samt ökar med 300 000 för

repetitionsutbildning. Det förutsätts att de ekonomiska förmånerna åt värnpliktiga

anpassas till den nya utbildningsordningen. Uppkommande kostnader

för genomförande av förslaget bedöms vara av den art att de bör

bestridas inom ramen för 1963 års försvarsbeslut.

Förslaget föreslås skola tillämpas i huvudsak med början under år 1967.

Systemet för repetitionsutbildning påbörjas hösten 1966 men avses inte

vara helt genomfört förrän under första hälften av 1970-talet.

Det i propositionen föreslagna utbildningssystemet bygger på ett förslag

av 1960 års värnpliktsutredning. Remissinstanserna har ansett systemet

vara uppbyggt efter riktiga principer eller har lämnat detta utan större

erinringar.

Utskottet delar departementschefens uppfattning alt den i utredningen

gjorda avvägningen mellan militära och civila behov är i allt väsentligt

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Andra lagutskottets utlåtande nr 45 år 1966

lämplig och att förslaget därför är en god grund för en reform av värnpliktsut

bildningen.

Värnpliktsutbildningen för yrkessjömännen

Under remissbehandlingen av värnpliktsutredningens betänkande har de

organisationer som företräder handelsflottan och dess personal föreslagit

att yrkessjömännen skall ges en mycket kort grundutbildning främst inriktad

på verksamheten inom handelsflottan i krig. De hävdar vidare att de

sjömän som efter ett antal år alltjämt tjänstgör i handelsflottan bör befrias

från ytterligare värnpliktsutbildning. Departementschefen har i anledning

av framställningen uttalat att han finner det principiellt betänkligt

att i värnpliktsavseende ge en viss yrkesgrupp en undantagsställning av det

slag som åsyftas. Han har därför icke biträtt remissinstansernas förslag

men har däremot tillstyrkt att de värnpliktiga som tjänstgör i handelsflottan

normalt likställs med uppskovsvärnpliktiga och därmed i regel inte inkallas

till repetitionsutbildning.

I motionerna 1:731 och 11:898 har hemställts att förslag snarast skall

framläggas rörande värnpliktstjänstgöring för den i handelsflottan tjänstgörande

personalen efter i huvudsak de riktlinjer som angivits i ovannämnda

framställning från sjöfartens organisationer. Motionärerna gör

bl. a. gällande, att det föreslagna systemet skulle befrämja rekryteringen

till sjömansyrket och vara ägnat att få sjömännen att stanna kvar inom

detta.

Utskottet delar departementschefens betänkligheter att i värnpliktshänseende

ge en viss yrkesgrupp en undantagsställning av förevarande karaktär

och kan därför icke tillstyrka motionerna.

Uppdelning av underofficersutbildningen inom armén

Värnpliktsutredningen anser, såvitt avser armén, att det värnpliktiga befälets

förmåga att leda och handha sin trupp är otillräcklig. Befälet bör för

att denna brist skall avhjälpas enligt utredningen redan vid grundutbildningen

under tillräckligt lång tid utöva befäl i avsedd befattning. Detta bör

ske under den avslutande delen av grundutbildningen för värnpliktiga i

allmänhet, då förband av krigsmässig styrka och sammansättning är organiserade

(grundläggande krigsförbandsutbildning, GKU). Utredningen har

sett som en väsentlig uppgift att söka tidsmässigt samordna grundutbildningen

av de underofficersuttagna värnpliktiga med grundutbildningen av

övriga värnpliktiga så att behovet av skolmässig förutbildning för den förra

gruppen kan tillgodoses.

I fråga om de olika s. k. utryckningsalternativ, som övervägts, har utredningen

bedömt vårutryckning i stort sett ge de bästa utbildningsbetingel5erna.

Grundutbildningen för de underofficersuttagna föreslås enligt detta

alternativ uppdelad på två perioder för att dessa värnpliktiga såsom nyss

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Andra lagutskottets utlåtande nr A8 år 1966

angivits skall kunna tjänstgöra under GKU-skedet i de befattningar de utbildas

till samtidigt som tid inrymmande högst två studieterminer tas i

anspråk för grundutbildningen. De värnpliktiga som så önskar förutsätts

dock i den utsträckning det är organisatoriskt möjligt få genomföra tjänstgöringen

i en följd. Utbildningen —- som i sådant fall sträcker sig från början

av mars ett år till slutet av maj påföljande år — kommer dock härvid

att inkräkta på mer än två studieterminer.

