Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den enskildes kostnader för läkemedel. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:92 av herr Nyman samt nr 11:132 av herr Westberg m. fl.

1966-10-25 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:54, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den enskildes kostnader för läkemedel. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:92 av herr Nyman samt nr 11:132 av herr Westberg m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 5b dr 1966

1

Nr 54

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående den enskildes

kostnader för läkemedel.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:92 av herr Nyman samt nr 11:132 av

herr Westberg m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning och förslag till 1967 års riksdag

om statlig ersättning för fraktkostnader vid inköp av läkemedel».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan

får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:132.

Gällande bestämmelser

Den allmänna försäkringen tillerkänner medborgarna rätt till ersättning

för läkarvård. För de läkemedel, som ordineras av läkare, utgår ersättning såsom

en till försäkringen ansluten särskild förmån. Reglerna härom är upptagna

i förordningen den 4 juni 195b (nr 519) angående kostnadsfria eller

prisnedsatta läkemedel.

Läkemedel, varå recept utfärdats av läkare, tillhandahålles å apotek i vissa

fall kostnadsfritt, i andra fall till nedsatt pris. Försäkrad, som lider av långvarig

och allvarlig sjukdom, har rätt att utan kostnad erhålla läkemedel under

de närmare förutsättningar, som angives i kungörelsen den 4 juni 195b

(nr 520) med förteckning över kostnadsfria läkemedel. I denna förteckning

har upptagits dels vissa sjukdomar, dels de läkemedel, som vid varje angiven

sjukdom får utlämnas kostnadsfritt.

De i förteckningen upptagna sjukdomarna var ursprungligen femton till

antalet. Genom beslut 1957 och 1960 har Kungl. Maj:t förordnat om ny lydelse

av kungörelsen innebärande dels att förteckningen utökats med tre

sjukdomar och för dem avsedda läkemedel, dels att ett begränsat antal läkemedel

tillkommit vid vissa av de tidigare förtecknade sjukdomarna.

I andra fall än dem, där kostnadsfria läkemedel erhålles, äger personer

vilka omfattas av den allmänna sjukförsäkringen eller här i riket är i allmän

eller enskild tjänst, rätt att till nedsatt pris köpa läkemedel, på vilka

läkemedelsförordningen är tillämplig. Prisnedsättningen utgör för varje

läkemedel 50 procent av det belopp varmed priset överstiger tre kronor. Om

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 5b

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 5i år 1966

flera läkemedel förskrivits under en formel, skall prisnedsättningen avse

den sammanlagda kostnaden. Är en förskrivning avsedd att expedieras mer

än en gång, skall nedsättningen hänföra sig till varje expedition.

I direktiven till 1961 års sjukförsäkringsutredning anföres, att ännu en

del spörsmål inom sjukförsäkringens område kvarstår och att tiden nu är

mogen för en översyn av sjukförsäkringslagstiftningen i de delar, där denna

inte uppmärksammats under de senaste årens reformarbete. Vidare uttalas

i direktiven, att kommittén bör verkställa en bearbetning av det betänkande

angående läkemedelsförmånerna som år 1959 framlades av en särskild utredning,

varvid huvudlinjen liksom tidigare bör vara, att medborgaren skall

beredas skydd mot att vid sjukdom betungas med alltför stora utgifter för

läkemedel, samtidigt som systemet inrymmer möjligheter att hålla totalkostnaderna

för läkemedelsförmånerna på en rimlig nivå. Enligt direktiven

står det utredningen fritt att upptaga sådana spörsmål som aktualiseras

under översynen och som faller inom ramen för de uppgifter som tillagts

utredningen.

Sjukförsäkringsutredningen har under året (SOU 1966:28) framlagt följande

förslag angående läkemedelsförmånen.

Utredningen har som en allmän riktpunkt för utformningen av läkemedelsförmånen

ställt upp, att den enskilde vid läkemedelskostnader liksom

vid övriga på grund av sjukdom orsakade kostnader bör beredas ett effektivt

skydd. Från denna utgångspunkt har utredningen prövat olika tänkbara

konstruktioner av förmånssystemet utan att finna någon som bättre

än det gällande systemet fyller de krav utredningen uppställt. På grund härav

har utredningen stannat för att föreslå att önskvärda förbättringar av

läkemedelsförmånen göres inom ramen för det nuvarande systemet.

Vid sina överväganden beträffande ändringar inom det nuvarande förmånssystemet

har sjukförsäkringsutredningen i likhet med utredningen

om läkemedelsrabatteringen funnit, att karensbeloppet orsakar ett ojämnt

utfall av de prisnedsatta läkemedlen för den enskilde.

Fn höjning av karensbeloppet skulle skärpa ojämnheten i utfallet och

urholka skyddet för personer med höga läkemedelskostnader. Utredningen

har diskuterat, huruvida den för den enskildes skydd menliga inverkan av

ett förhöjt karensbelopp skulle kunna mildras genom att karensbeloppet anknöts

till varje receptblankett eller till samtliga på ett recept upptagna läkemedel,

som avser samma sjukdom, i stället för som f.n. till varje recipe men

icke funnit sig kunna förorda något av dessa alternativ. För att beräkna

effekten av ett karensbelopp anknutet till expeditionstillfälle har på utredningens

uppdrag företagits en särskild genomgång av receptmaterialet

från undersökningen 1963. Resultatet av denna genomgång ger inte belägg

för att ett på så sätt anknutet karensbelopp är förenat med fördelar, som

uppväger det administrativa merarbete som skulle bli följden, varför utredningen

ej heller ansett sig kunna förorda ett sådant system.

