Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande arbetstillstånd för utlänning. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:17 av herr Palm och herr Pettersson, Arne samt nr 11:25 av herr Björk i Göteborg m. fl.

1966-11-15 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:67, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande arbetstillstånd för utlänning. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:17 av herr Palm och herr Pettersson, Arne samt nr 11:25 av herr Björk i Göteborg m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 år 1966

1

Nl- 67

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser

rörande arbetstillstånd för utlänning.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:17 av herr Palm och herr Pettersson,

Arne samt nr 11:25 av herr Björk i Göteborg m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har föreslagits, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte begära sådan ändring i 1954 års utlänningskungörelse,

att utländsk man, som är gift med svensk medborgare, befrias

från skyldigheten att ha arbetstillstånd».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II :25.

över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttranden från arbetarskyddsstvrelsen och statens utlänningskommission.

Gällande bestämmelser

Utlänning äger inte här i riket inneha anställning eller, i annan egenskap

än handelsresande, utöva verksamhet som föranledes av anställning utomlands

utan att ha arbetstillstånd. Utländsk kvinna, som är gift med svensk

medborgare är befriad från denna skyldighet att ha arbetstillstånd. Däremot

måste i princip utländsk man, som är gift med svensk medborgare inneha

arbetstillstånd.

Motionerna

I motionerna anföres.

Den föreliggande diskrimineringen av männen framstår som obefogad.

En utländsk man, som är gift med svensk kvinna, befinner sig i princip i

samma situation som en utländsk kvinna, som är gift med svensk man. I

praktiken kan det knappast bli fråga om att genom bestämmelse om arbetstillstånd

hindra mannen att medverka till familjens försörjning. Den nödvändiga

regleringen av tillströmningen av utländsk arbetskraft torde inte

gagnas av föreliggande bestämmelse. Även om problemet är av ringa praktisk

omfattning, synes nuvarande ordning medföra onödigt byråkratiskt

krångel och viss otrygghet för berörda familjer.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 67

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 år 1966

Historik

Såsom huvudprincip i lagen den 23 maj 1924 om förvärvande ocli förlust

av svenskt medborgarskap gällde, alt gift kvinna i medborgarskapshänseende

följde sin man. Sålunda blev utländsk kvinna, som gifte sig med svensk

man, genom giftermålet automatiskt svensk medborgare (3 § första stycket).

I proposition nr 217 till 1950 års riksdag, som innehöll förslag till medborgarskapslag,

anförde föredragande departementschefen angående gift

kvinnas medborgarrättsliga ställning.

Den osjälvständiga ställning, som gift kvinna för närvarande intar i medborgarskapshänseende,

står i strid mot den på andra områden genomförda

grundsatsen om full likställighet mellan man och hustru. Den gällande

ordningen är även ägnad att medföra olägenheter i skilda avseenden. Del

kan sålunda ej anses tillfredsställande att en utländsk kvinna, som ingår

äktenskap med en svensk man, blir svensk medborgare, även om detta skulle

strida mot hennes önskan. En annan nackdel är, att en svensk kvinna, som

genom giftermål med utlänning förvärvat utländskt medborgarskap och bosatt

sig i mannens hemland, ej kan få behålla sitt svenska medborgarskap.

Bortsett från det principiellt betänkliga i att förlust av svenskt medborgarskap

inträder oberoende av om förvärvet av utländskt medborgarskap skett

med kvinnans vilja, medför den nuvarande regeln även olägenheter av

praktisk betydelse. 1 vissa situationer skulle sålunda ett svenskt medborgarskap

kunna utgöra ett värdefullt skydd för kvinnan. Det är emellertid icke

blott från individens utan också från statens synpunkt som den nuvarande

ordningen kan kritiseras. Sålunda har regeln om kvinnas automatiska förvärv

av svenskt medborgarskap genom giftermål i viss utsträckning missbrukats

genom ingående av s. k. skenäktenskap, d. v. s. äktenskap som uteslutande

haft till syfte att bereda kvinnan medborgarskap. Även i sådana

fall då äktenskapet är allvarligt menat kan nämnda regel leda till betänkliga

konsekvenser. Ingen myndighet kan för närvarande hindra att en kvinna,

som lått avslag på en ansökan om naturalisation eller som till och med

blivit utvisad, genom giftermål skaffar sig svenskt medborgarskap och därmed

ovillkorlig rätt att uppehålla sig i Sverige.

