Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss översyn av barnavårdslagen.

1966-10-25 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:56, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss översyn av barnavårdslagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1966

1

Nr 56

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss översyn av barnavårdslagen.

I motionen 11:701, som hänvisats till lagutskott och behandlats av

andra lagutskottet, har fröken Elmén m.fl. hemställt »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t ville anhålla om en översyn av barnavårdslagen, innebärande

sådan ändring att möjlighet beredes styrelse för ungdomsvårdsskola

att placera elev för vård utom skola även i det egna hemmet».

över motionen har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från socialstyrelsen.

Gällande bestämmelser

I barnavårdslagens 25 § anges vissa förutsättningar för att barnavårdsnämnd

skall ingripa då missförhållanden föreligger i underårigs miljö eller

beteende. Barnavårdsnämnd skall i första hand tillgripa förebyggande åtgärder,

såsom hjälpåtgärder, varning, föreskrifter rörande levnadsförhållanden

och övervakning. Om hjälpåtgärder bedömes som gagnlösa eller i

det särskilda fallet visat sig ineffektiva, kan barnavårdsnämnd omhänderta

den underårige för samhällsvård. Den omhändertagne skall överlämnas

till enskilt hem eller placeras i lämplig anstalt. I första hand skall vård i

enskilt hem ifrågakomma. Med enskilt hem avses icke den omhändertagnes

eget hem. Den som omhändertagits på grund av sitt eget beteende kan intagas

i ungdomsvårdsskola. Sådan intagning beslutas av socialstyrelsen

efter ansökan av barnavårdsnämnd. Varje ungdomsvårdsskola står under

ledning av en styrelse.

Elev vid ungdomsvårdsskola skall erhålla den vård, fostran och utbildning

som bäst främjar hans anpassning i samhället. Elev kan placeras antingen

inom eller utom skolan. Valet av vårdform träffas av styrelsen,

som även har att besluta om utskrivning. Vård inom skola skall ordnas

så att den skapar förutsättningar för att överföra elev till friare vård. För

vård utom skola kan elev placeras i enskilt hem eller anstalt. Med enskilt

hem avses ej heller i detta sammanhang elevens eget hem. Den som anses

kunna återföras till föräldrarna eller annan fostrare annat än tillfälligt,

såsom för permission, bör enligt lagstiftarens mening skrivas ut från ungdomsvårdsskolan.

Elev som vårdas utom skola skall stå under övervakning.

X—8868 64 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 saml. 2 avd. Nr 56

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1966

Han är skyldig att rätta sig efter de föreskrifter skolans styrelse meddelar

honom.

Beslut om utskrivning innebär i första hand utskrivning från skolan,

men om ej annat särskilt bestämmes upphör därmed även samhällsvården.

Styrelsen kan således i samband med utskrivning förordna om fortsatt

samhällsvård. I sådant fall ankommer det på vederbörande barnavårdsnämnd

att anordna vården och ansvara för den. Barnavårdsnämnd kan besluta

om villkorligt upphörande av samhällsvården och i samband därmed

förordna om övervakning samt meddela föreskrifter. En från ungdomsvårdsskola

utskriven elev för vilken förordnats om fortsatt samhällsvård

kan alltså få återvända till det egna hemmet, om barnavårdsnämnden förordnar

om villkorligt upphörande av samhällsvården. Innan beslut om utskrivning

från ungdomsvårdsskola fattas, skall skolans styrelse samråda

med vederbörande barnavårdsnämnd. Skulle den omhändertagne missköta

sig kan nämnden på nytt ansöka om intagning på ungdomsvårdsskola. I fall

då samhällsvården upphört i och med utskrivningen ankommer det på skolans

styrelse att tillse att eleven kommer i tillfredsställande förhållanden.

Motionen

Motionärerna finner det orimligt att styrelsen för ungdomsvårdsskola

genom formella bestämmelser hindras att i de fall det bedömes lämpligt

placera elev för vård utom skola i det egna hemmet med fortsatt stöd från

skolan. I motionen framhålles bl. a.

