Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de sociala förmånerna för utlänningar, såvitt de angår barnbidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:221 av herrar Dahlén och Nyman samt nr II: 292 av herr Nihlfors m. fl.
1966-11-15 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1966:68, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de sociala förmånerna för utlänningar, såvitt de angår barnbidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:221 av herrar Dahlén och Nyman samt nr II: 292 av herr Nihlfors m. fl.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1966
1
Nr 68
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående de sociala
förmånerna för utlänningar, såvitt de angår barnbidrag.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 1:221 av herrar Dahlén och
Nyman samt nr II: 292 av herr Nihlfors m. fl.
I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att förslag skyndsammast framläggs
för riksdagen innebärande ett slopande av mantalsskrivningskrav eller
andra spärrar för utlänningars snara inordnande i vårt socialförsäkringssystem
och sociallagstiftning i övrigt».
Motionerna har, såvitt de gäller annat än barnbidrag, behandlats av utskottet
i annat sammanhang.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen II: 292.
över motionerna har utskottet, i den ordning 46 § riksdagsordningen
föreskriver, inhämtat yttrande från socialstyrelsen.
Motionerna
Motionärerna har i den del varom nu är i fråga anfört följande.
Mantalsskrivningskravet berör även rätten till barnbidrag. Om barn, som
inte är svenska medborgare men bor och är kyrkobokförda här, inte fostras
av någon som är bosatt och mantalsskriven i landet eller om barnet eller
en av dess föräldrar inte vistats här minst sex månader utgår inte något
barnbidrag.
Den utländska arbetskraft, som inflyttar till vårt land och får arbetstillstånd
och som är så nödvändig för vårt arbetsliv, bör inte genom till synes
konstlade föreskrifter hållas utanför vår socialförsäkringslagstiftning under
en längre tid. Det verkar också stötande att utlänningar behandlas olika
beroende på från vilket land de kommer. Det torde därför vara nödvändigt
att nuvarande bestämmelser om mantalsskrivning, som främst är en spärr,
och eventuellt andra föreskrifter av negativ effekt i detta hänseende
snabbt ses över, varigenom åtskilligt krångel skulle kunna försvinna och
mycken onödig irritation likaså.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 9 samt. 2 avd. Nr 68
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1966
Gällande bestämmelser
Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn,
som är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom
bidrag till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 900
kronor för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte
är svensk medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt
och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar
sedan minst sex månader vistas i riket. Bidraget utgår från och med kvartalet
efter det då barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit till
och med det kvartal, varunder barnet fyller sexton år.
Råd och Anvisningar
I socialstyrelsens publikation råd och anvisningar i socialvårdsfrågor
nr 142 år 1961 anföres beträffande barnbidrag för utländska barn följande.
Genom lag den 12 maj 1961 (SFS 104) angående ändrad lydelse av 1 §
lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag har 1 § fått följande lydelse:
1
§•
För barn,--—- närmare stadgas.
Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som
icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt
och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar
sedan minst sex månader vistas i riket.
Lagändringen, som träder i kraft den 1 januari 1962, innebär att i Sverige
bosatta utländska barn blir berättigade till barnbidrag — förutom,
såsom tidigare gällt, då fostraren är bosatt och mantalsskriven härstädes
— om barnet eller en av föräldrarna vistats här i landet i minst 6 månader.
Utländska barn kan tack vare denna ändring i vissa fall komma i åtnjutande
av barnbidrag tidigare än enligt nuvarande bestämmelse.
Vid tillämpning av den nya 6-månadersregeln skall dock fortfarande
den principen gälla, att endast de utländska barn, som stadigvarande vistas
i Sverige, är berättigade till barnbidrag. Som generell regel gäller alltjämt,
att endast i riket kyrkobokförda barn anses som här bosatta. Barnets kyrkobokföring
i förening med kravet på sex månaders vistelse i riket •—- d. v. s. vistelse utan avbrott — anses alltså hädanefter utgöra ett lika
säkert kriterium på stadigvarande bosättning som om fostraren mantalsskrivits
i riket.
