Utlåtande i anledning av väckta motioner om lika behandling inom den allmänna försäkringen av alla pensionsberättigade med familjeförsörjningsplikt. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:321 av fröken Mattson samt nr 11:391 av fru Lindekvist m. fl.
1966-11-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1966:59, Utlåtande i anledning av väckta motioner om lika behandling inom den allmänna försäkringen av alla pensionsberättigade med familjeförsörjningsplikt. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:321 av fröken Mattson samt nr 11:391 av fru Lindekvist m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1966
1
Nr 59
Utlåtande i anledning av väckta motioner om lika behandling
inom den allmänna försäkringen av alla
pensionsberättigade med familjeförsörjningsplikt.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:321 av fröken Mattson samt nr
11:391 av fru Lindekvist m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, ”om förtur för en utredning
med syfte att inom ATP tillämpa likvärdiga pensionsformer för
alla pensionsberättigade med familjeförsörjningsplikt”.
Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan
får utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa
till motionen 11:391.
Motionerna
Motionärerna som vänder sig mot efterlevnadeskyddet efter kvinnlig försäkrad
anför:
”Ännu har inte full effekt uppnåtts av ATP när det gäller den försäkrades
egenpension. Änke- och barnpensionerna har däremot från början utgått
med sina fulla belopp och motsvarat de förväntningar, som förknippats med
den genomgripande reformen.
Det finns emellertid en passus i tillämpningen av ATP, som föga stämmer
med dagens situation, när det gäller kvinnornas roll på arbetsmarknaden.
Varje försäkrad erhåller egenpension efter de inkomstmässigt sett 15 bästa
åren. Vid dödsfall utgår efterlevandepension om den försäkrade genom
äktenskap har försörjningsplikt, ävensom barnpension för minderåriga barn.
När det gäller efterlevandepensionen utgår denna emellertid endast efter
manlig försäkrad.
Att helt utesluta efterlevandepensionen efter alla kvinnliga familjeförsörjare
inom ett pensionssystem med lika avgifter och samma poängberäkning
i övrigt anser vi felaktigt. Inom ATP finnes ej behovsprövning av enskilda
fall och således ingen besvärsrätt.”
Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr 59
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1966
Gällande rätt
Inom den allmänna tilläggspensioneringen har försäkrads änka och barn
rätt till familjepension efter honom, under förutsättning att han vid sin
död var berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen
eller att han skulle ha varit berättigad till förtidspension, om
hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som kräves för
rätt till sådan pension. Efter kvinnlig försäkrad utgår endast barnpension.
Änkepension utgår till änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat
minst fem år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60 år.
Efterlämnar den försäkrade barn som också är barn till änkan, är änkan,
oavsett om barnet är minderårigt eller uppnått vuxen ålder, berättigad till
änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inte är uppfyllda. I
motsats till vad som gäller för rätt till änkepension från folkpensioneringen
kräves för rätt till änkepension från tilläggspensioneringen att legalt äktenskap
förelegat. Änkepensionsrätten upphör om änkan gifter om sig. Upplöses
det nya äktenskapet innan det bestått i fem år, skall änkepensionen
ånyo börja utgå.
Änkepensionen utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, d.v.s.
den förtids- eller ålderspension, som utgick till den avlidne, eller — om
sådan pension ej utgick — den förtidspension, som han skulle ha erhållit
om rätt till hel sådan pension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Om den
avlidne åtnjöt partiell förtidspension, beräknas änkepensionen ändå med
utgångspunkt från hel förtidspension. Var han ålderspensionär, räknar
man med en ålderspension av den storlek, som gäller vid ett uttag från 67
års ålder.
Änkepensionens storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade efterlämnar
barn, som är berättigat till pension efter honom. Finns inte något
pensionsberättigat barn, är änkepensionen 40 % av den försäkrades nyssberörda
egenpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat barn,
är änkepensionen 35 % av samma pension.
Barnpension tillkommer försäkrads barn under 19 år. Adoptivbarn har
pensionsrätt efter adoptivföräldrarna men inte efter sina naturliga föräldrar.
Har underhållsskyldighet mot barn utom äktenskap avlösts genom ett
engångsbelopp, föreligger inte rätt till barnpension.
Storleken av barnpensionen är beroende av huruvida pensionsberättigad
änka finns samt av familjemedlemmarnas antal. Efterlämnar en man änka
och ett pensionsberättigat barn, blir barnets pension 15 % av faderns egenpension.
Är ett barn ensamt pensionsberättigat, blir barnets pension 40 %
av den avlidnes egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nu angivna
procenttalen med 10 för varje barn utöver det första, och det sammanlagda
barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen.
Flera familjepensioner kan inte utgå samtidigt till samma person. Är
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1 !)<><>
3
någon för samma månad berättigad till flera tilläggspensioner i form av
familjepension — t. ex. barnpension efter dels fader dels moder eller änkepension
och barnpension — utgives sålunda endast den största av dem. En
kvinnas rätt till änkepension påverkas emellertid inte av att hon samtidigt
är berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen.
Änkepension från folkpensioneringen kan däremot aldrig utgå
samtidigt med folkpension i form av förtids- eller ålderspension.
Tidigare behandling m. m.
I Förbättrade familjeförmåner från folkpensioneringen in. in. (SOU 1959:
32) anförde 1958 års socialförsäkringskommitté i fråga om änklingspensionering:
”Diskussionen
om det allmännas stöd till de ofullständiga familjerna har
i huvudsak begränsats till en typ av sådana familjer, nämligen ensamstående
mödrar med barn. Deras ekonomiska och sociala läge har blivit
föremål för utredningar i olika sammanhang. Därvid har konstaterats
att många av de ensamstående mödrarna lever under blygsamma
ekonomiska förhållanden och att det allmännas ekonomiska stöd är otillräckligt.
En annan grupp ofullständiga familjer, nämligen ensamstående
fäder med barn, har däremot rönt relativt liten uppmärksamhet. Skälen
därtill torde vara flera. Det kan nämnas att den sistnämnda gruppen numerärt
sett är relativt liten. Enligt 1950 års folkräkning uppskattades sålunda
antalet ensamstående fäder med hemmavarande barn under 16 år till omkring
11 000, varav det övervägande antalet var änklingar och frånskilda,
under det att antalet ensamstående mödrar med sådana barn utgjorde
omkring 79 000. Vidare må framhållas att de ensamstående fädernas ekonomiska
ställning i allmänhet presumeras vara bättre än mödrarnas, något
som också bestyrkes av de i det föregående lämnade uppgifterna om inkomstförhållandena.
Den ekonomiska situationen vid en makes frånfälle
kan kort beskrivas så, att vid mannens död den inkomst som bildat underlaget
för familjens försörjning ofta försvinner helt eller till större delen,
under det att vid hustruns död samma inkomst i regel består, därvid dock
familjens levnadskostnader ofta stiger därigenom att den lejda kvinnliga
arbetskraft som i regel behövs för skötseln av hemmet och barnen ställer
sig mycket kostsam. Någon allmängiltig norm för bedömandet av den
berörda kostnadsstegringen finnes emellertid icke.
Enligt kommitténs utredningsuppdrag bör frågan om änklingspensionering
utredas samtidigt med frågan, huruvida barnpension skall utgå även
då den icke huvudsakliga försörjaren (i regel modern) avlidit.
Kommittén vill härvid till en början, i likhet med allmänna pensionsberedningen,
konstatera att det torde vara obestridligt, att änklingar med
icke vuxna barn ofta befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge. Av det material
som tidigare redovisats angående änklingarnas inkomstförhållanden framgår
väl att änklingarnas inkomster i regel är större än änkornas. Material
saknas dock för bedömande av i vilken omfattning hustruns död medför
ökade levnadskostnader för en änkling med barn. Att denna kostnadsökning
är betydande — särskilt om barnen är små och flera — torde vara
ställt utom allt tvivel.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1966
Da det gäller att tillgodose det hjälpbehov som uppkommer för familjen
yd en gift kvinnas frånfälle, kommer frågan om änklingspensionerna och
tragan om rätt till barnpension för de moderlösa barnen att stå i förgrunden.
