Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om rapporteringsskyldighet till hemkommun beträffande vissa elever. Andra lagutskottet har till behandling förehaft en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 11:165 av herr Lothigius.

1966-10-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:52, Utlåtande i anledning av väckt motion om rapporteringsskyldighet till hemkommun beträffande vissa elever. Andra lagutskottet har till behandling förehaft en inom riksdagen väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 11:165 av herr Lothigius.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 dr 1966

1

Nr 52

Utlåtande i anledning av väckt motion om rapporteringsskyldighet

till hemkommun beträffande vissa elever.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft en inom riksdagen väckt,

till lagutskott hänvisad motion, nr 11:165 av herr Lothigius.

I motionen har hemställts »att riksdagen måtte besluta att rapporteringsskyldighet

skall föreligga till elevernas hemkommun, så snart skolan kommer

att kräva hemkommunen på ersättning».

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat

yttrande över motionen från skolöverstyrelsen. Därjämte har på utskottets

begäran yttrande avgivits av Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Motionen

I motionen anföres till en början, att hemkommunen jämlikt 46 § skollagen

är ersättningsskyldig för elev, som fullgör sin skolplikt i annan kommun,

samt att den rapporteringsskyldighet till skolstyrelsen i hemkommunen,

som enligt 2 kap. 20 § skolstadgan åligger rektor eller den som

eljest förestår undervisningen, får »anses vara en nödvändig service för

den som har att i hemkommunens stat beräkna ersättningsbeloppets storlek».

Motionären anför vidare följande.

En kommun är emellertid enligt samma lag skyldig ersättning för sina

elever i icke obligatoriska skolor, exempelvis fackskolor och yrkesskolor.

Ofta kommer emellertid ersättningsanspråken från dessa skolor som en

överraskning, då kommunen icke är informerad om att den har elever därstädes.

Ersättningarna kommer några gånger att röra sig om stora belopp.

Särskilt är detta fallet för små kommuner som icke har dessa icke obligatoriska

skolor.

Det vore naturligt att rapportskyldighet ålades även skolor som tar emot

icke skolpliktiga elever, så snart skolan kommer att kräva hemkommunen

på ersättning.

Gällande bestämmelser

Enligt 30 § skollagen gäller skolplikt för barn, som är bosatt i riket.

Barn, som är skolpliktiga, skall enligt huvudregeln deltaga i undervisningen

i grundskolan.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 52

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1966

I skolstadgan meddelas i 2 kap. 16—23 §§ tillämpningsföreskrifter, såvitt

avser fullgörandet av skolplikten. Enligt 2 kap. 19 § skall således skolstyrelsen

tillse, att skolpliktiga elever, som går i kommunens grundskola,

fullgöra sin skolgång samt att skolpliktiga, som är kyrkobokförda i kommunen

och ej går i dess grundskola, på annat sätt får föreskriven undervisning.

övervakningsskyldigheten underlättas genom bestämmelser i 2 kap.

20 § skolstadgan. Om elev fullgör sin skolplikt annorstädes än i grundskolan

i den kommun, där eleven är kyrkobokförd (hemkommunen), skall

nämligen rektor eller den som eljest förestår undervisningen snarast skriftligen

underrätta skolstyrelsen i hemkommunen om intagningen och den

årskurs, till vilken eleven hänförts. Vidare skall underrättelse ske vid

början av varje läsår om den årskurs eleven tillhör samt vid avgång hur

elevens skolplikt uppgivits skola fullgöras i fortsättningen.

För grundskola samt för följande kommunala skolor, nämligen yrkesskola,

fackskola och gymnasium, skall enligt skollagen (40 §) finnas elevområde.

Om så erfordras, får särskilt elevområde finnas för del av sådan

skola. Elevområde skall omfatta den kommun som handhar skolans förvaltning.

Om så erfordras för att åstadkomma en ändamålsenlig organisation

av skolväsendet, skall i elevområde ingå även en eller flera andra

kommuner eller delar därav.

Enligt huvudregeln i 43 § skollagen hör till elevområde den som är kyrkobokförd

inom kommun, som ingår i elevområdet. Vidare skall vissa andra

barn, som vistas i kommun, som ingår i elevområde för grundskola, anses

tillhöra elevområdet. Så är fallet om barnet skall kyrkobokföras inom kommunen,

men sådan åtgärd ej hunnit vidtagas, om barnet ej är kyrkobokfört

eller saknar stadigvarande vistelseort, om barnet är intaget i barnhem eller

liknande anstalt inom kommunen eller inackorderats eller eljest för längre

tid vistas i enskilt hem därstädes och undervisningen ej ombesörjes av

annan, eller om eljest med hänsyn till barnets bästa särskilda skäl är till

att barnet under vistelsen mottages för undervisning.