Vid en uppdelning av underofficersutbildningen sker inryckning till

första perioden, som omfattar 90 dagar, den 1 juni och utryckning den

31 augusti samma år. Inryckning till andra perioden sker den 4 juni påföljande

år och sträcker sig härefter 360 dagar framåt till den 31 maj. Enligt

den normala utbildningsordningen skall den som genomgått gymnasiet

omedelbart därefter fullgöra första perioden av utbildningen. Om han sedan

påbörjar högskolestudier tvingas han i allmänhet att efter ett år avbryta

studierna för att fullgöra den återstående delen av grundutbildningen. Under

remissbehandlingen har framhållits de olägenheter detta i olika hänseenden

kommer att medföra för den civila studiegången.

Departementschefen har, trots de olägenheter som sålunda påvisats, på

anförda skäl ansett sig böra föreslå alternativet vårutryckning tör arméns

huvuddel.

I motionerna I: 729 och II: 900 yrkas att de gymnasister, som så önskar,

skall beredas tillfälle att fullgöra »(förberedande värnpliktsutbildning» under

sommarferierna före sista gymnasieåret. Av de skäl, som åberopas till

stöd för motionsyrkandet, framgår att detta syftar till att undanröja eller

minska de nackdelar av ovan angivna natur som kan följa för högskolestuderande,

som uttagits till underofficersutbildning vid armén.

Enligt beräkningar i samband med 1964 års gymnasiereform kommer

framdeles de elever som avslutar sina studier vid gymnasiet utom på den

tekniska linjen att vara 19 år, vilket innebär en sänkning med omkring ett

år. Med hänsyn härtill skulle de gymnasiestuderande, som begagnade sig

av den i motionerna föreslagna ordningen, inrycka till den första utbildningsperioden

vid 18 års ålder efter att ha mönstrat nästföregående år vid

17 års ålder. För närvarande sker mönstring vid 18 års ålder. Enligt propositionen

skall emellertid, med hänsyn till att en viss senareläggning av

inskrivningen ansetts önskvärd från urvalssynpunkt, huvuddelen av de

värnpliktiga mönstra först vid 19 års ålder. Vid sådant förhållande är utskottet

icke berett att förorda en utbildningsordning som skulle medföra

att en viss grupp värnpliktiga måste inskrivas ännu tidigare än vad som nu

gäller. I detta sammanhang är även följande att beakta. Sommarferiernas

längd kommer för de gymnasiestuderande att i allmänhet understiga 90

dagar. Den föreslagna första utbildningsperioden för de underofficersuttagna

kan därför icke inpassas mellan två läsår i gymnasiet. Då propositionens

utbildningsförslag ansetts tillgodose endast minimibehovet av skolmässig

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Andra lagutskottets utlåtande nr i8 år 1966

utbildning före den grundläggande krigsförbandsutbildningen, kan ej någon

förkortning av utbildningstiden 90 dagar föreslås så att sådan inpassning

skulle bli möjlig. På grund av nu anförda skäl avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet, som väl inser att den i propositionen föreslagna ordningen

för de studerande kan medföra vissa svårigheter, vill emellertid

understryka angelägenheten av att såväl de civila utbildningsmyndigheterna

som de militära myndigheterna noga följer utvecklingen och, om så befinns

nödvändigt, ömsesidigt gör jämkningar beträffande tidsinpassningen.

Därest olägenheterna skulle bli alltför betydande bör problemet i dess helhet

upptagas till ny förutsättningslös prövning.

Fråga angående officersutbildningen

Uttagning för utbildning till värnpliktig officer får ske endast om den

värnpliktige lämnar sitt medgivande därtill. Någon ändring i detta avseende

föreslås icke i propositionen. Rekryteringen som på vissa håll varit otillräcklig,

framför allt inom armén, skall emellertid stimuleras genom olika

åtgärder. Således förkortas utbildningen till 90 dagar utöver tiden för underofficersutbildningen.

Vidare anpassas utbildningen i tiden bättre än nu

till civila studier. Slutligen är avsikten att premierna för utbildningen skall

höjas från den 1 juli nästa år.

Utöver nu angivna åtgärder i rekryteringsbefrämjande syfte har i två

motioner, I: 729 och II: 900, framförts förslag om att kadettskola skall organiseras

i omedelbar anslutning till den första krigsförbandsövningen för

värnpliktiga som genomgått plutonchefsskola eller motsvarande frivillig

befälsutbildning.

Enligt utskottets mening är de i propositionen föreslagna eller — såvitt

avser höjda premier — förutskickade åtgärderna för att uppnå en förbättrad

rekrytering av värnpliktiga officerare väl ägnade att leda til! åsyftat resultat.

Därest rekryteringen i detta avseende likväl kommer att bli otillräcklig

bör naturligtvis frågan ånyo upptagas till prövning. Av det sagda följer

att utskottet för närvarande icke kan tillstyrka motionsvrkandet.

Trupptjänstgöring för värnpliktiga med officersutbildning

I motionerna 1:729 och 11:900 yrkas, att värnpliktiga som genomgått

kadettskola skall erbjudas frivillig trupptjänstgöring sommaren efter officersutbildningen.