Dessa båda pensionsförmåner kommer härvid att stå i ett nära
sammanhang med varandra.
Som tidigare nämnts i samband med behandlingen av barnpensionerna
är det narmast tre olika alternativ som står till buds, då det gäller att lösa
fragan om änklingsfamiljernas hjälpbehov.
Det första alternativet är att låta hustruns frånfälle grunda rätt till
änklingspension för mannen men däremot ej rätt till barnpension för barnen.
Pensionsberedningens förslag anslöt sig närmast till detta alternativ
Det andra alternativet är att låta dödsfallet grunda rätt till barnpension
för barnen men ej ratt till änklingspension för den efterlevande mannen
Det tredje alternativet är att vid hustruns frånfälle utgiva både änklingspension
till mannen och barnpension till barnen. Ett motsvarande förfaringssätt
tillämpas för närvarande beträffande änkorna, som kan erhålla
ankebidrag för egen del samtidigt som deras barn erhåller särskilt barnbidrag.
Genom sitt ställningstagande till frågan om rätt till barnpension för
barn, vars moder avlidit, har kommittén redan avböjt det första av de
namnda alternativa. Kommittén anser på skäl som åberopats vid behandlingen
av barnpensionerna att änklingsfamiljernas hjälpbehov bäst tillgodoses
genom att giva de moderlösa barnen barnpensionsrätt. Barnpensionen
föreslås också skola utgå, oberoende av om fadern ingår nytt äktenskap.
Emellertid återstår frågan, huruvida en särskild änklingspension kan
anses erforderlig vid sidan av barnpensionen.
Enligt kommitténs uppfattning är det endast i de fall där det finnes
hemmavarande icke vuxna barn, som ett verkligt behov av fortlöpande
ekonomisk hjälp efter hustruns död generellt kan presuineras. Att tillerkänna
en änkling utan hemmavarande barn rätt till änklingspension
torde i regel icke vara motiverat. Änklingen har normalt förvärvsarbete,
och änklingarnas inkomstförhållanden är bättre än änkornas i motsvarande
situation.
I de fall åtei där minderåriga barn finnes torde barnpensionen i de
flesta fall lämna en nöjaktig hjälp. Genom barnpensionen varieras det
ekonomiska stödet med hänsyn till barnens antal. Har modern under sin
livstid bidragit till familjens försörjning genom förvärvsarbete utom hemmet,
kommer barnen vidare att i framtiden regelmässigt få sina pensionsförmåner
förhöjda med tilläggspension efter henne.
Med anledning av vad sålunda anförts har kommittén icke funnit skäl
framlägga förslag om införande av änklingspensioner inom folkpensioneringen.
”
I motioner till 1962 års riksdag föreslogs införande av änklingspensioner
i den allmänna försäkringen. Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen
godkända utlåtande nr 27:
I ett äktenskap, där båda makarna arbetar, är familjens gemensamma
ekonomi uppbyggd på makarnas sammanlagda inkomster. Det är sannolikt
att räkna med att detta blir alltmera vanligt i framtiden. En efterlevande
make i ett sadant äktenskap kan ha samma behov av efterlevandepension
Andra lagutskottets utlåtande nr åt) år 1966
5
som en hustru. Ett införande av änklingspensionering i den allmänna pensioneringen
skulle sannolikt föranleda vissa ändringar i nu gällande regler.
Utskottet tillstyrker därför att frågan underkastas eu förutsättningslös
utredning, vilken lämpligen bör kunna ske i samband med utredningen pv
frågan om änkepension till frånskild kvinna.
I samband med den ovan förordade utredningen synes böra prövas även
det i motionerna I: 650 och II: 782 framställda önskemålet om it p p d e 1- ning mellan makar av pensionsrätten inom tilläggspensioneringen
efter mönster av den inom skattelagstiftningen tillämpade s.k. tudelningsprincipen.
De närmare konsekvenserna av en sådan ordning kan
förtjäna att övervägas, då den möjligen kan innebära lösningen av en del
problem, som i dag är svåra att komma till rätta med. Sålunda skulle inom
tilläggspensioneringen en tudelningsregel kunna göra pensioner för efterlevande
make obehövliga. Därmed skulle också problemet om rätt till änkepension
för frånskilda kvinnor delvis bortfalla.”