Erfarenheten har visat att det finns fall där en placering i det egna hemmet

är både önskvärd och lämplig och där kontinuiteten i elevens fostran

bör bibehållas genom att tillsynen åvilar skolan även i fortsättningen.

Det kan t.ex. finnas elever med vissa uttalade karakteristika — framför

allt konstitutionella defekter — då föräldrarna kan bedömas som bäst

lämpade att med skolans stöd handha sitt barns fostran. I andra fall kan

det vara önskvärt att återplacera eleven i det egna hemmet för att fortsätta

en behandling som inletts, t.ex. vid en barnpsykiatrisk klinik.

Under de senaste åren har vid ungdomsvårdsskolorna anställts särskilda

befattningshavare för vården utom skolan. Dessas arbete inriktas på att

planera för elevens placering samt öva tillsyn över de elever som vårdas

utom anstalten. Själva omplaceringen blir ofta för eleven en svår period,

då han behöver skolans stöd. Anstaltsvården och den öppna vården, såväl

i det egna Jiemmet som i annat enskilt hem, bör betraktas som två led i

samma behandling. Lagen bör därför vara så utformad, att den tillåter

största möjliga flexibilitet och hänsyn till varje elevs individuella behov.

Genom assistenterna för vård utom skola har ungdomsvårdsskolorna större

möjligheter än tidigare att bidra till en sanering av hemmiljön, förbättra

relationerna mellan hemmet och eleven och utöva tillsyn, om eleven återvänder

hem. De föräldrakontakter och den föräldraterapi som utföres på

Barnbyn Skå framstår här som föredömlig. Barnavårdslagen bör ge möjlighet

för en styrelse vid ungdomsvårdsskola att placera elev för vård utom

skola även i det egna hemmet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1966 3

Historik

Enligt 1924 års barnavårdslag kunde elev, i stället för att vårdas inom

skola, utackorderas genom skolans försorg och placeras i enskilt hem.

Elev kunde också villkorligt utskrivas om det ansågs lämpligt. I båda dessa

fall fanns det möjlighet att placera eleven i det egna hemmet.

Barnavårdskommittén (SOU 1950:61) föreslog att utackordering och

villkorlig utskrivning skulle utbytas mot en benämning — vård utom skola.

Kommittén förutsatte att vård utom skola skulle kunna innebära placering

i elevens föräldrahem.

Kommittén för ungdomsvårdsskolorna har i betänkandet Verksamheten

vid ungdomsvårdsskolorna (SOU 1959:25) behandlat frågan om placering

av elev i det egna hemmet. Kommittén anför härom bl.a.

Ett stort antal elever saknar föräldrahem eller har olämpliga sådana.

Då fråga uppkommer om en elevs återplacering i föräldrahemmet, måste

en realistisk bedömning göras av hemmet och dess förhållanden och därvid

även av föräldrarnas och syskonens psykiska förmåga att klara av och ta

ansvar för eleven, utan att allvarliga svårigheter uppstår i hemmet för

alla berörda parter. I den mest extrema fallen torde enda möjlighet

vara att söka förhjälpa såväl eleven som föräldrarna till en förbättrad insikt

om och ett accepterande av givna förhållanden, även där detta innebår,

att en återplacering i hemmet bedömes som olämplig. Man kan dock icke

bortse ifrån att många av dessa ungdomar är starkt emotionellt bundna

till föräldrar och hemmiljö, även när denna är mindre tillfredsställande.

Barnavårdsnämnden kan — med bistånd av den psykiska barna- och ungdomsvården

— medverka till förbättrade förhållanden i hemmet. För att

en utplacering skall lyckas är det även angeläget, att eleven icke återknyter

kontakten med sin tidigare asociala kamratmiljö.