Barn skall enligt 44 § skollagen mottagas i den grundskola, till vars elevområde

barnet finnes höra. Vidare skall, om särskilda skäl är därtill, i

grundskolan mottagas barn, som inte tillhör skolans elevområde. Beträffande

övriga kommunala skolor — yrkesskola, fackskola och gymnasium

— gäller (45 §) att bland de inträdessökande, vilka fyller inträdesfordringarna,

skall i första hand mottagas de som tillhör skolans elevområde

samt de för vilka skolan eljest av särskilda skäl är den lämpligaste. I andra

hand skall mottagas övriga behöriga inträdessökande. Därvid skall dock

iakttagas att den som enligt det nyss sagda skall mottagas i annan skola

av samma slag, inte får mottagas om plats kan beredas inom den andra

skolan.

Om en kommun på grund av de föreskrifter för vilka nu redogjorts (44

och 45 §§ skollagen) för undervisning mottagit elev, som inte är kyrko
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1966

3

bokförd inom kommunen eller, då det gäller elev i grundskolan, ej vistas

där under sådana förhållanden att han likväl skall anses tillhöra elevområdet,

är kommunen herältigad till ersättning för kostnaden för undervisningen.

Ersättningen skall utgivas av den kommun, inom vilken eleven är

kyrkobokförd. Om elev som mottagits i grundskola vistas i annan kommun

under sådana förhållanden, som avses i 43 §, skall dock denna kommun

svara för ersättningen. Som huvudregel gäller att länsskolnämnden fastställer

med vilket belopp ersättningen skall utgå. Kommunerna kan dock

träffa annan inbördes överenskommelse i saken.

Remissyttrandena

Remissinstanserna ställer sig avvisande eller uttalar tveksamhet beträffande

införandet av en sådan utvidgad rapporteringsskyldighet, som avses

i motionen.

Skolöverstyrelsen anför följande.

Elevantalet i gymnasiala skolor ökar för närvarande kraftigt. Ett införande

av obligatorisk rapporteringsskyldighet skulle i detta läge innebära

en ytterligare belastning för den kommunala skoladministrationen på

gymnasieorterna.

Vidare leder genomförandet av nya gymnasiet och fackskolan samt de

allmänna planeringsprinciperna för yrkesskolan till att de gymnasiala

skolor som rekryterar från en kommun i flertalet fall är belägna på samma

ort. I förhållandet till nuläget med fristående tekniska gymnasier och handelsgymnasier

samt t. ex. tekniska skolor med omfattande elevområden

kommer således i regel den skolstyrelse som önskar ett förhandsbesked om

den egna kommunens elever i gymnasiala skolor, att beträffande flertalet

elever kunna erhålla sådan uppgift från skolchefen i en gymnasiekommun.

Med hänvisning till det förändrade rekryteringsläget för gymnasiala skolor

samt till den ökade belastning som ett införande av obligatorisk rapporteringsskyldighet

skulle innebära för gymnasiekommunernas administration

vill skolöverstyrelsen ej förorda en rapporteringsskyldighet av

angivet slag. överstyrelsen har emellertid, genom att på de nya elevkorten

för de gymnasiala skolformerna införa uppgifter om elevs hemkommun,

möjliggjort för skolchefen i den mottagande gymnasiekommunen att vid

förfrågan lämna uppgift om antalet elever från en gästkommun.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet yttrar följande.

Den rapporteringsskyldighet som föreskrives i skolstadgan 2 kap. 20 §,

citerad i motionen, har icke till syfte att »vara en nödvändig service åt den

som har att i hemkommunens stat beräkna ersättningsbeloppets storlek.»

Enligt skollagen 43 § jämfört med 46 § skall nämligen i flertalet fall ingen

eleversättning erläggas när det gäller elever i obligatorisk skola. Den i

motionen citerade föreskriften är i stället motiverad av den skolpliktsövervakning,

som enligt skolstadgan 2 kap. 19 § ankommer på den kommun

där eleven är kyrkobokförd. Utan rapport från den skola, där eleven för

tillfället är inskriven, skulle hemkommunen inte kunna fullgöra sin tillsyn

över elevens skolgång.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1966

När det gäller ^visering om kommande debitering av schablonersättning

för elever i icke-obligatorisk skola, vill styrelsen framhålla, att detta problem

stundom tidigare förts fram av vissa kommuner för att ge underlag

för beräkning av anslag i budgeten. Dylika förslag har emellertid hittills

inte vunnit anslutning utan avvisats huvudsakligen av två skäl, båda av

praktisk natur.

,..F°r ^t första kan en rapport från skolkommunen inte gärna expedieras

torran läsåret startat och eleven infunnit sig till undervisningen. En avisering

vid höstterminens början kan emellertid inte vara hemkommunen

till någon nytta för denna termin, eftersom staten för det löpande året uppgjorts

redan ett år dessförinnan. Inte heller torde en avisering omkring

den 1 september hinna påverka anslagsberäkningen för det kommande

kalenderåret, emedan skolstyrelsen i regel före denna tidpunkt ingivit sitt

statförslag. Det är således av tidsskäl svårt att finna ett rapportsystem

som löser det budgetberedningsproblem motionären antytt. När det gäller

utbildning som sträcker sig över längre tid, är det dock redan med nuvarande

system i praktiken möjligt för hemkommunen att åtminstone i flertalet

fall avgöra om ytterligare debiteringar är att vänta, eftersom räkningen

avseende den första terminen för det mesta innehåller uppgift om

vad slags utbildning eleven följer (klass, kurs, linje o. d.).