Ä andra sidan kan icke bestridas, att den gällande ordningen i vissa hänseenden

innebär fördelar framför en lagstiftning, som tillerkänner den gifta

kvinnan en självständig ställning i medborgarskapshänseende. Sålunda

skulle det såväl för den enskilde som för myndigheterna medföra ett visst

besvär, att utländsk kvinna som gift sig med svensk man måste företa en

positiv åtgärd, om hon ville bli svensk medborgare, i stället för att som nu

automatiskt förvärva svenskt medborgarskap genom giftermålet. I den tidigare

diskussionen har även åberopats, att det i åtskilliga hänseenden vore av

stor betydelse att hela familjen hade samma medborgarskap. Denna synpunkt

förtjänar otvivelaktigt att beaktas. Den kan emellertid i stor utsträckning

tillgodoses genom lättnader i villkoren för naturalisation av utländsk

kvinna som är gitt med svensk man. Vidare kunna olägenheterna av

att makar ha olika medborgarskap avsevärt minskas genom ändringar i annan

lagstiftning, t. ex. vissa sociallagar. En del olägenheter av kvinnans medborgarrättsliga

frigörelse torde under alla förhållanden komma att kvarstå.

Det är sålunda tänkbart, att nackdelar i enstaka fall skulle uppkomma till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 år 1966

3

följd av all Sverige icke kunde bereda en svensk inans hustru med utländskt

medborgarskap diplomatiskt skydd.

EU av huvudskälen till att regeln om utländsk kvinnas förvärv av svenskt

medborgarskap genom giftermål med svensk man bibehölls i 1924 års medborgarskapslag

torde ha varit, att utländska kvinnor som gifte sig med

svenskar eljest i stor utsträckning skulle ha blivit statslösa. Vid tiden för

lagens tillkomst gällde nämligen i de flesta europeiska länder, att kvinna

genom giftermål med utlänning förlorade sitt ursprungliga medborgarskap,

även om hon icke blev medborgare i mannens hemland. Såsom framgår av

den förut lämnade redogörelsen för utländsk lagstiftning är läget nu helt

annorlunda. I den mån äktenskap över huvud inverkar på kvinnans medborgarskap

gäller nästan undantagslöst, att kvinnan behåller sitt ursprungliga

medborgarskap, om hon icke genom äktenskapet blir utländsk medborgare.

Att nya fall av dubbelt medborgarskap skulle uppkomma, om svensk

kvinna alltid ägde rätt att ha kvar sitt svenska medborgarskap vid sidan av

ett genom giftermål automatiskt förvärvat utländskt medborgarskap, anser

jag i likhet med de delegerade icke böra hindra en sådan reform. Denna

olägenhet torde för övrigt komma att mer än uppvägas av den minskning

av fallen av dubbelt medborgarskap, som kan antagas inträda, om de tre

skandinaviska länderna samtidigt slopa regeln om automatiskt förvärv av

inländskt medborgarskap genom giftermål.

Sammanfattningsvis får jag som min mening uttala, att kvinnans frigörelse

i medborgarskapsrättsligt hänseende visserligen skulle medföra vissa

nackdelar, men att de fördelar, som skulle vinnas genom en sådan reform,

äro så betydande, att olägenheterna ej böra hindra densamma. Jag ansluter

mig därför till de delegerades uppfattning alt mcdborgarskapslagstiftningen

bör bygga på principen att den gifta kvinnan intar en fullt självständig

ställning.

Såsom tidigare antytts bör en lagstiftning på denna grund kompletteras

med regler av innebörd att utländska kvinnor som äro gifta med svenska män

i fråga om förvärv av svenskt medborgarskap inta en gynnsammare ställning

än andra utlänningar. I några länder tillämpas det systemet, att kvinnan

har en ovillkorlig rätt att bli medborgare i mannens hemland, om hon

blott anmäler sin önskan därom. Detta system är fördelaktigt för kvinnan

och har därjämte vissa förtjänster i administrativt hänseende. Med hänsyn

till vikten av att staten får möjlighet att efter individuell prövning hindra

icke önskvärda personer att förvärva svenskt medborgarskap ha de delegerade

emellertid icke ansett sig kunna förorda detsamma. I stället har föreslagits

att privilegiationen får den formen, att väsentliga eftergifter från de

vanliga naturalisationsvillkoren medges för kvinnor som äro gifta med

svenska män. De delegerades ståndpunkt har under remissbehandlingen icke

mött någon erinran, och jag vill för min del förorda förslaget. Till frågan om

de närmare villkoren för naturalisation i dessa fall återkommer jag i samband

med behandlingen av 6 § i departementsförslaget

Under G § anförde departementschefen följande.