För utländskt barn, som är kyrkobokfört här i riket gäller sålunda att
rätt till allmänt barnbidrag inträder antingen från ingången av det
år då barnets fostrare mantalsskrivits i riket eller vid den tidpunkt
då barnet eller en av dess föräldrar vistats i Sverige 6 månader i följd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Andra lagutskottets utlåtande nr 6S dr 1966
Enligt bestämmelserna i 2 § barnbidragslagen skall barnbidrag börja
utgå från och med kvartalet efter del, varunder ratten till bidrag in i att.
Systemet med utbetalning av barnbidrag endast för hela kvartal mne
bär, att en viss variation i fråga om väntetiden blir ofrånkomlig aven vid
tillämpning av G-månadersregeln. Den som inflyttar i början av ett kvartal
får vänta längre än den som inflyttar i slutet av samma kvartal. Vid
tillämpning av 6-månadersregeln blir väntetiden 9—6 månader. Eftersom
villkoret om fostrarens mantalsskrivning bibehållits såsom alternativ till
kravet på minst 6 månaders vistelse, kan väntetiden i vissa fall understiga
6 månader. Vid inflyttning under oktober månad kan — om mantalsskrivning
och kyrkobokföring vederbörligen ordnats — barnbidrag börja
utgå redan från och med kvartalet efter det, varunder inflyttningen skett.
Följande uppställning utvisar hur lagändringen inverkar pa vantetiderna.
Här förutsättes, att kyrkobokföring och mantalsskrivning ombesörjts
i vederbörlig ordning.
Inflyttningstid
Väntetid från inflyttningen till
barnbidragsutbetalning
Vinst för den
inflyttade genom
före ’/, 1962
efter >/i 1962
ca 12—9 mån.
ca 9—6 mån.
1 kvartal
» 9—6 »
» 9—6 »
0
» 6—3 »
» 6—3 »
0
» 3—2 »
» 3—2 *
0
2 kvartal
2 kvartal
2—30 november............
December..................
» 14 »
» 13 *
» 8 *
» 7 »
Lagändringen har ej retroaktiv verkan, varav följer att 6-månadersregeln
inte kan tillämpas på utbetalning av barnbidrag avseende tid fore
1962 års ingång. Däremot får vistelsetid under år 1961 tillgodoräknas vid
prövning av bidragsrätten under år 1962. Det blir emellertid endast i undantagsfall
aktuellt med tillgodoräknande av vistelsetid under ar 19bl.
De som inflvttat före den 2 november 1961 blir i allmänhet mantalsskrivna
för år 1962. För dessa fall gäller, att barnen på grund av fostrarens
mantalsskrivning är berättigade till barnbidrag redan från ingången av
år 1962. Även beträffande dem som inflyttat efter den 1 november 1961
saknar vistelsetiden före årsskiftet betydelse för bidragsrätten, enär med
hänsyn till 6-månadersregeln barnbidrag i dessa fall ej kan börja utgå
förrän tidigast från och med tredje kvartalet 1962. Vistelsetiden under
1961 får emellertid betydelse, om en utländsk barnfamilj, som inflyttat
till Sverige före den 2 november 1961, av någon anledning ej blivit mantalsskriven
för år 1962. Skedde inflyttningen exempelvis under september
1961, inträder enligt 6-månadersregeln rätt till barnbidrag under mars
månad 1962 och bidrag kan alltså börja utgå från och med andra kvartalet
1962. Bidrag kan utgå redan från och med första kvartalet trots
utebliven mantalsskrivning, såvida kravet på 6 månaders vistelse är uppfyllt
före ingången av år 1962.
Vid handläggningen av ärenden rörande barnbidrag för utländska barn
bör följande beaktas, när det gäller att pröva i vad mån kravet på 6 månaders
vistelse i landet är uppfyllt.