För det andra skulle en obligatorisk allmän rapporteringsskyldighet av

det slag som föresvävar motionären innebära en ny, administrativt betungande

arbetsuppgift. Antalet skolelever som undervisas i annan kommuns

gymnasium, fackskola eller yrkesskola är stort. Någon statistik finns

emellertid inte tillgänglig.

Styrelsen har stor förståelse för att vissa kommuner skulle önska förhandsinformation

om kommande debitering av interkommunala schablonersättningar.

Med hänsyn till de ovan berörda tidsfaktorerna anser styrelsen

det dock inte tekniskt möjligt att lösa anslagsproblemet genom en

särskild obligatorisk rapporteringsskyldighet på sätt motionären antytt.

Styrelsen avser emellertid att i samverkan med kommunförbundet i särskild

skrivelse till skolstyrelserna understryka betydelsen av att vid den

första debiteringen av skolersättning för en elev lämna sådana uppgifter,

att hemkommunen kan förutse även eventuellt kommande debiteringar.

Därmed skulle ett av syftena med motionen kunna uppfyllas.

Styrelsen för Svenska kommunförbundet anför i huvudsak samma synpunkter

på förevarande fråga som Svenska stadsförbundet.

Utskottet

Skolpliktiga barn skall med vissa smärre undantag deltaga i undervisningen

i grundskola. Varje kommun skall sörja för undervisningen av barn

i sådan skola samt främja åtgärder i syfte att bereda barn och ungdom undervisning

i yrkesskola, fackskola och gymnasium.

Det åligger skolstyrelse att vaka över att de barn, som är kyrkobokförda

i kommunen, erhåller den föreskrivna undervisningen i grundskola. För att

underlätta övervakningen i fråga om sådana elever, som går i grundskola

utanför hemkommunen, skall rektor eller den som eljest står för undervis
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1966

5

ningen i vistelsekommuncn snarast skriftligen underrätta skolstyrelsen i

elevens hemkommun om intagningen och i vilken årskurs eleven placerats.

Därefter skall vid början av varje läsår underrättelse ske om den årskurs

eleven tillhör. Slutligen skall vid elevens avgång från skolan meddelande

lämnas om hur elevens skolplikt är avsedd att fullgöras i fortsättningen.

Om elev i grundskola eller någon av de icke obligatoriska skolformerna

erhåller undervisning i annan kommun än den, där han är kyrkobokförd,

föreligger enligt skollagen i allmänhet skyldighet för hemkommunen att

ersätta skolkoinmunen kostnaden för undervisningen. Från denna huvudregel

finns dock betydande undantag beträffande elever i grundskola.

I förevarande motion yrkas, att riksdagen skall besluta, att rapporteringsskyldighet

till hemkommunen skall föreligga så snart krav på ersättning för

undervisningen kommer att framställas mot kommunen. Motionärerna önskar

alltså införa underrättelseskyldighet även för den icke-obligatoriska

skolan. De framhåller, att betydande ersättningsanspråk för undervisning

vid sådana skolor ofta kommer som en överraskning för hemkommunen och

att underrättelseskyldigheten därför skulle vara av värde vid uppgörandet

av kommunens budget.

Skolöverstyrelsen samt Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet

har i remissyttranden framhållit, att ett genomförande av motionsförslaget

skulle öka belastningen på den kommunala skoladministrationen.

Skolöverstyrelsen har vidare anfört att möjligheterna för en skolstyrelse

att erhålla de önskade uppgifterna om framtida krav på ersättning

för undervisning kommer att förbättras genom att de olika gymnasiala

skolorna i stor utsträckning lokaliseras till samma ort och genom att på de

nya elevkorten för de gymnasiala skolformerna införts uppgift om elevs

hemkommun. Kommunförbunden har påpekat, att en avisering om kommande

krav mot kommunen ofta skulle kunna göras först vid en sådan tidpunkt

på året, att upplysningarna inte kunde beaktas vid budgetarbetet. Förbunden

har därjämte förklarat sig ha för avsikt att i särskild skrivelse till

skolstyrelserna understryka betydelsen av att vid den första debiteringen

av skolersättning för en elev lämna sådana uppgifter, att även senare debiteringar

kan förutses.

Av remissyttrandena framgår, att en ändring av bestämmelserna om underrättelseplikten

kommunerna emellan inte skulle lösa de problem beträffande

budgetbehandlingen, som motionären dragit upp. Med hänsyn

härtill och då de påtalade olägenheterna i viss mån synes bli undanröjda

genom de aviserade initiativen från kommunförbundens sida, saknas anledning

för riksdagen att vidtaga åtgärd i anledning av motionen. Utskottet

får därför hemställa,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 52 år 1966

att förevarande motion, 11:165, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 oktober 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, fru HamrinThorell*,

herr Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Eric Carlsson, Erik Filip

Petersson och Blomquist;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg,

fru Ekendahl, fröken Wetterström, herrar Johansson i Södertälje, Wiklund*,

Svensson i Kungälv och Johansson i Skärstad.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1966

660704

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.