Skolan kan, under den tid eleven vårdas där, genom kontakt med hemmet

söka förbättra relationerna mellan detta och eleven. De stora geografiska

avstånden försvårar emellertid denna kontakt. För att denna verksamhet

skall kunna förbättras, behöver den kvalificerade personalen på

skolorna utökas, så att man får större möjligheter till hembesök och samtal

med elevens föräldrar. Även eftervårdskonsulenterna kan medverka i detta

arbete. Det torde böra ankomma på skolans rektor att avgöra vem som i det

individuella fallet skall ha hand om föräldrakontakten.

I proposition nr 10 år 1960 med förslag till barnavårdslag anförde föredragande

statsrådet.

För vård utom skolan kan placering ske i enskilt hem eller i lämplig

institution. Enligt kommittén skulle elev även kunna överlämnas till sitt

föräldrahem för vård utom skolan. Detta har jag för min del inte kunnat

finna lämpligt. Den som anses kunna återföras till föräldrarna annat än

tillfälligt, såsom för permission, bör enligt min mening inte längre vara

inskriven som elev vid ungdomsvårdsskola. Som jag strax återkommer

till bör möjlighet emellertid finnas att låta omhändertagandet bestå trots

utskrivning.

Propositionen godtogs i denna del av riksdagen.

2—8868 66 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 saml. 2 avd. Nr 56

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1966

Kommittén för behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna har i

sitt betänkande (SOU 19G4:24) under rubriken »Miljöbyte eller återgång

till tidigare miljö?» anfört.

En för vården utom skolan central fråga rör sig om huruvida eleverna

bör återplaceras i sin tidigare miljö eller om vården bör bedrivas under

andra förhållanden. Tidigare betonades vikten av att förlägga eftervården

till det egna hemmet i den föreställningen, att även ett dåligt eget hem kan

vara bättre än ett fosterhem. Efter den nya barnavårdslagens införande har

praxis emellertid helt inriktats på att under vård utom skola omplacera

eleverna i ny miljö med hänvisning till att hemförhållandena i allmänhet

varit olämpliga. Vistelse i det egna hemmet må som tidigare nämnts förekomma

endast i samband med kortare permissioner, varför annan typ av

bostadsförhållanden måste ordnas. Ett annat led i strävandena att bryta

skadlig miljöpåverkan är att man vid vård utom skola söker undvika att

återplacera eleverna i deras hemorter.

Denna omorientering av principerna har väckt eu livlig diskussion. Kommittén

har inte till uppgift att taga ställning i denna debatt utan vill här

endast återge de huvudargument som anförts för att därmed ange utgångspunkten

för en förutsättningslös forskning kring detta problem.

När en elev intages på ungdomsvårdsskola måste han eller hon anpassa

sig till en helt ny miljö. När eleven lämnar skolan, börjar en ny anpassningsprocess

som kan vara lika svår. Till och med då eleven återvänder till

sin tidigare miljö uppstår vissa anpassningsproblem. Föräldrarnas och den

övriga omgivningens reaktioner blir annorlunda än innan han placerades på

anstalt — åtminstone upplever han det så. Kamratkretsen har förändrats,

fått nya medlemmar och nya intressen. Anställning måste ofta skaffas på

annan arbetsplats än tidigare. Eleven står vidare under övervakning och

har inte samma frihet som förr.

Ännu svårare kan anpassningsprocessen bli när eleven placeras om i helt

ny miljö. Svårigheterna består inte bara i anpassningen till konkreta yttre

förhållanden utan ännu mer i etablerandet av känslorelationer till människor

— både vuxna och kamrater —■ som eleven i många fall tidigare inte

träffat mer än på sin höjd tillfälligt.

Av dessa skäl kan det antagas att vissa anpassningssvårigheter blir större

då eleven omplanteras i helt ny miljö än då han eller hon återvänder till sin

gamla. Samtidigt förhåller det sig ju dock så att det är i den ursprungliga

miljön han redan misslyckats. En utslagsgivande faktor har härvid ofta

varit de dåliga hemmen med försummad uppfostran, alkoholism och annan

asocialitet eller med spända emotionella relationer mellan barn och fostrare.