I direktiven till pensionsförsäkringskommittén anföres beträffande änkepensioner
till frånskild kvinna och änklingspensioner:
”En ny lösning av frågan om frånskildas pensionsrätt får sökas utifrån
de allmänna principer, på vilka pensionssystemets regler om familjepensioner
vilar. Det bör vara en riktpunkt för utredningsarbetet att reglerna om
frånskilda kvinnors rätt till änkepension skall låta sig infoga i den ram
som det allmänna pensionssystemet för närvarande ger. Man bör slå vakt
om pensionssystemets enhetlighet och således undvika att införa nya skillnader
mellan folk- och tilläggspensioneringen när det gäller förutsättningarna
för rätt till familjepension. Vidare bör gällande bestämmelser om .familjestöd
i annan form än pension och den familjerättsliga lagstiftningen
beaktas. Utredningen bör belysa hur en pensionsreform skall passas in i ett
större familjepolitiskt sammanhang.
Utredningen bör pröva frågan om en komplettering av familjepensioneringen
med änklingspensioner.”
I motioner till 196b års riksdag påtalades, att det utgår änke- men ej änklingspension
samt att barnpensionen är oförmånligare efter manlig än etter
kvinnlig arbetstagare. Andra lagutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 56, att frågan om änklingspensionen är föremål för
utredning inom pensionsförsäkringskommittén. För den händelse utredningen
föreslår införandet av sådana pensioner torde den även komma att
behandla spörsmålet om barnpensioner. Utskottet fann med hänsyn till det
anförda inte skäl till något riksdagens initiativ i anledning av motionerna.
Utskottet
Änkepension inom den allmänna tilläggspensioneringen utgår under vissa
förutsättningar till änka efter den försäkrade hl. a. om äktenskapet varat
minst fem år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60 år.
Änkepensionen utgör 40 procent av den avlidnes egenpension. Efterlämnar
den försäkrade pensionsberättigat barn, är änkepensionen 35 procent av
samma pension. Änklingspension utgår icke. Barnpension tillkommer försäkrads
barn under 19 år och utgår om barnet ensamt är pensionsberättigat
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 59 år 1966
efter den avlidne med 40 procent av dennes egenpension. Efterlämnar en
man änka och ett pensionsberättigat barn, blir barnets pension 15 procent av
faderns egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nn angivna procenttalen
med 10 för varje barn utöver det första.
I förevarande motioner har hemställts om förtur för en utredning med
sytte att inom tilläggspensioneringen tillämpa likvärdiga pensionsformer
för alla pensionsberättigade med familjeförsörjningsplikt.
Pensionsförsäkringskommittén har enligt sina direktiv att utreda bl. a.
frågorna om pension till unga invalider, de partiellt arbetsföras möjligheter
att intjäna tilläggspension, standardhöjning av folkpensionerna efter den
1 juli 1968, änkepensioner till frånskilda och änklingspensioner. Utskottet
har inhämtat, att kommittén torde komma att slutföra sitt uppdrag under
år 1967. I detta sammanhang bör emellertid anmärkas, att utskottet i sitt
utlåtande nr 53 i år hemställt, att riksdagen måtte anhålla, att motionerna
1:320 och 11:392 överlämnas till kommittén. Dessa motioner tar bl. a. upp
trågan om att ersätta änkepensionen med ett system innehållande försörjarpension,
utvidgad förtidspension och generösare barnpensioner.
Det problem som motionärerna tagit upp har sedan motionerna väcktes
kommit i ett delvis annat läge på grund av utskottets ställningstagande i
ovan berörda utlåtande nr 53. Något riksdagens initiativ i anledning av
motionerna är således inte påkallat. Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motioner, 1:321 och 11:391, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 3 november 1966
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herr Lars Larsson,
fru Nilsson*, herrar Eric Carlsson*, Erik Filip Petersson och Blomquist;
från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl*,
herr Gustavsson i Alvesta*, fröken Wetterström, fru Svensson, herrar Carlsson
i Göteborg, Jonsson och Göransson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.