Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de sociala förmånerna för utlänningar, såvitt de angår barnbidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:221 av herrar Dahlén och Nyman samt nr II: 292 av herr Nihlfors m. fl.

1966-11-15 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1966:68, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de sociala förmånerna för utlänningar, såvitt de angår barnbidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:221 av herrar Dahlén och Nyman samt nr II: 292 av herr Nihlfors m. fl.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1966

1

Nr 68

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de sociala

förmånerna för utlänningar, såvitt de angår barnbidrag.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:221 av herrar Dahlén och

Nyman samt nr II: 292 av herr Nihlfors m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att förslag skyndsammast framläggs

för riksdagen innebärande ett slopande av mantalsskrivningskrav eller

andra spärrar för utlänningars snara inordnande i vårt socialförsäkringssystem

och sociallagstiftning i övrigt».

Motionerna har, såvitt de gäller annat än barnbidrag, behandlats av utskottet

i annat sammanhang.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen II: 292.

över motionerna har utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver, inhämtat yttrande från socialstyrelsen.

Motionerna

Motionärerna har i den del varom nu är i fråga anfört följande.

Mantalsskrivningskravet berör även rätten till barnbidrag. Om barn, som

inte är svenska medborgare men bor och är kyrkobokförda här, inte fostras

av någon som är bosatt och mantalsskriven i landet eller om barnet eller

en av dess föräldrar inte vistats här minst sex månader utgår inte något

barnbidrag.

Den utländska arbetskraft, som inflyttar till vårt land och får arbetstillstånd

och som är så nödvändig för vårt arbetsliv, bör inte genom till synes

konstlade föreskrifter hållas utanför vår socialförsäkringslagstiftning under

en längre tid. Det verkar också stötande att utlänningar behandlas olika

beroende på från vilket land de kommer. Det torde därför vara nödvändigt

att nuvarande bestämmelser om mantalsskrivning, som främst är en spärr,

och eventuellt andra föreskrifter av negativ effekt i detta hänseende

snabbt ses över, varigenom åtskilligt krångel skulle kunna försvinna och

mycken onödig irritation likaså.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 68

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1966

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn,

som är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom

bidrag till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 900

kronor för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte

är svensk medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt

och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar

sedan minst sex månader vistas i riket. Bidraget utgår från och med kvartalet

efter det då barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit till

och med det kvartal, varunder barnet fyller sexton år.

Råd och Anvisningar

I socialstyrelsens publikation råd och anvisningar i socialvårdsfrågor

nr 142 år 1961 anföres beträffande barnbidrag för utländska barn följande.

Genom lag den 12 maj 1961 (SFS 104) angående ändrad lydelse av 1 §

lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag har 1 § fått följande lydelse:
1

§•

För barn,--—- närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som

icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt

och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar

sedan minst sex månader vistas i riket.

Lagändringen, som träder i kraft den 1 januari 1962, innebär att i Sverige

bosatta utländska barn blir berättigade till barnbidrag — förutom,

såsom tidigare gällt, då fostraren är bosatt och mantalsskriven härstädes

— om barnet eller en av föräldrarna vistats här i landet i minst 6 månader.

Utländska barn kan tack vare denna ändring i vissa fall komma i åtnjutande

av barnbidrag tidigare än enligt nuvarande bestämmelse.

Vid tillämpning av den nya 6-månadersregeln skall dock fortfarande

den principen gälla, att endast de utländska barn, som stadigvarande vistas

i Sverige, är berättigade till barnbidrag. Som generell regel gäller alltjämt,

att endast i riket kyrkobokförda barn anses som här bosatta. Barnets kyrkobokföring

i förening med kravet på sex månaders vistelse i riket •—- d. v. s. vistelse utan avbrott — anses alltså hädanefter utgöra ett lika

säkert kriterium på stadigvarande bosättning som om fostraren mantalsskrivits

i riket.

För utländskt barn, som är kyrkobokfört här i riket gäller sålunda att

rätt till allmänt barnbidrag inträder antingen från ingången av det

år då barnets fostrare mantalsskrivits i riket eller vid den tidpunkt

då barnet eller en av dess föräldrar vistats i Sverige 6 månader i följd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 6S dr 1966

Enligt bestämmelserna i 2 § barnbidragslagen skall barnbidrag börja

utgå från och med kvartalet efter del, varunder ratten till bidrag in i att.

Systemet med utbetalning av barnbidrag endast för hela kvartal mne

bär, att en viss variation i fråga om väntetiden blir ofrånkomlig aven vid

tillämpning av G-månadersregeln. Den som inflyttar i början av ett kvartal

får vänta längre än den som inflyttar i slutet av samma kvartal. Vid

tillämpning av 6-månadersregeln blir väntetiden 9—6 månader. Eftersom

villkoret om fostrarens mantalsskrivning bibehållits såsom alternativ till

kravet på minst 6 månaders vistelse, kan väntetiden i vissa fall understiga

6 månader. Vid inflyttning under oktober månad kan — om mantalsskrivning

och kyrkobokföring vederbörligen ordnats — barnbidrag börja

utgå redan från och med kvartalet efter det, varunder inflyttningen skett.

Följande uppställning utvisar hur lagändringen inverkar pa vantetiderna.

Här förutsättes, att kyrkobokföring och mantalsskrivning ombesörjts

i vederbörlig ordning.

Inflyttningstid

Väntetid från inflyttningen till

barnbidragsutbetalning

Vinst för den

inflyttade genom

före ’/, 1962

efter >/i 1962

ca 12—9 mån.

ca 9—6 mån.

1 kvartal

» 9—6 »

» 9—6 »

0

» 6—3 »

» 6—3 »

0

» 3—2 »

» 3—2 *

0

2 kvartal

2 kvartal

2—30 november............

December..................

» 14 »

» 13 *

» 8 *

» 7 »

Lagändringen har ej retroaktiv verkan, varav följer att 6-månadersregeln

inte kan tillämpas på utbetalning av barnbidrag avseende tid fore

1962 års ingång. Däremot får vistelsetid under år 1961 tillgodoräknas vid

prövning av bidragsrätten under år 1962. Det blir emellertid endast i undantagsfall

aktuellt med tillgodoräknande av vistelsetid under ar 19bl.

De som inflvttat före den 2 november 1961 blir i allmänhet mantalsskrivna

för år 1962. För dessa fall gäller, att barnen på grund av fostrarens

mantalsskrivning är berättigade till barnbidrag redan från ingången av

år 1962. Även beträffande dem som inflyttat efter den 1 november 1961

saknar vistelsetiden före årsskiftet betydelse för bidragsrätten, enär med

hänsyn till 6-månadersregeln barnbidrag i dessa fall ej kan börja utgå

förrän tidigast från och med tredje kvartalet 1962. Vistelsetiden under

1961 får emellertid betydelse, om en utländsk barnfamilj, som inflyttat

till Sverige före den 2 november 1961, av någon anledning ej blivit mantalsskriven

för år 1962. Skedde inflyttningen exempelvis under september

1961, inträder enligt 6-månadersregeln rätt till barnbidrag under mars

månad 1962 och bidrag kan alltså börja utgå från och med andra kvartalet

1962. Bidrag kan utgå redan från och med första kvartalet trots

utebliven mantalsskrivning, såvida kravet på 6 månaders vistelse är uppfyllt

före ingången av år 1962.

Vid handläggningen av ärenden rörande barnbidrag för utländska barn

bör följande beaktas, när det gäller att pröva i vad mån kravet på 6 månaders

vistelse i landet är uppfyllt.

Såsom framgår av det ovan anförda får 6-månadersregeln sin betydelse

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1966

beträffande inflyttningar under tiden den 2 november—den 30 mars samt

1 de undantagsfall, då mantalsskrivning ej skett trots bosättning före den

2 november.

För de utländska medborgare, som inflyttar under nämnda tid, och för

ovannämnda ej mantalsskrivna, blir det alltså erforderligt att på något

sätt styrka vistelsetiden. Såsom framgår av lagtexten anses kravet fyllt

om antingen barnet eller en av föräldrarna vistats i Sverige sedan 6 månader.

Om exempelvis fadern inflyttat tidigare än den övriga familjen

skall — under förutsättning att fadern efter barnets inflyttning bor tillsammans

med barnet — vid beräkning av vistelsetiden hänsyn tagas till

den tid fadern vistats i landet.

Den utlänning, som önskar uppbära allmänna barnbidrag för sina barn,

bör som regel själv förete bestyrkt uppgift rörande vistelsetiden. Sådant

bestyrkande kan göras av exempelvis arbetsgivare, hyresvärd, barnens lärare

eller annan trovärdig person. Socialstyrelsen tillhandahåller kostnadsfritt

en särskild blankett för ändamålet, benämnd Vistelseintyg (SS

nr 1814), som barnavårdsnämnderna kan rekvirera hos socialstyrelsens

barnavårdsbyrå.

Många utländska inflyttade ombesörjer sin kyrkobokföring strax efter

inflyttningen. Om det i samband med anmälan om allmänna barnbidrag

konstateras, att familjen kyrkobokförts under inflyttningskvartalet, är

som regel ytterligare bestyrkande av vistelsen i landet obehövligt. Även

andra fall kan tänkas uppstå, där särskilt bestyrkande av vistelsen inte

erfordras. Andra utlänningar än nordiska medborgare har pass med uppgift

om inresedagen instämplad. Stämpeln utvisar emellertid dagen för

inresa i Skandinavien, varför passet ej alltid kan styrka ankomsten till

Sverige.

Om barnavårdsnämnden ifrågasätter trovärdigheten av ett ingivet intyg

om vistelsetiden eller om vederbörande ej kan med intyg styrka sin vistelse

i landet, bör nämnden på olika vägar försöka kontrollera anmälarens

uppgifter rörande vistelsetiden. Bland de möjligheter som härvidlag står

nämnderna till buds kan nämnas följande.

I första hand kan hänvändelse göras till polismyndigheten. Polisen får

i viss omfattning på ett tidigt stadium anmälan om utlänningars inflyttning.

Arbetsgivare är skyldig att inom 24 timmar anmäla anställning av

utländsk medborgare. Den som upplåter bostad till utlänning är likaledes

skyldig att göra anmälan härom till polisen inom 24 timmar. Arbetsgivarens

anmälningsskyldighet gäller såväl nordiska medborgare som andra

utlänningar. Bostadsupplåtaren är däremot inte skyldig anmäla från de

nordiska länderna inflyttad person. Andra utlänningar än nordiska medborgare

måste som regel inom 3 månader själva kontakta polisen för ansökan

om uppehållstillstånd. Utlänningskommissionen förfogar över de

samlade uppgifterna från landets polismyndigheter rörande här boende

utlänningar. I förekommande fall bör därför förfrågan göras hos kommissionen.

Även hos pastorsämbetet eller motsvarande folkbokföringsmyndighet

kan nämnden i vissa fall få anmälarens uppgifter verifierade. Slutligen

kan sjukkassan förfoga över uppgifter, som styrker utlännings vistelse

i landet, bl. a. genom den skyldighet som åvilar arbetsgivaren att

inom 14 dagar dit anmäla nyanställning.

Vid prövningen av vistelsetiden bör beaktas att med villkoret avses oavbruten

vistelse i 6 månader. Det är därför som regel inte tillfyllest med

opaginerad Kontrollera mot PDF

b

Andra lagutskottets utlåtande nr 118 år 1966

enbart intyg om inflyttningsdag utan på något sätt bör det kunna styrkas,

att vistelsen i landet pågått utan avbrott i b månader.

Till barnavårdsnämnden inkomna vistelseintyg skall ligga som bilaga

till anmälningshandlingen. Att kontroll av vistelsetiden verkställts skall

framgå av anteckning i anmälan. Uppgiften införes på den för anteckningar

om mantalsskrivning etc. avsedda platsen på anmälningsblankettens

andra sida. (Se R. o. A. 128:81, fjärde stycket.)

I fall, där utländska barns rätt till barnbidrag hänföres till fostrarens

mantalsskrivning, skall liksom hittills gälla följande.

För utländska barn, som vårdas av föräldrarna gemensamt, kan barnbidrag

utgå, såvida någon av föräldrarna är mantalsskriven i riket. Såsom

exempel kan nämnas följande. En finsk man inflyttade till Sverige under

år 1960 och mantalsskrevs här för år 1961. Hans hustru och barn inflyttade

först under mars månad 1961 och blev kyrkobokförda under nämnda

månad. Barnet blev berättigat till bidrag från och med den 1 april

1961.

Detsamma gäller för sådana fall, där barnets föräldrar sammanbor utan

att vara gifta, liksom även där utländskt barn vårdas av sin moder och

hennes make. I sistnämnda fall anses maken i förhållande till barnet vara

i faders ställe, varför rätt till bidrag föreligger, även om endast styvfadern

är mantalsskriven i riket.

Eftersom barnbidrag endast utgår för här i riket kyrkobokförda barn,

blir de utländska barn, som kommer till Sverige för några månaders

ferievistelse, inte berättigade till barnbidrag. Däremot kan de utländska

barn, som stannar i Sverige och under längre tid vistas hos svenska fosterföräldrar,

kyrkobokföras här och bli bidragsberättigade. Då de som regel

fostras av här mantalsskriven person, kan barnbidrag börja utgå från

och med kvartalet efter det, varunder de blivit kyrkobokförda.

Beträffande utländskt barn, som vårdas på anstalt, skall gälla, att rätt

till allmänt barnbidrag inträder när barnet vistats i riket sedan 6 månader

och blivit här kyrkobokfört.

Remissyttrande

Socialstyrelsen uttalar i sitt yttrande över motionerna följande.

Rätt att utfå allmänt barnbidrag inträder från och med kvartalet efter

det varunder barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit. Barnavårdsnämnden

i den kommun där barnet är kyrkobokfört handlägger ärenden

rörande allmänt barnbidrag. Socialstyrelsen är sista instans för prövning

av besvär över barnavårdsnämnds beslut rörande allmänna barnbidrag.