Också gängtillhörighet och umgänge med andra asociala ungdomar,

vilket ofta kännetecknat kamratförhållandena, är nedbrytande miljökrafter.

För den som börjat bli känd som kriminell eller på annat sätt asocial blir

inställningen och de negativa förväntningarna från människorna i omgivningen

hindrande moment för resocialiseringen. Sådana faktorer talar för

värdet av omplacering till annan miljö.

I vissa fall tycks dock miljöförhållandena i hemmet ha varit tillfredsställande

och orsakerna till beteendestörningarna vara att söka i första hand i

intra-psykiska konflikter och spänningar eller i konstitutionella defekter,

som kunnat slå igenom i vilken miljö man än placerat barnet. Även om man

alltså inte alltid kan hävda att ogynnsamma miljöomständigheter är den

primära orsaken till asocialiteten, måste dock konstateras att den miljö, där

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1966

eleven misslyckats, inte tillfredsställande klarat lians sociala anpassning.

Man hoppas då att en ny omgivning skall ge bättre utgångsläge, naturligtvis

under den förutsättningen att den nya fostrarmiljön är socialt och psykologiskt

lämpligare än den ursprungliga.

''Man kan alltså uppställa den generella hypotesen att både ett återvändande

till den gamla miljön och eu omplantering i ny omgivning förenas

med såväl fördelar som nackdelar. En väsentlig frågeställning blir då huruvida

någon samgång föreligger mellan lämpligheten hos respektive miljöformer

och dels personlighetsvariabler som ålder, kön, psykologiska egenskaper,

grad och typ av psykiska störningar och asocialitet, dels beskaffenheten

av den tidigare hemmiljön — relationer till föräldrarna, deras lämplighet

som fostrare och som identifieringsobjekt etc. Det förefaller exempelvis

vara möjligt att urskilja vissa personlighetstyper bland eleverna, för

vilka ett skiljande från hemmet även efter vistelsen på skolan kan innebara

stora påfrestningar. Dit hör bland andra barn och ungdomar med dålig omställningsförmåga

till nya kontaktobjekt och med starka bindningar till

dominerande föräldrar och vidare de veka och ängsliga elever, som skyggai

inför allting nytt och okänt. Också de elever som kommer från familjer

eller släkter med utpräglad klankänsla är erfarenhetsmässigt mycket svåra

att med gott resultat tvångsplacera utanför det egna hemmet. Det bör emellertid

betonas att det ofta "är mycket svårt att med säkerhet bedöma relationerna

i hemmet. Särskilt svårt är det att göra en förhandsbedömning av

effekten av de förändringar, som inträffat dels med eleven, dels inom familjen

under den tid den unge varit intagen på ungdomsvårdsskolan.

En undersökning av manliga yrkesskoleelevers återanpassning berör delvis

utskrivningsmiljön (Blomberg 1958). Av de elever, som efter tillämpade

kriterier bedömdes som väl anpassade, hade vid den sista villkorliga utskmningen

— som ledde till den goda anpassningen — två tredjedelar placerats

i det egna hemmet. Emellertid hade även flertalet av de elever, som

misslyckades, placerats i det egna hemmet — dock ej i samma utsträckning

som de resocialiserade. Det egna hemmet framstod alltsa som en gynnsammare

utskrivningsmiljö än andra alternativ. Det kan dock inte helt

uteslutas att de hem^ dit elever blev återsända såsom villkorligt utskrivna,

utgjorde ett positivt urval. Undersökningsresultaten visar dock otvetydigt

att för åtskilliga av dessa elever erbjöd den egna hemmiljön fullt tillfredsställande

bakgrund för en social anpassning. Huruvida dessa elever skulle

ha lyckats lika väl med sin samhällsanpassning, om de placerats i annan

miljö än det egna hemmet, kan den anförda undersökningen inte ge något

besked om.

Av de 446 ungdomsvårdsskoleelever, som vid årsskiftet 1960/61 befann sig

som villkorligt utskrivna i sina föräldrahem och som därigenom på grund

av den nya barnavårdslagens bestämmelser måste helt utskrivas från ungdomsvårdsskolan,

hade under år 1961 blott 45 elever på nytt intagits på ungdomsvårdsskola

(Socialdepartementet. Stencil 1963:4). Hur många av eleverna,

som genom barnavårdsmyndigheter eller domstol blivit föremål för

andra åtgärder eller som blivit överåriga, är däremot inte känt.

Vidare kan nämnas att kommittén vid sina besök på fångvardsanstalter

erfarit, att ungdomsfängelseklientelet anses ha större utsikter att klara sin

fortsatta samhällsanpassning inom det egna hemmet än vid annan placering.

Det kan dock antagas att dessa något äldre ungdomar (18—20 år vid

domen'') genom ökad mognad och självständighet kanske inte är lika lätt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1966

påverkade av en otillfredsställande familjesituation som det några år yngre

ungdomsvårdsskoleklientelet. Vidare torde svårigheterna vara betydande att

för denna åldersgrupp finna enskilda hem, som har möjlighet att göra en

positiv behandlingsinsats, särskilt med hänsyn till att dessa nästan vuxna

unga män inte gärna finner sig i att vistas i något, som de betraktar som

fosterhem.

Mot bakgrunden av de erfarenheter och de argument, som anförts i debatten,

är det rimligt att antaga att en stor spridning föreligger i fråga om föräldrahemmens

lämplighet. Flertalet har bevisligen haft ett dåligt inflytande

på barnen, men andra torde vara väl skickade att taga hand om sina barn.

Om missförhållandena i hemmet inte är alltför påfallande, borde det vara

möjligt med en individuell avvägning mot konsekvenserna av att de direkta

föräldrakontakterna icke återupptages efter anstaltsvistelsen. Det föreligger

därför ett stort behov av undersökningar med syfte att penetrera hur

eleven påverkas av en återplacering i det egna hemmet. Vissa möjligheter

torde finnas att redan på grundval av befintligt aktmaterial göra preliminära,

jämförande statistiska studier av behandlingsutfallet vid placering

i föräldrahemmet och vid andra boendeformer efter vistelsen på skolan.

Det bör emellertid beaktas att några formella hinder inte föreligger för en

återplacering i det egna hemmet vare sig detta sker direkt från skolan eller

efter vård utom skolan. Huvuddelen av eleverna torde också förr eller senare

atervända till föräldrahemmet. Konsekvensen av en placering i eget

hem är emellertid omedelbar utskrivning från ungdomsvårdsskolan, varvid

skolans möjligheter till påverkan, stödåtgärder och andra former av eftervårdande

verksamhet upphör. Det bör uppmärksammas att även barnavårdsnämndens

möjligheter att ingripa blir begränsade, eftersom utskrivning

till hemmet medför att samhällsvården villkorligt eller slutligt upphör.

Ett studium av elevernas utveckling och anpassning vid återgång till de

egna hemmen bör alltså beakta, att i dessa fall stöd och hjälp utgått i mindre

utsträckning än i fråga om andra former av vård efter anstaltsvistelsen. En

undersökning av dessa förhållanden synes därför också böra granska huruvida

vårdresultaten skulle ha kunnat förbättras av fortsatt tillsyn och stöd

från ungdomsvårdsskolan eller barnavårdsnämnden under vistelsen i det

egna hemmet. Detta borde enligt kommitténs uppfattning kunna utredas

exempelvis genom en försöksverksamhet med fortsatta stödåtgärder från

ungdomsvårdsskolan och barnavårdsnämnden.

