Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning från den allmänna sjukförsäkringen för övernattningskostnader vid behandling å sjukhus. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr I: 122 av fröken Stenberg in. fl. samt nr II: 131 av herr Petersson m. fl.

1966-11-03 · 5 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:60, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning från den allmänna sjukförsäkringen för övernattningskostnader vid behandling å sjukhus. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr I: 122 av fröken Stenberg in. fl. samt nr II: 131 av herr Petersson m. fl.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 00 år 1900

1

Nr 60

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning från

den allmänna sjukförsäkringen för övernattningskostnader

vid behandling å sjukhus.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr I: 122 av fröken Stenberg in. fl.

samt nr II: 131 av herr Petersson m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av förordningen

angående ersättning för sjukresor enligt lagen om allmän sjukförsäkring

(sjukreseförordningen) att — då fråga är om behandling vid

sjukhus, vilken varar under flera sammanhängande dagar samt avståndet

mellan hem- och behandlingsort är sådant att övernattning måste

företagas på behandlingsorten — ersättning för övernattningskostnaderna

må utgå till försäkringstagaren för behandlingstiden».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen I: 122.

Över motionen har utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver, inhämtat yttrande från riksförsäkringsverket.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt bestämmelser i 2 kapitlet i lagen om allmän försäkring har

försäkrad vid sjukdom rätt till ersättning för utgifter för läkarvård och

sjukhusvård ävensom i samband därmed företagna resor. Närmare bestämmelser

om reseersättning finns intagna i sjukreseförordningen och

sjnkresekungörelsen. Vid läkarvård utgår ersättning endast i den

mån resekostnaden överstiger ett karensbelopp av i regel fyra kronor.

Den är därjämte maximerad enligt särskilda regler. Rätt till ersättning

för resor till och från sjukvårdsinrättning föreligger då försäkrad åtnjutit

sjukhusvård, som på grund av sjukdom varit erforderlig. I

princip ersättes hela resan till sjukvårdsinrättningen men återresan endast

i den mån kostnaden överstiger karensbeloppet fyra kronor.

I resekostnad kan inräknas även utgift för övernattning. Förutsättningen

härför är vid resa för läkarvård, att den försäkrade vid anlitande av fort
1

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 60

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1966

skaffningsmedel, som går i reguljär trafik, inte kunnat avsluta resan före

kl. 24 den dag resan anträtts. Resan skall därvid anses ha avslutats på

den plats, varifrån resan till läkaren företogs eller, om resan till läkaren

företagits från den försäkrades arbetsplats och han dagligen brukar resa

mellan bostaden och arbetsplatsen, vid den försäkrades bostad (8 § SRIv).

Försäkringskassan skall pröva huruvida det varit möjligt för den försäkrade

att hinna med läkarbesöket under den tid, som stått till buds

före avgången av den sista reguljära trafikförbindelsen, som han måste

anlita för att kunna avsluta resan före kl. 24 samma dag resan anträddes.

Om tåget eller bussen kommer till den ort, där läkarmottagningen finnes,

först sedan mottagningstiden är slut eller om senaste tåg eller buss för

återresan avgår redan innan mottagningen öppnats, är prövningen enkel.

I sådana fall skall hänsyn alltid tagas till övernattningskostnad. Övliga

fall kan vara mera tveksamma. För att undvika tidsödande uIredningar

och avgöranden, som till stor del måste grundas på den försäkrades

uppgifter, utgår kassorna med stöd av uttalanden i förarbetena till

ifrågavarande regler från vissa antaganden. Har den försäkrade för läkarbesöket

haft kortare tid på sig än fyra timmar, utgår kassan från att

resan inte kunnat avslutas före kl. 24. Om den försäkrade kunnat komma

till läkarmottagningen då den öppnades, räknas de fyra timmarna från

mottagningens öppnande. Om åter minst fyra timmar stått den försäkrade

till buds för läkarbesöket, utgår kassan från att den försäkrade

kunnat avsluta återresan före kl. 24. Det sista gäller emellertid inte om

det kan visas, att läkarbesöket av särskilda skäl inte kunnat medhinnas

i sådan tid, att sista färdlägenheten kunnat anlitas.

Enligt förarbetena skall emellertid övernattningsersättning ej beräknas,

om tidpunkten för läkarbesöket varit olämpligt vald med hänsyn till

trafikförbindelserna. Det finns nämligen i allmänhet goda möjligheter att

vid behov anpassa tiden för läkarbesöket efter trafikföretagens tidtabeller.

