Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående försäkringsskyddet för hemmafruar in. fl. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:581 av fru Olsson, Elvy, och herr Wikberg, samt nr 11:707 av herr Johansson i Skärstad m. fl.

1966-11-15 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:62, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående försäkringsskyddet för hemmafruar in. fl. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:581 av fru Olsson, Elvy, och herr Wikberg, samt nr 11:707 av herr Johansson i Skärstad m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1966

1

Nr 62

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående försäkringsskyddet

för hemmafruar in. fl.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:581 av fru Olsson, Elvy, och herr

Wikberg, samt nr 11:707 av herr Johansson i Skärstad m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. \laj:t måtte anhålla om utredning i syfte att lösa trygghetsfrågan

för dem som inte får den löst genom grupplivförsäkringar, varvid

särskilt hemmafruarnas situation må beaktas».

Motionerna

I motionerna anföres, att vissa grupper fortfarande står utanför betydande

delar av det sociala trygghetssystemet. Särskilt framhålles, att många

hemmafruar har ett otillfredsställande försäkringsskydd och att om hustrun/modern

avlider en ekonomiskt och praktiskt mycket svår situation uppstår

för de efterlevande. Motionärerna understryker, att stora svårigheter

kan uppstå för barnens uppfostran. Vidare anför motionärerna följande.

Vissa kategorier har kunnat ordna hustruförsäkring i anslutning till kollektivförsäkring

för männen. Många kan emellertid inte ordna sin grupplivförsäkring

på grund av arbets- och yrkessituationen. För alla som inte

kan få till stånd en tillfredsställande lösning av frågan inom ramen av nuvarande

bestämmelser, bör samhället lagstifta. Frågan bör lösas i anslutning

till den nuvarande änkepensioneringen. Bland dem som kommer i fråga

torde hemmafruarna utgöra den största gruppen.

Gällande bestämmelser m. m.

Familjepension utgår såväl inom folkpensionens som inom tilläggspensionens

ram. Familjepensionsförmånerna består i båda fallen av änkepension

och barnpension. Änklingspension utgår icke enligt lagen om allmän

försäkring. Barnpension utgår däremot antingen barnets fader eller moder

avlidit. Rörande förutsättningarna för att familjepension skall utgå må här

upptagas följande.

!•:•! .U-w iwiiX om,;: in.i m ,>''.■<{ i I : mu; i it i l J,V’

Folkpensionering

Fn änka har rätt till folkpension i form av änkepension under förutsätt
-

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 sand. 2 avd. Nr 62

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1966

ning att hon antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift

med honom minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor

tillsammans med barn under 16 år, som vid mannens död stadigvarande

vistades i makarnas hem eller hos änkan. Upphör änka att ha barn under

16 år i hemmet, skall vid bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen

anses som om mannen avlidit, då barnet upphörde att påverka rätten

till pension, och äktenskapet varat t. o. m. nämnda tidpunkt.

Änkepensionen utgör för änka, som vid mannens död eller den därmed

jämställda tidpunkten fyllt 50 år, samma belopp som ålderspension från

67 år för en ensam ålderspensionär. För annan änka minskar pensionen

med Vis för varje år, varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt

då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år.

Om en kvinna blivit änka efter den 30 juni 1960, utgår änkepensionen

utan inkomstprövning.

Änkepension indrages, om änkan ingått nytt äktenskap, men börjar ånyo

utgå, om det nya äktenskapet upplöses inom fem år.

Uppfyller en änka förutsättningarna för rätt till både förtidspension och

änkepension, utgår efter hennes eget val en av dessa pensioner. Fr. o. in. den

månad då änkan fyller 67 år utbytes änkepensionen mot ålderspension.

Med änka likställes i fråga om rätt till änkepension ogift eller frånskild

kvinna eller änka, som stadigvarande sammanbodde med ogift eller frånskild

man eller änkling vid dennes död och som varit gift med eller har

eller har haft barn med honom. Däremot äger en kvinna inte rätt till änkepension

efter sin make, om hon levde åtskild från honom vid hans död och

efter det sammanlevnaden upphörde stadigvarande sammanbott med en

annan man, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn.

Barnpension utgår till barn under 16 år, som mist sin fader eller moder

eller båda föräldrarna, under förutsättning att barnet är svensk medborgare

och stadigvarande vistas här i riket. Rätt till barnpension föreligger dock

inte, om barnet är adopterat av annan än den avlidne eller dennes make,

och ej heller för barn utom äktenskap, om den avlidne enligt avtal, som är

bindande för barnet, åtagit sig att till dess underhåll utge visst belopp en

gång för alla.