Såsom framgår av det ovan anförda får 6-månadersregeln sin betydelse
4 Andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1966
beträffande inflyttningar under tiden den 2 november—den 30 mars samt
1 de undantagsfall, då mantalsskrivning ej skett trots bosättning före den
2 november.
För de utländska medborgare, som inflyttar under nämnda tid, och för
ovannämnda ej mantalsskrivna, blir det alltså erforderligt att på något
sätt styrka vistelsetiden. Såsom framgår av lagtexten anses kravet fyllt
om antingen barnet eller en av föräldrarna vistats i Sverige sedan 6 månader.
Om exempelvis fadern inflyttat tidigare än den övriga familjen
skall — under förutsättning att fadern efter barnets inflyttning bor tillsammans
med barnet — vid beräkning av vistelsetiden hänsyn tagas till
den tid fadern vistats i landet.
Den utlänning, som önskar uppbära allmänna barnbidrag för sina barn,
bör som regel själv förete bestyrkt uppgift rörande vistelsetiden. Sådant
bestyrkande kan göras av exempelvis arbetsgivare, hyresvärd, barnens lärare
eller annan trovärdig person. Socialstyrelsen tillhandahåller kostnadsfritt
en särskild blankett för ändamålet, benämnd Vistelseintyg (SS
nr 1814), som barnavårdsnämnderna kan rekvirera hos socialstyrelsens
barnavårdsbyrå.
Många utländska inflyttade ombesörjer sin kyrkobokföring strax efter
inflyttningen. Om det i samband med anmälan om allmänna barnbidrag
konstateras, att familjen kyrkobokförts under inflyttningskvartalet, är
som regel ytterligare bestyrkande av vistelsen i landet obehövligt. Även
andra fall kan tänkas uppstå, där särskilt bestyrkande av vistelsen inte
erfordras. Andra utlänningar än nordiska medborgare har pass med uppgift
om inresedagen instämplad. Stämpeln utvisar emellertid dagen för
inresa i Skandinavien, varför passet ej alltid kan styrka ankomsten till
Sverige.
Om barnavårdsnämnden ifrågasätter trovärdigheten av ett ingivet intyg
om vistelsetiden eller om vederbörande ej kan med intyg styrka sin vistelse
i landet, bör nämnden på olika vägar försöka kontrollera anmälarens
uppgifter rörande vistelsetiden. Bland de möjligheter som härvidlag står
nämnderna till buds kan nämnas följande.
I första hand kan hänvändelse göras till polismyndigheten. Polisen får
i viss omfattning på ett tidigt stadium anmälan om utlänningars inflyttning.
Arbetsgivare är skyldig att inom 24 timmar anmäla anställning av
utländsk medborgare. Den som upplåter bostad till utlänning är likaledes
skyldig att göra anmälan härom till polisen inom 24 timmar. Arbetsgivarens
anmälningsskyldighet gäller såväl nordiska medborgare som andra
utlänningar. Bostadsupplåtaren är däremot inte skyldig anmäla från de
nordiska länderna inflyttad person. Andra utlänningar än nordiska medborgare
måste som regel inom 3 månader själva kontakta polisen för ansökan
om uppehållstillstånd. Utlänningskommissionen förfogar över de
samlade uppgifterna från landets polismyndigheter rörande här boende
utlänningar. I förekommande fall bör därför förfrågan göras hos kommissionen.
Även hos pastorsämbetet eller motsvarande folkbokföringsmyndighet
kan nämnden i vissa fall få anmälarens uppgifter verifierade. Slutligen
kan sjukkassan förfoga över uppgifter, som styrker utlännings vistelse
i landet, bl. a. genom den skyldighet som åvilar arbetsgivaren att
inom 14 dagar dit anmäla nyanställning.
Vid prövningen av vistelsetiden bör beaktas att med villkoret avses oavbruten
vistelse i 6 månader. Det är därför som regel inte tillfyllest med
opaginerad Kontrollera mot PDF
b
Andra lagutskottets utlåtande nr 118 år 1966
enbart intyg om inflyttningsdag utan på något sätt bör det kunna styrkas,
att vistelsen i landet pågått utan avbrott i b månader.
Till barnavårdsnämnden inkomna vistelseintyg skall ligga som bilaga
till anmälningshandlingen. Att kontroll av vistelsetiden verkställts skall
framgå av anteckning i anmälan. Uppgiften införes på den för anteckningar
om mantalsskrivning etc. avsedda platsen på anmälningsblankettens
andra sida. (Se R. o. A. 128:81, fjärde stycket.)
I fall, där utländska barns rätt till barnbidrag hänföres till fostrarens
mantalsskrivning, skall liksom hittills gälla följande.
För utländska barn, som vårdas av föräldrarna gemensamt, kan barnbidrag
utgå, såvida någon av föräldrarna är mantalsskriven i riket. Såsom
exempel kan nämnas följande. En finsk man inflyttade till Sverige under
år 1960 och mantalsskrevs här för år 1961. Hans hustru och barn inflyttade
först under mars månad 1961 och blev kyrkobokförda under nämnda
månad. Barnet blev berättigat till bidrag från och med den 1 april
1961.
Detsamma gäller för sådana fall, där barnets föräldrar sammanbor utan
att vara gifta, liksom även där utländskt barn vårdas av sin moder och
hennes make. I sistnämnda fall anses maken i förhållande till barnet vara
i faders ställe, varför rätt till bidrag föreligger, även om endast styvfadern
är mantalsskriven i riket.
Eftersom barnbidrag endast utgår för här i riket kyrkobokförda barn,
blir de utländska barn, som kommer till Sverige för några månaders
ferievistelse, inte berättigade till barnbidrag. Däremot kan de utländska
barn, som stannar i Sverige och under längre tid vistas hos svenska fosterföräldrar,
kyrkobokföras här och bli bidragsberättigade. Då de som regel
fostras av här mantalsskriven person, kan barnbidrag börja utgå från
och med kvartalet efter det, varunder de blivit kyrkobokförda.
Beträffande utländskt barn, som vårdas på anstalt, skall gälla, att rätt
till allmänt barnbidrag inträder när barnet vistats i riket sedan 6 månader
och blivit här kyrkobokfört.
Remissyttrande
Socialstyrelsen uttalar i sitt yttrande över motionerna följande.
Rätt att utfå allmänt barnbidrag inträder från och med kvartalet efter
det varunder barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit. Barnavårdsnämnden
i den kommun där barnet är kyrkobokfört handlägger ärenden
rörande allmänt barnbidrag. Socialstyrelsen är sista instans för prövning
av besvär över barnavårdsnämnds beslut rörande allmänna barnbidrag.
Rätten till allmänt barnbidrag är numera endast i begränsad omfattning
beroende av mantalsskrivning och då så är fallet endast som ett
förmånligare alternativ till regeln att barnet eller en av dess föräldrar
måste ha vistats i riket under minst sex månader. Vistelsen kan styrkas
genom kyrkobokföring eller på annat sätt, t. ex. genom uppehålls- och
arbetstillstånd beviljade av statens utlänningskommission. Kyrkobokföring
är numera, sedan socialstyrelsen på senaste tid ändrat sin praxis,
ingen ovillkorlig förutsättning för rätt till barnbidrag men erfordras all
-
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1966
tid för att man skall kunna fastställa vilken barnavårdsnämnd, som skall
motta anmälan om allmänt barnbidrag och utbetala detsamma.
Några skillnader beträffande rätten för medborgare i skilda länder att
få del av allmänna barnbidrag finns inte. Endast flyktingar, som på grund
av statliga åtaganden mottagas i landet för varaktig vistelse, erhåller —
i avvaktan på att rätten till allmänna barnbidrag enligt lagen skall tillkomma
dem — bidrag motsvarande allmänna barnbidrag från arbetsmarknadsstyrelsen
på grund av särskilda bemyndiganden av Kungl. Maj :t.
Den särställning flyktingarna intar synes ej böra ändras eller läggas till
grund för en allmän utvidgning av bidragsrätten.
Strömmen av utlänningar, som under de senaste åren kommit till riket,
lockade bl. a. av förhållandena på arbetsmarknaden, torde vara orsaken
till de aktuella motionerna. Det torde emellertid, även sedan skärpningar
under innevarande år införts för arbetssökande utlänningars inresa
i riket, ofta vara vanskligt att avgöra när verklig bosättning föreligger.
Den vistelsetid som krävs i lagen om allmänna barnbidrag är emellertid
beräknad på ett för icke svenska medborgare synnerligen förmånligt sätt.
Den längsta tid som fordras för att bidragsrätt skall inträda är nämligen
i praktiken sex månader och ett kvartal alltså sammanlagt nio månader.
Kortare tid för att avgöra om bosättning föreligger kan ej anses rimlig
med hänsyn till de administrativa svårigheter som eljest skulle uppkomma.
Det synes ej heller vara lämpligt att tillförsäkra utlänningar som mer
eller mindre tillfälligt vistas i Sverige eu sådan icke behovs- eller inkomstprövad
förmån som de allmänna barnbidragen utgör. Utlänningar
som uppehåller sig i Sverige och får ekonomiska svårigheter har möjlighet
att vända sig till socialnämnden i den kommun där de vistas. Nämnden
är under de betingelser, som anges i 12 § socialhjälpslagen, skyldig lämna
medel till vård och erforderligt uppehälle. Nämnden skall dessutom i
mån av möjlighet även om behov av ekonomiskt bistånd ej föreligger
tillhandagå med råd och upplysningar på sätt 6 § sistnämnda lag anger.
Socialhjälpen är en individuell, behovsprövad hjälpform avsedd att utgöra
komplement till de generella förmåner, som t. ex. utgår jämlikt lagen
den 25 maj 1962 om allmän försäkring. I socialhjälpslagen görs vid
bedömande av hjälpbehov och sättet för dess avhjälpande ingen skillnad
mellan svenska medborgare och andra.
På grund av vad som anförts finner socialstyrelsen att en utvidgning
av utländska barns rätt till allmänna barnbidrag ej är påkallad.
Utskottet
Barnbidrag utgår till utländskt barn som är bosatt i riket under förutsättning
alt barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven i
riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader
vistas i riket. Bidraget utgår från och med kvartalet efter det då
barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit.
Motionärerna har, såvitt nu är i fråga, hemställt om förslag beträffande
barnbidrag till utlänningar, innebärande ett slopande av mantalsskrivningskrav
och andra spärrar.
Andra lagutskottets utlåtande nr 68 år 1966 7
Socialstyrelsen, som i remissyttrande avstyrkt bifall till motionerna, har
uppgivit att rätten till barnbidrag endast i begränsad omfattning blir beroende
av mantalsskrivning. Då så är fallet är det som ett förmånligare
alternativ till regeln om vistelse i riket under sex månader. Socialstyrelsen
anför vidare, att kortare tid än som nu stadgas inte kan anses rimlig for
att avgöra om bosättning föreligger.
Utskottet, som ansluter sig till de av socialstyrelsen anförda synpunkterna,
finner inte skäl att tillstyrka motionärernas önskemål.
Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motioner, 1:221 och 11:292, såvitt nu
är i fråga, inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 november 1966
På andra lagutskottets vägnar:
AXEL STRAND
Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herr Strand, fru Carlqvist, herr Lars Larsson,
fru Nilsson, herrar Eric Carlsson, Erik Filip Petersson*, Hiibinette och KarlErik
Eriksson;
från andra kammaren: herr Anderson i Sundsvall, fru Ekendahl, herrar
Bengtsson i Varberg, Fredriksson, Johansson i Skärstad, Jonsson,
Göransson* och Åkerlind.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
•1ARCUS BOKTR. STHLM 1966 660031
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.