Motionärerna anför bl. a., att ett genomförande av förslaget

skulle vara ägnat att förbättra de värnpliktiga officerarnas förmåga att

leda och handha trupp.

För närvarande förekommer i viss, icke obetydlig utsträckning, att värnpliktiga

som genomgått kvalificerad befälsutbildning frivilligt tjänstgör vid

militärförbanden sommartid. De får därigenom tillfälle till träning i trupputbildning

och i viss utsträckning även i truppföring. Det är självfallet av

värde för krigsorganisationen att dylika tjänstgöringsmöjligheter utnyttjas

Med hänsyn främst till de ekonomiska konsekvenser, som ett genomförande

s. 61 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr i8 år 1966 61

av motionärernas förslag kan komma att medföra, anser utskottet att frågan

om att utvidga möjligheterna för ifrågavarande grupp att efter fullgjord

officersutbildning få göra trupptjänst bör upptagas till prövning i

samband med andra försvarsekonomiska frågor. Detta synes höra givas

Kungl. Maj :t till känna. Härmed anser sig utskottet ha besvarat motionsyrkandet.

Meritvärdes frågor

I de likalydande motionerna 1:729 och 11:900 upptages till behandling

vissa meritvärdesfrågor. Sålunda yrkas att frågan i vilken utsträckning

militär befälsutbildning kan tillgodoräknas som merit vid civila utbildningsanstalter

och vid anställning och befordran i civil tjänst snarast bör bringas

till en positiv lösning. Motionärerna yrkar vidare att Kungl. Maj :t bör

överväga åtgärder i syfte att tillmäta den kvalificerade trupptjänsten för

det aktiva befälet ökad vikt i merithänseende.

Sedan riksdagen år 1952 hemställt om utredning angående det meritvärde

som i det civila livet bör tillmätas den militära utbildning de värnpliktiga

genomgått, uppdrogs åt 1954 års värnpliktsavlöningsutredning att utreda

frågan. För utredningen återstår nu endast att avge förslag rörande förevarande

fråga. Enligt vad utskottet inhämtat kommer ett sådant förslag

att framläggas inom kort. Med hänsyn härtill finner utskottet något riksdagens

initiativ inte vara påkallat i anledning av motionsyrkandet i saken.

Vad angår meritvärdet för det aktiva befälet av trupptjänst finner utskottet

spörsmålet icke böra upptagas till närmare prövning i förevarande

sammanhang.

Uppföljning av det nya systemet

I motionerna 1:729 och 11:900 yrkas att hemställan bör göras om att

Kungl. Maj :t uppmärksamt bör följa införandet av det nya utbildningssystemet

för att snabbt kunna vidta åtgärder om den angivna målsättningen

skulle äventyras. Enligt motionärerna bör därvid särskild uppmärksamhet

ägnas åt frågan om de resurser, som står till förfogande, är tillräckliga för

sitt ändamål. Det framhålles bl. a. att en långsiktsplanering för förvärv av

markområden för militärändamål bör vidtagas samt att lokaliseringsfrågor

beträffande de militära förbanden bör upptas till prövning.

Utskottet finner innehållet i förevarande motionsyrkande vara av den

karaktär att motionen synes kunna överlämnas till 1965 års försvarsutredning.

V ärnpliktsnämnden

I propositionen föreslås decentralisering från Kungl. Maj:t av beslutanderätten

i vissa ärenden om befrielse från och anstånd med värnpliktstjänstgöring.

Ett nytt fristående organ, värnpliktsnämnden, skall inrättas med

uppgift att fungera som besvärsinstans i sådana ärenden. Nämnden skall

enligt förslaget bestå av tre personer. Dess beslut skall inte kunna över
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

klagas. Departementsutredningen, vars förslag ligger till grund för propositionen

i denna del, har anfört, att ordföranden i nämnden bör vara en

högre statstjänsteman, lämpligen från domarkarriären, samt att nämnden

i övrigt bör få en sådan sammansättning att såväl arbetsmarknadsaspekter

och sociala synpunkter som militära intressen blir tillgodosedda vid ärendenas

bedömning.

I motionerna I: 730 och II: 899 hemställes, att antalet ledamöter i värnpliktsnämnden

skall fastställas till fem, av vilka en skall utses på förslag

av överbefälhavaren och en på förslag av arbetsmarknadsstyrelsen.

Med hänsyn till att värnpliktsnämnden uppenbarligen kommer att få ett

mycket stort antal ärenden att pröva, vilka därjämte ofta torde kräva ett

mycket snabbt avgörande, är det angeläget att nämnden får möjlighet att

arbeta på ett smidigt sätt. Detta underlättas i viss mån om endast ett fåtal

ledamöter ingår i nämnden. Med beaktande härav och till vad som anförts

av departementsutredningen om kvalifikationerna för ledamöterna i nämnden,

anser sig utskottet böra tillstyrka propositionens förslag rörande

denna. Härav följer att utskottet avstyrker motionerna.