Mot de delegerades förslag att i lagtexten upptaga det förhållandet att sökanden

är gift med svensk medborgare bland en del andra skäl, som kunna

föranleda eftergift från naturalisationsvillkor, kunna vissa invändningar

riktas. Jag har emellertid ansett mig kunna godtaga den föreslagna lösning
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 år 1966

en, vilken för övrigt överensstämmer med vad som vid ett tidigare tillfälle

förordats av lagrådet. Ett positivt stadgande om naturalisationsvillkoren i

dessa fall skulle bli åtskilligt komplicerat. Såsom redan berörts har i departementsförslaget

den ändringen skett i lagtexten, att uttrycket »synnerliga

skäl» utbytts mot »särskilda skäl». Då eu kvinna, som är gift med en

svensk man, fyller del reducerade kravet på hemvisttid, bör enligt min mening

naturalisation regelmässigt beviljas, om icke särskilda skäl kunna

åberopas mot att kvinnan upptages till svensk medborgare. Den föreslagna

bestämmelsen omfattar icke blott utländsk kvinna som är gift med svensk

man utan även utländsk man som är gift med svensk kvinna. 1 likhet med

de delegerade anser jag emellertid de faktiska förhållandena i det nuvarande

samhället motivera, att strängare praxis upprätthålles beträffande

män än i fråga om gifta kvinnor. När det gäller män torde någon eftergift

från de vanliga naturalisationsvillkoren icke regelmässigt böra ske.

första lagutskottet, som i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 27

år 1950 behandlade ovannämnda proposition, uttalade angående verkningarna

av att den gifta kvinnans ställning ändrades i medborgarrättsligt avseende.

Av särskild betydelse är, att utlänningslagstiftningens bestämmelser om

kontroll, avvisning, förpassning och utvisning av utlänningar bli tillämpliga

på utländsk kvinna, som ingått äktenskap med svensk man och ännu icke

blivit svensk medborgare. Häremot är i princip intet att erinra. När utskottet

ovan funnit sig böra förorda naturalisationslinjen, har syftet varit att

man skall kunna komma till rätta med skenäktenskap och giftermål med

icke önskvärda utländska kvinnor. Därvid räcker det inte att hindra kvinnorna

från att vinna svenskt medborgarskap. Staten bör även ha möjlighet

att piö\a, om kvinnan skall fa bosätta sig i Sverige. Det är således följdriktigt,

att utländsk kvinna, som gifter sig med svensk man, underkastas bestämmelserna

om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Lika klart är emellertid,

att regleringen på förevarande område måste hli möjligast human

och liberal. Endast mycket starka skäl böra få hindra kvinnan att bosätta

sig i Sverige. Hon bör icke heller betungas med ansökningsförfaranden mer

än som är absolut nödvändigt.

Ur denna synpunkt kunna utlänningslagens bestämmelser icke anses tillfredsställande.

Uppehållstillstånd fordras i regel, när kvinnan skall vistas

här i riket över tre månader. Arbetstillstånd fordras i princip, om hon icke

är medborgare i nordiskt land. Direkt stötande är, att hustru till förutvarande

svensk man intager en mera gynnad ställning än den som efter den

nya medborgarskapslagstiflningens ikraftträdande skall tillkomma svensk

mans hustru. Den förra äger vistas här i riket sex månader utan uppehållstillstånd.

__ En omedelbar ändring i dessa bestämmelser vore i och för sig påkallad.

Emellertid pågår utredning om ny utlänningslagstiftning, och denna utrednings

arbetsresultat väntas inom tämligen kort tid kunna föreläggas riksdagen.

Av naturliga skäl bör utredningen icke föregripas genom partiella

lagändringar, vilka till sin natur måste bli ganska vittutseende. Utskottet

får vidare framhålla, att Kungl. Maj :t enligt särskilt stadgande i utlänningslagen

äger i vissa fall eller mera stadigvarande för vissa grupper av utlänningar

medge undantag bl. a. från bestämmelserna om uppehållstillstånd

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 67 år 1966

5

och arbetstillstånd. Det är enligt utskottets mening angeläget, att Kungl.

Maj:t begagnar denna möjlighet. Under tiden fram till ikraftträdandet av

en ny utlänningslagstiftning skulle härigenom ovan påtalade olägenheter

kunna undanröjas i väsentlig del.

Beträffande den särskilda dispensgrunden att sökanden är gift med svensk

medborgare anförde första lagutskottet.