Remissyttrande

Socialstyrelsen framhåller i sitt yttrande att principen att ungdomsvårdsskoleelev

ej får placeras i det egna hemmet har utformats i enlighet med

grundsatsen i barnavårdslagen, att den som omhändertagits för samhällsvård

inte får vistas i sitt hem annat än tillfälligt. Själva beslutet om samhällsvård

skall inte heller kunna användas som ett särskilt medel vid sidan

av de i lagen föreskrivna förebyggande åtgärderna för att åstadkomma

rättelse utan att den underårige skiljes från hemmet. Socialstyrelsen anser

att dessa grunder i stort sett alltjämt bör upprätthållas samt yttrar vidare:

Ei farenheterna saväl som tillgängliga undersökningar rörande ungdomsvårdsskoleelevernas

bakgrund visar klart att flertalet av dem kommer från

ur vård- och uppfostringssynpunkt helt olämpliga hemmiljöer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 5(1 år 1966

7

Vid bedömningen av ungdomsvårdsskolans praktiska möjligheter alt utöva

tillsyn över elev, som placerats i föräldrahemmet, hör löljande beaktas.

Ungdomsvårdsskolorna är belägna över hela landet och har också hela

landet till upptagningsområde. 1 enlighet med 2 § ungdomsvårdsskolestadgan

fördelas eleverna mellan skolorna med hänsyn till »ålder, utveckling

och sinnesbeskaffenhet». 1 samband med beslut om inskrivning i ungdomsvårdsskola

beaktas således i regel inte de omhändertagnas hemortsförhållanden

vid valet av skola. I de fall, då särskilda skäl föreligger att ta hänsyn

härtill, måste de dock underordnas de differentieringsgrunder, som

är anbefallda genom stadgan. Avståndet mellan ungdomsvårdsskolan och

elevernas hemorter blir därför för flertalet elever avsevärt. Med bibehållande

av nuvarande differentieringsgrunder är det därför redan av geografiska

skäl omöjligt att i ungdomsvårdsskolornas regi bedriva en föräldrastödjande

verksamhet av det slag som förekommer vid Barnbyn Skå, vilken motionärerna

uppställt som förebild.

Motionärerna har anfört, att ungdomsvårdsskolorna genom tillkomsten

av särskilda assistenter för vård utom skola har resurser för en utvidgad

familjestödjande verksamhet. Tjänster som assistent för vård utom skola

finns emellertid inrättade endast på 16 av de 25 ungdomsvårdsskolorna.

Det genomsnittliga antalet elever i vård utom skola på dessa skolor uppgår

för närvarande (1 inars 1966) till omkring 40 elever. Resterande 9 skolor

med sammanlagt omkring 200 elever i vård utom skola saknar fortfarande

helt särskild arbetskraft för denna vårdform. Möjligheterna för ungdomsvårdsskolorna

att med nuvarande resurser bedriva ett kvalificerat och tidskrävande

familjestödjande arbete är således ytterst begränsade.

En del av ungdomsvårdsskolornas elever återgår emellertid så småningom

efter längre eller kortare tids placering i vård inom och utom skola till

sina hemmiljöer. En verksamhet, avsedd att åstadkomma en sanering och

en bearbetning av relationerna i dessa miljöer, vore därför uppenbart värdefull

— såväl under den tid, då ungdomarna är omhändertagna som under

tiden efter deras hemkomst. Det bör emellertid övervägas, om resurserna

för denna verksamhet bör knytas till ungdomsvårdsskolorna eller till institutioner

i elevernas hemorter; psykisk barna- och ungdomsvård, barnavårdsnämnder

eller dylikt. Om ungdomsvårdsskolorna tillfredsställande

skall kunna fullgöra sådana uppgifter måste de tilldelas ett begränsat upptagningsområde,

vilket i sin tur skulle kräva ett ur vårdsynpunkt olämpligt

sammanförande av skilda elevkategorier och åldrar inom samma institution.

På grund av vad som anförts är det enligt socialstyrelsens bedömning inte

lämpligt att generellt ge möjlighet för placering av elever i vård utom skola

i det egna hemmet.