Utöver vad ovan anförts har de i propositionen framlagda förslagen inte

givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, med avslag å motionerna I: 730 och

11:899, måtte bifalla förevarande proposition, nr 106, såvitt

den angår 30 § i förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen

;

B. att riksdagen, med avslag å motionerna 1:731 och

II: 898, måtte bifalla förevarande proposition i motsvarande

del;

C. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition

i de delar som inte omfattas av vad utskottet under A och

B hemställt;

D. att riksdagen, i anledning av motionerna I: 729 och

II: 900, såvitt angår trupptjänstgöring för värnpliktiga med

officersutbildning samt uppföljning av det nya systemet,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört i dessa frågor; samt

E. att motionerna 1:729 och 11:900, i den mån motionerna

icke besvarats genom vad utskottet under D hemställt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 maj 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,

herrar Dahlberg, Hiibinette, Wanhainen, Thorsten Larsson* och

Karl-Erik Eriksson;

från andra kammaren: herrar Gustavsson i Alvesta, Johansson i Södertälje,

Sundelin, fru Svensson, herrar Jönsson i Ingemarsgården, Jonsson,

Göransson och Åkerlind.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer

i

Vid utskottets hemställan under A

av fru Hamrin-Thorell samt herrar Karl-Erik Eriksson, Jönsson i Ingemarsgården

och Jonsson, vilka ansett,

a) att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar å s. 62 med orden

»Med hänsyn till» och slutar med orden »utskottet avstyrker motionerna»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet finner det angeläget att den prövning som skall ske i värnpliktsnämnden

— och som ju har stor betydelse för den enskilde — blir så

allsidig som möjligt. Utskottet delar motionärernas uppfattning att större

allsidighet i bedömningen ernås om nämnden utökas till att bestå av fem

ledamöter. Av dessa bör en utses på förslag av överbefälhavaren och en på

förslag av arbetsmarknadsstyrelsen. Utskottet förutsätter vidare att den

militära personalvårdssidan blir representerad i nämnden. Enligt utskottets

mening torde den föreslagna utökningen av nämnden inte medföra att

nämndens arbete mera avsevärt försvåras. Utökningen kan däremot ha stor

betydelse för en allsidig prövning av ärendena och därmed för den enskildes

rättssäkerhet. Utskottet biträder sålunda motionerna.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen, med bifall till motionerna 1:730 och

II: 899 samt med avslag å förevarande proposition, nr 106,

i motsvarande del, måtte antaga 30 § i förslaget till lag om

ändring i värnpliktslagen med följande såsom utskottets

förslag betecknade lydelse:

(Kungl. Maj:ts förslag) (Utskottets förslag)

30 §

Värnpliktsnämnden består av ord- Värnpliktsnämnden består av ordförande

och tuå andra ledamöter, förande och fgra andra ledamöter.

För ledamot skall finnas ersättare. För ledamot skall finnas ersättare.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1966

(Kungl. Maj.ts förslag)

Vid hinder för ordföranden tjänstgör

ersättare för honom som ordförande.

Konungen utser ledamöter och ersättare

för viss tid.

Värnpliktsnämnden är beslutför

när ordföranden eller ersättare för

honom samt minst en annan ledamot

äro närvarande. När ärende av större

vikt handlägges, böra om möjligt

samtliga ledamöter närvara.

Som nämndens

(Utskottets förslag)

Vid hinder för ordföranden tjänstgör

ersättare för honom som ordförande.

Konungen utser ledamöter och ersättare

för viss tid. Av ledamöterna

utses en efter förslag av överbefälhavaren

och en efter förslag av arbetsmarknadsstyrelsen.

Motsvarande

gäller vid utseende av ersättare.

Värnpliktsnämnden är beslutför

när ordföranden eller ersättare för

honom samt minst tre andra ledamöter

äro närvarande. När ärende av

större vikt handlägges, böra om möjligt

samtliga ledamöter närvara.

— —- av värnpliktsnämnden.»

II

Vid utskottets hemställan under B

av herr Åkerlind, som ansett,

a) att det avsnitt i utskottets utlåtande som börjar å s. 58 med orden

»Utskottet delar departementschefens» och slutar med orden »icke tillstyrka

motionerna» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Liksom berörda remissinstanser delar utskottet motionärernas uppfattning

och tillstyrker därför motionerna.»

b) att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen, med avslag å förevarande proposition i

motsvarande del, måtte bifalla motionerna I: 731 och

II: 898;»

III

av herrar Hubinette och Åkerlind.

ESSELTE AB, STHLM 66

6147S8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:271 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag rörande de värnpliktigas utbildning m. m., dels ock i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten