Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om lika behandling inom den allmänna försäkringen av alla pensionsberättigade med familjeförsörjningsplikt. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:321 av fröken Mattson samt nr 11:391 av fru Lindekvist m. fl.

1966-11-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:59, Utlåtande i anledning av väckta motioner om lika behandling inom den allmänna försäkringen av alla pensionsberättigade med familjeförsörjningsplikt. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:321 av fröken Mattson samt nr 11:391 av fru Lindekvist m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1966

1

Nr 59

Utlåtande i anledning av väckta motioner om lika behandling

inom den allmänna försäkringen av alla

pensionsberättigade med familjeförsörjningsplikt.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:321 av fröken Mattson samt nr

11:391 av fru Lindekvist m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, ”om förtur för en utredning

med syfte att inom ATP tillämpa likvärdiga pensionsformer för

alla pensionsberättigade med familjeförsörjningsplikt”.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan

får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:391.

Motionerna

Motionärerna som vänder sig mot efterlevnadeskyddet efter kvinnlig försäkrad

anför:

”Ännu har inte full effekt uppnåtts av ATP när det gäller den försäkrades

egenpension. Änke- och barnpensionerna har däremot från början utgått

med sina fulla belopp och motsvarat de förväntningar, som förknippats med

den genomgripande reformen.

Det finns emellertid en passus i tillämpningen av ATP, som föga stämmer

med dagens situation, när det gäller kvinnornas roll på arbetsmarknaden.

Varje försäkrad erhåller egenpension efter de inkomstmässigt sett 15 bästa

åren. Vid dödsfall utgår efterlevandepension om den försäkrade genom

äktenskap har försörjningsplikt, ävensom barnpension för minderåriga barn.

När det gäller efterlevandepensionen utgår denna emellertid endast efter

manlig försäkrad.

Att helt utesluta efterlevandepensionen efter alla kvinnliga familjeförsörjare

inom ett pensionssystem med lika avgifter och samma poängberäkning

i övrigt anser vi felaktigt. Inom ATP finnes ej behovsprövning av enskilda

fall och således ingen besvärsrätt.”

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr 59

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1966

Gällande rätt

Inom den allmänna tilläggspensioneringen har försäkrads änka och barn

rätt till familjepension efter honom, under förutsättning att han vid sin

död var berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen

eller att han skulle ha varit berättigad till förtidspension, om

hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som kräves för

rätt till sådan pension. Efter kvinnlig försäkrad utgår endast barnpension.

Änkepension utgår till änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat

minst fem år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60 år.

Efterlämnar den försäkrade barn som också är barn till änkan, är änkan,

oavsett om barnet är minderårigt eller uppnått vuxen ålder, berättigad till

änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inte är uppfyllda. I

motsats till vad som gäller för rätt till änkepension från folkpensioneringen

kräves för rätt till änkepension från tilläggspensioneringen att legalt äktenskap

förelegat. Änkepensionsrätten upphör om änkan gifter om sig. Upplöses

det nya äktenskapet innan det bestått i fem år, skall änkepensionen

ånyo börja utgå.

Änkepensionen utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, d.v.s.

den förtids- eller ålderspension, som utgick till den avlidne, eller — om

sådan pension ej utgick — den förtidspension, som han skulle ha erhållit

om rätt till hel sådan pension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Om den

avlidne åtnjöt partiell förtidspension, beräknas änkepensionen ändå med

utgångspunkt från hel förtidspension. Var han ålderspensionär, räknar

man med en ålderspension av den storlek, som gäller vid ett uttag från 67

års ålder.

Änkepensionens storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade efterlämnar

barn, som är berättigat till pension efter honom. Finns inte något

pensionsberättigat barn, är änkepensionen 40 % av den försäkrades nyssberörda

egenpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat barn,

är änkepensionen 35 % av samma pension.

Barnpension tillkommer försäkrads barn under 19 år. Adoptivbarn har

pensionsrätt efter adoptivföräldrarna men inte efter sina naturliga föräldrar.

Har underhållsskyldighet mot barn utom äktenskap avlösts genom ett

engångsbelopp, föreligger inte rätt till barnpension.

Storleken av barnpensionen är beroende av huruvida pensionsberättigad

änka finns samt av familjemedlemmarnas antal. Efterlämnar en man änka

och ett pensionsberättigat barn, blir barnets pension 15 % av faderns egenpension.

Är ett barn ensamt pensionsberättigat, blir barnets pension 40 %

av den avlidnes egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nu angivna

procenttalen med 10 för varje barn utöver det första, och det sammanlagda

barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen.

Flera familjepensioner kan inte utgå samtidigt till samma person. Är

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1 !)<><>

3

någon för samma månad berättigad till flera tilläggspensioner i form av

familjepension — t. ex. barnpension efter dels fader dels moder eller änkepension

och barnpension — utgives sålunda endast den största av dem. En

kvinnas rätt till änkepension påverkas emellertid inte av att hon samtidigt

är berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen.

Änkepension från folkpensioneringen kan däremot aldrig utgå

samtidigt med folkpension i form av förtids- eller ålderspension.

Tidigare behandling m. m.

I Förbättrade familjeförmåner från folkpensioneringen in. in. (SOU 1959:

32) anförde 1958 års socialförsäkringskommitté i fråga om änklingspensionering:
”Diskussionen

om det allmännas stöd till de ofullständiga familjerna har

i huvudsak begränsats till en typ av sådana familjer, nämligen ensamstående

mödrar med barn. Deras ekonomiska och sociala läge har blivit

föremål för utredningar i olika sammanhang. Därvid har konstaterats

att många av de ensamstående mödrarna lever under blygsamma

ekonomiska förhållanden och att det allmännas ekonomiska stöd är otillräckligt.

En annan grupp ofullständiga familjer, nämligen ensamstående

fäder med barn, har däremot rönt relativt liten uppmärksamhet. Skälen

därtill torde vara flera. Det kan nämnas att den sistnämnda gruppen numerärt

sett är relativt liten. Enligt 1950 års folkräkning uppskattades sålunda

antalet ensamstående fäder med hemmavarande barn under 16 år till omkring

11 000, varav det övervägande antalet var änklingar och frånskilda,

under det att antalet ensamstående mödrar med sådana barn utgjorde

omkring 79 000. Vidare må framhållas att de ensamstående fädernas ekonomiska

ställning i allmänhet presumeras vara bättre än mödrarnas, något

som också bestyrkes av de i det föregående lämnade uppgifterna om inkomstförhållandena.

Den ekonomiska situationen vid en makes frånfälle

kan kort beskrivas så, att vid mannens död den inkomst som bildat underlaget

för familjens försörjning ofta försvinner helt eller till större delen,

under det att vid hustruns död samma inkomst i regel består, därvid dock

familjens levnadskostnader ofta stiger därigenom att den lejda kvinnliga

arbetskraft som i regel behövs för skötseln av hemmet och barnen ställer

sig mycket kostsam. Någon allmängiltig norm för bedömandet av den

berörda kostnadsstegringen finnes emellertid icke.

Enligt kommitténs utredningsuppdrag bör frågan om änklingspensionering

utredas samtidigt med frågan, huruvida barnpension skall utgå även

då den icke huvudsakliga försörjaren (i regel modern) avlidit.

Kommittén vill härvid till en början, i likhet med allmänna pensionsberedningen,

konstatera att det torde vara obestridligt, att änklingar med

icke vuxna barn ofta befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge. Av det material

som tidigare redovisats angående änklingarnas inkomstförhållanden framgår

väl att änklingarnas inkomster i regel är större än änkornas. Material

saknas dock för bedömande av i vilken omfattning hustruns död medför

ökade levnadskostnader för en änkling med barn. Att denna kostnadsökning

är betydande — särskilt om barnen är små och flera — torde vara

ställt utom allt tvivel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1966

Da det gäller att tillgodose det hjälpbehov som uppkommer för familjen

yd en gift kvinnas frånfälle, kommer frågan om änklingspensionerna och

tragan om rätt till barnpension för de moderlösa barnen att stå i förgrunden.