Barnpension utgör för år räknat tjugufem procent av basbeloppet. För

barn vars båda föräldrar avlidit, utgör dock barnpensionen trettiofem procent

av basbeloppet.

Tilläggspensionering

Inom den allmänna tilläggspensioneringen har försäkrads änka och barn

rätt till familjepension efter honom, under förutsättning att han vid sin

död var berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen

eller att han skulle ha varit berättigad till förtidspension, om

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1!)66

3

hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som kräves för

rätt till sådan pension. Kfter kvinnlig försäkrad utgår såsom nämnts endast

barnpension.

Änkepension utgår till änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat

minst fem år och ingåtts senast den dag, då den försäkrade fyllde 60 år.

Efterlämnar den försäkrade barn som också är barn till änkan, är änkan,

oavsett om barnet är minderårigt eller uppnått vuxen ålder, berättigad till

änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inte är uppfyllda. I

motsats till vad som gäller för rätt till änkepension från folkpensioneringen

kräves för rätt till änkepension från tilläggspensioneringen att legalt äktenskap

förelegat. Änkepensionsrätten upphör om änkan gitter om sig. Upplöses

det nya äktenskapet innan det bestått i fem år, skall änkepensionen

ånyo börja utgå.

Änkepensionen utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, dvs.

den förtids- eller ålderspension, som utgick till den avlidne, eller — om

sådan pension ej utgick — den förtidspension, som han skulle ha erhållit

om rätt till hel sådan pension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Om den

avlidne åtnjöt partiell förtidspension, beräknas änkepensionen ändå med

utgångspunkt från hel förtidspension. Var han ålderspensionär, räknar

man med en ålderspension av den storlek, som gäller vid ett uttag från 67

års ålder.

Änkepensionens storlek är i övrigt beroende av om den försäkrade efterlämnar

barn under 19 år, som är berättigat till pension efter honom. Finns

inte något pensionsberättigat barn, är änkepensionen 40 procent av den

försäkrades nyssberörda egenpension. Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat

barn, är änkepensionen 35 procent av samma pension.

En kvinnas rätt till änkepension påverkas inte av att hon samtidigt är

berättigad till förtidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen.

Barnpension utgör, om änkepension samtidigt skall utgå, femton och i

annat fall fyrtio procent av nämnda egenpension. Finns flera barn än ett,

ökas procenttalen med 10 för varje barn utöver det första, och det sammanlagda

barnpensionsbeloppet fördelas lika mellan barnen.

Grupplivförsäkring

Sedan kollektivavtal träffats därom, har på en mycket stor del av arbetsmarknaden

tjänstegrupplivförsäkring tecknas för de anställda. Av de för

år 1966 och tills vidare gällande bestämmelserna för sådan livförsäkring,

varom avtal träffats mellan arbetsgivaren och det för ändamålet bildade

Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA), skall i det följande återgivas

vissa delar.

Försäkringsbelopp utgöres av helt grundbelopp, högst 24 000 och lägst

4 000 kronor (a), halvt grundbelopp, högst 12 000 och lägst 2 000 kronor

(b), eller begravningshjälp med 2 000 kronor (c). Vidare utgår i förekom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1966

mande fall försäkringsbelopp i form av helt tilläggsbelopp för omyndig, högst

7 000 och lägst 2 000 kronor för varje omyndig under 21 års ålder (d)

eller halvt tilläggsbelopp för omyndig med 3 500 kronor för varje omyndig

under 17 års ålder.

Vid arbetstagarens frånfälle utgår helt grundbelopp om arbetstagaren vid

dödsfallet fyllt 21 men ej 67 år och efterlämnar vissa närstående såsom

make eller maka, sadant omyndigt barn eller adoptivbarn, som enligt lag

har arvsrätt efter honom, eller fader eller moder. Om arbetstagaren fyllt

21 men ej 55 år utgår helt grundbelopp med 24 000 kronor. Grundbeloppet

reduceras härefter med stigande levnadsålder — 2 000 kronor/år — så att

beloppet uppgår till endast 4 000 kronor om arbetstagaren fyllt 65 men

ej 67 år. Om arbetstagare som nyss sagts — mellan 21 och 67 år gammal_

avlider och efterlämnar sådant omyndigt barn eller adoptivbarn, som enligt

lag har arvsrätt efter honom, eller sådant omyndigt barn utom äktenskap,

som saknar dylik arvsrätt men gentemot vilket han vid tiden för dödsfallet

var underhållsskyldig, utgår helt tilläggsbelopp för omyndig. Om barnet vid

arbetstagarens frånfälle ej fyllt 17 år bestämmes beloppet till 7 000 kronor.