Understundom kan dock brådskande vårdbehov eller andra medicinska

skäl motivera en viss besökstid, och då får denna godtagas även om den

föranleder högre reseutgifter än som skulle ha utgått vid annan besökstid.

Ersättning för övernattningskostnad beräknas efter det belopp, som

den försäkrade erlagt för logi, dock efter högst 15 kr. för natt. Har den

försäkrade övernattat men ej haft någon kostnad härför, utgår ej ersättning.

Vid sjukhusresor gäller i fråga om reseersättningens beräkning efter

tärdsätt, ersättning för övernattningskostnad i huvudsak samma regler

som vid resor för läkarvård.

Några specialregler gäller dock vid sjukhusresor. Vid resa för intagning

på sjukhus kan ersättning för övernattningskostnad utgå, om den

försäkrade vid resa med reguljärt trafikmedel inte samma dag kan komma

till sjukhuset före den tidpunkt, då han kunnat bli intagen. Då det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andni lagutskottets utlåtande nr <>0 år 1 !)<>(>

gäller att i fråga om övernattningskostnad avgöra om återresa från sjukhus

kunnat avslutas före kl. 24, skall resan anses avslutad på den plats,

som är avgörande vid beräkning av ersättning för återresan (8 § SRK).

Genom remiss den 21 december 1964 har Kungl. Maj :t anmodat riksförsäkringsverket

att avgiva utlåtande över eu gjord framställning angående

ersättning för vissa inackorderingskostnader. Riksförsäkringsverket

bar vid detta tillfälle anfört följande.

Enligt tillämpningsföreskrifterna till sjukreseförordningen utgår ersättning

för övernattningskostnad i samband med erhållande av öppen läkarvård

endast när försäkrad vid anlitande av reguljära trafikmedel icke

kunnat avsluta resan före kl. 24 den dag resan anträtts. Bestämmelser

saknas som möjliggör för försäkringskassa att utgiva ersättning tor

uppehållsutgifter i de fall där försäkrad på grund av att flera läkarbesök

måste företagas i följd under tiden mellan läkarbesöken kvarstannar a

den ort, där läkarvården erhålles. Någon ersättning för ifrågavarande

inackorderingskostnader har följaktligen icke kunnat utgivas av försäkringskassan.

Remissyttrande

Riksförsäkringsverket har i yttrande över motionerna anfört.

Motionerna syftar till att sådan ändring vidtages i sjukförsäkringens

sjukresebestänunelser att — då fråga är om behandling vid sjukhus, vilken

varar under flera sammanhängande dagar, samt avståndet mellan

hem- och behandlingsort är sådant att övernattning måste företagas på

behandlingsorten —- ersättning för övernattningskostnaderna kan utgå

till patienten.

Till försäkrad, som här avses, kan för närvarande ersättning för övernattningskostnad

ifrågakomma endast i samband med resor till och från

behandlingsorten. Ersättningsbeloppet är maximerat till 15 kronor för

natt. Någon ersättning för kostnader för uppehåll på hotell och liknande

under den tid behandling pågår medges således inte.

Som berörts i motionerna uppkommer inte någon uppehållskostnad för

patient, som under behandlingsperioden intages på sjukhus på behandlingsorten.

Det förekommer emellertid, att även patient som inte intages

på sjukhus slipper sådan kostnad. Vissa sjukhushuvudmän har sålunda i

anslutning till sjukhus anordnat s. k. patienthotell för att bereda patienter

i öppen vård inackorderingsmöjligheter. På flera av dessa patienthotell

är vistelsen för patienten helt kostnadsfri. Det inträffar också, att

sjukhushuvudman helt eller delvis bestrider patients inkvarteringskostnader

på privata hotell eller pensionat.

Frågan om ersättning från allmänna sjukförsäkringen för övernattningskostnader

i fall, som åsyftas i förevarande motioner, torde komma

att prövas av 1961 års sjukförsäkringsutredning i samband med översyn

av nuvarande resekostnadsbestämmelser. I avvaktan på förslag i ämnet

från utredningen har Svenska landstingsförbundet — efter samråd med

utredningens sekretariat — genom skrivelse den 8 november 1965 re
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 60 år 1966

kommenderat sjukhushuvudmännen att utge bidrag till patient som efter

remiss av därtill behörig läkare behandlas i öppen vård vid regionsjukhus.

Bidraget föreslås skola motsvara skälig hotellkostnad samt uppskattad

merkostnad för mat på orten, det senare under förutsättning att inte

fri mat erhålles vid sjukhuset eller hotellet.

I svar på interpellation av herr Ekström i Iggesund har chefen för socialdepartementet

den 24 maj 1966 anfört i andra kammaren.