Dessa båda pensionsförmåner kommer härvid att stå i ett nära

sammanhang med varandra.

Som tidigare nämnts i samband med behandlingen av barnpensionerna

är det narmast tre olika alternativ som står till buds, då det gäller att lösa

fragan om änklingsfamiljernas hjälpbehov.

Det första alternativet är att låta hustruns frånfälle grunda rätt till

änklingspension för mannen men däremot ej rätt till barnpension för barnen.

Pensionsberedningens förslag anslöt sig närmast till detta alternativ

Det andra alternativet är att låta dödsfallet grunda rätt till barnpension

för barnen men ej ratt till änklingspension för den efterlevande mannen

Det tredje alternativet är att vid hustruns frånfälle utgiva både änklingspension

till mannen och barnpension till barnen. Ett motsvarande förfaringssätt

tillämpas för närvarande beträffande änkorna, som kan erhålla

ankebidrag för egen del samtidigt som deras barn erhåller särskilt barnbidrag.

Genom sitt ställningstagande till frågan om rätt till barnpension för

barn, vars moder avlidit, har kommittén redan avböjt det första av de

namnda alternativa. Kommittén anser på skäl som åberopats vid behandlingen

av barnpensionerna att änklingsfamiljernas hjälpbehov bäst tillgodoses

genom att giva de moderlösa barnen barnpensionsrätt. Barnpensionen

föreslås också skola utgå, oberoende av om fadern ingår nytt äktenskap.

Emellertid återstår frågan, huruvida en särskild änklingspension kan

anses erforderlig vid sidan av barnpensionen.

Enligt kommitténs uppfattning är det endast i de fall där det finnes

hemmavarande icke vuxna barn, som ett verkligt behov av fortlöpande

ekonomisk hjälp efter hustruns död generellt kan presuineras. Att tillerkänna

en änkling utan hemmavarande barn rätt till änklingspension

torde i regel icke vara motiverat. Änklingen har normalt förvärvsarbete,

och änklingarnas inkomstförhållanden är bättre än änkornas i motsvarande

situation.

I de fall åtei där minderåriga barn finnes torde barnpensionen i de

flesta fall lämna en nöjaktig hjälp. Genom barnpensionen varieras det

ekonomiska stödet med hänsyn till barnens antal. Har modern under sin

livstid bidragit till familjens försörjning genom förvärvsarbete utom hemmet,

kommer barnen vidare att i framtiden regelmässigt få sina pensionsförmåner

förhöjda med tilläggspension efter henne.

Med anledning av vad sålunda anförts har kommittén icke funnit skäl

framlägga förslag om införande av änklingspensioner inom folkpensioneringen.

”

I motioner till 1962 års riksdag föreslogs införande av änklingspensioner

i den allmänna försäkringen. Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 27:

I ett äktenskap, där båda makarna arbetar, är familjens gemensamma

ekonomi uppbyggd på makarnas sammanlagda inkomster. Det är sannolikt

att räkna med att detta blir alltmera vanligt i framtiden. En efterlevande

make i ett sadant äktenskap kan ha samma behov av efterlevandepension

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr åt) år 1966

5

som en hustru. Ett införande av änklingspensionering i den allmänna pensioneringen

skulle sannolikt föranleda vissa ändringar i nu gällande regler.

Utskottet tillstyrker därför att frågan underkastas eu förutsättningslös

utredning, vilken lämpligen bör kunna ske i samband med utredningen pv

frågan om änkepension till frånskild kvinna.

I samband med den ovan förordade utredningen synes böra prövas även

det i motionerna I: 650 och II: 782 framställda önskemålet om it p p d e 1- ning mellan makar av pensionsrätten inom tilläggspensioneringen

efter mönster av den inom skattelagstiftningen tillämpade s.k. tudelningsprincipen.

De närmare konsekvenserna av en sådan ordning kan

förtjäna att övervägas, då den möjligen kan innebära lösningen av en del

problem, som i dag är svåra att komma till rätta med. Sålunda skulle inom

tilläggspensioneringen en tudelningsregel kunna göra pensioner för efterlevande

make obehövliga. Därmed skulle också problemet om rätt till änkepension

för frånskilda kvinnor delvis bortfalla.”

I direktiven till pensionsförsäkringskommittén anföres beträffande änkepensioner

till frånskild kvinna och änklingspensioner:

”En ny lösning av frågan om frånskildas pensionsrätt får sökas utifrån

de allmänna principer, på vilka pensionssystemets regler om familjepensioner

vilar. Det bör vara en riktpunkt för utredningsarbetet att reglerna om

frånskilda kvinnors rätt till änkepension skall låta sig infoga i den ram

som det allmänna pensionssystemet för närvarande ger. Man bör slå vakt

om pensionssystemets enhetlighet och således undvika att införa nya skillnader

mellan folk- och tilläggspensioneringen när det gäller förutsättningarna

för rätt till familjepension. Vidare bör gällande bestämmelser om .familjestöd

i annan form än pension och den familjerättsliga lagstiftningen

beaktas. Utredningen bör belysa hur en pensionsreform skall passas in i ett

större familjepolitiskt sammanhang.

Utredningen bör pröva frågan om en komplettering av familjepensioneringen

med änklingspensioner.”

I motioner till 196b års riksdag påtalades, att det utgår änke- men ej änklingspension

samt att barnpensionen är oförmånligare efter manlig än etter

kvinnlig arbetstagare. Andra lagutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 56, att frågan om änklingspensionen är föremål för

utredning inom pensionsförsäkringskommittén. För den händelse utredningen

föreslår införandet av sådana pensioner torde den även komma att

behandla spörsmålet om barnpensioner. Utskottet fann med hänsyn till det

anförda inte skäl till något riksdagens initiativ i anledning av motionerna.

Utskottet

Änkepension inom den allmänna tilläggspensioneringen utgår under vissa

förutsättningar till änka efter den försäkrade hl. a. om äktenskapet varat

minst fem år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60 år.

Änkepensionen utgör 40 procent av den avlidnes egenpension. Efterlämnar

den försäkrade pensionsberättigat barn, är änkepensionen 35 procent av

samma pension. Änklingspension utgår icke. Barnpension tillkommer försäkrads

barn under 19 år och utgår om barnet ensamt är pensionsberättigat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1966

efter den avlidne med 40 procent av dennes egenpension. Efterlämnar en

man änka och ett pensionsberättigat barn, blir barnets pension 15 procent av

faderns egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nn angivna procenttalen

med 10 för varje barn utöver det första.

I förevarande motioner har hemställts om förtur för en utredning med

sytte att inom tilläggspensioneringen tillämpa likvärdiga pensionsformer

för alla pensionsberättigade med familjeförsörjningsplikt.

Pensionsförsäkringskommittén har enligt sina direktiv att utreda bl. a.

frågorna om pension till unga invalider, de partiellt arbetsföras möjligheter

att intjäna tilläggspension, standardhöjning av folkpensionerna efter den

1 juli 1968, änkepensioner till frånskilda och änklingspensioner. Utskottet

har inhämtat, att kommittén torde komma att slutföra sitt uppdrag under

år 1967. I detta sammanhang bör emellertid anmärkas, att utskottet i sitt

utlåtande nr 53 i år hemställt, att riksdagen måtte anhålla, att motionerna

1:320 och 11:392 överlämnas till kommittén. Dessa motioner tar bl. a. upp

trågan om att ersätta änkepensionen med ett system innehållande försörjarpension,

utvidgad förtidspension och generösare barnpensioner.

Det problem som motionärerna tagit upp har sedan motionerna väcktes

kommit i ett delvis annat läge på grund av utskottets ställningstagande i

ovan berörda utlåtande nr 53. Något riksdagens initiativ i anledning av

motionerna är således inte påkallat. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, 1:321 och 11:391, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 november 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herr Lars Larsson,

fru Nilsson*, herrar Eric Carlsson*, Erik Filip Petersson och Blomquist;

från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl*,

herr Gustavsson i Alvesta*, fröken Wetterström, fru Svensson, herrar Carlsson

i Göteborg, Jonsson och Göransson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.