Med hänsyn till att den enskildes läkemedelskostnader måste betraktas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 54 år 1966

3

som en med övriga sjukvårdskostnader sammanhängande del finner utredningen

det naturligt, att ersättning för läkemedelskostnader lämnas efter

samma principer som för läkarvårdskostnader. På grund härav bör enligt

utredningen eftersträvas att avskaffa karensbeloppet och höja rabattsatsen

inom ramen för nuvarande rabatteringssystem. Utredningen förordar därför,

att karensbeloppet avskaffas och att en rabatt om 75 % lämnas på hela

läkemedelskostnaden.

Den nuvarande uppdelningen av läkemedelsförmånen på sådant sätt, att

en helt kostnadsfri del ingår, får ses som ett uttryck för att den prisnedsatta

delen inte anses ge tillräckligt skydd för höga kostnader i vissa särskilda

fall. Med nuvarande rabatt, som ligger på i genomsnitt 37,5 %, framträder

en kostnadsfri förmånsdel för vissa fall som en i hög grad angelägen komplettering

av skyddet mot läkemedelsutgifter. Vid en förbättring av förmånen

enligt utredningens förslag talar vissa omständigheter för att den helt

kostnadsfria förmånsdelen bör slopas eller åtminstone inskränkas. Eftersom

vissa läkemedelsförbrukare härigenom skulle komma i ett sämre läge

än f.n. har utredningen dock funnit det mindre tilltalande att beskära den

redan utgående förmånsdelen.

Utredningen förordar således, att en sektor av kostnadsfria läkemedel bibehålies

av i princip den omfattning, som nu gäller. Eftersom det måste ankomma

på den medicinska expertisen att med tillämpande av gällande

principer avgöra vilka sjukdomar och vilka läkemedel, som skall omfattas

av den kostnadsfria förmånen, har utredningen icke ansett sig kunna framlägga

ett eget förslag till kungörelse med förteckning över kostnadsfria läkemedel.

Utredningen tillstyrker emellertid, att av medicinalstyrelsen år

1965 framlagda förslag i ämnet lägges till grund för en prövning av frågan

om utvidgning av förteckningen över kostnadsfria läkemedel. Vidare förutsätter

utredningen, att förteckningen kontinuerligt ses över, så att fortlöpande

ändringar, som kan bli aktuella, vidtages.

Utskottet

Läkemedelsförmånerna regleras i 1954 års förordning angående kostnadsfria

eller prisnedsatta läkemedel. Läkemedlen tillhandahålles på apotek,

i vissa fall kostnadsfritt och i andra fall till nedsatt pris. I en av

Kungl. Maj :t utfärdad förteckning anges vid vilka sjukdomar medicin

utlämnas kostnadsfritt och vilka läkemedel som därvid kommer i fråga.

För urvalet gäller att sjukdomen skall vara långvarig och allvarlig samt

att den under längre tid skall ha behandlats med läkemedel, som visat sig

ha en odisputabelt gynnsam verkan. Dessutom förutsättes att det använda

läkemedlet skall vara specifikt för sjukdomen i fråga. Prisnedsättningen

beträffande övriga läkemedel innebär att den försäkrade, utöver ett

karensbelopp på tre kronor, erlägger hälften av den del av priset som

överstiger karensbeloppet. Någon ersättning utgår inte för fraktkostnader

för läkemedlen.

I förevarande motioner hemställes om utredning och förslag till 1967

års riksdag om statlig ersättning för fraktkostnader vid inköp av läkemedel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 54 dr 1966

1961 års sjukförsäkringsutredning har under året framlagt förslag

angående läkemedelsförmåner. Utredningen har som allmän riktpunkt för

utformningen av läkemedelsförmånen angivit, att den enskilde vid läkemedelskostnader

liksom vid övriga på grund av sjukdomen orsakade kostnader

bör beredas ett effektivt skydd. Från denna utgångspunkt har utredningen

prövat olika tänkbara konstruktioner av förmånssystemet utan

att finna någon som bättre än det gällande systemet fyller de krav utredningen

uppställt. På grund härav har utredningen stannat för att

föreslå att önskvärda förbättringar av läkemedelsförmånen göres inom

ramen för det nuvarande systemet. Utredningen förordar att det kostnadsfria

systemet bibehålies, att karensbeloppet avskaffas och att en rabatt

om 75 procent lämnas på hela läkemedelskostnaden.

Det sålunda framlagda förslaget innefattar avsevärda förbättringar för

läkemedelsförbrukarna. Att innan ställning tagits till detta förslag införa

ytterligare förmåner på detta område, anser sig utskottet inte kunna

förorda. Men hänsyn härtill bör motionerna inte föranleda någon riksdagens

åtgärd. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, 1:92 och 11:132, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 oktober 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,

* herr Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Eric Carlsson, Erik Filip

Petersson och Blomquist;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg,

fröken Wetterström, herr Wiklund,* fru Svensson, herrar Svensson i

Kungälv, Johansson i Skärstad och fru Skantz.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Eric Carlsson och Johansson i Skärstad.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1966

660688

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.