På motsvarande sätt som i fråga om grundbeloppet reduceras tilläggsbeloppet

så att endast 2 000 kronor utgår om barnet fyllt 20 men ej 21 år.

I vissa fall utgår försäkringsbelopp även vid arbetstagarens makes/makas

frånfälle. Som huvudregel gäller i detta avseende, att begravningshjälp

utgår med 2 000 kronor samt halvt tilläggsbelopp för omyndig med 3 500

kronor för varje gemensamt, hemmavarande barn under 17 år.

Tidigare behandling m. m.

I Förbättrade familjeförmåner från folkpensioneringen m. m. (SOU 1959:

32) anförde 1958 års socialtörsäkringskommittc i fråga om änklingspensionering:
Diskussionen

om det allmännas stöd till de ofullständiga familjerna har

i huvudsak begränsats till en typ av sådana familjer, nämligen ensamstående

mödrar med barn. Deras ekonomiska och sociala läge har blivit

föremål för utredningar i olika sammanhang. Därvid har konstaterats att

många av de ensamstående mödrarna lever under blygsamma ekonomiska

förhållanden och att det allmännas ekonomiska stöd är otillräckligt. En

annan grupp ofullständiga familjer, nämligen ensamstående fäder med

barn, har däremot rönt relativt liten uppmärksamhet. Skälen därtill torde

vara flera. Det kan nämnas att den sistnämnda gruppen numerärt sett är

relativt liten. Enligt 1950 års folkräkning uppskattades sålunda antalet

ensamstående fäder med hemmavarande barn under 16 år till omkring

11 000, varav det övervägande antalet var änklingar och frånskilda, under

det att antalet ensamstående mödrar med sådana barn utgjorde omkring

79 000. Vidare må framhållas att de ensamstående fädernas ekonomiska

ställning i allmänhet presumeras vara bättre än mödrarnas, något som

också bestyrkes av de i det föregående lämnade uppgifterna om inkomstförhållandena.

Den ekonomiska situationen vid en makes frånfälle kan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andni lagutskottets utlåtande nr (>2 år l!)66 5

kort beskrivas så, att vid mannens död den inkomst som bildat underlaget

för familjens försörjning ofta försvinner helt eller till större delen, under

det att vid hustruns död samma inkomst i regel består, därvid dock familjens

levnadskostnader ofta stiger därigenom att den lejda kvinnliga arbetskraft

som i regel behövs för skötseln av hemmet och barnen ställer sig

mycket kostsam. Någon allmängiltig norm för bedömandet av den berörda

kostnadsstegringen finnes emellertid icke.

Enligt kommitténs utredningsuppdrag bör frågan om änklingspensionering

utredas samtidigt med frågan, huruvida barnpension skall utgå även

då den icke huvudsakliga försörj aren (i regel modern) avlidit.

Kommittén vill härvid till en början, i likhet med allmänna pensionsberedningen,

konstatera att det torde vara obestridligt, att änklingar med

icke vuxna barn ofta befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge. Av det material

som tidigare redovisats angående änklingarnas inkomstförhållanden

framgår väl att änklingarnas inkomster i regel är större än änkornas. Material

saknas dock för bedömande av i vilken omfattning hustruns död

medför ökade levnadskostnader för en änkling med barn. Att denna kostnadsökning

är betydande — särskilt om barnen är små och flera ■— torde

vara ställt utom allt tvivel.

Då det gäller att tillgodose det hjälpbehov som uppkommer för familjen

vid en gift kvinnas frånfälle, kommer frågan om änklingspensionerna och

frågan om rätt till barnpension för de moderlösa barnen att stå i förgrunden.

Dessa båda pensionsförmåner kommer härvid att stå i ett nära sammanhang

med varandra.

Som tidigare nämnts i samband med behandlingen av barnpensionerna

är det närmast tre olika alternativ som står till buds, då det gäller att lösa

frågan om änklingsfamiljernas hjälpbehov.

Det första alternativet är att låta hustruns frånfälle grunda rätt till

änklingspension för mannen men däremot ej rätt till barnpension för barnen.

Pensionsberedningens förslag anslöt sig närmast till detta alternativ.

Det andra alternativet är att låta dödsfallet grunda rätt till barnpension

för barnen men ej rätt till änklingspension för den efterlevande mannen.

Det tredje alternativet är att vid hustruns frånfälle utgiva både änklingspensiori

''till mannen och barnpension till barnen. Ett motsvarande förfaringssätt

tillämpas för närvarande beträffande änkorna, som kan erhålla

änkebidrag för egen del samtidigt som deras barn erhåller särskilt barnbidrag.