Rätten till allmänt barnbidrag är numera endast i begränsad omfattning

beroende av mantalsskrivning och då så är fallet endast som ett

förmånligare alternativ till regeln att barnet eller en av dess föräldrar

måste ha vistats i riket under minst sex månader. Vistelsen kan styrkas

genom kyrkobokföring eller på annat sätt, t. ex. genom uppehålls- och

arbetstillstånd beviljade av statens utlänningskommission. Kyrkobokföring

är numera, sedan socialstyrelsen på senaste tid ändrat sin praxis,

ingen ovillkorlig förutsättning för rätt till barnbidrag men erfordras all
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1966

tid för att man skall kunna fastställa vilken barnavårdsnämnd, som skall

motta anmälan om allmänt barnbidrag och utbetala detsamma.

Några skillnader beträffande rätten för medborgare i skilda länder att

få del av allmänna barnbidrag finns inte. Endast flyktingar, som på grund

av statliga åtaganden mottagas i landet för varaktig vistelse, erhåller —

i avvaktan på att rätten till allmänna barnbidrag enligt lagen skall tillkomma

dem — bidrag motsvarande allmänna barnbidrag från arbetsmarknadsstyrelsen

på grund av särskilda bemyndiganden av Kungl. Maj :t.

Den särställning flyktingarna intar synes ej böra ändras eller läggas till

grund för en allmän utvidgning av bidragsrätten.

Strömmen av utlänningar, som under de senaste åren kommit till riket,

lockade bl. a. av förhållandena på arbetsmarknaden, torde vara orsaken

till de aktuella motionerna. Det torde emellertid, även sedan skärpningar

under innevarande år införts för arbetssökande utlänningars inresa

i riket, ofta vara vanskligt att avgöra när verklig bosättning föreligger.

Den vistelsetid som krävs i lagen om allmänna barnbidrag är emellertid

beräknad på ett för icke svenska medborgare synnerligen förmånligt sätt.

Den längsta tid som fordras för att bidragsrätt skall inträda är nämligen

i praktiken sex månader och ett kvartal alltså sammanlagt nio månader.

Kortare tid för att avgöra om bosättning föreligger kan ej anses rimlig

med hänsyn till de administrativa svårigheter som eljest skulle uppkomma.

Det synes ej heller vara lämpligt att tillförsäkra utlänningar som mer

eller mindre tillfälligt vistas i Sverige eu sådan icke behovs- eller inkomstprövad

förmån som de allmänna barnbidragen utgör. Utlänningar

som uppehåller sig i Sverige och får ekonomiska svårigheter har möjlighet

att vända sig till socialnämnden i den kommun där de vistas. Nämnden

är under de betingelser, som anges i 12 § socialhjälpslagen, skyldig lämna

medel till vård och erforderligt uppehälle. Nämnden skall dessutom i

mån av möjlighet även om behov av ekonomiskt bistånd ej föreligger

tillhandagå med råd och upplysningar på sätt 6 § sistnämnda lag anger.

Socialhjälpen är en individuell, behovsprövad hjälpform avsedd att utgöra

komplement till de generella förmåner, som t. ex. utgår jämlikt lagen

den 25 maj 1962 om allmän försäkring. I socialhjälpslagen görs vid

bedömande av hjälpbehov och sättet för dess avhjälpande ingen skillnad

mellan svenska medborgare och andra.

På grund av vad som anförts finner socialstyrelsen att en utvidgning

av utländska barns rätt till allmänna barnbidrag ej är påkallad.

Utskottet

Barnbidrag utgår till utländskt barn som är bosatt i riket under förutsättning

alt barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven i

riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader

vistas i riket. Bidraget utgår från och med kvartalet efter det då

barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit.

Motionärerna har, såvitt nu är i fråga, hemställt om förslag beträffande

barnbidrag till utlänningar, innebärande ett slopande av mantalsskrivningskrav

och andra spärrar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1966 7

Socialstyrelsen, som i remissyttrande avstyrkt bifall till motionerna, har

uppgivit att rätten till barnbidrag endast i begränsad omfattning blir beroende

av mantalsskrivning. Då så är fallet är det som ett förmånligare

alternativ till regeln om vistelse i riket under sex månader. Socialstyrelsen

anför vidare, att kortare tid än som nu stadgas inte kan anses rimlig for

att avgöra om bosättning föreligger.

Utskottet, som ansluter sig till de av socialstyrelsen anförda synpunkterna,

finner inte skäl att tillstyrka motionärernas önskemål.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, 1:221 och 11:292, såvitt nu

är i fråga, inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 november 1966

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herr Lars Larsson,

fru Nilsson, herrar Eric Carlsson, Erik Filip Petersson*, Hiibinette och KarlErik

Eriksson;

från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl, herrar

Bengtsson i Varberg, Fredriksson, Johansson i Skärstad, Jonsson,

Göransson* och Åkerlind.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

•1ARCUS BOKTR. STHLM 1966 660031

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.