Om en utlänning ingår äktenskap med svensk medborgare samt makarna

bosätta sig i Sverige och synas inrätta sig för framtiden här genom arbetsanställning

eller självständig yrkesverksamhet, måste principiellt sett anses

föreligga en stark anknytning till vårt land, som bör medföra förkortning

av den hemvisttid, som eljest anses erforderlig för vinnande av svenskt

medborgarskap. Det ligger emellertid i sakens natur, att en viss skillnad

måste göras mellan det fall att utländsk kvinna gifter sig med svensk man

och det motsatta fallet. För kvinnan hlir av lätt insedda skäl anknytningen

till det nya landet särskilt stark, och intresset av familjens enhet föranleder

till att hennes förvärv av svenskt medborgarskap i möjligaste mån bör

underlättas. Vad hemvisttiden angår böra ställas långt mindre krav på sådan

kvinna än på utländsk man, som gifter sig med en svenska och bosätter

sig här. Även i det sistnämnda fallet bör emellertid den eljest erforderliga

tiden kunna sänkas. Med här angivna utgångspunkter kan utskottet icke

tillstyrka den i motionen påyrkade lagändringen.

Vad särskilt angår naturalisationsvillkoren för utländsk kvinna, som gifter

sig med svensk man, har utskottet i det föregående uttalat sig för en

synnerligen långt gående liberalisering. Praxis borde utformas så, att naturalisationsförfarandet

under normala tider för det stora flertalet fall komme

ett anmälningsförfarande nära.

Genom ändring år 1950 i utlänningskungörelsen befriades kvinna som var

gift med svensk medborgare från skyldighet att ha arbetstillstånd. Denna

regel bibehölls sedermera i 1954 års utlänningskungörelse.

Remissyttrandena

Statens utlännings kommission har uppgivit, att den redan i ett den 13 maj

1954 till Kungl. Maj:t avgivet utlåtande över ett inom inrikesdepartementet

upprättat förslag till utlänningskungörelse föreslagit, att utländsk man i

förevarande hänseende borde jämställas med utländsk kvinna. Kommissionen

har därför tillstyrkt motionärernas förslag.

Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört.

Ansökan om arbetstillstånd för utländsk man, som är gift med svensk

kvinna, beviljas i regel automatiskt utan att ärendet prövas från arbetsmarknadssynpunkt.

Enligt medgivande från styrelsen kan utlänningskommissionen

avgöra ansökan utan föregående remiss till styrelsen. Styrelsen

anser inte att det finns några sakligt bärande skäl för att bibehålla kravet på

arbetstillstånd för utländska män gifta med svenska kvinnor och vill därför

tillstyrka ändring av 37 § utlänningskungörelsen i enlighet med motionärernas

förslag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra lagutskottets utlåtande nr 67 år 1966

Utskottet

Utlänning äger i princip inte inneha anställning här i riket utan att

ha arbetstillstånd. Utländsk kvinna, som är gift med svensk medborgare

är befriad från denna skyldighet. Däremot måste som regel utländsk man

som är gift med svensk medborgare inneha arbetstillstånd.

Motionärerna har hemställt om sådan ändring i utlänningskungörelsen,

att utländsk man, som är gift med svensk medborgare befrias från

skyldighet att ha arbetstillstånd.

Såväl statens utlänningskommission som arbetsmarknadsstyrelsen har

tillstyrkt motionärernas förslag.

Även enligt utskottets mening synes de nu aktuella bestämmelserna i

princip böra vara lika utformade för manlig och kvinnlig arbetstagare.

Det torde därför vara lämpligt att utländsk man i fall som anförts i

motionerna befrias från skyldighet att ha arbetstillstånd. För den händelse

frågan behöver närmare utredas torde motionerna kunna överlämnas

till utlänningsutredningen. Vad utskottet anfört bör bringas till

Kungl. Maj :ts kännedom.

Utskottet får hemställa,

1) att riksdagen i anledning av förevarande motioner,

1:17 och 11:25, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t såsom

sin mening giva till känna vad utskottet anfört; samt

2) att motionerna, i den mån de icke besvarats genom

vad utskottet under 1) hemställt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 november 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herrar Lars

Larsson, Edström, Erik Filip Petersson*, Hubinette, Högström och fru

Elvy Olsson;

från andra kammaren: fru Svensson, herrar Jönsson i Ingeinarsgården,

Svensson i Kungälv*, Johansson i Skärstad, Ringaby, Carlsson i

Göteborg, Jonsson och Göransson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1966

600724

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1966:329 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående avrundning av priset på läkemedel. a1 i texten