Genom sitt ställningstagande till frågan om rätt till barnpension för

barn, vars moder avlidit, har kommittén redan avböjt det första av de

nämnda alternativen. Kommittén anser på skäl som åberopats vid behandlingen

av barnpensionerna att änklingsfamiljernas hjälpbehov bäst tillgodoses

genom att giva de moderlösa barnen barnpensionsrätt. Barnpensionen

föreslås också skola utgå, oberoende av om fadern ingår nytt äktenskap.

Emellertid återstår frågan, huruvida en särskild änklingspension kan

anses erforderlig vid sidan av barnpensionen.

Enligt kommitténs uppfattning är det endast i de fall där det finnes

hemmavarande icke vuxna barn, som ett verkligt behov av fortlöpande

ekonomisk hjälp efter hustruns död generellt kan presumeras. Att tillerkänna

en änkling utan hemmavarande barn rätt till änklingspension torde

i regel icke vara motiverat. Änklingen har normalt förvärvsarbete, och änk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1966

Iingarnas inkomstförhållanden är bättre än änkornas i motsvarande situation.

I de fall åter där minderåriga barn finnes torde barnpensionen i de

flesta fall lämna en nöjaktig hjälp. Genom barnpensionen varieras det

ekonomiska stödet med hänsyn till barnens antal. Har modern under sin

livstid bidragit till familjens försörjning genom förvärvsarbete utom hemmet,

kommer barnen vidare att i framtiden regelmässigt få sina pensionsförmåner

förhöjda med tilläggspension efter henne.

Med anledning av vad sålunda anförts har kommittén icke funnit skäl

framlägga förslag om införande av änklingspensioner inom folkpensioneringen.

I motioner till 1962 års riksdag föreslogs införande av änklingspensioner

i den allmänna försäkringen. Andra lagutskottet anförde i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 27:

I ett äktenskap, där båda makarna arbetar, är familjens gemensamma

ekonomi uppbyggd på makarnas sammanlagda inkomster. Det är sannolikt

att räkna med att detta blir alltmera vanligt i framtiden. En efterlevande

make i ett sådant äktenskap kan ha samma behov av efterlevandepension

som en hustru. Ett införande av änklingspensionering i den allmänna pensioneringen

skulle sannolikt föranleda vissa ändringar i nu gällande regler.

Utskottet tillstyrker därför att frågan underkastas en förutsättningslös utredning,

vilken lämpligen bör kunna ske i samband med utredningen av

frågan om änkepension till frånskild kvinna.

I samband med den ovan förordade utredningen synes böra prövas även

det i motionerna 1:650 och 11:782 framställda önskemålet om uppdelning

mellan makar av pensionsrätten inom tilläggspensioneringen

efter mönster av den inom skattelagstiftningen tillämpade s. k.

tudelningsprincipen. De närmare konsekvenserna av en sådan ordning kan

förtjäna att övervägas, då den möjligen kan innebära lösningen av en del

problem, som i dag är svåra att komma till rätta med. Sålunda skulle inom

tilläggspensioneringen en tudelningsregel kunna göra pensioner för efterlevande

make obehövliga. Därmed skulle också problemet om rätt till änkepension

för frånskilda kvinnor delvis bortfalla.

I direktiven till pensionsförsäkringskommittén anföres beträffande änkepensioner

till frånskild kvinna och änklingspensioner:

En ny lösning av frågan om frånskildas pensionsrätt får sökas utifrån

de allmänna principer, på vilka pensionssystemets regler om familjepensioner

vilar. Det bör vara en riktpunkt för utredningsarbetet att reglerna

om frånskilda kvinnors rätt till änkepension skall låta sig infoga i den ram

som det allmänna pensionssystemet för närvarande ger. Man bör slå vakt

om pensionssystemets enhetlighet och således undvika att införa nya skillnader

mellan folk- och tilläggspensioneringen när det gäller förutsättningarna

för rätt till familjepension. Vidare bör gällande bestämmelser om familjestöd

i annan form än pension och den familjerättsliga lagstiftningen beaktas.

Utredningen bör belysa hur en pensionsreform skall passas in i ett

större familjepolitiskt sammanhang.

Utredningen bör pröva frågan om en komplettering av familjepensioneringen

med änklingspensioner.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 11166

7

I motion 11:388 till 196i års riksdag påtalades bl. a., att det inom den

allmänna tilläggspensioneringen utgår änke- men ej änklingspension samt

att barnpensionen är oförmånligare efter manlig än efter kvinnlig arbetstagare.