Det finns emellertid enstaka elever, som kommer från en acceptabel

hemmiljö belägen på rimligt avstånd från ungdomsvårdsskolan, elever som

bedömes böra återgå till föräldrahemmet och som av särskilda skäl anses

kunna bättre tillgodogöra sig hjälp och stöd från ungdomsvårdsskolan

än från barnavårdsnämnden. I vissa av dessa fall kan skolan ha ett bättre

utgångsläge, bl.a. genom en aktuellare kontakt och en större förtrogenhet

med elevens problem. Vidare kan en speciell bindning mellan elever med

dålig kontaktförmåga och befattningshavare vid skolan väsentligt underlätta

miljöbytet. Gällande bestämmelser omöjliggör för dessa enstaka elever

en placering, som efter vad man för närvarande kan bedöma måste be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1966

traktas som den lämpligaste för det fortsatta resocialiseringsarbetet, nämligen

en återgång till föräldrahemmet med bibehållande av skolans stöd

under en övergångstid. Den aktualiserade frågeställningen torde därför

vara värd att penetreras ytterligare.

Socialstyrelsen har i yttrande till andra lagutskottet med anledning av

remiss av motionerna nr 1: 325 och II: 386 föreslagit en allsidig översyn

av barnavårdslagstiftningen. Den här berörda frågeställningen torde lämpligen

kunna beaktas i samband med en sådan översyn.

Utskottet

Den som enligt barnavårdslagens bestämmelser intagits i ungdomsvårdsskola

skall erhålla den vård och fostran som bäst främjar hans anpassning

till samhället. Elev vid ungdomsvårdsskola skall placeras antingen inom

eller utom skolan. Vid vård utom skola kan elev placeras i enskilt hem.

Sådan placering får dock inte ske i elevens eget hem. Den som anses kunna

återföras till föräldrarna eller annan fostrare annat än tillfälligt måste därför

skrivas ut från ungdomsvårdsskolan.

Förevarande motion syftar till en ändring av barnavårdslagen så att

möjlighet beredes styrelse för ungdomsvårdsskola att placera elev för vård

utom skola även i det egna hemmet. Motionärerna anser det orimligt att

genom formella bestämmelser fastlåsa verksamheten så att styrelse, då

det bedömes lämpligt, icke har möjlighet att placera elev i det egna hemmet

med fortsatt stöd från skolan.

Socialstyrelsen uttalar i yttrande över motionen, att det inte är lämpligt

att generellt ge möjlighet till placering av elever vid vård utom skola i

det egna hemmet. Styrelsen anför att erfarenheterna och tillgängliga undersökningar

rörande ungdomsvårdsskoleelevernas bakgrund klart visar, att

flertalet av dem kommer från hemmiljöer, som ur vård- och uppfostringssynpunkter

är helt olämpliga. Styrelsen framhåller emellertid att det i enstaka

fall i fråga om elever, som kommer från en acceptabel hemmiljö

belägen på rimligt avstånd från skolan, kan vara lämpligt med placering

av det slag som förordas i motionen. Styrelsen anser därför att den aktualiserade

frågeställningen bör penetreras ytterligare.

Utskottet har denna dag i sitt utlåtande nr 55 hemställt om en allsidig

översyn av barnavårdslagen. I samband med en sådan översyn finns det

enligt utskottets mening anledning att överväga den i förevarande motion

upptagna frågan. Utskottet förordar att så sker. Med stöd av det anförda

får utskottet hemställa,

A) att riksdagen i anledning av motionen II: 701 måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ge till känna vad

utskottet anfört, samt

B) att motionen, i den mån den icke kan anses besvarad

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 56 år 1966

genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 oktober 19G6

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell*,

herr Lars Larsson, fru Nilsson, herrar Eric Carlsson, Erik Filip

Petersson och Blomquist;

från andra kammaren: herrar Anderson i Sundsvall, Lundberg, fröken

Wetterström, herr Wiklund*, fru Svensson, herrar Svensson i Kungälv,

Johansson i Skärstad och fru Skantz.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:317 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om viss översyn av bamavårdslagen. a1 i texten