Herr Ekström i Iggesund har frågat, om det är min uppfattning att

initiativ till s. k. patienthotell bör uppmuntras, och undrar vilka åtgärder

som vidtagits eller kommer att vidtas för att åstadkomma tillfredsställande

bestämmelser i fråga om vårdavgifter, resekostnadsersättningar

m. m. för den som vistas på patienthotell.

Beteckningen patienthotell används för inrättningar av olika karaktär.

Två huvudtyper av patienthotell kan urskiljas. Den ena är främst avsedd

att bereda patienter i öppen vård, som har lång resväg, möjlighet

till inackordering under tid då de undergår en serie behandlingar eller

undersökningar vid en sjukhuspoliklinik. Den andra typen av patienthotell

är att anse som en del av ett sjukhus, avsedd för patienter i sluten

vård som inte behöver ligga till sängs under dagen.

Jag anser att patienthotellen är ett värdefullt inslag i de olika åtgärder

som syftar till att minska trycket på den slutna sjukvården och

minska kostnaderna för denna.

Patienter, som bor på patienthotell av den första typen, får ersättning

för den öppna läkarvården och i samband därmed företagna resor enligt

sjukförsäkringens vanliga regler. Problemet härvidlag torde vara att enligt

dessa regler ersättning för övernattningskostnader kan utgå endast i

begränsad utsträckning. Svenska landstingsförbundet har i skrivelse den

8 november 1965 rekommenderat landstingen att tills vidare ge bidrag till

patient, som efter remiss av därtill behörig läkare behandlats i öppen

vård vid regionsjukhus, samt att ersättningen bör motsvara skälig hotellkostnad

och i förekommande fall uppskattad merkostnad för mat på

orten. Frågan om ersättning för övernattningskostnad från sjukförsäkringen

behandlas av 1961 års sjukförsäkringsutredning.

Utskottet

Försäkrad har vid sjukdom rätt till ersättning för utgifter för läkarvård

och sjukhusvård ävensom i samband därmed företagna resor. I resekostnad

inräknas i vissa fall även utgift för övernattning. Förutsättningen härför

är att den försäkrade vid anlitande av fortskaffningsmedel, som går i

re8uljär trafik, inte kunnat avsluta resan före klockan 24 den dag resan

anträtts. Detta gäller vid resa till och från läkarbesök. Om den försäkrade

måste uppehålla sig på behandlingsorten i flera dagar för att få behandlingar

ersättes däremot icke ytterligare övernattningskostnader.

Motionärerna har hemställt om sadan ändring i sjukreseförordningen,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 00 år 1000 5

att försäkrad skall kunna få ersättning för övernattningskostnader, när

han för behandling stannar flera dagar på behandlingsorten.

Riksförsäkringsverket har i yttrande över motionerna uttalat, att frågan

om ersättning för övernattningskostnader i fall som åsyftas i motionerna

torde komma att prövas av 1961 års sjukförsäkringsutredning. Verket

upplyser vidare att Landstingsförbundet i avvaktan på förslag i ämnet

har rekommenderat sjukhushuvudmännen att utge inackorderingsbidrag

till patient som efter remiss av därtill behörig läkare behandlas i öppen

vård vid regionsjukhus.

Chefen för socialdepartementet har under våren besvarat en interpellation

angående s. k. patienthotell varvid han berörde frågan om de begränsade

möjligheterna till ersättning för övernattningskostnader. Han hänvisade

därvid i likhet med riksförsäkringsverket till sjukförsäkringsutredningen

och Landstingsförbundets rekommendation.

Även utskottet får i den aktuella frågan hänvisa till ovan berörda rekommendation.

Med hänsyn till att sjukförsäkringsutredningen har att

behandla resekostnader inom sjukförsäkringen anser utskottet att förevarande

motioner bör överlämnas till utredningen. Utskottet får därför hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

I: 122 och II: 131, måtte i skrivelse till Kung], Maj :t anhålla

att motionerna överlämnas till 1961 års sjukförsäkringsutredning;

samt

2) att motionerna, i den mån de ej kan anses besvarade

genom vad utskottet under 1) hemställt, inte måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 november 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herr Lars Larsson,

fru Nilsson*, herrar Eric Carlsson*, Erik Filip Petersson och Blomquist;
från

andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl*,

herr Gustavsson i Alvesta*, fröken Wetterström, fru Svensson, herrar Carlsson

i Göteborg, Jonsson och Göransson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

MARCUJ BOKTK. STHLM W66 660031

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:323 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om vissa militära markersättningsfrågor i övre Norrland. a1 i texten