Andra lagutskottet hemställde — under hänvisning till pensionsförsäkringskommitténs

utredning —• i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 56

att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Sedan familjeberedningen år 1964 framlagt en promemoria kallad ökat

stöd till barnfamiljer (SOU 1964:36) och promemorian remissbehandlats

tillsattes påföljande år familjepolitiska kommittén, som skall verkställa en

närmare utredning av samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna. I utredningsdirektiven

framhålles, att de sakkunniga bör skaffa sig en god

överblick över förefintliga stödformer och deras effekt, studera den inbördes

avvägningen och pröva behovet av ändring eller utbyggnad av dem.

Direktiven innehåller vidare bl. a. följande.

Allmänna barnbidrag bör även i fortsättningen bilda stommen i konsuintionsstödet

åt barnfamiljerna. Barnbidragen bör liksom hittills kompletteras

med särskilda stödformer. De nuvarande familjebostadsbidragen bör

därvid omprövas förutsättningslöst. Det är önskvärt att en såvitt möjligt

enhetlig syn anlägges på det konsumtionsstöd, som bör utgå under barnens

uppväxttid fram till dess att de inte längre bör anses tillhöra familjeekonomin.

Vidare bör frågan om införandet av ett vårdbidrag prövas bl. a. mot

bakgrunden av att de arbetsföra åldersgruppernas andel av totalbefolkningen

minskar. De sakkunniga bör vara oförhindrade att även undersöka och

lägga fram förslag om andra nya inslag i familjestödet. Under utredningen

bör särskild uppmärksamhet ägnas åt olika kategorier ensamma barnförsörjare.

Utskottet

Sedan kollektivavtal träffats därom har på en mycket stor del av arbetsmarknaden

tjänstegrupplivförsäkring tecknats för arbetstagarna. Då en

arbetstagare, som fyllt 21 men ej 55 år, avlider utgår i regel ett grundbelopp

om 24 000 kronor från försäkringen. Om arbetstagaren är 55 år

eller äldre reduceras beloppet. Tilläggsbelopp med högst 7 000 kronor

utgår för omyndigt barn, som den avlidne har. Försäkringsbelopp utfaller

i vissa fall även vid arbetstagarens makes eller makas frånfälle. Som

huvudregel gäller därvid, att begravningshjälp utgår med 2 000 kronor

samt halvt tilläggsbelopp med 3 500 kronor för varje gemensamt hemmavarande

barn under 17 år.

I förevarande motioner framhålles, att många hemmafruar har ett

otillfredsställande försäkringsskydd. Om hustrun i en barnfamilj avlider

uppstår nämligen en ekonomiskt och praktiskt mycket svår situation för

de efterlevande. Motionärerna hemställer om utredning i syfte att lösa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 62 år 1966

trygghetsfrågan för dem som inte får den löst genom grupplivförsäkring,

varvid särskilt hemmafruarnas situation bör beaktas.

Motionerna synes syfta till att en form av grupplivförsäkring skall

tillskapas för i främsta rummet hemmafruar som inte blir anslutna till

sådan försäkring i egenskap av arbetstagare. De grupplivförsäkringar,

som torde utgöra mönster för förslaget, har tillkommit avtalsvägen. Utskottet

ställer sig avvisande till att lagstiftningsvägen tillskapa någon

likaitad form av försäkring för hemmafruar och andra grupper, som

inte omfattas av sådant avtal. Emellertid är frågan om förbättring och utökning

av det sociala trygghetssystemet för de grupper som uppmärksammats

i motionerna föremål för utredning i olika avseenden. I detta

sammanhang må hänvisas till pensionsförsäkringskommittén, som skall

utreda bl. a. frågan om införande av änklingspensioner. Riksdagen har

vidare godkänt andra lagutskottets utlåtande nr 53 i år, vari hemställts

att riksdagen måtte anhålla, att motionerna 1:320 och 11:392 överlämnas

till kommittén. Dessa motioner tar upp bl. a. frågan om att som

ett förbättrat efterlevandeskydd införa ett system innehållande försörjarpension,

utvidgad förtidspension och generösare barnpensioner. Då

problem av den art som påtalats i motionerna redan uppmärksammats och

torde bliva föremål för vidare överväganden finner utskottet någon riksdagens

åtgärd i anledning av motionerna inte vara påkallad. Utskottet

får därför hemställa,

att förevarande motioner, 1:581 och 11:707, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 november 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, fru HamrinThorell,

herrar Lars Larsson, Edström, Hubinette, Högström och fru

Elvy Olsson;

från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Svensson,

herrar Svensson i Kungälv*, Johansson i Skärstad, Ringaby, Carlsson i

Göteborg, Jonsson och Göransson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Elvy Olsson och herr Johansson i Skärstad.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1966

660708

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.